Hur mår huset? En rapport om de vanligaste skadorna i småhus

Hur mår huset? En rapport om de vanligaste skadorna i småhus 1

Vanligt med skador i småhus Att bo i hus kan vara fantastiskt, skönt, trivsamt och alldeles underbart. Men också något som skapar oro och bekymmer. Man ska underhålla huset och förvalta den investering som ett hus faktiskt är, så att skador inte smyger sig på och leder till kostsamma renoveringar. Anticimex har i många år hjälpt villaägare att få koll på sitt hus och att förebygga problem med fukt och mögel. Med Anticimex rapport Hur mår huset vill vi belysa att det finns risk för omfattande skador i småhus, skador som man som villaägare många gånger är okunnig om. Vi delar även med oss av våra kunskaper och erfarenheter om småhus. I rapporten medverkar Villaägarna som berättar om hur eftersatt underhåll blir allt vanligare. Och Anders Öfvergård, även känd som Arga Snickaren, tipsar om vad som är viktigt för att hålla huset i ett gott skick. Sist men inte minst bjuder vi på en checklista för ett bättre och billigare boende som vi hoppas ska bli en hjälp i tillvaron som villaägare. Välkommen att kontakta någon av våra experter om du har frågor eller vill ha mer information. Trevlig läsning! Mikael Roos Vd, Anticimex AB 2 3

Innehållsförteckning Om rapporten Om rapporten 5 Vind 6 7 Krypgrund 8 9 Våtrum 10 11 Anders Öfvergård (Arga Snickaren) 12 13 Gunnar Jansson, Villaägarna 14 15 Källare 16 17 Tak 18 19 Fasad 20 21 Checklista för ett bättre och billigare boende 22 23 Grafer 24 25 Det finns många skador i småhus, visar denna unika sammanställning. Våtrum är mest drabbat: vart tredje våtrum har fukt- och mögelskador som behöver åtgärdas mer eller mindre omgående. Skador finns även på vind, i krypgrund, fasad, källare och tak. Felaktigt byggsätt och eftersatt underhåll är de största orsakerna. För den enskilde villaägaren kan det bli dyrt. Anticimex rapport Hur mår huset är en nationell undersökning baserad på 21 257 husbesiktningar genomförda 2013 i samband med ägarbyten. Med begreppet småhus avses i den här rapporten villor och fritidshus. Anticimex har undersökt de områden som oftast drabbas av skador: våtrum, vind, krypgrund, fasad, källare och tak. Sammanställningen visar att många av dessa husdelar har skador som behöver åtgärdas mer eller mindre omgående. Det är framförallt i så kallade riskkonstruktioner som skadorna uppstår. Vissa konstruktioner och byggnadsdelar drabbas oftare av skador än andra, därav namnet. Orsaken är ett felaktigt byggsätt, såsom exempelvis att låta den gamla golvbrunnen sitta kvar när man renoverar ett badrum, eller att tilläggsisolera vinden utan att ta hänsyn till att miljön på vinden då blir fuktigare. Underhållet spelar också en stor roll, särskilt som många skador kan pågå under lång tid innan man upptäcker dem. Detta gäller inte minst tak, krypgrund och fasad. Om underhållet dessutom är eftersatt blir skadorna ännu värre och renoveringen dyrare. Att sköta om sitt hus löpande och snabbt åtgärda de skador som uppstår är grunden till en sund inomhusmiljö och det blir även billigare i längden. 4 4 5

43 % Visste du att Vintern är vindens värsta tid. Då är risken för fuktskador som störst. av alla vindar har drabbats av fuktskador som behöver åtgärdas. Vind Vinden är ett av de utrymmen i huset som man inte vistas i så ofta och därför är det lätt att missa fuktskador som kan uppstå där. Vinden angrips ofta av fuktskador och vintern är den värsta tiden. Många vindsbjälklag i äldre hus har lite isolering vilket innebär att vinden är relativt varm och torr. Risken för kondens och fuktskador blir större då man börjar tilläggsisolera. Under 1970-talet började både nya och gamla vindar att isoleras, en åtgärd som ökar temperaturskillnaden mellan vinden och den uppvärmda delen av bostaden. Detta innebär en ökad risk för skador, särskilt på vintern. De vanligaste skadorna Mikrobiell påväxt (mögel) eller röta orsakade av fukt är de vanligaste skadorna. Den vanligaste orsaken är att varm och fuktig luft tränger upp från bostadsdelen genom bjälklaget och upp på den kalla vinden. Som ett resultat kan kondens bildas och fuktnivån på vinden höjs till skadliga nivåer. Så upptäcker du skadorna Var uppmärksam på avvikande lukt, missfärgningar och fuktfläckar på vindens innertak samt om träet har mögelpåväxt. Vattenläckage från utsidan kan snabbt utveckla skador. En till synes frisk vind kan få stora mögelskador på bara några månader. Så åtgärdar du skadorna Skador som uppkommer genom luftläckage från bostadsdelen utvecklas långsamt. Upptäcks de tidigt brukar det räcka med att förbättra ventilationen i bostaden och täta vindsbjälklaget upp mot vinden. Byt ut träkonstruktioner som är skadade av mögel eller röta och täta läckage. Observera att ökad ventilation på vinden oftast inte är en lösning på problemet; det kan snarare förvärra skadorna. Tips för att förebygga och skydda vinden För att en välisolerad vind ska fungera, krävs att ventilationen i bostaden är tillräcklig. Det finns en rad tecken på fukt och mögel. Kolla därför vinden regelbundet, helst under vintern, när temperaturskillnaden är som störst. Kolla exempelvis att golvet eller pappen på isoleringen inte är fuktig och att det inte luktar avvikande. Rör som går genom vinden och taket samt vindsluckor, ska vara täta och isolerade. Tänk även på att hålla taket i gott skick för att skydda vinden. 6 7

Krypgrund Krypgrunden är en vanlig grundläggning för småhus eftersom den är enkel och billig att bygga. Krypgrunder började åter byggas i stor skala under slutet av 1970-talet och är en konstruktion som ofta drabbas av fukt- och mögelskador. De vanligaste skadorna Fuktproblemen är värst under sommaren och hösten när varm luft tränger in genom ventilerna i den kalla grunden och orsakar kondens ett optimalt klimat för svamp och mögel. Mark som lutar mot huset tillsammans med bristfällig dränering kan leda till att vatten tar sig in i krypgrunden och gör miljön fuktig. Mikrobiell påväxt (mögel) kan förekomma i alla krypgrunder och drabbar oftast bjälklagets undersida. I hus byggda efter 1970, består bjälklagets undersida ofta av olika typer av träfiberskivor och lamellskivor som får en fuktigare yta än homogent trä och därmed ökar risken för mögel. Äldre hus byggda före 1970 har mer rötskador eftersom de under flera år utsatts för variationer i fuktnivån beroende på årstider. Tillväxten av rötsvamp är störst under sommaren och hösten. Så upptäcker du skadorna Fuktiga grundmurar och mark. Synligt mögel. Kondens på grundmurens insida, oftast under sensommaren. Salt- och kalkutfällning på grundmurens insida. Lukt i huset kan förekomma. Visste du att Sommaren är krypgrundens fiende nummer ett. Så åtgärdar du skadorna Låt en fackman besiktiga. Det är ofta svårt för en lekman både att se skadorna i ett tidigt stadium och att utvärdera omfattningen. Tidiga problem är lättare att åtgärda. Det kan räcka med att göra miljön i grunden torr. För att göra krypgrunden torr - välj avfuktare avsedd för just krypgrunder, en som klarar av att arbeta i låg temperatur. En annan metod är att göra grunden varm och därmed torrare. Tips för att förebygga och skydda krypgrunden Marken inne i grunden ska vara täckt med exempelvis plastfolie som skyddar mot fukt från marken. Det får inte finnas något skräp eller byggspill i krypgrunden. Utanför huset ska marken luta bort från huset och dräneringen ska fungera väl. Tillståndet i grunden kan förändras med tiden. Därför är det bra att gå ner i krypgrunden ett par gånger per år för att se om det har skett en förändring. 50 % av hus med krypgrund har en skada som behöver åtgärdas. 8 9

Våtrum Våtrum, exempelvis badrum och tvättstuga, utsätts dagligen för stora vattenpåfrestningar. Därför är det inte heller konstigt att de allra flesta fuktskador uppstår just i våtrum. De vanligaste typerna av golv- och väggbeklädnad är kakel, klinker eller plastmatta. En heltäckande plastmatta fungerar som både tät- och ytskikt, vilket också medför att skador på tätskiktet är enklare att upptäcka. Är golv och väggar täckta med kakel eller klinker är det viktigt att det finns ett tätskikt bakom materialet, något som vanligen saknas på väggarna i äldre badrum. Eftersom tätskiktet här ligger under ytskiktet innebär det att skadorna kan vara svårare att upptäcka. De vanligaste skadorna Att bygga ett våtrum innehåller flertalet kritiska moment för att rummet ska bli vattenskadesäkert och det är inte ovanligt att misstag görs, som i sin tur kan leda till fuktskador. Visste du att En normal livslängd för våtutrymme är cirka 20 år. Det är allra vanligast att skador uppstår i anslutning till golvbrunnen. En vanlig orsak till fuktskador i nyrenoverade våtrum är att man har låtit den gamla golvbrunnen sitta kvar vilket nästan aldrig funkar tillsammans med ett modernt tätskikt. Andra vanliga skador som drabbar golv- och väggbeklädnad, handlar om gamla eller felmonterade yt- och tätskikt. Det är exempelvs våtrumstapeter som lossnar i skarvarna eller skruvhål och rörgenomföringar som inte har tätats. Fönster vid badkar och duschplatser utsätts ofta för vatten, vilket innebär en stor risk då det är svårt att hålla tätt mellan vägg och fönsterkarmar. 30 % av våtrummen har skador som behöver åtgärdas. Så upptäcker du skadorna Kolla att plastmattan är hel och inte har spruckit, lossnat eller missfärgats. Var uppmärksam på sprickor i kakel och klinker, risken är stor att också tätskiktet under är skadat. Unken lukt kan vara ett tecken på kvarliggande fukt mellan plattor och tätskikt. Fuktfläckar på väggar, golv eller tak i angränsande rum samt fuktfläckar på fasaden/sockeln på ytterväggen utanför badrummet är tecken på skada. Så åtgärdar du skadorna Vid misstanke om fuktskada kontakta en fackman för undersökning. Anlita alltid hantverkare som har rätt kunskaper. Ta gärna referenser och använd kvalitetssäkrade hantverksförmedlingar. Tänk på att skador som inte åtgärdas kan få stora konsekvenser då skadorna förvärras över tid och därmed också bli mer kostsamma. Tips på att förebygga och skydda våtrummet När det är dags att renovera ett våtrum finns det vissa saker som är viktiga att tänka på. Byt ut gamla tätskikt och icke godkända golvbrunnar. Undvik att göra hål i tätskiktet på golvet och även på väggarna i anslutning till duschen. En bra försäkring mot fuktskador är också att ha en välfungerande ventilation i våtrummet som drar ut fukten. Följ gällande branschregler och monteringsanvisningar. 10 11

Ta tag i problemen direkt Anders Öfvergård, känd som Arga snickaren, tvekar inte om vad som är det viktigaste för att behålla ett hus i gott skick och rustat för att klara av slitage och skador. Varje hus behöver kontinuerligt underhåll för att klara av normalt slitage och de påfrestningar som de olika årstiderna och ett normalt familjeliv utsätter det för. -Ta tag i problemen direkt! Det läskiga är att vi verkar vara rädda för just detta, det allra viktigaste, säger Anders Öfvergård. Frågan är inte om det blir problem eller skador i ett hus utan när, menar han. Något man bör vara medveten om när man bestämmer sig för att köpa en villa eller fritidshus. Ett vanligt, något motsägelsefullt beteende, är att vi gör skadorna och problemen större än vad de i verkligheten är, menar Anders Öfvergård. Och det använder vi sedan som ett argument för oss själva för att låta bli att ta tag i problemet. Men när vi väl gör något åt saken ja då har problemen så klart förvärrats och blivit allvarligare. -Vi har inget jävlar-anamma! Vi skjuter upp och då blir skadorna värre. Och naturligtvis blir också hantverkarna dyrare att anlita, eftersom de kommer in först när skadan förvärrats, säger Anders Öfvergård. -Har man ett hus finns hela tiden något att göra. Vill man ha ett hus som är i bra skick så måste man hela tiden ligga i framkant och hålla efter huset regelbundet. I normala fall får man räkna med i alla fall ett projekt om året, menar Anders Öfvergård. Ett projekt kan vara att byta fönster, måla om fasaden, renovera taket. Men viktigast är en kontinuerlig översyn och att skador som uppstår åtgärdas direkt. -Tar man inte tag i exempelvis ett läckage eller skada vid ett fönster så kommer fukt tränga in, och på ett trähus kommer det förr eller senare att bildas mögel. På ett hus med putsfasad fryser vattnet på vintern och expanderar och då spricker fasaden. -Tyvärr finns det husägare som helt enkelt är för slöa för sin egen ekonomi. Då ska man ha en kappsäck med pengar så man kan betala det som det kostar att inte tag i problemen direkt - eller så ska man inte ha hus, avslutar Anders Öfvergård. 12 13

Eftersatt underhåll blir allt vanligare Många småhusägare slarvar med att hålla efter sina hus och skadorna kan bli kostsamma. Något som enkelt kan förebyggas genom en årlig översyn. Det menar Gunnar Jansson, förbundsdirektör på Villaägarnas Riksförbund. Gunnar Jansson ser en tydlig koppling mellan eftersatt underhåll och en ökande okunskap om husets behov av löpande tillsyn. Något som i synnerhet gäller storstadsområdena. Där går kunskaperna inte längre i arv om hur huset ska underhållas. Det är inte heller ovanligt att kvalitetssäkrade hantverkare saknas i småhusägarnas personliga kontaktnät. - Vi ser också en tydlig trend att renovering och underhåll oftast koncentreras till interiör, främst kök och badrum, och att renoveringar och byten ofta sker av statusskäl snarare än av ett reellt underhållsbehov. Med andra ord investeras stora summor i husen men inte nödvändigtvis på de komponenter som borde bytas ut, säger Gunnar Jansson. Detta medför att betydande konstruktioner i husen riskerar att skadas allvarligt om inte rätt åtgärder vidtas. - Med en löpande årlig översyn av hur huset mår och ett planerat underhåll finns goda förutsättningar för att komma till rätta med problemen innan de hinner bli allt för kostsamma att åtgärda. De flesta skador utvecklas ju över en längre period och det tar därför tid innan de hinner bli så allvarliga att de hotar husets hela standard, säger Gunnar Jansson. Med andra ord är det bra att ha kännedom om husets skick och behov. Har man inte de kunskaper som krävs, är det därför viktigt att ta kontakt med en besiktningsman för att planera sitt underhåll och reda ut eventuella problem som hunnit uppstå. 14 15

Källare Visste du att Felaktig isolering är ofta boven i dramat i 70-talshus. Runt 1900 började vi bygga källare för att använda som förråd och matförvaring och därför skulle källaren vara sval. Problem uppstod när vi började inreda dessa för att få bostadsutrymme Många ombyggnader gjordes på fel sätt vilket ledde till problem med fukt och mögel. Fram till 1960-talet byggdes källare för att vara källare och kunde vara både fuktig och sval utan att drabbas av skador. Under 1970- och 80-talen byggdes många nya källare som bostadsdel. Också gamla källare byggdes om till bostad. Därför värmeisolerades källarytterväggarna och betonggolven. Men ju tätare ytskikt och ju mer isolering, desto större är risken för skador i konstruktionerna, eftersom fukten som tränger in också stängs in. Att fukt kommer in kan bero på dålig dränering och naturlig fuktvandring från marken under huset. Problemen förstärks genom att man har använt träkonstruktioner inne i källaren. Dessa har blivit kända som riskkonstruktioner och drabbas ofta av fukt- och mögelskador. I modernt byggda källare är risken att drabbas av skador mindre eftersom värmeisoleringen sitter på grundmurens utsida och under betongplattan, vilket har gett en varm och torr grund. De vanligaste skadorna Mest skadedrabbade är äldre inredda källare utan utvändig isolering. Skadorna uppkommer när fukt och vatten utifrån tränger igenom husets grund eller från olika typer av rörläckage. Växtlighet nära grundkonstruktionen kan skada det utvändiga fuktskyddet. Så upptäcker du skadorna Unken eller frän lukt inne i källaren kan vara ett tecken på skada. Puts-, färg- och mattsläpp är tecken på att fukt har tagit sig in i källaren. Så åtgärdar du skadorna Är golv- och väggkonstruktionen angripen av mögel, röta och lukt ska de skadade delarna i de flesta fall bytas ut. Om fukten kommer utifrån kan det bli nödvändigt att åtgärda det utvändiga fuktskyddet (omdränering). Tips för att förebygga och skydda källaren För att förhindra att fukt utifrån tränger igenom husets grund och in i källaren är det viktigt att huset har ett gott fuktskydd. Detta ska vara trefaldigt och bestå av ett fungerande dagvattensystem, dränering och ett fuktskydd mot källarens ytterväggar. Kolla med hjälp av en besiktningsman att källaren inuti är uppbyggd på ett sätt som minimerar risken för fuktskador. 25 % av alla källare är drabbade av skador som behöver åtgärdas. Hus byggda mellan 1950 och 1989 är mer drabbade. 16 17

Tak Taket är husets sköld som skyddar huset och dess boende. Taken är också en viktig del av husets fuktskydd. Ett välskött tak håller länge och är en bra försäkring mot andra skador i huset. Men om underhållet försummas kan vatten och fukt tränga igenom och skada både taket och andra ställen i huset. Tak kan se ut och vara byggda på många olika sätt, men en sak har alla tak gemensamt. Det yttersta lagret står emot nederbörd och vind. Det består oftast av takpannor av betong eller tegel och ska leda vatten ned till husets hängränna. Plåt och papp blir också allt vanligare material. De vanligaste skadorna De vanligaste skadorna på plåttak är rostangrepp och glipor i plåtfalsar, som kan orsaka fuktskador inne i huset. Läckor uppstår också ofta kring spik- och skruvhål samt andra infästningar. Takpannor av tegel, betong och eternit riskerar att drabbas av skador om löv och skräp fastnar. Då hindras vattnet att rinna av plattorna ner mot hängrännorna och kan därmed orsaka fukt- och rötskador. Även vattenpölar på platta eller låglutande papptak ökar risken för läckage. Så upptäcker du skadorna Missfärgningar, fuktfläckar och rinningsmärken i vindsutrymmet, på innertak eller väggar är tecken på skada. Om vatten väl har börjat komma in i huset är det viktigt att snabbt agera för att undvika att skadan blir större. Så åtgärdar du skadorna Börja med att undersöka orsaken och omfattningen av skadan. Vid minsta osäkerhet kontakta en fackman. Ibland räcker det med att byta ut till exempel en skadad takpanna eller plåtdetaljer kring skorstenen. I värsta fall måste hela yttertaket läggas om. Tips för att förebygga och skydda taket 30 % Se över taket vår och höst. Från vinden ska undertaket se torrt ut och inte visa några tecken på fuktskada eller mögelpåväxt. Det ska vara tätt vid skorstenen, ventilationsrör och andra genomföringar. Yttertaket ska vara helt och det ska inte finnas revor i pappen, sprickor av alla hus byggda före 1970 har i takpannor eller hål i plåten. Vindskivor ska vara i gott drabbats av skador som behöver skick. Rensa regelbundet hängrännor och stuprör från löv åtgärdas. och skräp. Ta bort mossa från takpannor. 22 % av alla tak har drabbats av skador som behöver åtgärdas. Visste du att Skötseln av tak är ofta eftersatt. 18 19

Fasad 27 % av husen med putsfasad har skador som behöver åtgärdas. Visste du att Fasader som inte målas med cirka 10-15 års mellanrum riskerar skador. Fasaden är husets rustning. Den skyddar husets väggar och stomme mot fukt, som i värsta fall kan orsaka mögel och röta. Faluröda hus med träpanel är än idag en vanlig syn på landsbygden, medan det i Skåne är vanligare med puts och tegel. Oavsett fasadtyp finns det alltid en risk att fukt tar sig in i huset genom sprickor och otätheter. För att få ett bra fuktskydd bör det bakom fasaden finnas en skyddande luftspalt som håller fukten borta från husets väggstomme. På 1990-talet kom så kallade enstegstätade fasader som innebar att man putsade direkt på isoleringen utan den viktiga luftspalten. Detta byggsätt har orsakat många fukt- och mögelskador. De vanligaste skadorna Regn som piskar och stormande snöoväder sliter hårt på en fasad och utan löpande underhåll kan ingen fasad i längden klara sig mot dessa påfrestningar. Hus med träfasad drabbas ofta av rötskador på grund av slarv med underhållet. Ett exempel är att många träpaneländar är omålade vilket gör att träet suger åt sig fukt och följden blir rötskador. Fasader av puts är mycket känsliga, framförallt kring fönster och dörrar. Enstegstätade fasader drabbas oftast av fukt eftersom den typen av fasad saknar luftspalt mellan väggstomme och puts. Det har lett till att fukt som kommer in inte kan komma ut och kan därför ge upphov till mögel- och rötskador i husets trästomme. Fukten har tagit sig in framför allt genom otäta infästningar av till exempel stuprör, lampor och skärmtak. Men även små sprickor i putsen har orsakat läckage. Så upptäcker du skadorna En skada på en träfasad märks i ett tidigt stadium genom färgsläpp, torrsprickor och otätheter. Tidiga tecken på skador på putsade fasader är sprickor, fukt, missfärgningar och putssläpp. Så åtgärdar du skadorna Om skadan upptäcks i ett tidigt skede kan det räcka med att byta ut en rötskadad bräda eller täta en begynnande sprickbildning i putsen. Om skadan upptäcks sent måste kanske hela fasaden bytas ut. För att utreda skadans omfattning är det säkrast att anlita en besiktningsman för en fuktutredning. Tips för att förebygga och skydda fasaden Kolla fasaden minst en gång varje år och håll utkik efter sprickor, hål och andra ojämnheter. Titta särskilt noga runt fönster, dörrar, stuprännor och vid allt som är fastsatt i väggen. Reparera även små skador. Plåtblecken runt fönster och dörrar ska vara täta, luta rätt och vara väl fastsatta på 9 % fasaden. Undvik växtlighet nära fasaden; de kan skada både fasad och grund. Vid ommålning är det viktigt att göra ett gott underarbete och följa färgleverantörens anvisningar. av husen med träfasad har skador som behöver åtgärdas. 20 21

Checklista för ett bättre och billigare boende Om du underhåller ditt hus regelbundet minskar du risken för att råka ut för en skada. Här är Anticimex förebyggande tips och råd om hur du bäst sköter om ditt hus. 1. Följ monteringsanvisningar och branschregler när du renoverar ditt hus. Säkerställ att de hantverkare du anlitar har rätt kunskap utifrån regelverk och i de fall det behövs är certifierade eller branschgodkända för uppdraget. 2. Skriv avtal med hanterkaren så att ni är överens om vad som ska utföras och vad som ska ingå i uppdraget. På så vis undviker du onödiga missuppfattningar. 3. Om du upptäcker en brist, vänta inte med att åtgärda den utan ta tag i problemet så snart som möjligt. Det är lättare och billigare att åtgärda en liten brist än en stor skada som kräver en helrenovering. 4. Det bästa sättet att förebygga skador är att själv eller med hjälp av en fackman regelbundet undersöka de delar av huset som löper störst risk att drabbas: vind, krypgrund, våtrum, källare, tak och fasad. 5. Här är några saker du enkelt kan göra själv för att hitta skador i tid. Kolla: - Att det inte finns hål eller andra sprickor - Att slangar och rör är hela och inte läcker - Att det inte finns fuktfläckar och missfärgningar som är tecken på skada. 6. Var uppmärksam på konstiga lukter. Det är ofta en varningssignal. På Anticimex hemsida presenterar vi en översikt över olika lukter och vad de kan bero på. 7. Om du gör en förändring såsom förbättrar isolering eller byter uppvärmnings-system bör du vara medveten om att det kan få följdeffekter du inte hade tänkt på. Rådgör alltid med en besiktningsman om hur olika åtgärder påverkar ditt hus och vad du behöver tänka på för att huset ska må bra. 22 23

Översikt - Statistik Antal undersökta hus: 21 257 Hus och byggår Vind källare våtrum 10+18+24+36+11+1 10% 18% 24% 36% 11% 1% 43+56+51+40+15+7+43 13+22+28+32+10+8+25 43% 56% 51% 40% 15% 7% 43% 13% 22% 28% 32% 10% 8% 25% 30+33+33+32+21+23+31 30% 33% 33% 32% 21% 23% 31% Antal undersökta hus: 21 257 Samtliga Antal undersökta hus med inspekterbar vind: 18 701 (88%) Antal undersökta hus med källare: 10 104 (48%) Samtliga Samtliga Antal undersökta hus med våtrum: 21 257 (100%) Krypgrund tak träfasad putsfasad 46+49+52+56+43+34+50 36+30+26+17+8+7+22 18+12+10+6+1+3+9 39+34+21+12+24+9+27 46% 49% 52% 56% 43% 34% 50% 36% 30% 26% 17% 8% 7% 22% 18% 12% 10% 6% 1% 3% 9% 39% 34% 21% 12% 24% 9% 27% Samtliga Antal undersökta hus med krypgrund: 6 547 (31%) Antal undersökta hus med tak: 21 257 (100%) Samtliga Samtliga Antal undersökta hus med träfasad: 10 451 (49%) Samtliga Antal undersökta hus med putsfasad: 1 916 (9%) 24 25

För mer information, besök www.anticimex.se. Anticimex är ett internationellt serviceföretag som grundades i Sverige 1934. Vi skapar trygga och hälsosamma inomhusmiljöer genom inspektioner, garantier och försäkringar. Vi arbetar inom områdena skadedjur, livsmedelshygien, byggnadsmiljö, energi, brandskydd och arbetsmiljö. 26