Årsrapport 2017 RMPG Psykiatri inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Transkript

1 Årsrapport 2017 RMPG Psykiatri inom Sydöstra sjukvårdsregionen 0

2 Innehåll Inledning... 2 Arbetsgrupper... 2 Resultat från arbetsgrupperna... 3 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 3 Effektiv vård... 7 Säker vård... 9 Gemensam REK-lista och läkemedelsmallar... 9 Regionövergripande Cosmicfrågor... 9 Vård avseende personer med självskadebeteende Könsdysfori Resurscentrum psykisk hälsa (RCPH) Standardiserade vårdförlopp (SVF), icke-cancer Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Tillgänglighet Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Kvalitetsindikatorer Utvecklingstendenser Riktlinjer vårdprogram Hälsofrämjande insatser Investeringar Sammanfattning

3 Inledning Arbetssättet i RMPG psykiatri syftar till att stärka och tydliggöra kopplingen till det nationella utvecklingsarbete som sker inom SKL:s nätverk för ledning och styrning av psykiatrin, öka delaktigheten inom RMPG och åstadkomma mer verkstad. Arbetet i RMPG präglas av gott samarbete och hög aktivitet. I sjukvårdsregionen är det endast Östergötland som har privata aktörer inom psykiatrin med landstingsuppdrag (både BUP och VUP). Dessa aktörer deltar i RMPG-arbetet. RMPG psykiatri träffas fyra gånger per år, två videomöten och två fysiska möten. Vid de fysiska mötena träffas samtliga inom RMPG psykiatri för diskussion, erfarenhetsutbyte och gemensamma beslut. En gång i månaden träffas ett arbetsutskott (AU) med två representanter per län för planering, dialog och beslut kring olika uppdrag/processer. Under 2017 har RMPG psykiatri haft särskilt fokus på Den nya strukturen för kunskapsstyrning (RCPH) Standardiserat vårdförlopp neuropsykiatri (SVF NP) METIS Arbetsgrupper Det huvudsakliga arbetet i RMPG psykiatri bedrivs i följande arbetsgrupper Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Effektiv vård Säker vård REK-lista och läkemedelsmallar Regionövergripande Cosmicfrågor Vård avseende personer med självskadebeteende (ny 2016) Könsdysfori (ny 2016) 2

4 Resultat från arbetsgrupperna Samtliga arbetsgrupper har uppdragsbeskrivning, mål och tidsplanering. Uppföljning och avrapportering sker vid videokonferenser två gånger årligen. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård är uppdelad i tre undergrupper; forskning (FOU, SBU), kompetensförsörjning, bemanning, kompetensutveckling inkl. METIS och regionala vårdriktlinjer. Nedan presenteras resultat från 2017 års arbete under respektive grupp. Forskning (FOU, SBU) Forskningsprojekt 2017 Det pågår forskningsprojekt på alla kliniker som drivs av disputerade och doktorerande forskare. Sjuksköterskor skriver inom ramen för sin specialistutbildning i psykiatri en magisteruppsats. Inom vissa terapiutbildningar såväl som inom Specialistjänstgöringen för läkare skrivs någon form av specialistarbete. Det pågår flertalet gemensamma forskningsprojekt mellan Jönköping och Östergötland, och en önskan om fortsatt samverkan. Under hösten 2016 startade ett arbete för att titta på hur specialistpsykiatrin i Region Jönköpings län kan erbjuda en jämlik och resurseffektiv psykiatrisk vård med hög patientsäkerhet, medicinsk kvalitet och tillgänglighet. Utifrån rapporten Jämlik psykiatrisk vård som Ulf Grahnat presenterade har en handlingsplan utarbetats som består av ett 20-tal utvecklingsområden. Varje område leds av en uppdragsledare. Ett av dessa utvecklingsområden innebär att ett regionövergripande FoUU-råd ska etableras, gemensamt för Bup och vuxenpsykiatrin. I Kalmar Landsting finns två disputerade medarbetare, en psykolog i Kalmar (disputerade 2017) och en läkare i Västervik. Ett forskningsprojekt befinner sig under utvecklingsfas i Västervik för "Digital sömnmätning i psykiatrin". Ett annat forskningsprojekt, anknutet till såväl Karolinska, samt affilierat till Västerviks Psykiatri/Linköping Universitet, publicerade artikel i feb 2018; utvärdering av ett kliniskt verktyg för våldsutsatthet i PTSD screeningssyfte hos emotionellt instabila individer. Ett forskningsprojekt pågår på AnorexiBulimiCenter i Kalmar där patienter som deltar i affekt-skola är involverade. Behovet av ett antingen landstingsövergripande eller regionövergripande psykiatriskt FoUU råd stöds av Kalmar Landsting. Det finns idag i Kalmar Landsting, inte någon utarbetad psykiatrisk forskningsplattform för gemensam etikgranskning, styrning, rapportering samt utvärdering av pågående forskningsprojekt. Under 2017 har Psykiatriska kliniken i Linköping samt Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena ansökt om och beviljats att bedriva universitetssjukvård och bli det som kallas USV, universitetssjukvårdsenheter. Det innebär att de uppfyller de krav som ställs på universitetssjukvård i det nationella ALF-avtalet utifrån det uttalade uppdrag för forskning och utbildning, hälso-och sjukvård av hög kvalitet, innovativ kultur och en struktur som stimulerar kunskapsutveckling. BUP i Linköping har jobbat med en rekrytering av en professor för att stärka forskningsaktiviteten, med mål att kunna bli en USV-enhet efter ansökan

5 Förbättringsarbete 2017 Förra året rapporterade gruppen in att det inte finns någon tydlig definition för förbättringsarbeten och ett förslag till lägsta nivå togs fram: att det finns någon form av dokumentation kring syfte, genomförande, uppföljning det vill säga att förbättringsarbetet följt ett PDSA-hjul eller en specifik modell. Det finns fortfarande ingen övergripande vision eller mål för vilka förbättringsarbeten som genomförs utan de styrs av vårdpersonalens intresse och engagemang. Det finns således ett fortsatt behov av att klinikerna prioriterar några gemensamma förbättringsarbeten och att dessa följs upp på strukturerat sätt. I Jönköping pågår ständigt av olika omfattning och kvalitet förbättringsarbeten men lägsta nivån följs inte. Det försök som gjordes under 2016 med att strukturera upp förbättringsarbeten genom att registrera dessa på intranätet följs inte. Det finns behov i hela landstinget av att förbättringsarbeten såväl styrs som följs upp på ett strukturerat sätt. Idag finns inte någon utarbetad plattform för gemensam styrning av detta. Ett systematiskt förbättringsarbete 2017, som fortsatt utvärderas 2018 inför bredare spridning i fler personalkategorier: i Västervik utbildades 2017 flera personalgrupper i psykiatrin (1:a linje chefer slutenvård, öppenvårdspersonal, läkare) i psykiatrin i diagnosverktyget M.I.N.I. Detta för att stimulera diagnostiska överväganden samt få bättre precision för terapier och behandlingar. SBU 2017 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering publicerar underlag som skulle kunna användas mer frekvent och strukturerat inom psykiatrisk vård. Vissa enheter bygger vårdinnehåll baserat på riktlinjer men dessa skulle behöva implementeras och genomsyra hela den psykiatriska organisationen ytterligare. De två riktlinjerna som implementeras och följs mest frekvent i Jönköping är Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd samt rekommendationer för insatser vid självskadebeteende. Ett projekt som påbörjats under året utgår från Kliniska riktlinjer att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom och innebär att alla patienter som sätts in på Olanzapin ska följas med vikt och metabola värden enligt riktlinjer Vad gäller SBU rapporten "Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom" rekommenderas M.I.N.I (förutom SCID). I linje med detta utbildas nu därför personalgrupper i Västervik systematiskt i detta diagnosverktyg. Kompetensförsörjning, bemanning, kompetensutveckling Arbetsgruppen har haft som ambition att vara strukturellt följsam till Regionsjukvårdsledningens uppdrag till personaldirektörerna. Utgångspunkten har varit de definierade viktigaste strategiska utvecklingsområdena; kompetensbehov, bemanning, samt kompetensutveckling. Med ett regionalt perspektiv har de fört dialog kring vad kan vi göra tillsammans och vad kan vi samverka kring. Åtgärder har främst fokuserat på områden där regional samverkan är en framgångsfaktor. Med såväl lokala, som regionala behov för blicken, har hänsyn tagits till att områden har utvecklats olika i de tre landstingen/regioner, liksom att förutsättningarna kan skilja sig åt. Arbetsgruppen drar bland annat följande slutsatser: - Det finns ett stort värde i en regional samsyn kring målvärden. Region Östergötland är först ut (2014) med en beslutad kompetensförsörjningsplan där detta anges. Därefter har Psykiatriförvaltningen i Landstinget i Kalmar län i sin verksamhetsplan definierat 4

6 samma målvärden (2015). Nu återstår att även Region Jönköpings län antar samma målvärden. - Att ytterligare synliggöra faktorer som påverkar målvärden. - Tillsammans kan regionen bli en viktig nationell påverkanspart i många frågor. Ett exempel är innehåll i olika vårdutbildningar. Ett annat är nivåer i uppgift och ansvar mellan olika yrkeskategorier/yrkesroller. - Det vore värdefullt att föra en fördjupad regional dialog kring framtida kompetenser, vilket arbetsgruppen inte påbörjat ännu. Pågående områden för arbetsgruppen: 1. Handlingsplan för utfasning av hyrläkare/bolag Det finns två parallella spår som behandlar frågan. Initialt startade projektet oberoende av hyrläkare inom Psykiatrin (Rödholm), därefter ett nätverk omfattande samtliga specialiteter (landsting/region- och HR-direktörernas uppdrag). Överenskommet datum I sydöstra sjukvårdsregionen finns lokalt beslutade datum för utfasning inom psykiatrin: Östergötland: , Jönköping: 2017, Kalmar: Halvering ska uppnås under Förhållningssätt avseende tänkta datum för utfasning blev sedan en fråga för landstings/regiondirektörer samt HR-direktörers styrgrupp. Arbetsgruppen konstaterar att ovanstående mål inte varit möjliga att nå. Samtliga tre förhåller oss nu till det nationella datumet Fråga om riskanalys/konsekvensbeskrivning i verksamheterna har diskuterats. Jönköping har genomfört sådan. Arbetsgruppen har också diskuterat likheter och skillnader i tillvägagångssätt mellan våra landsting/regioners specialistpsykiatri med utgångspunkt från nationell mall åtgärder. 26/ deltog Knutte och Eva vid nätverk Psykiatri oberoende av hyrläkare. Där gjordes en presentation av vilka åtgärder som använts mest frekvent i landets regioner/landsting. Vid nästa nätverk 7/12 förslås en diskussion kring vilka som varit lyckosamma. 2. Framtida kompetenser 2/3 av sydöstra sjukvårdsregionen är alltså överens om kvantitativa målvärden avseende läkarbemanning. Under 2018 föreslås att fokus läggs på optimal grundbemanning och nyckeltal Beslutas att gå vidare med vad som är optimal bemanning såväl kompetens- som kvantitetsmässigt. Inplanerar studiebesök på någon ort som haft nybyggnation och därmed haft tillfälle att se över personalorganisationen. Omfattar såväl öppen- som heldygnsvård. Uppdrogs åt Eva att kontakta Herman Holm för att få förslag på verksamheter som kan vara lämpliga. 3. Faktorer som styr målvärden En optimal bemanning utgår från vilken vård som bedrivs och vilket behandlingsutbud som ska finnas. I Östergötland som har ackrediterad öppenvård finns detta detaljerat beskrivet, men inte hos oss andra. Gruppen anser också intressant att efterfråga i nationella nätverkssammanhang vilka målvärden som finns beslutade i andra regioner/landsting. Den jämförande statistik vi får del av omfattar faktisk bemanning, men inte önskvärd. 5

7 4. Rekryteringsåtgärder Jämförelser av erbjudanden och villkor, exempelvis avseende arbetsgivarfinansierad vidareutbildning. Samverkan med lärosäten, verksamhetsförlagd utbildning, arbetsmarknadsdagar och mässor (ex medverkan på AT-mässor, ATpsyk-ATST) PTP under 2 år 50% PTP-program samt 50% annan attraktiv syssla ex forskning Utlandsrekrytering är viktig, diskussion om tillgången skiljer sig mellan våra olika upphandlade bolag. Återbetalningskrav vid avslutad tjänst. Villkoren i våra upphandlingar skiljer sig åt Kalmars modell har givit god utdelning. Där finns fler aktörer som får avrop samtidig och beställaren kan träffa kandidater från olika bolag i samma avrop. 5. Kapacitets- och produktionsplanering Här pågår en omvärldsspaning angående arbetssätt. Utveckla yrkesroller, rätt använd kompetens, vårdnära service, telepsykiatri. Exempel som studeras: Framtidens vårdavdelning på Östra sjukhuset. I Jönköping genomförs nu en pilot. Vid nationella nätverket var temat produktions- och kapacitetsplanering. Kristina Mårtensson beskrev arbetet i Västernorrland. Exempel på uppgiftsförskjutning/avlastning: Kuratorer kan avlasta sjuksköterskor i heldygnsvården, vad avser bl.a. kontakter med kommun, utomlänsvård, boenden, vårdplanering, SIP Östergötland har goda erfarenheter av att köpa apotekartjänst externt för läkemedelshantering. Utöka antalet underläkare AT-mottagning 6. Utbildningars innehåll I en skrivelse våren 2016 föreslår arbetsgruppen till regionens HR-direktörer att driva följande områden från sydöstra sjukvårdsregionen - 4 månaders obligatorisk placering inom specialistpsykiatrin för ST-läkare inom allmänmedicin. (då allmänmedicin är första linjens psykiatri bör kompetensen hos distriktläkarna ökas) - att all psykiatriplacering under sjuksköterskeutbildning sker inom specialistpsykiatrin (inte som idag i vissa fall inom kommunal omvårdnadspsykiatri) - nationellt fastställd kursplan för YH-utbildning av skötare 7. Chefsuppdrag- och utveckling Villkor avseende uppdrag som chef skiljer sig åt. I RÖ är samtliga chefstjänster tidsbegränsade, I Kalmar och Jönköping är stabstjänster tills vidare medan linjechefskap är tidsbegränsade. Gruppen avser att fortsätta kartläggning av omfattning/innehåll i chefsuppdrag samt eventuell ledarskapsinriktning/utveckling. METIS Sjukvårdsregionen har sedan 2015 gemensamt METIS kansli för vuxna och ingår i det nationella METIS-kansliet avseende BUP. Sjukvårdsregionen har för vuxna kopplat kanslifunktionen till ST-studierektorns funktion i respektive län med Östergötland som kansliansvarig. I arbetet bidrar samtliga län med likvärdiga resurser avseende ST-studierektor samt administrativt stöd. Samfinansiering sker avseende tjänst för kansliansvar. Då länen tidigare i olika omgånger saknat studierektorsfunktion har det under 2017 varit bemannat i samtliga län. Arbetet har därmed kunnat intensifieras och sker nu med systematik. Under 2017 har deltagande skett i nationellt nätverk och styrgrupp för METIS kanslier. Regionen bidrar numera med METIS-utbildningar som också är möjliga att söka även för medarbetare utanför sjukvårdsregionen. Genomförda utbildningsrelaterade aktiviteter under 2017 är; 6

8 - Kurs i Beroendelära som har genomförts i Linköping (kursmöte 2-4 oktober) med samma (mycket bra) utvärdering som de övriga väletablerade kurserna i landet. - Organiserat en Regiondag Psykiatri för ST läkare i anslutning till METIS kursen i Beroendelära i Oktober, som dock på grund av för få anmälda fick ställas in. - METIS kursrevisioner - Sydöstra sjukvårdsregionen har skickat representanter till 2 revisioner: ADHD Olle Holmertz från Kalmar; Beroende Andrea J Capusan från Linköping. Revisionerna sker regelbundet med syftet att hålla en hög vetenskaplig och professionell kvalité och uppdaterad innehåll i METIS kurserna. Deltagare i revisioner bidrar med kompetens; är eller kan på sikt bli kursgivare. - För 2018 planeras ytterligare 3 METIS kurser: Affektiv sjukdom i mars i Linköping, Neuropsykiatri i April i Kalmar samt Beroende i Oktober i Linköping. Effektiv vård Under 2017 har sjukvårdregionen inte lyckats öka andelen registreringar i kvalitetsregister. Orsaken till detta bedöms vara den osäkerhet som funnits kring kvalitetsregistren med olika plattformar, osäkerhet kring fortsatt nationella finansiering som drabbat psykiatriregistren hårt. I verksamheterna har det varit svårt att skapa motivation för registrering också utifrån tidsåtgång, svårigheter att få ut resultat vilket också beror på den låga registeringsfrekvensen. Genom ökad registrering skapas förutsättningar för adekvata jämförelser vilket utifrån nuvarande registreringsnivå är svåra att göra. Det är dock viktigt att i verksamheterna beakta att registreringen utgår från vad som är att betrakta som god vård inom de olika områdena. Användningen av kvalitetsregistren kan då ses som en checklista och kvalitetssäkring av den vård som ges till den enskilda patienten. Det blir då också en garant för likvärdig vård. Uppföljning och jämförelser av resultat utifrån överenskomna indikatorer finns via Psykiatrikompassen som är en plattform som funnits för att samla resultat från kvalitetsregistren. Denna plattform upphör dock från halvårsskiftet Kvalitetsregisterresultaten kommer istället redovisas via Vården i siffror. De resultat som redovisas nedan avser jämförande resultat från 2014 till 2017 och har hämtats från båda ovan nämnda källor. Diagram 1 Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar som förstahandsval behandling med läkemedlet litium i syfte att förebygga återfall hos patienter med bipolärt syndrom. BipoläRs målnivå är att minst 70 procent av patienterna med bipolär sjukdom av typ 1 skall litiumbehandlas. Under åren har förskrivningen av litium varit relativt konstant för riket. Jönköping ökade sin andel fram till 2016 men har minskat under Kalmar har en likartad förskrivning över tid medan Östergötland har minskat efter 2014 men har bättre resultat än riket och är det enda av länen i sjukvårdsregionen som når målnivå. Diagram 2 Målet med all stämningsstabiliserande behandling vid bipolär sjukdom är att förhindra affektiva sjukdomsskov. Andelen patienter med återfall i skov de senaste 12 månaderna är därför en av BipoläRs viktigaste kvalitetsindikatorer med målnivå att minst 60 procent av patienterna inte skall haft några återfall i skov under perioden som uppmäts (senaste 12 månaderna). Låg andel patienter med affektiva skov kan indikera en god psykiatrisk vård. Resultaten kan också påverkas av patientens följsamhet till behandling, livsföring, livssituation samt sjukdomens svårighetsgrad. Jönköping har tidigare haft lägst andel återfall i skov men har ökat andelen mot Östergötland och Kalmar har minskat sina andelar med skov något 7

9 men samtliga län når uppsatta målnivåer.. Diagram 3 Styrgruppen för kvalitetsregister ECT har angivit som mål att i minst 90 procent av behandlingsserierna bör en etablerad indikation för ECT vara dokumenterad. Detta mål nås inte längre av något av länen i sjukvårdsregionen. Kalmar hade 2014 högst andel patienter som fått ECT på etablerad indikation men har minskat och når sedan 2015 inte längre målnivån. Även Östergötland har minskat andelen och når sedan 2016 inte målnivå. Jönköping ökade sin andel fram till 2016 då man nådde målnivån men har åter minskat och ligger nu på samma nivå (85%) som Östergötland. Utvecklingen i sjukvårdsregionen skiljer sig mot riket. Diagram 4 Målet med all behandling av depression är att patienten ska bli symtomfri och återvinna funktionsförmågan. Kvarvarande symtom på depression är en riskfaktor för återfall. Därför är det viktigt att undersöka och dokumentera eventuella kvarvarande symtom som underlag för en individuell anpassning av behandlingen. Lokala skattningsskalor som är andra än MADRS/MADRS-S kan ha använts vilket kan påverka utfallet. I sjukvårdsregionen är det enbart Jönköping som följer den nationella utvecklingen med ökad grad av skattning medan Kalmar minskat sin andel. Östergötland har fortsatt lägst andel patienter som skattas med MADRS/MADRS-S Diagram 5 Indikatorn visar andelen patienter med schizofreni och psykossjukdom, registrerade i PsykosR, som har haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare under de senaste 12 månaderna. Indikatorn är viktig eftersom individanpassade läkemedel ofta är en viktig del av behandlingen vid psykossjukdom. Då många läkemedel riskerar att ge biverkningar (cirka 23 procent rapporterar någon biverkan vid nyregistrering) och dosen ofta behöver justeras är uppföljning avgörande för att läkemedelsbehandlingen ska bli framgångsrik. Ibland kan man dessutom behöva byta preparat och administrationssätt allteftersom patientens livssituation förändras. De data som finns visar att det finns stora regionala skillnader, vilket tyder på att följsamheten till de nationella riktlinjerna varierar. Detta leder till en ojämlik vård. I sjukvårdsregionen ses skillnad framför alt i att Kalmar under åren haft lägre andel som erhållit läkemedelsgenomgång medan Jönköping succesivt ökat sin andel och nu ligger i nivå med Östergötland och målnivå. Diagram 6 Indikatorn Andel patienter med schizofreni och psykossjukdom som har haft hälsosamtal under de senaste 12 månaderna är viktig att följa eftersom det finns ett tydligt samband mellan psykossjukdom och livsstilsrelaterad kroppslig ohälsa. Enligt Socialstyrelsen har personer med allvarlig psykisk sjukdom en förväntad livslängd som är cirka 20 år kortare än den övriga befolkningen. Överdödligheten beror till stor del av sjukdomar som går att förebygga, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. En viktig del av psykosvården är därför att erbjuda hälsosamtal för att främja ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Målnivån på 60 procent för indikatorn. För riket och sjukvårdsregionen varit negativ för denna indikator även om Östergötland som enda län i sjukvårdsregionen under 2017 nådde uppsatt målnivå. Arbetet under 2018 måste fortsätta fokusera på ökat antal registreringar men också påbörja systematiska jämförelser och dialog utifrån resultat samt återföra resultat till verksamheterna i syfte att skapa fortsatt engagemang och driva utvecklingen framåt. Inom ramen för den nya 8

10 kunskapsstrukturen och RMPO Psykiatri ska resultaten kunna användas för att jämföra kvalitet och produktion inom regionen och därigenom bidra till prioritering av regiongemensamma utvecklingsarbeten för likvärdig vård. Säker vård Arbetet i arbetsgruppen har avstannat under Arbetet beräknas komma igång igen i någon form under Gemensam REK-lista och läkemedelsmallar Arbetsgruppen presenterade en rekommendation för vuxenpsykiatrin 2015 kring Läkemedel vid Schizofreni/Psykos. Upplagan reviderades 2016 och sedan dess har arbetet i arbetsgruppen legat på is. Diskussion har förts i RMPO AU om att starta upp gruppen vid behov. Regionövergripande Cosmicfrågor Under 2017 har två deltagare från Östergötland övergått till annan tjänst och därmed slutat sitt uppdrag i gruppen. Uppdraget syftar till regional samordning och erfarenhetsutbyte runt några prioriterade områden; Beslutsstöd Psykiatri Strukturerad journalföring Vårdplansutveckling Införande Cosmic R8.1 Kvalitets och patientsäkerhetsarbete/kvalitetsbokslut Under 2017 fick också gruppen ett tilläggsuppdrag, att utgöra en stödjande del gällande dokumentation i Cosmic runt Standardiserat Vårdförlopp (SVF) Neuropsykiatri. Under 2017 har gruppen träffats vid tre tillfällen, två videomöten och ett fysiskt möte i Norrköping. Nedan återges vilka områden som varit aktuella inom arbetsgruppen Beslutsstöd, psykiatri Funktionen är utvecklad för kvalitetssäkring inom tvångsvård och ska genom sin utformning stödja användarna i den relativt komplexa lagbundenhet som gäller inom området. Samtliga regioner/landsting har för närvarande fullversion av Beslutsstöd psykiatri. Psykiatrin i Kalmar län har erfarit en bekymmersam situation runt funktion och användbarhet, delvis beroende av hur behörighetssystemet är utformat generellt men också runt upplevda krångligheter i systemet. Under 2017 genomfördes en granskning vilket lett till en handlingsplan i Kalmar län. Strukturerad journalföring Under året har inga nya aktiviteter genomförts. Arbetet med att strukturera journalföringen på ett sådant sätt att överföring till kvalitetsregister kommer att fortsätta och har delvis en koppling till arbetet inom e-spir i Sydöstra sjukvårdsregionen. Kodning är en viktig del i strukturerad journalföring och har diskuterats i flera olika sammanhang. Arbetet kommer att fortsätta inför nästa år. Vårdplaner En inventering och genomgång av psykiatriverksamheternas struktur för vårdplansdokumentation har tidigare genomförts. Det finns delar som förenar och delar som skiljer sig men gemensam uppfattning är att funktionerna för vårdprocessen i Cosmic är eftersatta och behöver utvecklas av leverantören. 9

11 Kommande funktioner i vårddokumentation (CD 1.5) förväntas kunna bidra till en bättre struktur för läsbarhet i journalen. Införande av COSMIC R8.1 Struktur för, och organisation runt, införandet av Cosmic R8.1 har diskuterats ut ett jämförande perspektiv. Kvalitets och patientsäkerhetsarbete/kvalitetsbokslut Diskussion runt detta har påbörjats och gruppen enades att om att ta fram ett eller flera gemensamma mått för diskussion och analys. Till första möte 2017 valdes samordnad individuell plan, SIP vilket redovisades vid hösten möte. Processen, från dokumentation till datafångst diskuterades. Ambitionen är att identifiera ytterligare statistik för gemensam diskussion och analys. Standardiserat vårdförlopp-neuropsykiatri Större delen av mötet i september 2017 ägnades åt SVF-NP då också processledare Olov Thorén var inbjuden. Syftet var att ta ett första steg mot en regiongemensam Cosmicmall med hänsyn tagen till behovet av att kunna mäta ledtider i utredningsprocessen. Samtliga regioner och landsting presenterade nuvarande struktur inom sina respektive organisationer. Avseende terminologi och utredningsinstrument finns olikheter att beakta. Erfarenheter från arbetet med SVF-Cancer bör tas tillvara i det fortsatta arbetet i regionen. Vård avseende personer med självskadebeteende Hösten 2016 utsågs en arbetsgrupp av RMPG Psykiatri med uppdraget att: Säkerställa tillgängligheten till aktuell forskning och utvecklingsarbete. Säkerställa evidensbaserad vård inom området. Föreslå hur praktisk samverkan ska ske inom sjukvårdsregionen. Gruppen bestående av Anne Pruul (Region Jönköpings län), Mattias Holmqvist-Larsson (Region Östergötland) samt Charlotte Tebrell (Landstinget i Kalmar län) har beslutat att arbeta enligt Nationella Självskadeprojektets Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende ( Arbetsgruppen har tagit fram en sammanställning för att presentera en regional samlad, tydlig och användbar struktur för hur arbetet med självskadeproblematik ska bedrivas. Sammanställningen är inte en beskrivning av själva vård och behandlingsarbetet. Målet är att alla medarbetare ska ha kunskap om rekommendationerna, och utbildning om dessa ska ingå vid introduktion för ny personal samt repeteras åtminstone en gång per år, t.ex. vid APT. Vidare ska all hälso- och sjukvårds personal ska i samtal med patienter kunna, våga fråga om och prata om självskadebeteende. Kunskapen om att självskadebeteende är en riskfaktor för suicid ska beaktas. En strukturerad bedömning av självskadeproblematiken bidrar till att varje ska kunna erbjudas den hjälp och behandling denne är i behov av. Arbetsgruppen har tagit fram rekommendationer för insatser vid självskadebeteende. Rekommendationernas områden rör bemötande, bedömning på akutmottagning, utredning, riskhanteringsplan, behandling och, kontinuitet och samarbete. Arbetsgruppen har tagit fram en nulägesbeskrivning vad gäller resurser tillgängliga för patienter med självskadebeteende. De resurser som finns vad gäller slutenvården i psykiatrin är: 10

12 Landstinget i Kalmar län: 3 avdelningar inom vuxenpsykatrin i Västervik, varav en PIVA 4 avdelningar inom vuxenpsykiatrin i Kalmar, varav en PIVA 1 avdelning inom BUP i Kalmar Region Jönköpings län: 4 avdelningar samt PIVA inom vuxenpsykiatrin i Jönköping 2 avdelningar inom vuxenpsykiatrin i Eksjö 1 avdelning inom vuxenpsykiatrin i Värnamo 1 avdelning inom BUP i Jönköping Region Östergötland: 2 avdelningar inom vuxenpsykiatrin i Linköping 1 avdelning samt PIVA inom vuxenpsykiatrin i Norrköping 1 avdelning inom vuxenpsykiatrin i Motala 1 avdelning inom BUP i Linköping Vad gäller brukarstyrd inläggning görs försök på flera enheter, dock ännu i mindre grad. När det gäller de evidensbaserade behandlingar som riktlinjerna förespråkar så finns det när det gäller DBT endast 3 team i Region Jönköpings län. Teamet i Nässjö är åldersövergripande. De övriga teamen tar endast emot patienter över 18 år. Väntetiderna är ganska långa, mellan 0,5 till 1,5 år I Kalmar län finns 4 DBT-team, varav de i Kalmar och Västervik är åldersövergripande. Väntetiderna är mellan någon till några månader. Alla patienter som kommer till behandlingsenheten Valnötsträdet i Kalmar deltar i färdighetsträning enligt DBT i upp till ett år. Valnötsträdet tar emot patienter med åldern 18 till 40 år. I Region Östergötland finns det 3 DBT-team inom vuxenpsykiatrin samt 2 inom BUP. ERGT-behandling finns i Jönköping, Nässjö samt i Linköping. Värnamo planerar att starta ERGT-behandling under hösten Privata behandlingshem i våra regioner/landsting med DBT-behandling är Egehem HVB i Västervik, Strandhagen i Sävsjö samt Aktiv Omsorg i Linköping. Andra externa behandlingshem med kompetens för att behandla patienter med självskadeproblematik som våra regioner/landsting använder är exempelvis Finjagården, Orana samt Stjärnhusen. Alla dessa finns i Skåne. Resursbehov Resurserna är i nuläget för små i relation till behovet av behandling för självskadeproblematik i Sydöstra sjukvårdsregionen. När det gäller de evidensbaserade behandlingarna saknas MBT i alla regionerna/landstinget. ERGT finns inte i Kalmar läns landsting. Resurserna när det gäller DBT är otillräcklig och behöver förstärkas i hela Sydöstra sjukvårdsregionen. Utbildning och handledning av personal är viktig för att vidmakthålla och utveckla kompetensnivån. 11

13 Förslag till praktisk samverkansplan gällande personer med självskadebeteende Arbetsgruppen har tagit fram ett förslag till praktisk samverkansplan gällande personer med självskadebeteende. Av planen framgår att det är viktigt att kunna erbjuda olika sorters stöd, bedömning och behandling av personer med svåra självskadebeteenden. Förslagsvis skulle länen inom regionen kunna stötta varandra samt i specifika ärenden erbjuda varandra insatser för att jämna ut tillgänglighet och utbud. Arbetsgruppen konstaterar att länen inom regionen har i stora delar liknande utbud vad gäller bedömning och behandling av personer med självskadebeteende. I första hand är det kompetens inom eller kopplad till dialektisk beteendeterapi i öppenvård som är bäst försörjd inom regionens olika delar. Detta gör att det finns begränsat utrymme för att erbjuda alternativ till behandlingen inom ett visst län genom att erbjuda patienten insatser i ett annat län. Vidare finns förvisso mer betydande skillnader mellan länen när det kommer till slutenvårdsinsatser, till exempel gäller detta tillgång till insatsen Självvald inläggning. Den typen av insats bör dock i största möjliga mån erbjudas nära patientens hemmiljö, och därför är detta inte en insats som lämpar sig väl för praktisk samverkan inom regionen. Utifrån rådande läge föreslås att samverkan inom regionen fokuseras till konsultativa insatser. Då praktisk samverkan kan medföra avsevärda vinster för patienterna föreslås av arbetsgruppen en modell för hur konsultativa samverkansinsatser kan utformas. Arbetsgruppen föreslår i samverkansplanen upprättandet av ett nätverk för samverkan vad gäller kunskap och erfarenheter samt större möjlighet till samt konsultationsmöjligheter mellan länen i regionen Könsdysfori Arbetsgruppen har på grund av olika faktorer avstannat. Ett omtag görs inför Resurscentrum psykisk hälsa (RCPH) Inom ramen för överenskommelsen psykisk hälsa 2017 har SKL Uppdrag psykisk hälsa (UPH) påbörjat ett arbete med att stärka strukturerna för kunskapsutbyte när det gäller psykisk hälsa. Målsättningen är att öka förutsättningarna för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Under 2018 etableras sex stycken Resurscentrum för psykisk hälsa i landet fördelat inom de sex sjukvårdsregionerna. Mycket av diskussionerna i RMPG psykiatri har under 2017 handlat om arbetet med det nya resurscentrat och hur vi kopplar samman våra befintliga arbetsgrupper med den nya strukturen för kunskapsstyrning. Syftet med RCPH är att stödja och samla processerna inom respektive sjukvårdsregion med spridning, implementering, uppföljning och chefsstöd för en mer jämlik vård. Långsiktigt hållbara insatser som främjar psykisk hälsa är beroende av nära samverkan mellan kommuner och regioner/landsting. Programarbetet inom arbetsområdet psykisk hälsa engagerar därför ledande representanter från båda dessa sektorer. Resurscentrum psykisk hälsa i Sydöstra sjukvårdsregionen är ingen fysisk plats utan en sammanhållande stödstruktur av befintliga resurser inom ett större geografiskt område. Arbetet har under 2017 startat med att identifiera befintliga lednings- och arbetsgrupper/ nätverk inom de tre länen i sydöstra sjukvårdsregionen. Psykisk hälsa är ett nationellt programområde inom den sammanhållna strukturen för kunskapsstyrning. Arbetet inom det nationella programområdet psykisk hälsa leds av en 12

14 ledningsgrupp med representanter från både kommunsektorn och från regioner/landsting. De utvecklingsarbeten som tas fram inom det nationella programområdet Psykisk hälsa kommer att ledas och samordnas via de sex regionala resurscentrumen i landet, varav ett kommer att finnas i sydöstra sjukvårdsregionen. Den nationella ledningsgruppen har beslutat att ta fram olika Vård- och Insatsprogram (VIP) inom området psykisk hälsa och de första är följande: Schizofreni/ psykossjukdom, Ångest och Depression, Missbruk och beroendesjukdomar, ADHD och Självskadebeteende. Sydöstra sjukvårdsregionen bemannar varje område med en nationell expert från region/ landsting och kommun som deltar på sex träffar under cirka ett år som sedan samordnas med kollegor på hemmaplan inom vårat RCPH. Kollegorna på hemmaplan kan ses som referenspersoner i framtagandet av VIP. Det sjukvårdsregionala kansliet inom Resurscentrumet samordnar och stödjer arbetet praktiskt på olika sätt. Dialog har skett inom RMPG psykiatri under 2017 kring hur vi bäst bemannar dessa VIP utan att utarma våra verksamheter. I november 2017 genomfördes en workshop tillsammans med berörda ledningsgrupper inom varje län i sydöstra sjukvårdsregionen med bl.a. representation från RMPO och RSL. Sedan årsskiftet 2017/2018 samordnar Landstinget i Kalmar län kansliet för resurscentrumet i sydöstra sjukvårdsregionen genom t.ex. att hålla ihop och driva arbetet framåt, samordning, praktiskt arbete med att bemanna upp nationella arbetsgrupper samt regionala referenspersoner-/ grupper/ nätverk samt stödja implementeringsarbete mm. En person från kansliet kommer från och med 2018 att ingå i RMPG psykiatri samt dess arbetsutskott (AU) då arbetet med RCPH kommer att vara ett stort fokusområde för oss hädanefter. I sydöstra sjukvårdsregionen finns resurser som vi idag inte använder på bästa sätt. Genom att vi gemensamt identifierar våra resurser t.ex. befintliga nätverk (expertgrupperingar), processledare, samordning kan vi öka förutsättningarna för att sprida och ta tillvara på den kunskap som finns inom sydöstra sjukvårdsregionen. En stor mängd kunskap och utvecklingsarbeten finns men är idag inte paketerad och tillgängliggjord på ett strategiskt sätt. Utvecklingsarbete sprids bäst via linjen inom respektive organisation för en lyckad implementering och därför är det viktigt att använda befintliga nätverk och inte bygga upp ett resurscentrum vid sidan om övrigt utvecklingsarbete. Kansliets uppdrag blir därmed att identifiera dessa och upprätta en systematiserad dialog med de befintliga regionala och lokala strukturerna. En viktig del i arbetet framåt är att identifiera ytterligare nätverk/ funktioner utanför hälso- och sjukvården samt socialtjänsten såsom skola/ elevhälsa och andra myndigheter mm. Ytterligare en förutsättning för ett lyckat utvecklingsarbete är ett systematiskt samarbete med patient- brukare- och närståendeorganisationer samt övriga idéburna organisationer inom RCPH och den dialogen är påbörjad. Standardiserade vårdförlopp (SVF), icke-cancer Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 2016 startade arbetet, på uppdrag av RSL, med ett standardiserat vårdförlopp inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (hädanefter kallad SVF NP). I Dialog med RMPG utökades uppdraget till att omfatta även Tourettes syndrom samt intellektuell funktionsnedsättning. Bakgrunden är att SVF cancer har varit ett framgångsrikt angreppssätt vad gäller ett mer systematiskt och likvärdigt omhändertagande av cancerpatienter. Tanken var att SVF NP kunde vara ett sätt att uppnå de mål som sydöstra sjukvårdsregionen har om 13

15 att ge likvärdig vård och bästa möjliga vård till patienterna i regionen inom alla områden gällande bland annat medicinska resultat, ledtider och patienternas upplevelse av vården. Uppdraget redovisades i en slutrapport årsskiftet 2017/2018. I samråd med psykiatricheferna i sydöstra sjukvårdsregionen och RMPG Psykiatri har arbetsgruppen tagit fram två dokument: SVF NP Vuxna och SVF NP barn och ungdomar. Vårdförloppen kan ses som en kartläggning över det optimala utredningsförfarandet och bygger på en klinisk praktiskt genomgång av vårdprogram och översiktsdokument. Arbetsgruppen har stött på problem med utveckling av dokumentation och utvärdering av journalsystem samt identifierat organisatoriska skillnader. Ett nytt arbetssätt innebär att de flesta får ändra befintliga rutiner och kräver politiska beslut. Arbetsgruppen rekommenderar specifika team som utreder och behandlar autismspektrumtillstånd. Utan lång erfarenhet och hög kompetens behöver flera fördjupade utredningar utföras för att utesluta eller bekräfta NP-diagnos där utredningsteamet är en nyckel. Nedan presenteras några av projektledarens slutsatser Projektet avslutas i enlighet med RMPG innan det är helt färdigt enligt uppdragets intentioner pga. allt för omfattande arbete/tidsbrist. Medskick inför liknande arbeten: en utredare per län Svårigheter att nå konsensus samt brister i arbetsgruppens sammansättning Avsaknad av mandat/tid att delta i arbetsgruppens möten ej fullt förankrat i verksamheten En bredare vetenskaplig representation hade varit av värde Vuxenpsykiatriska perspektivet har varit dominerande Svårigheter att nå konsensus främst gällande underlaget för barn och ungdomar Vårdförloppen kräver bearbetning/fortsatt utveckling Under 2018 kommer RMPO jobba vidare med vilka delar av vårdförloppen som ska implementeras i sjukvårdsregionen. Tillgänglighet Vuxenpsykiatri Första besök till den specialiserade vården inom 90dagar vuxenpsykiatrin i Sydöstra regionen. 14

16 Jönköping måluppfyllelse per månad vuxenpsykiatrin Kalmar måluppfyllelse per månad vuxenpsykiatrin Östergötland måluppfyllelse per månad vuxenpsykiatrin 15

17 Barn- och ungdomspsykiatri Bilden nedan visar de patienter som har fått en första bedömning inom 30 dagar på BUP. Resultat i sydöstra sjukvårdsregionen för 2017: Jönköping 70 %, Kalmar 90 % och Östergötland 83 %. MÅL: 90 %. Bilden nedan visar de patienter som har fått en påbörjad utredning eller behandling inom 30 dagar på BUP. Resultat i sydöstra sjukvårdsregionen för 2017: Jönköping 52 %, Kalmar 54 % och Östergötland 68 %. MÅL: 80 % 16

18 Kvalitetsindikatorer Se stycke effektiv vård. Utvecklingstendenser Under året har ett omfattande arbete gjorts för att synkronisera med den nationella kunskapsstyrningen (RCPH). Det bedöms oerhört angeläget att sjukvårdregionen på ett aktivt sätt deltar i denna utveckling, så att möjligheterna till förbättring av den psykiatriska verksamheten kan ske och att den blir likvärdig. Under hösten genomfördes ett sjukvårdsregionalt möte, där företrädare för såväl landsting/regioner och kommuner medverkade, och strukturen för det fortsatta arbetet diskuterades.. Fortsatt arbete i denna fråga kommer att ske under 2018 där det förhoppningsvis blir mer tydligt hur RCPH kommer att organiseras. En angelägen utmaning är att nominera lämpliga personer till de olika programområdena. Det gäller att få en bra balans mellan delaktighet från de olika länen. Sannolikt kommer den nya kunskapsstyrningen att påverka hur det fortsatta arbetet i RMPG/RMPO ska ske. Riktlinjer vårdprogram Under 2017 har RMPG Psykiatri lämnat remissvar på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom samt vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Hälsofrämjande insatser RMPG har inte under 2017 bedrivit något särskilt hälsofrämjande arbete länsövergripande i sydöstra sjukvårdsregionen. Däremot arbetar varje psykiatrisk klinik i respektive län på olika sätt med hälsofrämjande åtgärder så som till exempel upptäckt av metabol risk, hälsosamtal och så vidare. Investeringar Inga särskilda investeringar under Sammanfattning Avslutningsvis ges en sammanfattning av tre utmärkande områden för arbetet i RMPG psykiatri Vi har en stabil struktur och bra arbetsformer (regelbundna AU-möten stor fördel) 2. Vi är rustade för att matcha den nationella kunskapsstyrning som byggs 3. Vi har högt i tak och bra dialog 17