ÅRSRAPPORT 2018 RMPO Psykiatri inom Sydöstra sjukvårdsregionen 0
Innehåll Inledning... 2 Arbetsgrupper... 2 Effektiv vård... 8 Vård avseende personer med självskadebeteende... 11 Utvecklingstendenser... 11 Hälsofrämjande insatser... 11 Investeringar... 12 Sammanfattning... 12 1
Inledning Arbetssättet i RMPO psykiatri syftar till att stärka och tydliggöra kopplingen till det nationella utvecklingsarbete som sker inom SKL:s nätverk för ledning och styrning av psykiatrin, öka delaktigheten inom RMPO och åstadkomma mer verkstad. Arbetet i RMPO präglas av gott samarbete och hög aktivitet. I sjukvårdsregionen är det endast Östergötland som har privata aktörer inom psykiatrin med landstingsuppdrag (både BUP och VUP). Dessa aktörer deltar i RMPO-arbetet. RMPO psykiatri träffas fyra gånger per år, två videomöten och två fysiska möten. Vid de fysiska mötena träffas samtliga inom RMPO psykiatri för diskussion, erfarenhetsutbyte och gemensamma beslut. En gång i månaden träffas ett arbetsutskott (AU) med två representanter per län för planering, dialog och beslut kring olika uppdrag/processer. Under 2018 har RMPO psykiatri haft särskilt fokus på Den nya strukturen för kunskapsstyrning (RCPH) Arbetsgrupper Det huvudsakliga arbetet i RMPO psykiatri bedrivs i följande arbetsgrupper RCPH (Resurscentrum psykisk hälsa) Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Effektiv vård Regionövergripande Cosmicfrågor Resurscentrum för psykisk hälsa (RCPH) sydöstra sjukvårdsregionen Etableringen av Regionalt resurscentrum är en del av hälso- och sjukvårdshuvudmännens samlade struktur för kunskapsstyrning (dnr 17/02686). Inom denna etableras ett nationellt programområde och hälso- och sjukvårdsregionala programråden för psykisk hälsa. RCPH sydöstra sjukvårdsregionen ingår i en gemensam sammanhållen stödstruktur på nationell, regional och lokal nivå för regioner och kommuner med syfte att bidra till det långsiktiga målet mot en jämlik och ökad psykisk hälsa i befolkningen. Under 2018 har varje sjukvårdsregion fattat beslut om sju gemensamma kriterier för vad som ska känneteckna och ingå i ett regionalt resurscentrum för psykisk hälsa. Genom kriterierna fyller resurscentrum flera funktioner inom sjukvårdsregionens geografiska område genom att driva på och följa upp utvecklingsinsatserna för en mer jämlik psykisk hälsa. Under 2018 har stor del av arbetet inriktats på att identifiera samverkansgrupper, etablera stödstrukturen och kommunicera ut den till berörda inom sjukvårdsregionens regioner och kommuner. Samtidigt har arbetet med framtagande av gemensamma nationella Vård- och Insatsprogram startats upp och kommit långt. Dessa bidrar till att stärka kunskapsutvecklingen inom respektive område genom spridning av bästa tillgängliga kunskap, strukturerat arbete med implementering och en mer ändamålsenlig uppföljning lokalt, regionalt och nationellt. Syftet är att bidra till en mer effektivare användning av resurser och kortare tid mellan kunskapsproduktion och kunskapstillämpning. I stödstrukturen ingår både regioner/ 2
kommuner som leds av en nationell ledningsgrupp där sydöstra sjukvårdsregionen är representerad. RCPH sydöstra sjukvårdsregionen leder utvecklingsarbetet via befintliga strukturer via bland annat RMPO psykisk hälsa och linjeorganisationer, idag finns en sjukvårdsregional stödstruktur för de 38 kommunerna och de 3 regionerna i sydöstra sjukvårdsregionen. Inom länen i sydöstra sjukvårdsregionen- Kalmar, Jönköping och Östergötland finns det etablerade länsgemensamma ledningar vilka är, - Länsgemensam ledning i samverkan (LGL) i Kalmar, REKO (region/ kommun) i Jönköping och Vård och omsorg (VO) i Östergötland. Gemensamma arbetsgrupper arbetar nu både på länsnivå och sjukvårdsregional nivå vilka kanaliserar utvecklingsfrågorna till och från lokal, regional och nationell nivå. Brukar, - patient, - och närståendemedverkan finns på samtliga nivåer men kommer att utvecklas ytterligare under kommande planperiod. Utvecklingsarbetet inom RCPH sydöstra identifieras utifrån två delar, generell och specifik. I de generella delarna ses psykisk hälsa-området i kunskapsstyrningsmodellen där vår sjukvårdsregion har klustrat ihop närliggande programområden i kunskapsrådet Hälsa och rehabilitering. Här finns goda möjligheter framåt för koordinering av resurser och gemensamma aktiviteter. I de specifika delarna för programområdet tas Vård- och Insatsprogram (VIP) fram. Under 2018 finns sjukvårdsregionala grupperingar utifrån Schizofreni/Schizofreniliknande tillstånd, Missbruk/beroende, Ångest/Depression, ADHD och Självskadebeteende. I VIP ADHD tas kunskap och erfarenheter med från tidigare sjukvårdsregionalt projekt avseende standardiserat vårdförlopp för neuropsykiatri. Varje Vård- och insatsprogram innehåller ett implementeringspaket med hela kedjan från sammanställning av befintlig kunskap i ett dynamiskt webbaserat program till hur det ska implementeras, spridas och vilka indikatorer som ska följas upp i verksamheterna. Berörda verksamheter är förskola/ skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård (alla vårdnivåer). Regional arbetsgrupp för Cosmic inom specialistpsykiatrin har kopplats på arbetet och utgör en stödjande funktion till etableringen av Vård- och insatsprogram när det gäller samsyn runt journalföring och datafångst för framtagna indikatorer. De indikatorer som inte kan följas via kvalitetsregister av olika anledningar tas fram vi KVÅ- kodning och sökord mm. Det gemensamma arbetet med att prioritera vilka indikatorer som ska följas upp medför att vi redan under 2019 kan följa hur det går för vår sjukvårdsregion avseende Vård- och Insatsprogram Schizofreni/Schizofreniliknande tillstånd. RMPO Psykiatri, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, arbetsgrupp Kompetensförsörjning (Bo-Kenneth Knutsson, Natalie Fors, Johanna Norrbom, Eva Pleijel) 1. Bakgrund Arbetsgruppen har haft som ambition att vara strukturellt följsam till rapporten i bilaga 2, Regionsjukvårdsledningens uppdrag till personaldirektörerna. 3
Utgångspunkten har varit de definierade viktigaste strategiska utvecklingsområdena; Kompetensbehov, Bemanning, Kompetensutveckling. Med ett regionalt perspektiv har vi fört dialog kring Vad kan vi göra tillsammans och vad kan vi samverka kring. Åtgärder främst där regional samverkan är en framgångsfaktor. Med såväl lokala, som regionala behov för blicken, har hänsyn tagits till att områden har utvecklats olika i de tre landstingen/regioner, liksom att förutsättningarna kan skilja sig åt. Arbetsgruppen drar bland annat följande slutsatser: - Det finns ett stort värde i en regional samsyn kring målvärden. Region Östergötland är först ut (2014) med en beslutad kompetensförsörjningsplan där detta anges. Därefter har Psykiatriförvaltningen i Landstinget i Kalmar län i sin verksamhetsplan definierat samma målvärden (2015). Vi väntar fortfarande på att även Region Jönköpings län antar samma målvärden. - Att ytterligare synliggöra faktorer som påverkar målvärden. - Tillsammans kan regionen bli en viktig nationell påverkanspart i många frågor. Ett exempel är innehåll i olika vårdutbildningar. Ett annat är nivåer i uppgift och ansvar mellan olika yrkeskategorier/yrkesroller. - Det vore värdefullt att föra en fördjupad regional dialog kring framtida kompetenser, vilket vi inte påbörjat ännu. Arbetsgruppen gör en nystart hösten 2018 i och med att HR-kompetensen breddats och fr o m nu finns representerad från samtliga 3 regionerna. Pågående områden för arbetsgruppen: 1. Handlingsplan för Oberoende av hyrläkare/bolag Det finns två parallella spår som behandlar frågan. Initialt startade projektet Oberoende av hyrläkare inom Psykiatrin (Rödholm), därefter ett nätverk omfattande samtliga specialiteter (landstings- och HR-direktörernas uppdrag). Överenskommet datum 2019-01-01. I sydöstra sjukvårdsregionen fanns lokalt beslutade datum för ett oberoende inom Psykiatrin: Östergötland: 2017-12-31 Jönköping: 2017 Kalmar: Halvering ska uppnås under 2017. Förhållningssätt avseende tänkta datum för utfasning blev sedan en fråga för landstings/regiondirektörer+hr-direktörers styrgrupp. Konstateras att ovanstående mål inte varit möjliga att nå. Samtliga tre förhåller oss nu till det nationella datumet 2019-01-01. 4
Fråga om riskanalys/konsekvensbeskrivning i verksamheterna har diskuterats. Jönköping har genomfört sådan. I Kalmar diskuteras frågan internt. I Östergötland görs konsekvensbeskrivning vid detaljavrop. Arbetsgruppen har också diskuterat likheter och skillnader i tillvägagångssätt mellan våra landsting/regioners specialistpsykiatri med utgångspunkt från nationell mall åtgärder. 26/9 2017 deltog Knutte och Eva vid nätverk Psykiatri oberoende av hyrläkare. Där gjordes en presentation av vilka åtgärder som använts mest frekvent i landets regioner/landsting. Vid nästa nätverk 7/12 förslås en diskussion kring vilka som varit lyckosamma. 2. Framtida kompetenser 2/3 av sjukvårdsregionen är alltså överens om kvantitativa målvärden avseende läkarbemanning. Under 2017 föreslås att fokus läggs på optimal grundbemanning och nyckeltal Beslutas att gå vidare med vad som är optimal bemanning såväl kompetens- som kvantitetsmässigt. Inplanerar studiebesök på någon ort som haft nybyggnation och därmed haft tillfälle att se över personalorganisationen. Omfattar såväl öppen- som heldygnsvård. Uppdrogs åt Eva att kontakta lämplig person för att få förslag på verksamheter som kan vara lämpliga. 3. Faktorer som styr målvärden En optimal bemanning utgår från vilken vård som bedrivs och vilket behandlingsutbud som ska finnas. I Östergötland som har ackrediterad öppenvård finns detta detaljerat beskrivet, men inte hos oss andra. Gruppen anser också intressant att efterfråga i nationella nätverkssammanhang vilka målvärden som finns beslutade i andra regioner/landsting. Den jämförande statistik vi får del av omfattar faktisk bemanning, men inte önskvärd. Eva får i uppdrag att åter lyfta frågan i det nationella nätverket Oberoende av hyrläkare. Till planerat nätverksmöte 181205 fanns frågan med i programmet med en presentation från region Skåne. Eva kommer att närvara. Arbetsgruppen konstaterar att de målvärden som beslutats i Östergötland och Kalmar behöver ses över och uppdateras. Det kan se olika ut vem som har detta mandat från hem regionen. Vi återkommer till frågan framåt. 4. Rekryteringsåtgärder Jämförelser av erbjudanden och villkor, exempelvis avseende arbetsgivarfinansierad vidareutbildning. Samverkan med lärosäten, verksamhetsförlagd utbildning Arbetsmarknadsdagar och mässor (ex medverkan på AT-mässor, AT psyk-at ST) 5
PTP under 2 år 50% PTP-program samt 50% annan attraktiv syssla ex forskning Utlandsrekrytering är viktig, diskussion om tillgången skiljer sig mellan våra olika upphandlade bolag. Återbetalningskrav vid avslutad tjänst. Villkoren i våra upphandlingar skiljer sig åt Kalmars modell har givit god utdelning. Där finns fler aktörer som får avrop samtidig och beställaren kan träffa kandidater från olika bolag i samma avrop. Hur ser följsamheten till upphandlade bolag ut? Därutöver diskussion kring hur löneöversynsprocessen är organiserad och genomförs. I Jönköping pågår ett projekt. Peer supporters är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och som är utbildade och anställda för att stödja andra. De kan verka på olika sätt och i olika verksamheter. De erbjuder hjälp och stöd som en jämlike och inger hopp. I Jönköpings län driver vi sedan många år arbetet med att utveckla en återhämtningsinriktad psykiatri i kommuner och region. Vi vet från utvärderingar på nationell nivå att vårdklimatet förändras och blir mer återhämtningsinriktat när en person med egen erfarenhet anställs. För att nå bästa resultat krävs noggrann rekrytering, en gedigen utbildning och kontinuerlig handledning. Tillsammans vill nu kommuner och region i Jönköpings län få till en hållbar struktur för peer support i sina verksamheter. Det innebär utbildningsinsatser på bred front, rekrytering och att verksamheterna engagerar sig i arbetet särskilt på ledningsnivå. Ambitionen är att skapa en hållbar och innovativ yrkesroll inom psykiatrin. Vi arbetar i nära samarbete med NSPH i Göteborg, som har lång erfarenhet av peer support och som utvecklat en svensk metod inspirerad av internationella motsvarigheter. 5. Nya arbetssätt utveckla yrkesroller Här pågår en omvärldsspaning angående arbetssätt. Utveckla yrkesroller, rätt använd kompetens, vårdnära service, telepsykiatri. Exempel som studeras: Framtidens vårdavdelning på Östra sjukhuset. I Jönköping genomförs nu en pilot. Vid nationella nätverket 170926 var temat produktionsoch kapacitetsplanering. Kristina Mårtensson beskrev arbetet i Västernorrland. Exempel på uppgiftsförskjutning/avlastning: - Kuratorer kan avlasta sjuksköterskor i heldygnsvården - Östergötland har goda erfarenheter av att köpa apotekartjänst externt för läkemedelshantering. - Utöka antalet underläkare - AT-mottagning 6. Utbildningars innehåll I en skrivelse våren 2016 föreslår arbetsgruppen till regionens HR-direktörer att driva följande områden från sydöstra sjukvårdsregionen 6
- 4 månaders obligatorisk placering inom specialistpsykiatrin för ST-läkare inom allmänmedicin. (då allmänmedicin är första linjens psykiatri bör kompetensen hos distriktläkarna ökas) - att all psykiatriplacering under sjuksköterskeutbildning sker inom specialistpsykiatrin (inte som idag i vissa fall inom kommunal omvårdnadspsykiatri) - nationellt fastställd kursplan för YH-utbildning av skötare 7. Chefsuppdrag- och utveckling Villkor avseende uppdrag som chef skiljer sig åt. I Ög är samtliga chefstjänster tidsbegränsade, I Kalmar och Jönköping är stabstjänster tills vidare medan linjechefskap är tidsbegränsade. Gruppen avser att fortsätta kartläggning av omfattning/innehåll i chefsuppdrag samt eventuell ledarskapsinriktning/utveckling. Kalmars ledarutvecklingsprogram för Psykiatriförvaltningens chefer bifogas protokollet. Gruppens fortsatta konstellation och nästa möte RMPO Psykiatri Kompetens föreslås utökas med HR-kompetens från Jönköping och Östergötland. METIS (Mer teori i ST) Sjukvårdsregionen har sedan 2015 gemensamt METIS-kansli för vuxna och ingår i det nationella METIS-kansliet avseende BUP. Sjukvårdsregionen har för vuxna kopplat kanslifunktionen till ST-studierektorns funktion i respektive län med Östergötland som kansliansvarig. I arbetet bidrar samtliga län med likvärdiga resurser avseende ST-studierektor samt administrativt stöd. Samfinansiering sker avseende tjänst för kansliansvar. Då länen tidigare i olika omgånger saknat studierektorsfunktion har det under 2018 varit bemannat i samtliga län. Arbetet har därmed kunnat intensifieras och sker nu med systematik. Under 2018 har deltagande skett i nationellt nätverk och styrgrupp för METIS kanslier. Regionen bidrar numera med METIS-utbildningar som också är möjliga att söka även för medarbetare utanför sjukvårdsregionen. METIS kurser: 2018: 3 kurser: VT: Affektiv sjukdom i Linköping och Neuropsykiatri på Öland HT: Beroendelära 2019: 4 METIS-kurser och 1 SK-kurs VT: Affektiv sjukdom Linköping, Neuropsykiatri på Öland är klara och Psykofarmakologi i Linköping i Maj 7
HT Beroendelära samt SK-kurs Äldrepsykiatri Övriga kurser: 2018 ordnades en kurs i Palliativ psykiatri i Linköping, dit vi bjöd in ST-läkare från Kalmar och Jönköping. Till nästa år planeras preliminärt: METIS Beteendelära, Neuropsykiatri, Affektiv sjukdom Undersöks möjligheter för att starta METIS-kurs för sjuksköterskor Kursrevisioner: Vi har haft representanter på flera kursrevisioner (Neuropsykiatri: Olle Holmertz Kalmar, Beroendelära: Andrea Johansson Capusan Linköping, Affektiv sjukdom: Pia Nordanskog och Martin Samuelsson från Linköping), och skulle egentligen behöva vara med fler gånger, men tiden räcker inte riktigt till. Inbjudan går via studierektorerna till regionen och påminns flitigt. Kursutveckling: Andrea Johansson Capusan har deltagit i kursutveckling för tilläggsspecialitet Beroendemedicin, Psykosociala och samhällsaspekter, som går första gången i april. Där är hon tillsammans med Cathrine Rönnbäck från Göteborg kursgivare. Kursen ges i Göteborg. Effektiv vård Här följer några exempel på tillgänglighetsmått i sjukvårdsregionen. En fördjupad analys rapporteras i Psykiatrin och BUP i siffror. 8
9
Regional arbetsgrupp Cosmic Under våren 2018 ombildades gruppen och fick i samband med detta ett förnyat uppdrag. Uppdraget syftar till regional samordning och erfarenhetsutbyte runt de prioriterade områdena i uppdraget: - Utgöra en stödjande funktion till etablering av vård- och insatsprogrammen inom RCPH, Resurscentrum Psykisk Hälsa när det gäller samsyn runt journalföring och datafångst för framtagna indikatorer. - Strukturerad journalföring för att möjliggöra god och ändamålsenlig överföring till nationella hälsodataregister, till exempel kvalitetsregister och utvidgningen av rapportering till Socialstyrelsens patientregister till att omfatta samtliga yrkesgrupper. - Andra frågeställningar av gemensam karaktär Under 2018 har gruppen träffats vid två tillfällen, ett videomöte och ett fysiskt möte i Vimmerby. Nedan återges vilka områden som varit aktuella inom arbetsgruppen under året. Vård- och insatsprogram I ett första skede har arbetet fokuserat på vård- och insatsprogrammet, schizofreni/schizofreniliknande tillstånd (psykos) där gruppen prövade att ta fram gemensam data för gruppen med diagnos F20.0-20.9 eller F21-29. Detta med utgångspunkt ifrån föreslagna indikatorer för programmet. Indikatorerna kunde följas i varierande grad beroende på hur dokumentation sker i respektive region och i vilken mån ändamålsenlig kodning sker. Gruppens arbete inriktas till att föreslå hur dokumentation och kodning ska ske för att fånga 10
föreslagna indikatorer i vård- och insatsprogrammet. Efterhand planeras att göra samma sak med nya och kommande program. Strukturerad journalföring Uppdraget är starkt förknippat med föregående men innebär också erfarenhetsutbyte gällande ändrad uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister. Till decembermötet var programledare för e-spir inbjuden till gruppens möte för en diskussion runt hur den regionala samverkan kan utvecklas. Arbetet kommer att fortsätta inför nästa år. Direktöverföring till kvalitetsregister är också aktuellt i gruppens arbete. Andra frågeställningar En återkommande punkt vid gruppens möten är att förmedla goda exempel för spridning i sjukvårdsregionen men också områden som upplevs mer problematiska och där någon annan region har förslag till lösning. Exempel på detta gäller det stora arbete som genomförts i Kalmar i syfte att underlätta dokumentation i aktivitetshanteraren, ett arbete som nu fått spridning till andra regioner. Ett annat arbete i regionen handlar om strukturerad remissmall till psykiatrin, vilket kommer att redovisas närmare när arbetet fullföljts. Vård avseende personer med självskadebeteende Hösten 2016 utsågs en arbetsgrupp av RMPO Psykiatri med uppdraget att: Säkerställa tillgängligheten till aktuell forskning och utvecklingsarbete. Säkerställa evidensbaserad vård inom området. Föreslå hur praktisk samverkan ska ske inom sjukvårdsregionen. Gruppen bestående av Anne Pruul (Region Jönköpings län), Mattias Holmqvist-Larsson (Region Östergötland) samt Charlotte Tebrell (Landstinget i Kalmar län) har beslutat att arbeta enligt Nationella Självskadeprojektets Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende (www.nationellasjalvskadeprocessen.se). Arbetsgruppens fortsatta arbete integreras inom ramen för RCPH enligt ovan. Utvecklingstendenser Under året har ett omfattande arbete gjorts för att synkronisera med den nationella kunskapsstyrningen (RCPH). Det bedöms oerhört angeläget att sjukvårdregionen på ett aktivt sätt deltar i denna utveckling, så att möjligheterna till förbättring av den psykiatriska verksamheten kan ske och att den blir likvärdig. Detta beskrivs i stycket ovan om RCPH. Hälsofrämjande insatser RMPO har inte under 2018 bedrivit något särskilt hälsofrämjande arbete länsövergripande i sydöstra sjukvårdsregionen. Däremot arbetar varje psykiatrisk klinik i respektive län på olika sätt med hälsofrämjande åtgärder så som till exempel upptäckt av metabol risk, hälsosamtal och så vidare. 11
Investeringar Inga särskilda investeringar under 2018. Sammanfattning Avslutningsvis ges en sammanfattning av tre utmärkande områden för arbetet i RMPO psykiatri 2018. 1. Vi har en stabil struktur och bra arbetsformer (regelbundna AU-möten stor fördel) 2. Vi är rustade för att matcha den nationella kunskapsstyrning som byggs 3. Vi har högt i tak och bra dialog Bjarne Olinder // Ordförande för RMPG psykiatri under 2018 12