Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation, en sammanfattning av studenternas och lärarlagets kursvärderingar samt analys och åtgärdsplan. Bakgrundsinformation Kursens namn: Barndom och lärande: Introduktion. Termin/år: 1/2014 Ladokkod: FO241A_20142_L6744 Kursansvarig: Jutta Balldin och Ylva Holmberg, Gun Persson Antal registrerade studenter: ca 300 Antal studenter som besvarat den summativa kursvärderingen: 53, 132 Utvärderingsformer Samtal med studenter under kursens gång, samt summativ kursvärdering Musikprofilen har inte utvärderat denna kurs. Det finns istället en utvärdering av hela musikbiten där första och andra delkursen är sammanslagna. Summativ utvärdering där studenterna i anslutning till ett handledningstillfälle ombads fylla i pappersenkät individuellt. Enkäten inleds med tre öppna frågor (På vilka sätt har du i/genom kursen erövrat ny kunskap, förståelse, insikter? Vilken är din viktigaste lärdom? Har kursen utmanat dig att söka vidare kunskap om något kursen handlat om? På vilket sätt?). Därefter ombeds studenten skatta i vilken utsträckning olika kursmoment fungerat som stöd för att uppnå kursmålen, i vilken utsträckning man har uppnått kursmålen, hur många timmar per vecka som man har lagt ner på kursen, samt att ange vilken kurslitteratur som varit särskilt betydelsefull för lärandet. Sammanfattning av studenternas kursvärderingar Studenterna är överlag nöjda: Kursen bra start på utbildningen, känns relevant innehållsligt. Några tycker det är för lätt, andra för svårt. Muntlig tenta upplevs som orättvist. Vill kunna bedömas individuellt och skriftligt. Kursen upplevs fragmenterad inledningsvis, men sätter sig sen, efterhand eller efter vfu. Några hade velat diskutera mer, fler samtal. TAT enkäten inte meningsfull. På vilka sätt har du i/genom kursen erövrat ny kunskap, förståelse, insikter? Studenterna lyfter fram föreläsningarnas betydelse. Föreläsningarna får överlag positiva omdömen.
Studenterna upplever också att litteraturen varit relevant och intressant. Ett påpekande som görs i de flesta utvärderingarna är att olika moment som inneburit arbete i studentgruppen (gruppresentation, diskussion i arbetslaget, parskrivande, kamratrespons) varit viktiga för lärandet. Vilken är din viktigaste lärdom? Här lyfter studenter fram lärdomar om specifika delar av kursinnehållet: barns kompetenser, livsteman, utvecklingspsykologiska perspektiv/teorier, barns livsvillkor, historiskt perspektiv/förändringar över tid. Många påpekar också att kursen har gett möjlighet att utveckla generiska kompetenser såsom: studieteknik i allmänhet, skrivande, kritiskt tänkande, nya glasögon, insikter om betydelsen av att förstå kontext, helhet och komplexitet, insikter om gruppens betydelse för lärandet. Flera studenter menar också att kursen har fått dem att förstå något om sin egen barndom, sitt eget föräldraskap, om sina relationer. Har kursen utmanat dig att söka vidare kunskap om något kursen handlat om? På vilket sätt? Studenter meddelar att de har sökt vidare kunskap. De flesta har nog sökt kunskap som man behövt inför kursens prov. Några antyder att kursen har väckt ett allmänt intresse som inspirerat till fortsatt sökande efter kunskap. Några antyder att reflektioner över personliga upplevelser/personlig utveckling har motiverat dem att söka ytterligare eller fördjupad kunskap. Studenter lyfter också fram att man kommer att söka vidare kunskap, därför att man anser att kursinnehållet har relevans för det kommande yrket och för att det är viktigt med fördjupning och uppdatering. Studenter anger att de har sökt på biblioteket, på internet och att de har köpt relaterad litteratur. Sammanställningen av studenters skattning av de olika kursmomentens betydelse för att uppnå kursmålen visar att en stor andel upplever att momenten fungerat väl eller mycket väl som stöd: Föreläsningar: 81% Kurslitteraturen: 90% Basgruppsseminarierna: 84% Handledningstillfället: 89% Det parvisa skrivandet: 87% Kamratresponsen: 76% Prov 1: 87% Prov 2: 95% Studenters skattning av sin egen insats (i timmar per vecka) visar följande: 40 timmar eller mer: 20% 30-40 timmar: 50% 20-30 timmar: 23% 10-20 timmar: 5% 10 timmar eller mindre: 2%
Följande kurslitteratur anges som betydelsefull/särskilt intressant av studenterna: Askland, Leif & Sataøen, Svein Ole (2014) Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt: 88% Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande: 76% Lillemyr, Ole Fredrik (2013) Lek på allvar en spännande utmaning: 51% Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande: 23% Sommer, Dion (2009) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld: 55% Utvärderingarna innehöll ett fåtal kritiska synpunkter. Önskemål/synpunkter som framkom var: Förtydligade lärandemål Problem att arbeta med två prov parallellt Kurslitteratur saknas om äldre teorier Tidigare/mer omfattande handledning i skrivande Utvärderingarna innehöll många positiva synpunkter, som kan sammanfattas följande: Inspirerande/intressant/yrkesrelevant innehåll En kursstruktur som fungerar Utmanande/krävande kurs/högt tempo/mycket eget ansvar Önskemål om fördjupning senare i utbildningen Ett urval studentröster: Kursen har verkligen varit inspirerande Otroligt bra föreläsningar Föreläsningar som var varierade och givande! Fantastisk lärdom personligen Att se barnet här och nu inte vad som blir Insikten om betydelsen av kompetenser, snarare än ämnen Hela mitt tankesätt har förändrats Inget är svart och vitt Kursen har fått mig att reflektera över vilket otroligt betydelsefullt arbete jag har framför mig Kursen har gjort mig säker på att det är detta jag vill utbilda mig till Annat lärande än på gymnasiet Allt har varit givande! Sammanfattning av lärarlagets utvärdering Lärarna var överlag nöjda med kursens innehåll och form. Trygghet att vara två lärare vid den muntliga examinationen. Kursen upplevs kort. Ett fåtal kommentarer från basgruppshandledare inkom. De svaren talar om en tydlig kursstruktur. Att parskrivandet överlag har funderat väl och varit positivt. Bra att kursen introducerar referenshantering, så att studenterna får det verktyget tidigt i utbildningen. Önskemål om att söka visningstillstånd för en
film som vid kurstillfället bara kunde visas som trailer. Förslag om ett tydliggörande av akademisk text och skrivande, som stöd för studenter i arbetet med prov 2. Det har inkommit förslag att kursen också ska ha ett innehåll som handlar om barns motoriska utveckling. Analys Mer fokus (än tidigare i denna kurs) på introduktion till både studier och profession verkar stärkande. Inte lika mycket oro. Handledning uppskattas. Flera fokus i kursen kan göra att man tappar sammanhanget. Kort kurs, endast 4 veckor teoretiska studier. Förslag tydliggöra linjen, större fokus på uppdraget, professionen, identitet och utbildning. Kursens struktur: Med undantag från några enstaka studentröster, tycks kursens upplägg varit tydligt och överlag fungerat väl. Några studenter lyfter problemet med två parallella uppgifter (arbetslagets arbete med presentationen/prov 1, och det parvisa skrivandet/prov 2). Denna synpunkt föranleder ingen förändring vid nästa kurstillfälle, men kan kommenteras. Syftet med parallella processer är att de ska berika varandra. Någon student efterlyser tydligare/konkretiserade lärandemål. En synpunkt är att handledning i någon basgrupp kommit försent i skrivarprocessen. Inför nästa kurs, behövs ett tydligare upplägg för att stödja studenterna i deras skrivprocess. Överlag tycks kamratresponsen fungerat väl, men det finns också erfarenheter av att processen inte fungerat fullt ut. Inför nästa kurstillfälle, behöver studenter få ett tydligare stöd i såväl skrivarprocess, som i uppgiften att ge/ta kamratrespons. Kursens innehåll: Det allmänna intrycket av studenternas utvärdering är att kursinnehållet varit uppskattat. Studentgruppen lyfter fram att innehållet uppfattats som intresseväckande, yrkesrelevant och personligen meningsfullt. Studenternas svar antyder att kursens tre spår blivit tydliga, d v s syftet att ge en historisk bild av utvecklingspsykologins betydelse och utveckling; att ge en bild av den traditionella utvecklingspsykologin som mött postmodern kritik, och att ge en bild av nyare utvecklingspsykologisk/barndomspsykologisk teori/forskning. Flera studenter uttrycker att kursinnehållet väckt tankar kring personlig utveckling, egen barndom, relationer till föräldrar, förhållningssätt till egna barn. Förhållandevis många studenter uttrycker att de utvecklat generiska kompetenser; ökad kunskap om texter och utvecklade färdigheter i skrivande, kritisk/analytisk förmåga, studieteknik. Svaren på utvärderingens fråga om studenters arbetsinsats visar att 70% av studenterna har lagt ner minst 30 timmar/vecka på kursen. Kommentarer antyder också att kursen upplevts som krävande/utmanande.
Litteraturen: överlag visar utvärderingen att kurslitteraturen upplevts som givande/meningsfull. Speciellt uppskattas Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt, samt Kärnämnen i förskolan. I utvärderingen framkommer synpunkten från några studenter att man saknar kurslitteratur som handlar om utvecklingspsykologiska teorier. Detta kan betraktas som en brist, men har också fått som konsekvens att studenter behövt söka texter på egen hand, vilket kan vara ett värdefullt moment för studenter i början av sin utbildning. Åtgärdsplan Här anges vilka förändringar som ska genomföras på kort och lång sikt, samt tidplan för när åtgärderna kommer att genomföras och uppgift om vem som ansvarar för att genomförandet sker. Förslag att kursen utgår från förskolans mål och värdegrund och förskollärarens roll i relation till barndomens och familjens förändrade former. Koppling utifrån detta till paradigmskifte, barnsyn, barndom. Fler och djupare diskussioner om föreställningar, normer, förväntningar; grundläggande etik och människosyn. Vidare behöver och vill studenterna diskutera yrkesval och förskollärarens roll. Rikta kursen så att den tydligare landar i utbildningen och bäddar för framtida studier och motivation inför utbildningen och vfu/yrkesliv. Behåller muntlig tentamen eftersom det ligger i linje med kursens former; diskussioner och reflektioner; retorik. Tydliggöra valet av examinationsform för studenterna, visa på vikten av variation och träning/retorik. Fokus i den muntliga tentamen ligger mer på förskollärare i tiden. Man ska kunna redogöra för uppdrag, vad man behöver kunna, vill utveckla, visioner och egna tankar om yrket. Varför olika delar av uppdraget är viktigt och relevant i förhållande till barns villkor, förskolans verksamhet, familj, samhälle, egen utveckling osv. Eventuellt behöver lärandemål 2 få en tydligare formulering. Vid introduktionen nästa gång kursen ges, ska utvärderingen kommenteras och gjorda ändringar förtydligas och motiveras. Innehåll: Kursen kommer vid nästa kurstillfälle att kompletteras med innehåll om barns motoriska utveckling. Föreläsare finns och kurslitteratur ska kompletteras. Idé att bjuda in företrädare för Rädda barnen (psykolog/kurator) som använder barnrättskonventionen i sitt arbete med barn i grupp. Tydligare stöd åt studenters akademiska skrivande och deras förståelse av texters struktur. Förslag är att ett förlängt seminarium ägnas ingående åt dessa frågor och att detta seminarium får ett innehåll som är enhetligt för alla basgrupper. Studenter ska ges mer stöd i sin uppgift att ge och ta kamratrespons. (Förslagsvis ägnas tid åt dessa frågor vid samma seminarietillfälle som behandlar akademiskt skrivande.) Struktur: Handledningstillfället behöver schemaläggas så att det inte kommer försent i skrivarprocessen. Litteratur: Ett förslag är att Lillemyrs bok byts ut till annan litteratur om lek.
En fråga som eventuellt behöver beaktas: Bör litteraturlistan innehålla text/er om äldre/klassiska utvecklingspsykologiska teorier? Bedömning: Kriterierna för prov 2 behöver klargöras så att det framgår att uppgiften ska genomföras parvis, men att bedömningen är beroende av den individuella insatsen. Det kan betyda att studenter som skrivit gemensam text kan få olika betyg. I betygskriterierna för Prov 2 behöver tilläggas att korrekt referenshantering enligt Harvard krävs för betyget Godkänd. I kursguiden ska tydliggöras att VG behövs på båda delkurserna för att man ska få VG på kursen. Betygskriterierna ska justeras för att förtydliga kursmålen. Förslag till revidering av kursplan Förslag tydliggöra linjen, större fokus på uppdraget, professionen, identitet och utbildning. Erbjuda fler tillfällen för diskussion och handledning, retorik, studieteknik. Fler möjligheter lyfta och bolla förställningar och förväntningar. Förberedelse inför vfu vecka: Hjärt- och lungräddning, information om allergier. Sekretess och lagar. Kurslärarlaget för termin 1 funderar över annat kursnamn. Kurslärarlaget arbetar för att hitta en tydligare formulering av lärandemål 2. Beskrivningen av proven behöver justeras i kursplanen. Viss kurslitteratur kan komma att tilläggas, respektive bytas ut.