Politiska viljeinriktning Psoriasis

Relevanta dokument
Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

Politisk viljeinriktning för vård vid endometrios

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Indikatorer Bilaga Remissversion

Psoriasis. Lisbeth Rosholm Comstedt, Hudkliniken, Malmö

Eksem och psoriasis. Lena Hagströmer

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi 2019 slutversion

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios

Må bra med. psoriasis. om livsstil och livskvalitet

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

nationella riktlinjer för Epilepsi

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Att leva med. psoriasis

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Håll din psoriasis (hud- och ledpsoriasis) under kontroll med regelbunden behandling

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Stöd för styrning och ledning

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

Till dig som fått Stelara

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Att leva med psoriasis

Information till dig som får Raptiva

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Depression. Metabolt syndrom. Typ 2- diabetes. Psoriasisartrit

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Antagen av Samverkansnämnden

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tag noga del av bipacksedeln som kommer med förpackningen. Om psoriasisartrit och plackpsoriasis och din behandling med Otezla

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Indikatorer Bilaga Remissversion

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Fysisk Aktivitet och KOL

we help people achieve healthy skin Checklista för din psoriasis

Epilepsi. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

HELHETSINRIKTAD BEHANDLING EN NYCKELFRÅGA VÅRD ENLIGT SITUATIONEN STÖD FRÅN KUNSKAPER OCH EGENVÅRDFÖRMÅGA

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Om psoriasis och din behandling med Otezla

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

KOL och rökavvänjning

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Hudsjukdomar hos skolbarn. Ingrid Synnerstad

Deepti vill flytta fokus från huden

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

rosacea Information om ett vuxet problem

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

ME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

EPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)

Rapport från Terapigrupp Hud

Nationella riktlinjer Epilepsi Gapanalys för Norrlandstingen/- regionerna. Hans Lindsten, Verksamhetschef NHHC, Nus

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Transkript:

Politiska viljeinriktning Psoriasis

Psoriasis Samverkansnämnden 190927 Anna Josefson Överläkare, verksamhetschef Hudkliniken USÖ

Definition Folksjukdom 2% Kronisk Ärftlig Icke infektiös Inflammatorisk Karakteristiska hud förändringar Kronisk systemsjukdom Immunsystemet central roll Nestle FO et al, Psoriasis. N Engl J Med. 2009

Etiologi okänd Komplex genetisk sjukdom 1/3 har en familjemedlem med psoriasis Ju fler familjemedlemmar med psoriasis, desto högre risk att själv drabbas Omgivningsfaktor/er triggar troligen immunsystemet Infektioner Stress Alkohol Rökning Skada mot huden Nestle FO et al, Psoriasis. N Engl J Med. 2009

Vem? Män = Kvinnor I vilket ålder som helst, även små barn kan drabbas. ca ½ får symtom före 25 års ålder Vanligast vid: puberteten o vid 40-50 årsålder Nestle FO et al, Psoriasis. N Engl J Med. 2009

Svårighetsgrad Varierande svårighetsgrad Nestle FO et al, Psoriasis. N Engl J Med. 2009 Duration

Plackpsoriasis Kraftigt fjällande, välavgränsade hudförändringar Armbågar och knän Stearinliknande hudfjäll Rodnad, lättblödande hudyta Ofta samtidigt i hårbotten 7

Svåra former med allmänsymtom Generell pustulös psoriasis Psoriasiserytrodermi Ovanlig, akut form Utsådd av sterila pustler på rodnad hud Intensiv rodnad nästan hela hudytan 8

Psoriasis Hjärtkärl Artrit Magtarm Pyoderma gangrenosa Behcets syndrom Uveit Erythema nodosum Christophers E. Comorbidities in psoriasis. Clin Dermatol. 2007

Risk Metabolt syndrom ökad hjärtkärlsjukdom Blodfetter Högt blodtryck Diabetes Bukfetma Christophers E. Comorbidities in psoriasis. Clin Dermatol. 2007. Love et al. Prevalence of the metabolic syndrome in psoriasis: results from the national health and nutrition examination survey, 2003-2006..Arch Dermatol. 2011

Psykosocial påverkan Kraftig påverkan på livskvalitet Påverkar funktion och liv olika beroende på lokalisation

Behandling Biologiska läkemedel Tablettbehandling MTX, Ciklosporin, Acitretin Fototerapi (UVB, PUVA) Lokalbehandling (Kalcipotriol, Kortikosteroider, mjukgörande)

Konklusion Svår utbredd psoriasis bör behandlas aktivt av en hudläkare Psykiska faktorer depression - livskvalitet Livsstilsfaktorer bör beaktas Rökavvänjning Viktnedgång ökad fysisk aktivitet Samarbete med primärvården viktigt

Socialstyrelsens rekommendationer inom följande områden: Levnadsvanor och samsjuklighet Utredning och uppföljning Topikal (utvärtes) behandling Behandling vid specifikt lokaliserad psoriasis Ljusbehandling och klimatvård Systemisk behandling

Gapanalyser Stora likheter inom regionen vid utredning och behandling av patienter med psoriasis Livsstilsfaktorer samarbete med primärvården Klimatvård Medicinsk fotvård

Förslag till beslut - att rekommendera sjukvårdsregionens regioner - att anta de nationella riktlinjerna för vård vid psoriasis, och - att beakta resultatet av Socialstyrelsens utvärdering som genomförs i början av 2020 och den slutliga versionen av indikatorerna som fastställs i anslutning till denna. www.svnuppsalaorebro.se

Politiska viljeinriktning Epilepsi

Lite allmänt Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. 81 000 personer med Epilepsidiagnos i Sverige. 69 000 vuxna 12 000 barn och ungdomar För epilepsidiagnos krävs att man får upprepade oprovocerade krampanfall. Men ca 10 % av befolkningen drabbas någon gång i livet av krampanfall ( t. ex vid trauma, infektioner i nervsystemet, toxisk påverkan). Krampanfall - vanligt tillstånd inom akutsjukvården! www.svnuppsalaorebro.se

Anfallstyper --- Orsaker --- Lite allmänt Epilepsi är en heterogen diagnosgrupp med många olika bakomliggande orsaker och anfallstyper. Generaliserad anfallsstart: störning i neuronernas funktion, genetiskt betingat. Fokal start: ofta underliggande strukturell skada som stroke, hjärntumör eller infektion). Okänd start Generaliserade anfall (många olika typer) Fokala (många olika typer) Okänd anfallstyp (anfall som är svåra att specificera) www.svnuppsalaorebro.se

Lite allmänt Epilepsi är inte bara krampanfall! Den drabbade och även anhöriga påverkas ofta på ett genomgripande sätt: Upprepade falltrauma (ibland rätt svåra skador: frakturer, blödningar) Körförbud Yrkesval / sjukskrivning / byte av arbete Familjebildning Självbild Kognitiv påverkan av hjärnskador och upprepade krampanfall med försämrad intellektuell utveckling /förvirring hos äldre. Förmågan att leva ett oberoende liv. Epilepsi förekommer i alla åldrar barn, tonåringar, yrkesverksamma, äldre www.svnuppsalaorebro.se

Varför är det viktigt att lägga resurser på epilepsisjukvården? Epilepsi är vanligt Förekommer i alla åldrar Påverkar individen och anhöriga på ett genomgripande sätt Det finns idag goda möjligheter till diagnostik och behandling Omhändertagandet behöver vara team-baserat för att alla aspekter ska belysas och hanteras på ett adekvat sätt www.svnuppsalaorebro.se

Socialstyrelsen har publicerat centrala rekommendationerna inom följande områden: Diagnostik Neurologisk bedömning vid misstänkt epilepsi EEG-undersökning enligt standard vid misstänkt epilepsi Neuroradiologisk undersökning vid misstänkt epilepsi. Behandling och uppföljning vid epilepsi Uppföljning och bedömning av epilepsisjuksköterska Återkommande uppföljning av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi Information om fertilitetsaspekter Multiprofessionellt team inom epilepsivården Neuropsykologisk utredning vid misstänkta kognitiva svårigheter Kontinuerlig EEG-registrering vid status epileptikus svnuppsalaorebro.se

Socialstyrelsen har publicerat centrala rekommendationerna inom följande områden: Farmakologiskt terapiresistent epilepsi: Långtidsregistrering med video-eeg Avancerad utredning: intrakraniella elektroder, funktionsbedömning, psykologbedömning. Resektiv epilepsikirurgi Epilepsi och intellektuell eller annan bestående funktionsnedsättning Teamomhändertagande inom vuxenhabilitering och samverkan med övrig hälso- och sjukvård Teamomhändertagande inom barnhabilitering www.svnuppsalaorebro.se

Sjukvårdsregionala utmaningar utifrån GAP analys Neurologisk bedömning av barnläkare eller läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi. (prio. 1) Finns i en region, fem i delvis och en saknar helt Återkommande uppföljning och neurologisk bedömning av läkare med erfarenhet av epilepsi (prio 2) Finns i två regioner, fem i delvis och en saknar helt Kontakt med epilepsisjuksköterska inom 2 arbetsdagar. (prio 2) Finns i en region, fyra i delvis och två saknar helt www.svnuppsalaorebro.se

Sjukvårdsregionala utmaningar utifrån GAP analys Uppföljning och bedömning av epilepsisjuksköterska inom 6 veckor. (prio 2) Finns i två regioner, fyra i delvis och en saknar helt Multiprofessionellt team inom epilepsivården till barn och ungdomar samt till ungdomar med epilepsi och psykosociala eller kognitiva svårigheter (prio 2) Finns i en region, en delvis och fyra saknar helt www.svnuppsalaorebro.se

Sjukvårdsregionala utmaningar utifrån GAP analys Neuropsykologisk utredning till barn, ungdomar och vuxna med epilepsi och misstänkta kognitiva svårigheter (prio 2) Finns i en region, fem i delvis och en saknar helt Avancerad utredning till barn, ungdomar och vuxna med farmakologiskt terapiresistent epilepsi (prio 1) Finns i fyra regioner, två i delvis och en saknar helt www.svnuppsalaorebro.se

Sjukvårdsregionala utmaningar utifrån GAP analys Resektiv epilepsikirurgi som tillägg till läkemedel till barn, ungdomar, vuxna (prio 1) Finns i tre regioner, fyra i delvis Teamomhändertagande inom habilitering och samverkan med övrig sjukvård till vuxna med epilepsi och intellektuell eller annan bestående funktionsnedsättning (prio 2) Finns inte alls i regionerna, fyra i delvis och två saknar helt Teamomhändertagande inom habilitering och samverkan med övrig sjukvård till barn och ungdomar med epilepsi och intellektuell eller annan bestående funktionsnedsättning. Det är viktigt att habiliteringsteamet också har aktuell kunskap om epilepsi. (prio 2) Finns i tre regioner, tre i delvis och en saknar helt www.svnuppsalaorebro.se

Förslag till beslut - att rekommendera sjukvårdsregionens regioner - att anta de nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi, och - att beakta resultatet av Socialstyrelsens utvärdering som genomförs i början av 2020 och den slutliga versionen av indikatorerna som fastställs i anslutning till denna. Upprättare www.svnuppsalaorebro.se