Alkoholens medicinska konsekvenser. Riskbruk är riskabelt 2014-12-11. Riskbruksbegreppet i Sverige: Agenda. Risk för vad?

Relevanta dokument
Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkohol för oss i PV. Vad är dricka normalt? Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

fakta om alkohol och hälsa

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Sven Wåhlin leg.läk, spec allmänmedicin Projektledare Riskbruksprojektet Statens folkhälsoinstitut

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Problem på olika sätt

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Sven-Olov Lindahl

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

1 Alkohol

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Tidiga interventioner

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin

Psykisk ohälsa- Vad är det?

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

motiverande samtal (MI)

Tidiga interventioner

Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol: definitioner och begrepp samt skador, särskilt fysiska

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Alkohol och sjukskrivning

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Alkoholberoende, diagnos

Alkohol och minne. APEC presentation Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet.

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

AKUT ALKOHOL. Henrik Maltzman ST-läkare Gastroenterologi

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Alkohol enklare än du tror

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Tobaksavvänjning av psykiskt sjuka

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Somatiska komplikationer

Hälsosamma levnadsvanor Tobak och alkohol på agendan. Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

alkoholens hälsoeffekter

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Alkohol och gender med fokus på tidiga alkoholinterventioner i praktiken. Föredrag HFS, Ersta Fredrik Spak Lektor, socialmedicin,

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

2007 Alna Sverige AB Alna Riks Alna-rådet

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Alkohol och fysisk träning

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

Regionförbundet, Uppsala län Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Linköpings Universitet

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: e-post: Primärvården

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Linköpings Universitet


Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Barns och ungas hälsa

Transkript:

Alkoholens medicinska konsekvenser Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Agenda Den förhöjda risken vid riskbruk Hur alkohol orsakar sjukdom Några exempel på sjukdomar Kan alkohol vara nyttigt? (Alkoholberoende en av de vanligare konsekvenserna) twitter: @SvenWahlin mail: sven.wahlin@sll.se 1 2 Riskbruk är riskabelt Några kommentarer på riskbruksbegreppet 3 Risk för vad? Risk = Probability Consequence 1. Neuropsyk (depression, beroende, hjärnskada) 2. Olycksfall och våld 3. Hjärt-kärlsjukdom (stroke) 4. Gastrointestinal sjukdom (inkl. levercirros) 5. Cancer 6. Infektioner Enligt DALY måttet Källa: WHO. Global status report on alcohol and health 2014 4 Riskbruksbegreppet i Australien Livstidsrisk för alkoholrelaterad död ska vara < 1 % Hur mycket kan man dricka då? Kvinnor & Män: 12 glas/v Kvinnor & Män: max 4 glas/tillfälle Riskbruksbegreppet i Sverige: 1) >14 standardglas per vecka för män, > 9 standardglas per vecka för kvinnor 2) 5 standardglas vid ett tillfälle för män, 4 standardglas vid ett tillfälle för kvinnor 3) Ökad känslighet (medicin, sjukdom, graviditet, ärftlighet), eller fel situation Ett standardglas innehåller 12 g 100% alkohol, detta finns i: Australia guidelines to reduce health risks from drinking alcohol. National health and research council. Canberra 2009 5 Sid 6 1

Litres per capita 2014-12-11 Apropå! Hur stort är ett standarglas vin? Vinets alkoholhalt Centiliter i ett standardglas Gram alkohol per glas 10,2 % 15 cl 12 gram 5 glas Antal standardglas i en flaska vin (75 cl) Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita 12 10 8 6 4 2 0 12,7 % 12 cl 12 gram 6 glas 14,2 % 11 cl 12 gram 7 glas Vad är 9,9 liter 100% alkohol? 45 helflaskor vodka 108 flaskor vin 434 burkar starköl = 1,75 standardglas/dag Källa: SoRAD/CAN 7 8 Alkoholkonsumtion i världen 2005 Total konsumtion 100% alkohol per invånare (15+) Unga vuxna dricker klart mest - lägst riskupplevande - men högst risk! Intensivkonsumtion 9 10 Men störst ökningstakt bland äldre kvinnor Dryckesvana - risktyp Intensivkonsumtion Hög totalkonsumtion Toxiska effekter Berusning Beroende Frekvent smådrickande Akut förgiftning och olyckor Akuta sociala problem Kroniska sociala problem Kronisk sjukdom 11 Sid 12 2

Drick till måltid! Fem sätt som alkohol orsakar sjukdom Alkoholens farmakologi The dirty drug Sid 13 14 1. Etanol påverkar cellmembran 2. Etanol förändrar receptorer och andra protein 15 16 3. DNA-påverkan 4. Acetaldehyd är toxisk Hämmad transkription pga mindre metylering (p.g.a. hämmade metylerande enzym, lägre donatortillgång) Helixarna binds hårt (kovalenta bindningar pga oxidation) Reparerande enzym hämmas 17 ADH: ca 90%. Sker i alla celler, men olika ADH/ALDH varianter CYP(cytokrom P450) 2E1: stor enzyminduktion kan påverka läkemedelsnedbrytning Katalas: 2 % 18 3

Acetaldehyd är reaktivt 5. Stressaktivering Binder till protein, inerta addukter bildas (ex albumin, tubulin, kollagen, cytokrom) Antikroppar kan bildas mot addukten Binder till transmittorsubstanser (ex. DA, serotonin) ger ökat sug Binder till DNA, påverkar transkription 1. Sympaticusaktivering 2. HPA axeln aktiveras Kan bidra till t.ex: Sömnstörning Stresskänslighet Smärttillstånd - ökad muskeltonus - kärlsammandragning - ökad smärtkänslighet 19 20...men - påverkar oss så olika! Stor variation i alkoholeffekter: Tre person Tre reaktioner på alkohol: Variation i genetik (+ epigenitik) -> olika reaktion: Psykisk påverkan Upplevelse (stimulerad/trött) Tolerans (tål mycket/lite) Somatisk påverkan Lever Hjärta Blodtryck Hud Colon. ANNA Höga leverprov CDT låg Lite bakis Blir förstoppad Blir mest trött och lugn På sikt skrumplever FREDRIK Låga leverprov CDT hög Aldrig bakis Får lös mage Blir glad/taggad/ hämningslös På sikt hjärnskada ULF Låga leverprov CDT låg Aldrig bakis Ingen magpåverkan Blir tillfreds, nöjd, passiv Inga skador 21 22 Exempel på sjukdomar som påverkas av alkohol Alkohol kan påverka det mesta Blodtryck Rytmrubbning Kardiomyopati Diabetes Sömn Depression Ångest Minne Infektionsbenägenhet Polyneuropati Potens Seborré Rosasae Psoriasis Diarré Lumbago Myalgi Cancer > 60 sjukdomstillstånd med fastställda samband 23 24 4

Hypertoni Hypertoniker med högkonsumtion Män Kvinnor Minska 1 glas/dag: Trycket sänks: 3,3/2,0 mm 4 glas/dag ger 57-81% ökad risk för hypertoni (män/kvinnor) Taylor B et. Al. Alcohol and hypertension:gender differences in dose-response relationships determined through systematic review and meta-analysis. Addiction. 2009;104:1981-1990 25 Xin X, He J, Frontini MG, Ogden LG, Motsamai OI, Whelton PK. Effects of alcohol reduction on blood pressurea meta-analysis of randomized controlled trials. Hypertension 2001;38:1112-1117 Sid 26 Kardiomyopati - hjärtsvikt Nervsystem Polyneuropati Tidig demens (Alzheimer) vid intensivkonsumtion Lillhjärnsatrofi Wernicke-Korsakoff Mekanismer: Fettsyreestrar accumuleras i mitokondrier Katekolamindrive Ökad belastning pga blodtrycksförhöjning Frekvens: 21-36 % av all dilaterad kardiomyopati (inkl subklinisk) 27 Sid 28 Psykiatriskt Erytrocyter: Blod Sömnstörning Depression Ångest Självmord - 48% alkoholrelaterat Anemi (hämmad benmärg) Makrocytos (MCV) Polycytemi (sömnapné) Leucocyter: Neutropeni (toxisk effekt) Hämmad mobilisering/migrering/fagocytos 29 Sid 30 5

Endokrint Män: testosteronbrist, östrogenöverskott Kvinnor: testosteronöverskott Cushingoid Impotens Lever Fettlever > hepatit > cirros Risk för skrumplever 3 ggr förhöjd vid 25 gram alkohol per dag (2 glas vin ) Risken 25 ggr förhöjd vid 100 gram alkohol per dag (1½ flaska vin) Levercancer 31 Sid 32 Vad är normala leverprover Körtelpåverkan Parotit Muntorrhet Hypochlorhydri Pancreatit - Kronisk och akut pankreatit - Riskökning för kronisk pankreatit 30% vid 25 gram per dag Tunntarm 33 34 Tarmeffekter av alkohol Rörelseapparat Muskler: Akut rhabdomyopati Kronisk rhabdomyopati/atrofi Myalgi Akut lumbago Leaky gut syndrome Skelett: Leder/senor: Osteoporos (Mg, Ca förlust, PTH ökar) + ökad falltendens Gikt Dupuytrens kontraktur Bursit 35 Sid 36 6

Hud Bröst Tjocktarm Ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud Matstrupe Lever. Cancer Alkohol orsakar 6,5 % av all cancer: 10 % av mäns cancer 3 % av kvinnors cancer 37 38 2 glas/dag Alkoholfri operation 56 % ökade komplikationer 30 dagar postop Alla infektioner: 73 % RR=1,73 [1,32-2,28] Sårkomplikationer: 23 % RR=1,23 [1,09-1,40] Lungkomplikationer: 80 % RR=1,80 [1,30-2,49] Förlängd sjukhusvistelse: 23 % RR=1,23 [1,18-1,31] Intensivvård: 29 % RR=1,29 [1,03-1,61] Orsaker till ökade operationskomplikationer Orsaker: Infektionsförsvar Reducerad EF Koagulationstid Lågt protein i sår Stressrespons Tid för reversibilitet om alkoholfrihet: 2-8 veckor 1 månad 1 vecka < 2 månader 1-7 veckor Eliasen M et al; Ann Surg 2013 39 40 Alkohol är fosterskadande Fertilitet minskar Spontanabort ökar Födelsevikt lägre FAS/ FASD Sämre utbildning och högre arbetslöshet i vuxen ålder 41 42 7

DALY Disability Adjusted Life Years 2014-12-11 Sociala skador störst? Närstående ( medberoende ) Barn: 385 000/100 000 Tredje person Intensivkonsumtion - effekter dagen efter Uppmärksamhet och reaktionsförmåga Psykomotorisk förmåga: fler felhandlingar vid komplexa uppgifter Minne 43 44 Alkohol viktigare än diabetes och astma för hälsoläget 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 alkohol diabetes astma Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. 45 47 Alkoholens positiva effekter Verklighetsuppfattningen vid 0,5 promille 48 Bild: Sv en Wåhlin 49 8

procent 2014-12-11 Alkoholens hjärtskyddande effekt J-kurvan 70 60 50 40 30 20 10 0 Confoundingproblemet 0 1-30 31-60 61-90 >90 glas per månad Handikappade Dålig hälsa Låg inkomst Lågutbildade Fysiskt inaktiva Ensamstående Ej föreningsaktiva Deprimerade Oroliga Ålder >65 Di Castelnuovo A, et al. Arch Intern Med. 2006;166(22):2437-2445 Camacho. J Chron Dis 1987; 40: 229-36 50 51 Alkoholens positiva effekt Alkoholberoende Snabb kunskapsutveckling: Alkoholens gynnsamma effekt kompenserar 3 % av skadlig effekt - vad är beroende? - hur är prognosen? - varför blir man beroende? Rehm J. Global burden of disease and injury.. Lancet. 2009 june 27; vol.373. (9682) pp 2223-2233. 52 53 Vår bild av alkoholberoende Vad är beroende? ICD-10 kriterierna (DSM IV liknande) 1. Sug: Stark längtan eller tvång efter alkohol/tobak. 2. Kontrollförlust: Ex: Dricker mer än man hade tänkt. 3. Fortsatt bruk trots kroppsliga eller psykiska problem. 4. Prioritering av alkohol: försummar arbete, fritidsintressen, socialt liv. 5. Toleransutveckling: Ex: Dricker mer för att få samma effekt (>50%). 6. Abstinens: Skakiga händer, svettning, oro. Tolkning: Minst 3 av 6 kriterier skall vara uppfyllda under de senaste 12 månaderna 54 55 9

procent 2014-12-11 Man kan vara mer eller mindre beroende! 28 800 personer DSM-IV kriterierna: 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Dricker mer än avsett 4. Oförmåga att avstå 5. Tar mycket tid 6. Ger upp sociala aktiviteter 7. Fortsatt trots skador Andreasson, et al. Severity of alcohol dependence in the Swedish adult population: Association with consumption and social factors. Alcohol 47 (2013) 21e25 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4 beroendekriterier 3,1 % 2 beroendekriterier 4,7 % 1 beroendekriterium 14,5 % 0 beroendekriterier 76,6 % 56 Hur går det för dem som var alkoholberoende? (> 1 år sedan) 25 % fortfarande beroende ( 3 kriterier) 18,2 % nykterister 27,3 % partiell remission (1-2 kriterier) 11,8 % riskkonsumtion (men utan beroende) 17,7 % lågrisk konsumenter 74,5 % hade inte fått någon behandling! Ref: Dawson D, Grant B, Stinson F, Chou P, Huang B, Ruan W. Recovery from DSM-IV alcohol dependence: United States, 2001 2002. Addiction. 2005;100:281-92. 57 Genetik Varför blir man alkoholberoende? Genetik Varför blir man alkoholberoende? Volym Risk för Beroende Volym Risk för Beroende Miljö Miljö 58 59 Hinder för att söka hjälp? Reducera stigma 1. Behandling = livslång nykterhet 2. Anmälan Skulle skämmas 3. Skam Oro för sekretess Om någon skulle prata om Inte effektivt missbruk med mig skulle jag Vet inte vart jag ska vända mig stänga av däremot så har jag ju funderingar om mitt Vet ej/vill ej svara drickande ibland. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Annat Vårda vokabulär: Alkoholist Missbrukare Förnekande Upptäcka alkoholproblem Dold alkoholism Medberoende Vårda mer: 1. Normalisera beroendevården: Riddargatan 1 2. Integrera i vanliga vården PV +FHV Medicinklin Opererande specialiteter 3. Internet, appar Alkoholberoende Allmänheten 60 61 10

Internet, appar, sms, tel: Tack för ni lyssnat! Lära mer? Minimal intervention (självhjälp): Promillekoll PartyPlanner Sk arp ö Mer intensiv intervention: TeleCoach system Innehåll: 1. Historik, global utblick 2. Alkoholpolitik 3. Patientcentrering, hälsofrämjande 4. Olika alkoholproblem, diagnoser 5. Att samtala om alkohol 6. Knep och verktyg i samtalet 7. Stödja bättre alkoholvanor 8. Alkoholens farmakologi 9. Hur alkohol påverkar olika sjd www.studentlitteratur.se 62 63 11