Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska



Relevanta dokument
Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

MRSA. Information till patienter och närstående

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Medicintekniska produkter

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

Rena händer och rätt klädd

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN?

Interna telefoner på Sterilcentral

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Clostridium difficile diarré (CD)

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Innehåll: Inledning sid 1

Giltighetstid: längst t om

inte har tillgång till rent vatten, eller är utomlands där infektionsrisken är stor, kan du använda en sårtvätt eller Klorhexidinlösning.

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Lokal anvisning

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

MRSA. Information till patienter och närstående

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Rengöring, desinfektion och sterilisering. +Förrådshantering!!!!

Vad är en hygienlokal? I en hygienlokal erbjuds allmänheten yrkesmässig hygienisk behandling. Nedan räknas exempel på hygienisk behandling upp.

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Vårdhandboken/Nationella rekommendationer/regionala föreskrifter/lokala föreskrifter Lagar och författningar.

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Lokalbehandling av sår

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Handhygienens betydelse

DEL 2. Desinfektion och Sterilisering Disk- och spoldesinfektor Renhetsgrader Förrådshantering

Hur efterlevs basala hygienrutiner

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och miljönämnden. INSPEKTIONSRAPPORT Hygienlokaler ADMINISTRATIVA UPPGIFTER. Ansvarig/kontaktperson

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Renhetsgrader och Förråd. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Egenkontroll vid piercing och tatuering

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Handhygienens betydelse

Handlingsplan för friskare barn

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

PERIOPERATIVA HUDFÖRBEREDELSER. En del i kampen mot vårdrelaterade infektioner

Transkript:

Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket

Läkarens ansvar Diagnostik Utredning Ordination av vissa specialförband och läkemedel Behandling av bakomliggande sjukdomar

Sjuksköterskan ansvarar för Omvårdnaden Sårbehandlingen Val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling Dokumentation av åtgärderna Förvaring och hantering av material

Sår Akuta sår traumatiska sår postoperativa sår Kroniska sår (svårläkta sår) bensår trycksår

Kontamination Färska, icke infekterade op.sår har låg eller ingen grad av kontamination Av kroniska sår (ex bensår, trycksår) har mer än 90% kolonisation

Alla kroniska sår innehåller bakterier Noggrann rengöring Avlägsnande av fuktiga nekroser, död vävnad och främmande kroppar - minskar risken för sårinfektion och underlättar sårläkningen

Akuta sår Kan kontamineras när skadan sker, ex. vid trauma av patientens egen flora överföras via vårdgivare i samband med operation

Staphylococcus aureus - våra vanligaste infektioner Sårinfektion Böld / abscess Led- och skelettinfektion

Tecken på infektion Rodnad svullnad värmeökning smärta lukt ökad sekretion från såret

materialhantering 19-20/2013 Sårmottagning en riskutsatt verksamhet Goda hygien- och städrutiner förebygger smittspridning. Sårodling möjliggör tidig upptäckt

Sårodling - hur? Rengör såret före odling! Ta sårodlingen alldeles innanför sårkanten eller djupt i sårbotten Skicka helst provet direkt (förvaras max 1 dygn i kyl)

Sårodlingsremissen Lokalisation provmaterial önskad analys Dessutom: aktuella symtom ev. antibiotikabehandling ev. komplicerande sjukdom ex. diabetes ev utlandsvårdad

Antibiotikabehandling Undvik lokal antibiotika i sår! Risk för resistensutveckling Mekanisk rengöring viktigast Kirurgisk infektionsbekämpning Antibiotika vid tydliga infektionstecken med allmänpåverkan Behandla utifrån klinisk bedömning Behandla inte odlingssvar

All hantering av sterilt och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer.

Steril eller ren rutin? Skillnad: renhetsgrad hos instrument, material och rengöringsvätskor Ordineras av patientansvarig läkare? Dokumenteras i journal

Omläggningsrutiner Steril rutin första dygnet postoperativt om ett kirurgiskt sår har förbindelse med djupare vävnad, leder och ben. Ren rutin för alla andra sår

Ren rutin - till vilka sår? Förorenade sårskador Kroniska bensår trycksår Operationssår >1 dygn efter operation

Ren rutin Såren rengörs med kroppsvarmt nyupptappat kranvatten Höggradigt rena instrument Höggradigt rena förband Behåll det rena rent och skilj det smutsiga från det rena = aseptik Avveckla det använda materialet säkert

Steril hantering Operationssår - kvarsittande dränage - vätskar, blöder, onormal sårläkning Djupa sår - i förbindelse med normalt steril vävnad (leder, bukhåla) Särskilt infektionskänsliga patienter

Ren rutin vid: Förorenade, infekterade sår där mekanisk rengöring är viktig ex kroniska bensår, trycksår traumatiska skador där det kommit synlig smuts i såret, t.ex jord,grus okomplicerade operationssår efter 1:a postoperativa dygnet

När krävs steril rutin? Till vissa infektionskänsliga patienter Till sår som står i förbindelse med djupare, normalt steril vävnad (ex. led, bukhåla) Operationssår inom 1:a dygnet och så länge det finns drän, vätskar, blöder och inte läker normalt

Hur rent ska det vara? Höggradigt ren produkt Innebär att produkten ska vara fri från mikroorganismer som normalt kan orsaka infektion Godkänd till: skadad hud intakta slemhinnor

Definitioner Sterilt: högst 1 mikroorganism på en miljon artiklar Höggradigt rent: 1 mikroorganism på 1000 artiklar (ex.pincett, skålar) eller per produkt ( ex. per kompress) samt fria från sjukdomsalstrande mikroorg. Rent: rent för ögat (rengörs och desinfekteras före återanvändning, ex blodtrycksmanschett)

Förvaring av höggradigt rent och sterilt material Skyddas från direkt solljus, fukt och damm Inget onödigt plock av personalhänder Förvaras åtskilda i skåp med dörrar Ha inga stora förråd hemma En ansvarig Inga kartonger på golvet

Höggradigt rena produkter Multiförpackning Renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till patienten Desinfekterade händer Plockpeang/pincett används till att ta ur multiförpackningar Förpackningen återförsluts noggrant mellan användningarna

Kranvatten Inbjuder till riklig sköljning Färsktappat, låt vattnet rinna 1-2 minuter Kroppsvarmt

Hygienrutiner vid såromläggning Basala hygienrutiner och ett aseptiskt arbetssätt Desinfekterade händer Undersöknings handskar Engångsplastförkläde Desinfekterad yta till omläggningsmaterialet

Efter omläggningen Använt omläggningsmaterial läggs i soppåse och knyts ihop Instrument och koppar placeras och körs direkt i diskdesinfektor (ingen mellanlandning) Torka av arbetsytor med alkoholbaserat rengöringsmedel

Diskdesinfektor Har inget stort avlopp = Ingen nedspolning av smuts För instrument och material som varit i kontakt med blod, slemhinnor, sårsekret Kontrolleras varje dag (igentäppt, disk- och sköljmedel) Funktionstestas årligen

1 vecka Diskas allt Inkl lådorna för instrument Hyllor torkas Handsprit vid förrådet

Innan Ren rutin införs! Information/diskussion om begreppet. Medicinskt ansvariga beslutar om införande av rutin och ev. undantag. Översyn av desinfektionsmöjligheter, iordningställande av förråd, inköp av instrument, kärl och förbandsmaterial. Processen måste få ta tid.

Närförråd Ska finnas rutin för rengöring och översyn Ej stort lager Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet

Omläggning Hur gör ni idag???

Stick- o omläggnings väska/låda?????

Omläggning i hemmet Hanteringen lika viktig Desinfekterade händer Vid regelbundna behandlingar -ha en grundutrustning hos vårdtagaren (handsprit, handskar, plastförkläde)

Förråd hemma hos patienten Plastlåda med lock Material för ca 1 vecka i plastpåsar Hanteras med spritade händer Använt material får ej läggas tillbaka Rengör lådan 1 gång/månad Inget material på golvet

Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock

Basala hygienrutiner

Tack!