Viktig, öppen och högtidlig: Uppsalabornas förväntningar på Svenska kyrkan

SVENSKA KYRKAN I UPPSALA UTREDNINGEN FRAMTIDENS KYRKA 2004-12-06 Viktig, öppen och högtidlig: Uppsalabornas förväntningar på Svenska kyrkan Resultat från utredningens enkätundersökning vintern 2003-2004 Anders Sjöborg

Innehållsförteckning Bakgrund: behovet av en enkätundersökning och tillvägagångssätt... 3 Kortfattad presentation av svarsgruppen... 3 Representativitet... 4 Kontakten med Svenska kyrkan i församling, stad och hela landet... 5 Gudstjänst och kyrkorum... 6 Intresse för religion, gudsbild och religiös självbestämning... 14 Religion i radio/tv... 21 Hur fördelar sig kontakterna med Svenska kyrkan geografiskt?... 23 Närhet eller verksamhet om motiv för att delta i kyrkliga aktiviteter... 25 Bilden av Svenska kyrkan... 30 Känsla av samhörighet med kyrka och samhälle... 32 Hur får du information om kyrkan i Uppsala?... 35 Förväntningar på Svenska kyrkan i Uppsala... 41 Förväntningar på kyrkans musikliv i Uppsala... 46 Öka eget engagemang? Hinder och möjligheter... 49 Utträden... 53 Inträden... 55 Sammanfattning av enkätundersökningens resultat... 57 Slutsatser... 60 Källförteckning... 62 Bilaga 1. Bortfallsanalys... 63 Bilaga 2. Diagram Åldersklass och gudstjänstdeltagande... 67 Bilaga 3. Kunskap om församlingarna i Uppsala kontrakt, församlingsvis... 69 Bilaga 4. Fria svar, kommentar till frågan om skäl för utträde ur Svenska kyrkan... 73 Bilaga 5. Kommentarer till enkäten, fritt svarsutrymme på enkätens baksida... 74 Bilaga 6. Enkätformuläret... 81 2

Bakgrund: behovet av en enkätundersökning och tillvägagångssätt Utredningens direktiv talar om att en grundläggande undersökning bör göras dels beträffande hur de nuvarande kyrkotillhöriga som besöker kyrkan sällan vill möta kyrkan och vad de förväntar sig av henne, och dels under vilka förutsättningar icke kyrkotillhöriga skulle vilja bli medlemmar. Uppsala kyrkonämnd anslog under våren 2003 medel för att genomföra en enkätundersökning bland befolkningen i Uppsala kontrakts sju församlingar, i åldersgruppen 16-74 år. Syftet var att ge utredningen ny kunskap om människors kontakter med och förväntningar på Svenska kyrkans församlingar i Uppsala kontrakt. Enkäten riktades till ett befolkningsurval eftersom den syftade att kartlägga attityder och förväntningar också hos de personer som sällan besöker kyrkan respektive inte tillhör kyrkan. Uppsala kontrakts befolkning, i åldersgruppen 16-74 år, uppgick vid undersökningstillfället till 106 139 personer. Urvalet i denna undersökning består av 1000 personer som valdes ut från populationen. Urvalet gjordes från registret över totalbefolkningen (RTB) av företaget Schlumberger Infodata AB (SPAR, Samordnat Person- och Adressregister), i slutet av oktober 2003. Utskick med två påminnelser genomfördes i november 2003 och januari 2004. Enkäten har en svarsfrekvens på 53 %. Kortfattad presentation av svarsgruppen I bortfallsanalysen (bilaga 1) jämförs ingående de 521 svarspersonerna med nettourvalet respektive populationen. Inledningsvis kan dock redan här konstateras några iakttagelser om dem som besvarat enkäten. Tabell 1. Socialgruppstillhörighet efter sysselsättning. Antal Procent Arbetare 73 15 Tjänstemän 125 26 Högre tjänstemän (akademiker) 150 32 Företagare 6 1 Lantbrukare 1 0 Studerande 119 25 Summa 474 100 Uppgift saknas 47 59 % av de svarande är kvinnor. 19 % av de svarande är 16-24 år medan andelen 65-74- åringar är 7 %. Kontraktets sju församlingar är i stort sett representerade i förhållande till sin andel av populationens fördelning. Svarsgruppen är något mer välutbildad än motsvarande åldersgrupper i Uppsala kommuns befolkning för vilka vi har jämförbara data. De svarande har fått uppge sysselsättning, och denna uppgift har kodats med hjälp av Statistiska Centralbyråns Socioekonomisk Indelning (SEI) 1. Var sjätte svarande är arbetare, drygt var fjärde är tjänsteman. Nära en tredjedel av de svarande är högre tjänstemän (akademiker). Företagare och lantbrukare utgör endast en mycket ringa andel av de svarande. Den låga 1 Enligt SEI klassificeras yrken efter den utbildning som normalt krävs, ej efter den enskildes faktiska utbildningsnivå. Personer som angivit föräldraledig som sysselsättning har inte kunnat klassificeras med mindre än att de också angivit vilket yrke de är lediga från. Studerande har klassificerats som en egen kategori, då de utgör en stor andel av såväl Uppsalas befolkning som svarsgruppen. 3

andelen företagare kan bland annat sammanhänga med en viss trubbighet i frågeformuläret och klassificeringssystemet. Gruppen studerande utgör var fjärde svarande, och har i denna tabell (1) redovisats som en egen kategori. I svarsgruppen är 78 % kyrkotillhöriga, medan motsvarande siffra för kontraktet (alla åldersgrupper) är 72 %. 88 % av de svarande är döpta, medan 66 % är motsvarande värde för kontraktets befolkning (alla åldersgrupper). 73 % av de svarande är konfirmerade, medan endast 43 % av kontraktets befolkning (alla åldersgrupper) är konfirmerade. 7 % av de svarande anger att de själva begärt utträde ur Svenska kyrkan, medan 3 % inträtt på egen begäran. 5 % har uppgett att de är medlemmar av annat trossamfund. Representativitet Den bortfallsanalys som genomförts visar att urvalet väl representerar populationen (bilaga 1). När vi jämfört urvalet med svarsgruppen har vi kunnat konstatera att svarsgruppen är representativ vad gäller den åldersmässiga fördelningen, samt fördelningen mellan folkbokföringsförsamlingar. Det finns dock en viss överrepresentation gällande kvinnor och högutbildade i svarsgruppen. Vidare är svarsgruppen i högre grad kyrkotillhörig, döpt, respektive konfirmerad jämfört med urvalsgruppen. Detta är ett förhållande som inte är ovanligt vid denna typ av undersökningar. Det är därför rimligt att anta att en viss överrepresentation av individer med något slags engagemang eller intresse för kyrkan kan finnas i svarsgruppen. Den aktuella underrepresentationen av personer utan kyrkotillhörighet, dop eller konfirmation, betyder att en viss försiktighet ter sig påkallad i de avseenden som gäller den exakta frekvensen för generalisering av resultaten till populationen. Det är ju samtidigt inte oväntat att personer som är kyrkotillhöriga, döpta och konfirmerade, skulle visa ett större intresse för en enkät om kyrkans framtid i Uppsala. Den skevhet i representationen som finns, gör att de frekvenser som finns för olika beteenden (gudstjänstdeltagande, t ex) och attityder (förväntningar på kyrkan) för att generaliseras till populationen som helhet, sannolikt bör skrivas ner något i förhållande till de värden som återfinns i denna redovisning. Sammantaget visar dock bortfallsanalysen, att materialet väl låter sig användas för den typ av analyser som görs i denna redovisning: för att studera tendenser och relationer mellan olika variabler i materialet. Även om man behöver beakta överrepresentationen av kyrkligt intresserade, utgör enkätmaterialet en god grund för att uttala sig om de tendenser och relationer mellan olika variabler i materialet som denna resultatredovisning fokuserar. Genom att dessa tendenser också sätts i relation till andra studier och tidigare undersökningar inom området kan enkätundersökningens resultat ytterligare säkerställas. 4

Kontakten med Svenska kyrkan i församling, stad och hela landet Som en av enkätens första frågor fanns en uppräkning av olika sätt att ha kontakt med Svenska kyrkan. Tidsperioden som efterfrågades var under det senaste året. Ett av syftena med frågan var att personen genom att se ett antal alternativa sätt att ha kontakt med kyrkan, också lättare skulle kunna dra sig till minnes erfarenheter utifrån dessa möten med kyrkan, även om sådana möten för flertalet inte sker regelbundet. Frågan syftade också till att få en bild av hur dessa möten fördelar sig mellan den egna församlingen, Svenska kyrkan i Uppsala, respektive i riket i övrigt. Frågans 17 alternativ redovisas här, genom att de förts samman i fyra kategorier 2. Tabell 2. Kontakt med Svenska kyrkan under det senaste året. Andel av alla svarande, n=521. Kontakt någonstans (egen I egen församling Annan församling i Uppsala Annan del av landet församling, annan församling, annan del av landet) Kyrkliga handlingar 20% 35% 43% 69% Gudstjänst 21% 19% 17% 40% Musik och kultur 17% 19% 16% 37% Eget/nära anhörigs barn deltar 16% 5% 5% 23% Social verksamhet 3% 2% 2% 6% I någon av ovanstående former 42% 48% 49% 79% Ett tydligt resultat är att Svenska kyrkan når en stor andel av befolkningen under ett år. Hela fyra av fem svarande har under det senaste året haft kontakt med Svenska kyrkan. Det är främst genom de kyrkliga handlingarna detta sker. Dessa möten äger till stor del rum någon annanstans än i hemförsamlingen, eller ens i Uppsala (tabell 2). Två av tre svarande har under det senaste året deltagit i dop, vigsel, konfirmation eller begravning, någonstans i landet. Om vi går vidare till gudstjänstdeltagande, svarar var femte att man deltagit i gudstjänst det senaste året i den egna församlingen, och nästan lika många, var sjätte, har där tagit del av musik- och kulturevenemang i kyrkan. Samtidigt är det också tydligt att inte heller deltagande i gudstjänster eller musik- och kulturevenemang i kyrkan begränsas till den egna församlingen: 40 % av de svarande har deltagit i gudstjänst, om man även inkluderar besök i annan församling i Uppsala och i annan del av landet. Nästan lika många, 37 %, har deltagit i musik- eller kulturevenemang under året. Det sätt att ha kontakt med kyrkan som starkast kopplas till den församling där man är bosatt, är egna eller anhörigas barns deltagande i aktiviteter i kyrkan. 23 % av de svarande anger att haft kontakt med kyrkan genom att egna eller nära anhörigs barn deltagit, någonstans i landet. 6 % har under året kommit i kontakt med kyrkans sociala verksamhet. 2 Som kyrkliga handlingar räknades följande alternativ: egen vigsel, andras vigsel, dop av eget barn, besök vid annan familjs barndop, konfirmation av eget barn, besök vid annans konfirmation, begravning. Som gudstjänst räknades, här, just detta enda alternativ. Som musik och kultur räknades musikandakt/konsert i kyrkan, deltagit i församlingens körverksamhet, samt studiegrupp. För gruppen egna barn deltar, räknades följande alternativ: dop av eget barn, eget barn eller nära anhörigs barn har deltagit i kyrkans öppna förskola, barn- eller ungdomsverksamhet, eget barn deltagit i församlingens körverksamhet, eget barns konfirmation. För kategorin social verksamhet räknades följande alternativ: deltagit i församlingens verksamhet för äldre/pensionärer, syförening, m.m., tagit emot hembesök av församlingens medarbetare, samt kontakt med församlingens sociala verksamhet. 5

I detta sammanhang bör också erinras om att urvalet för enkätundersökningen är 16-74 år. Därför är det så, att en inte oväsentlig andel av de regelbundna gudstjänstdeltagarna - barn respektive äldre saknas i enkätmaterialet. Det är inte orimligt att även deltagandeantalet i social verksamhet skulle visa högre värden, om dessa grupper inkluderats. Det finns som väntat signifikanta samband mellan regelbundet gudstjänstdeltagande och deltagande i ovan nämnda aktiviteter. Det går dock inte att se någon skillnad i detta avseende gällande lokaliseringen av deltagandet. Det innebär att den kyrkliga verksamhet som är starkast kopplad till den lokala församlingen verkar vara deltagande kring egna eller nära anhörigs barn. Denna redovisning av de svarandes kontakter med Svenska kyrkan under det senaste året ger en bra bakgrund till de övriga frågor som redovisas i denna rapport. Gudstjänst och kyrkorum Nu går vi över till att se närmare på några olika sätt att ha kontakt med kyrkan. Vi inleder med att studera hur ofta människor deltar i en gudstjänst respektive besöker en kyrka, i annat syfte än för att delta i gudstjänst. Tabell 3a. Gudstjänstdeltagande, kyrkobesök i annat syfte än gudstjänst. Procent. Gudstjänstdeltagande (n=508) Besöker kyrkan i annat syfte än gudstjänst (n= 504) Aldrig 33 15 Mindre än en gång/år 27 51 Minst någon gång/år 33 25 Minst någon gång/månad 7 9 Summa 100 100 I tabell 3a ser vi att en tredjedel av de svarande anger att de aldrig deltar i en gudstjänst, medan det endast är 15 % som aldrig besöker en kyrka i annat syfte. Runt två tredjedelar av de svarande besöker kyrka och/eller gudstjänst någon eller några gånger per år, medan andelen som minst någon gång i månaden besöker en gudstjänst är 7 %, en siffra som kan jämföras med de 9 % som lika ofta besöker kyrkan i annat syfte. Frågan inställer sig dock, i vilken utsträckning det är samma personer som går i kyrkan när det är gudstjänst respektive när det inte är det, samt vilka de är som har olika kyrkobesöksvanor. I tabell 3b ser vi därför närmare på detta. Två av tre regelbundna gudstjänstdeltagare besöker också kyrkan i annat syfte än för att delta i gudstjänst, minst en gång i månaden. Värt att notera är också att i den stora grupp som deltar i gudstjänst minst någon gång per år, besöker tre av fyra minst lika ofta kyrkan i annat syfte. Det är också intressant att lägga märke till att även i gruppen som aldrig besöker gudstjänst i Svenska kyrkan, är 41 % på besök i kyrkorummet minst någon gång per år, i annat syfte. Detta tydliggör att det finns olika sätt att gå till kyrkan, vilket också framkommit i flera andra undersökningar (t ex Bromander, 2002). 6

Tabell 3b. Jämförelse gudstjänstdeltagande kyrkobesök i annat syfte. Minst någon gång per månad (n=35) Gudstjänstdeltagande Minst någon gång per år (n=166) Mindre än en gång/år (n=134) Kyrkobesök annat syfte än gudstjänst Aldrig (n=169) Summa (n=504) Minst någon gång per månad 66% 6% 5% 4% 9% Minst någon gång per år 26% 70% 52% 37% 51% Mindre än en gång/år 0% 19% 38% 25% 25% Aldrig 9% 5% 5% 34% 15% Summa 100% 100% 100% 100% 100% Om vi analyserar gudstjänst- och kyrkobesöken mot bakgrund av variabeln ålder, kan vi göra den intressanta iakttagelsen att det gällande kyrkobesök i annat syfte än att fira gudstjänst inte finns några signifikanta åldersskillnader. Det innebär att unga, medelålders och äldre alltså i lika stor utsträckning är besökare av kyrkor i annat syfte än att fira gudstjänst. Ser vi däremot närmare på förhållandet mellan åldersgrupp och gudstjänstbesök ser bilden annorlunda ut: Tabell 4. Åldersklass och gudstjänstdeltagande. Procent, n=498 Åldersklass p=.000 16-24 25-39 40-64 65-74 Alla år år år år Gudstjänstbesök n=94 n=155 n=192 n=57 n=498 Minst någon gång per månad 1% 6% 8% 19% 7% Minst någon gång per år 37% 28% 30% 47% 33% Mindre än en gång/år 22% 28% 29% 23% 27% Aldrig 39% 37% 33% 11% 33% Summa 100% 100% 100% 100% 100% De siffror som studeras i tabell 4 presenteras också på ett tydligt sätt i cirkeldiagram i bilaga 2. Av tabell 4 (och cirkeldiagrammen i bilaga 2) framgår att ju äldre man är desto oftare går man i kyrkan. I åldersgruppen 16-24 år går man aldrig eller endast någon gång per år. Att det är glest i kyrkbänkarna i just den aktuella åldersgruppen, betyder också att man som gudstjänstdeltagare i den åldern utgör en minoritet, både bland sina jämnåriga och bland övriga gudstjänstbesökare. I denna ålderskategori är samtidigt jämnåriga av stor betydelse för personens identitet. Ur ett framtidsperspektiv bör detta uppmärksammas. Dessutom bör läggas märke till den minskning i svarsalternativet minst någon gång per år som finns i åldersgrupperna 25-39 respektive 40-64 år. Skillnaden mellan 65-74-åringarnas 11 % som svarat aldrig, och 25-39-åringarnas 37 %, respektive 47 % av 65-74-åringarna som svarat minst någon gång per år jämfört med 25-39-åringarnas 28 % är talande. Om man anlägger ett generationsperspektiv för att förklara sådana skillnader, har dessa resultat betydelse för hur gudstjänstdeltagandet ser ut om 35 år. 7

Vi såg tidigare att fanns vissa samband mellan gudstjänstbesök och kyrkobesök i annat syfte. Låt oss därför studera detta närmare. I tabell 5 görs en korstabulering för de båda variablerna. Tabell 5. Jämförelse gudstjänstdeltagande kyrkobesök i annat syfte. Korstabulering Hur ofta besöker du en kyrka i annat syfte än för att fira gudstjänst? Några Minst 1 Ngn gånger Enstaka Mindre än g/v g/mån per år g/år 1g/år Aldrig Summa Hur ofta Minst 1 Antal 4 5 2 0 0 0 11 brukar du g/v % av alla 0,8% 1,0% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 2,2% besöka Ngn Antal 3 11 6 1 0 3 24 gudstjänst g/mån % av alla er i 0,6% 2,2% 1,2% 0,2% 0,0% 0,6% 4,8% Svenska Några Antal 3 3 31 17 4 3 61 kyrkan? gånger % av alla per år 0,6% 0,6% 6,2% 3,4% 0,8% 0,6% 12,1% Enstaka Antal 2 2 25 43 28 5 105 g/år % av alla 0,4% 0,4% 5,0% 8,5% 5,6% 1,0% 20,8% Mindre än Antal 2 5 33 37 51 6 134 1g/år % av alla 0,4% 1,0% 6,5% 7,3% 10,1% 1,2% 26,6% Aldrig Antal 6 1 13 49 42 58 169 % av alla 1,2% 0,2% 2,6% 9,7% 8,3% 11,5% 33,5% Summa Antal 20 27 110 147 125 75 504 % av alla 4,0% 5,4% 21,8% 29,2% 24,8% 14,9% 100,0% Ljusgrå Grå, sned linje Rutor Mörkgrå, vågrät linje Besöker regelbundet eller minst några ggr/år gudstjänst i Svenska kyrkan, samt även kyrkan i annat syfte Besöker kyrkan i annat syfte oftare än personen deltar i gudstjänster Besöker varken gudstjänst eller kyrkan i annat syfte mer än enstaka gång per år Aldrig på minst ett av alternativen gudstjänstbesök respektive kyrkobesök i annat syfte, förenat med mindre än en gång per år på det andra alternativet Av tabell 5 framgår hur många personer som deltar i gudstjänst respektive besöker en kyrka i annat syfte än för att fira gudstjänst. Det innebär att vi kan identifiera fyra olika kategorier, målgrupper, som har olika besöksmönster. Detta sker genom att föra samman grupper av personer enligt hur de svarat på de båda frågorna. Det sker efter kvalitativa bedömningar av svarsalternativen. Sammanslagningen innebär också att celler med ett mycket litet antal svarande förs samman till större grupper. Den första gruppen, deltar i gudstjänst i Svenska kyrkan minst några gånger per år, samt besöker även kyrkan i annat syfte. Därför kallar vi den första gruppen den kyrkliga kärnan. Man kan diskutera om denna kategori utifrån snävare kriterier kunde avgränsas ytterligare. Vi skulle då få en storlek på den kyrkliga kärnan som korresponderar med en del andra undersökningar. Det valda tillvägagångsättet är dock rimligt. Dels mot bakgrund av de kvalitativa skillnader som finns i förhållande till nästkommande grupp, det vill säga att den kyrkliga kärnan har ett högre gudstjänstdeltagande än den andra gruppen. Dels, vilket analysen kommer att visa, fungerar även den valda avgränsningen tämligen väl för de analyser som genomförs i denna rapport. Det är därför rimligt att stanna inför den valda avgränsningen av den kyrkliga kärnan. Den andra gruppen oftare besöker kyrkan i annat syfte än för att fira gudstjänst, än vad man deltar i gudstjänst. Den gruppen benämns därför vardagsbesökare. Den tredje gruppen deltar varken i gudstjänst eller gör andra besök i 8

kyrkan oftare än någon enstaka gång per år, och benämns därför sporadiska besökare. Den fjärde gruppen som vi kunnat identifiera är de som markerat aldrig respektive mindre än en gång per år för såväl gudstjänstbesök som kyrkobesök i annat syfte. Den fjärde gruppen benämns aldrigbesökare. Hur dessa fyra grupper bäst bör benämnas är värt att reflektera över. De benämningar som dock är rimliga att stanna inför har emellertid skäl för sig. Om man jämför med andra undersökningar har olika formuleringar prövats. Då bör samtidigt noteras att man inte använt riktigt samma grunder som i denna rapport för att göra sina indelningar. I exempelvis Livsåskådning och kyrkobyggnad (1997) använder Bäckström och Casserstedt Lundgren begreppen kyrklig kärna, kyrkliga sympatisörer, konventionellt kyrkliga, delvis kyrkfrämmande respektive kyrkfrämmande. I Rum för röster (2002) använder Bromander begreppen traditionellt kristna, kristna nytänkare, modernt kristna, kristna agnostiker respektive ateister. Där har han alltså andra kriterier för sin indelning än de som används här. Gustafsson (2000) har för olika slags religiositet i Sverige använt termer som bekännande kristna, förrättningskristna, folkkyrkoreligiositet, folkreligiositet, anonym religiositet. Av de termer som används i denna rapport är väl kanske kyrklig kärna respektive aldrigbesökare mest oproblematiska. Dessa termer är tydligast kopplade till frekvens av kyrkligt engagemang uttryckt i gudstjänstbesök och kyrkobesök i annat syfte. Hur däremot de två mellangrupperna bäst benämns är mer av en avvägningsfråga, men gruppen sporadiska besökare är även den tydligt reflekterande frekvensen på engagemang i förhållande till de övriga grupperna. För gruppen vardagsbesökare speglar termen inte endast en skillnad i frekvens jämfört med den kyrkliga kärnan respektive de sporadiska besökarna, utan också en kvalitativ skillnad. Vardagsbesökarna deltar på ett annat sätt än övriga grupper i den meningen att de besöker kyrkan oftare när det inte är gudstjänst, än för att fira gudstjänst. Därför används dessa benämningar på de fyra kontaktgrupperna. 9

50 Kyrkliga kontaktgrupper 40 39 30 20 20 19 23 10 0 Kyrkliga kärnan Vardagsbesökare Sporadiska besökare Aldrigbesökare Diagram 1. Andel (procent) svarande efter kontaktgrupper (gudstjänstdeltagande och kyrkobesök i annat syfte), n=504. En sammanställning ger oss en bild av hur stora dessa fyra grupper svarspersoner är i förhållande till varandra (diagram 1). Den kyrkliga kärnan uppgår till 20 % av de svarande. Ungefär lika många, 19 % har en annan besöksbild än den kyrkliga kärnan, på det sättet att man här besöker kyrkan oftare än man deltar i gudstjänst. Denna grupp benämns därför vardagsbesökare. Fyra av tio, eller 39 % av de svarande hör till gruppen sporadiska besökare. 23 % deltar aldrig i gudstjänst eller besöker kyrkan i annat syfte, och benämns därför hädanefter aldrigbesökare. Här bör också erinras om den överrepresentation av personer med intresse för kyrkan som finns i materialet. Om man skulle generalisera detta resultat till uppsalaborna i allmänhet, så skulle den kyrkliga kärnan sannolikt utgöra en mindre andel än en femtedel av befolkningen. På samma sätt är det rimligt att anta att grupperna sporadiska besökare respektive aldrigbesökare är större i populationen än i svarsgruppen. 3 Om vi nu ser närmare på vilka personer som finns i de olika kontakt- eller målgrupperna, kan vi konstatera att det intressant nog inte finns några signifikanta könsskillnader i materialet. 4 En kontroll visar dock att om man endast studerar gudstjänstdeltagande, så är 3 De fyra kontaktgrupperna kan ge intryck av att vara en ordinalskala. På en ordinalskala ökar variabeln kontinuerligt. Delvis stämmer detta för de fyra kontaktgrupperna: den kyrkliga kärnan deltar oftare i gudstjänst än kontaktgrupp tre och fyra. Men skalan mäter inte bara frekvens, utan har också kvalitativa inslag. Den andra gruppen besöker ofta kyrkan i annat syfte än att för att fira gudstjänst, exempelvis. Det skulle möjligen kunna beskrivas som ett mellanting mellan nominalskala och ordinalskala. 4 När skillnader mellan olika grupper svarande behandlas i denna rapport, har dessa en statistisk signifikans på minst 5-%-nivån (p<.05). I de få fall där förkortningen NS förekommer anger detta att statistiskt signifikant samband saknas i det aktuella fallet. 10

kvinnorna mer aktiva med att regelbundet delta i gudstjänst. Männen hör istället i större utsträckning till gruppen som aldrig besöker en gudstjänst. Medan för besök till kyrkan i annat syfte än att fira gudstjänst saknas denna könsskillnad. Det skulle tyda på att ett könsrollsmönster fortfarande finns kvar gällande gudstjänstbesök, medan det mer privata kyrkobesöket i annat syfte än att fira gudstjänst är lika vanligt bland män som kvinnor i materialet. Därför jämnas dessa könsskillnader ut när man studerar båda kontaktvägarna. Samtidigt är det sannolikt att den överrepresentation som tidigare nämnts av kyrkligt intresserade, respektive av kvinnor, i svarsgruppen, medför att ointresserade män i större utsträckning avstått från att delta i undersökningen 5. Därför är det svårt att med säkerhet dra några slutsatser om sambandet mellan kön och olika sätt att besöka kyrkan. Av tabell 6a framgår att kontaktgrupperna tydligt har olika ålderssammansättning. Av 65-74-åringarna i materialet är 42 % hörande till den kyrkliga kärnan, medan endast 12 % av 16-24-åringarna hör till denna besökargrupp. Var tredje 16-24-åring bland de svarande hör till aldrigbesökarna, och något fler, 38 % hör till de sporadiska besökarna. Om den yngsta och den äldsta åldersgruppen jämförs med varandra, framgår att en tredjedel av de yngre finns i de mest kyrksamma grupperna, medan motsvarande andel för äldregruppen är två tredjedelar. Det är också intressant att notera, att bland 25-39-åringarna respektive 40-64- åringarna är större andelar hörande till den kyrkliga kärnan (mer än var sjätte) jämfört med bland 16-24-åringarna (knappt var åttonde). Om vi drar oss till minnes redovisningen i diagram 1 av fördelningen för kontaktgrupperna för alla svarande, ser vi att åldersgruppen 25-39-åringar mycket nära följer fördelningen för alla svarande. Yngregruppen har däremot betydligt större andel som hör till aldrigbesökarna, liksom en mindre andel som hör till den kyrkliga kärnan. 40-64-åringarna är sporadiska besökare i större utsträckning jämfört med övriga åldersgrupper. 65-74-åringarna domineras tydligt av den kyrkliga kärnan och endast var tionde i den åldersgruppen är aldrigbesökare. Tabell 6a. Jämförelse åldersklass och kontaktgrupper, procent, n=498 Åldersklass 16-24 år 25-39 år 40-64 år 65-74 år n=94 n=155 n=192 n=57 Den kyrkliga kärnan 12% 17% 19% 42% Vardagsbesökare 20% 20% 18% 22% Sporadiska besökare 38% 39% 44% 26% Aldrigbesökare 31% 24% 20% 10% Summa 101% 100% 101% 100% Om vi även studerar bakgrundsvariabeln utbildningsnivå, och dess betydelse för vilken besökargrupp man tillhör, uppträder också där signifikanta samband (tabell 6b). Personer med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå, är i större utsträckning aldrigrespektive sporadiska besökare. Mönstret att besöka kyrkan i annat syfte oftare än man deltar i gudstjänster är vanligare bland personer med högre utbildning. Det finns också en viss överrepresentation av personer med högre utbildning i materialet, vilket kan påverka utfallet för denna fråga. 5 Denna ojämnhet i svarsfördelningen är inte ovanlig i enkätundersökningar av denna typ. Förhållandet diskuteras i bilaga 1, Bortfallsanalys. 11

Tabell 6b. Utbildningsnivå och kontaktgrupper, procent, n=504. Grundskola folkskola n=62 Utbildningsnivå Gymnasium/ folkhögskola n=118 Högskola/ universitet n=262 Annan n=22 Den kyrkliga kärnan 15% 20% 21% 18% Vardagsbesökare 8% 15% 23% 27% Sporadiska besökare 40% 35% 41% 36% Aldrigbesökare 37% 30% 16% 18% Summa 100% 100% 100% 100% Ytterligare ett sätt att undersöka den sociala sammansättningen i de olika kyrkliga kontaktgrupperna är via den klassificering av yrkesgrupper som nämnts tidigare i denna rapport. Med hjälp av Statistiska Centralbyråns Socioekonomisk Indelning (SEI) redovisas i följande tabell de svarandes yrke, vilket sätts i relation till de kyrkliga kontaktgrupperna. Av tabell 6c framgår hur fördelningen mellan kategorierna arbetare, tjänstemän respektive högre tjänstemän ser ut inom respektive kyrklig kontaktgrupp. Det föreligger inte signifikanta skillnader kontaktgrupperna emellan med socialgruppstillhörighet som orsaksvariabel. Tabell 6c. Socioekonomisk indelning och kyrkliga kontaktgrupper. Andel i procent inom respektive kategori, n=319. Skillnaderna är inte statistiskt signifikanta (NS). Socialgrupp Alla (n=319) Kyrkliga kontaktgrupper Arbetare Tjänstemän Högre tjänstemän, akademiker Den kyrkliga kärnan 17% 23% 20% 20% Vardagsbesökare 12% 17% 24% 19% Sporadiska besökare 46% 33% 42% 40% Aldrigbesökare 25% 27% 14% 21% Summa 100% 100% 100% 100% För att få en bild av hur de olika församlingarnas svarande förhåller sig till de ovan nämnda kontaktgrupperna presenteras i tabell 6d hur fördelningen ser ut per församling, i de olika kontaktgrupperna. För Funbo är antalet svarande så lågt att resultatet där bör tolkas med försiktighet, även om det inte är orimligt att det visar på en tendens som är riktig. 6 Av tabellen framgår, att det är större andelar av de svarande i Domkyrkoförsamlingen respektive Gamla Uppsala församling som hör till den kyrkliga kärnan än församlingarna i övrigt undantaget Funbo. Störst andel aldrigbesökare finns i Helga Trefaldighets församling respektive Vaksala församling. Andelen aldrigbesökare i Domkyrkoförsamlingen, Gottsunda församling respektive Danmark är kring det genomsnittliga värdet för hela kontraktet. I Danmarks respektive Helga Trefaldighets församlingar finns större andelar än i övriga församlingar som är vardagsbesökare. 6 Antal svarande för de olika församlingarna varierar: Domkyrkoförsamlingen n=167, Helga Trefaldighet n=91, Gamla Uppsala n=52, Vaksala n=66, Danmark n=32, Funbo n=8, Gottsunda n=73. Detta innebär framför allt att siffrorna för Funbo måste tolkas med försiktighet. 12

Tabell 6d. Folkbokföringsförsamling och kontaktgrupper, procent, n=489. Kyrkliga kontaktgrupper Folkbokföringsförsamling Domkyrko Helga Tref Gamla Uppsala Vaksala Danmark Funbo Gottsunda Alla Den kyrkliga kärnan 24% 13% 30% 16% 16% 43% 14% 20% Vardagsbesökare 20% 23% 18% 13% 29% 14% 15% 19% Sporadiska besökare 36% 37% 36% 44% 32% 14% 50% 39% Aldrigbesökare 20% 27% 16% 28% 23% 29% 21% 23% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% De olika kontaktgrupperna jämfördes också gällande medlemskap i Svenska kyrkan. Av tabell 6e framgår, att grupperna den kyrkliga kärnan och de sporadiska besökarna påminner om varandra, såtillvida att cirka 85% av de svarande i dessa grupper är kyrkotillhöriga, medan omkring 15% inte är det. Andelen icke kyrkotillhöriga är något större i gruppen vardagsbesökare: var fjärde svarande. Som väntat återfinns störst andel icke kyrkotillhöriga i gruppen aldrigbesökare: fyra av tio. Det innebär samtidigt att sex av tio av aldrigbesökarna faktiskt är medlemmar i Svenska kyrkan 7. Tabell 6e. Medlemskap i Svenska kyrkan i de kyrkliga kontaktgrupperna och svarsgruppen totalt, n=521 Medlem i Svenska kyrkan Kyrkliga kontaktgrupper Den kyrkliga Sporadiska Aldrigbesökare kärnan Vardagsbesökare besökare Alla Ja 87% 76% 85% 61% 78% Nej 13% 24% 15% 39% 22% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 7 Termerna kyrkotillhörig respektive medlem (i Svenska kyrkan) används i det följande synonymt och omväxlande, i syfte att variera ordvalet i framställningen. 13

Intresse för religion, gudsbild och religiös självbestämning Enkäten tog upp några frågor om intresse för religion och andlighet, de svarandes gudsbild samt om religiös självbestämning. I de följande diagrammen studerar vi dessa svar utifrån de kyrkliga kontaktgrupper som presenterades ovan. För varje påstående görs också en analys av hur kyrkotillhöriga respektive icke kyrkotillhöriga svarat. "Jag är inte intresserad av religion eller andlighet" 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Instämmer helt Instämmer delvis Lika mycket väger för som emot Tar delvis avstånd Tar helt avstånd 20% 10% 0% Den kyrkliga kärnan Vardagsbesökare Sporadiska besökare Aldrigbesökare Diagram 2a. Intresse för religion per kontaktgrupp. Som väntat finns ett förhållandevis stort avståndstagande till påståendet i frågan Jag är inte intresserad av religion eller andlighet. Omkring två av tre i grupperna den kyrkliga kärnan respektive vardagsbesökare tar helt eller delvis avstånd från påståendet, vilket man kan uppfatta som ett uttryckt intresse för religion och andlighet (diagram 2a). Här bör också erinras om den bortfallsproblematik som diskuterats tidigare. Den innebär att personer med ett lägre intresse för religion sannolikt avstår från att delta i en enkät från Svenska kyrkan. Vi kan också notera att var tredje svarande i gruppen aldrigbesökare är intresserad av religion eller andlighet, medan varannan i den gruppen instämmer helt eller delvis i påståendet om icke-intresse för religion och andlighet. Ur utredningens perspektiv kan också noteras nästan hälften av de sporadiska besökarna tar avstånd från påståendets ickeintresse för religion och andlighet. En iakttagelse som är möjlig att göra utifrån dessa resultat och som är intressant ur utredningens perspektiv, är att engagemang i Svenska kyrkan är en stor del av det religiösa intresset i Sverige/Uppsala. Annorlunda uttryckt skulle man kunna säga att engagemang i Svenska kyrkan har en stor andel av den religiösa marknaden i Sverige (Bromander, 2002). I linje med detta kan också noteras att ett icke-engagemang i Svenska kyrkan (i form av gudstjänstdeltagande respektive kyrkobesök i annat syfte) faktiskt kan tolkas som ett uttryck för ett icke-intresse för religion eller andlighet. 14

Om man undersöker svarsfördelningen för denna fråga också mot bakgrund av kyrkotillhörighet, kan noteras att var fjärde av Svenska kyrkans medlemmar i enkäten uppger sig vara ointresserade av religion eller andlighet. Detta uttryck för den sekulariserade människans förhållande till kyrkan har i andra undersökningar kallas belonging without believing 8. Man är med i kyrkan, men inte särskilt aktiv. Ur utredningens perspektiv är det givetvis intressant hur denna grupp tillhöriga, som är ointresserade av religion och andlighet ska kunna intresseras, och det finns därför anledning att återkomma till detta längre fram i denna rapport. Det är likaså intressant att nära hälften av de icke kyrkotillhöriga tar avstånd från påståendet om ointresse för religion och andlighet. Det är rimligt att uppfatta det som ett intresse för religiösa frågor. Även detta resultat är värt att uppmärksamma ur utredningens synvinkel. Vi går nu vidare till några sätt att beskriva sitt förhållningssätt till tro. "Jag betraktar mig som sökare" 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Lika mycket väger för som emot Instämmer delvis Instämmer helt 20% 10% 0% Den kyrkliga kärnan Vardagsbesökare Sporadiska besökare Aldrigbesökare Diagram 2b. Grad av avståndstagande/instämmande i påståendet Jag uppfattar mig som sökare. De svarande hade att ta ställning till hur man förhöll sig till påståendet Jag uppfattar mig som sökare (diagram 2b). Drygt var tredje i den kyrkliga kärnan instämmer helt eller delvis i detta påstående, knappt var tredje vardagsbesökare, liksom knappt var tredje sporadisk besökare. Däremot är det tre av fyra i gruppen aldrigbesökare som tar helt eller delvis avstånd från påståendet. Det är således endast var sjätte i den sistnämnda gruppen som ser sig som sökare. Även denna fråga har kontrollerats mot kyrkotillhörighet. Det är lika stor andel av de kyrkotillhöriga som icke kyrkotillhöriga, som tar avstånd från självbestämningen sökare. Intressant nog är det samtidigt en större andel, var tredje, bland de icke kyrkotillhöriga, som instämmer i påståendet. Bland de icke kyrkotillhöriga finns alltså en inte oväsentlig andel som anger sig vara sökare. Det är alltså vanligare bland de icke kyrkotillhöriga i materialet 8 Uttrycket är myntat av den engelska religionssociologen Grace Davie, och används bland annat av Ulf Sjödin (2001). 15

än bland de kyrkotillhöriga att man ser sig som sökare. Samtidigt bör vi komma ihåg den bortfallsproblematik som tidigare berörts. Personer med ett lägre intresse är underrepresenterade i enkätmaterialet, varför det är sannolikt att andelen sökare bland de icke kyrkotillhöriga är något högre i svarsgruppen, än vad den skulle vara i motsvarande grupp i populationen. "Jag betraktar mig som troende" 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Lika mycket väger för som emot Instämmer delvis Instämmer helt 30% 20% 10% 0% Den kyrkliga kärnan Vardagsbesökare Sporadiska besökare Aldrigbesökare Diagram 2c. Grad av avståndstagande/instämmande i påståendet Jag betraktar mig som troende. Nästa påstående de svarande hade att ta ställning till var Jag betraktar mig som troende. Svaren för detta påstående fördelar sig så, att två av tre i den kyrkliga kärnan instämmer helt eller delvis i påståendet, och betraktar sig således som troende. Fyra av tio av vardagsbesökarna bejakar självbestämningen troende, medan var fjärde i gruppen sporadiska besökare gör detsamma. Knappt var tionde i gruppen aldrigbesökare ser sig som troende. Endast en av tio i den kyrkliga kärnan tar avstånd från självbestämningen troende. Var tredje i gruppen vardagsbesökare ser sig inte som troende medan motsvarande andel i gruppen sporadiska besökare uppgår till drygt hälften. Fyra av fem i gruppen aldrigbesökare ser sig inte som troende. Vid en jämförelse gällande kyrkotillhörighet visar en analys av denna fråga, att det inte finns lika tydliga skillnader mellan kyrkotillhöriga och icke kyrkotillhöriga som redovisades för ovanstående påståenden. Det är värt att notera att så många som var tredje medlem, respektive fyra av tio icke-medlemmar ser sig själva som troende. Det är alltså något vanligare bland icke-medlemmar än bland medlemmar, av de svarande, att se sig som troende. Detta kan förstås som ett uttryck för ett mer pluralistiskt samhälle, vilket reflekteras i hur trosuppfattningar endast delvis uttrycks genom tillhörighet till Svenska kyrkan. Det 16

kan också sammanhänga med att icke kyrkotillhöriga med ett engagemang i något annat samfund skulle kunna tänkas ha en högre svarsbenägenhet för en enkät om Svenska kyrkans framtid i Uppsala, jämfört med sådana icke kyrkotillhöriga som saknar en sådan relatering. "Jag betraktar mig som religiös" 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Lika mycket väger för som emot Instämmer delvis Instämmer helt 30% 20% 10% 0% Den kyrkliga kärnan Vardagsbesökare Sporadiska besökare Aldrigbesökare Diagram 2d. Grad av avståndstagande/instämmande i påståendet Jag betraktar mig som religiös. Termen religiös är en term som enligt många har skiftande innebörd i olika kulturer och kontexter. I enkäten hade de svarande att ta ställning till påståendet Jag betraktar mig som religiös. Knappt hälften av den kyrkliga kärnan betraktar sig själva som religiösa, medan endast var åttonde i grupperna vardagsbesökare respektive sporadiska besökare ser sig själva som religiösa (diagram 2d). Nio av tio i gruppen aldrigbesökare tar avstånd, helt eller delvis, från självbestämningen religiös. Detta tyder på att termen religiös till skillnad från de tidigare undersökta orden sökare respektive troende för flertalet svarande kan sägas ha en laddning som gör att ordet känns främmande som självbestämning. Detta är tydligt också då endast hälften av den kyrkliga kärnan helt eller delvis instämmer i självbestämningen religiös. En jämförelse mot kyrkotillhörighet, visar att ställningstagandet till termen religiös som självbestämning uppvisar ett liknande mönster som termen troende vilken studerades ovan. Inga större skillnader visar sig således mellan kyrkotillhöriga och icke kyrkotillhöriga. Omkring var sjätte medlem bland de svarande, respektive var femte icke-medlem, instämmer i Jag betraktar mig som religiös. I likhet med resonemanget om ovanstående fråga, kan detta sammanhänga med en ökande religiös pluralism, liksom en allmän skepsis till termen religiös. Det senare är något som också framkommit i andra undersökningar (t. ex. Bromander, 2002; Sjödin, 2001). 17

Gudsbild och kontaktgrupper 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Den kyrkliga kärnan Vardagsbesökare Sporadiska besökare Aldrigbesökare Personlig Gud Högre makt, kraft Inom varje människa Tror inte Vet faktiskt inte Diagram 2e. Gudsbild och kontaktgrupper. Människors gudsföreställningar har undersökts i flera studier. En genomgående bild från dessa undersökningar är att människors gudsbild i ökande utsträckning istället för en personlig Gud kan beskrivas som en högre kraft eller en kraft inom varje människa (se till exempel Bromander 2002, Bäckström 1997, Hagevi 2002). Detta kan beskrivas i termer av en rörelse från mer transcendenta gudsuppfattningar till mer immanenta gudsuppfattningar (Pettersson 2000). Vi vänder oss nu till enkätmaterialet för att se närmare på hur de svarande förhåller sig till de alternativ de hade att ta ställning till. Enkätfrågans formulering var baserad på tidigare undersökningar. Frågan som ställdes var: Vilket av följande påståenden beskriver bäst din tro? De svarsalternativ som man hade att ta ställning till var Jag tror på en Gud som man kan ha en personlig relation till (benämns här i analysen personlig Gud), Jag tror på en opersonlig högre makt eller kraft (benämns här högre kraft), Jag tror att Gud snarare är någonting inom varje människa än någonting utanför (benämns här någonting inom varje människa), Jag tror inte på någon Gud, övernaturlig makt eller kraft (benämns här ateism), Jag vet faktiskt inte vad jag skall tro på (benämns här vet ej). Var fjärde av samtliga svarande uppger sig tro på en personlig Gud. Var sjätte tror på en högre makt eller kraft. Var fjärde tror på någonting inom varje människa, medan var femte inte tror att det finns någon slags Gud, övernaturlig makt eller kraft. Var femte uppger att de inte vet vad de ska tro på. Av diagram 2e framgår att drygt hälften av den kyrkliga kärnan tror på en Gud som man kan ha en personlig relation till, medan var sjunde i denna grupp tror på en högre makt eller kraft. Var fjärde i den kyrkliga kärnan tror på någonting inom varje människa, medan var tionde angav att de inte visste vad de ska tro. I gruppen vardagsbesökare minskar andelen som tror på en personlig Gud till en fjärdedel av gruppen, medan nästan lika många tror på en opersonlig makt eller kraft. Ungefär lika stor andel tror på någonting inom varje 18

människa. Var fjortonde i denna grupp anger att de inte tror på någon Gud, medan var sjätte anger att de inte vet. I gruppen sporadiska besökare utgörs nästan hälften av personer som tror på en opersonlig makt eller kraft respektive någonting inom varje människa. Andelen som anger vet inte vad jag ska tro har ökat till nästan var fjärde svarande i gruppen. Var sjätte i denna grupp anger en ateistisk uppfattning. Av gruppen aldrigbesökare uppger över hälften en ateistisk respektive agnostisk uppfattning. Fyra av tio i denna grupp har å andra sidan uttryckt en gudsuppfattning: var sjätte i gruppen anger att de tror på en personlig Gud, drygt var åttonde anger högre makt eller kraft medan lika många svarar att de tror på någonting inom varje människa. En jämförelse för gudsbildsfrågan gällande kyrkotillhörighet, visar att det är bland medlemmar i Svenska kyrkan är vanligare med en mer immanent gudsuppfattning än bland icke-medlemmar. En dryg tredjedel av icke-medlemmarna i Svenska kyrkan i svarsgruppen tror på en personlig Gud, medan endast var fjärde av medlemmarna gör detta. Lika stora andelar av respektive svarsgrupp, var sjätte, tror på en högre kraft. För alternativet inom varje människa ser vi den största skillnaden grupperna emellan. Drygt var tredje medlem tror så, vilket kan jämföras med var tionde icke-medlem. Agnosticismen är större bland medlemmarna i Svenska kyrkan, medan en lika stor andel var femte av de icke kyrkotillhöriga anger en ateistisk hållning. Dessa resultat kan ses i ljuset av den nämnda utveckling i riktning mot mer immanenta gudsuppfattningar som nämndes ovan. Mer traditionella gudsuppfattningar som en personlig Gud respektive en ateistisk uppfattning är mer vanligt företrädda bland icke tillhöriga. Detta resultat är intressant ur utredningens perspektiv. Möjligen kan här skönjas en utmaning för församlingarna att i sin verksamhet knyta an till gudsföreställningar som är mer otraditionella. Att reflektera över hur kristen tro tolkas i en pluralistisk livsåskådningssituation där individen i stor utsträckning står i centrum verkar mot denna bakgrund som en angelägen uppgift. 19

Kristen självbestämning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Den kyrkliga kärnan Vardagsbesökare Sporadiska besökare Aldrigbesökare Jag är bekännande kristen Jag är kristen på mitt eget sätt Jag är inte kristen Diagram 2f. Kristen självbestämning och kontaktgrupper. Utredningen var intresserad av att belysa de svarandes självstämning i förhållande till följande påståenden. Frågan löd: Vilket av följande påståenden passar bäst in på dig? Svarsalternativen som angav var Jag är bekännande kristen, Jag är kristen på mitt eget sätt respektive Jag är kristen på mitt eget sätt. Var åttonde svarande av samtliga anger sig som bekännande kristen, medan nästan var tredje anger att de är inte kristen. 59 % uppger sig vara kristen på mitt eget personliga sätt. En tredjedel av den kyrkliga kärnan har angivit att de ser sig som bekännande kristna medan endast var tionde av iblandbesökarna gör detsamma. Var femte vardagsbesökare anger att de ser sig som inte kristen, medan var tredje sporadisk besökare anger samma svar. Andelen som svarat inte kristen bland aldrig-besökarna är 58 %. Av en jämförelse med kyrkotillhörighet och kristen självbestämning, framgår att lika stor andel, var åttonde, av såväl medlemmar som icke-medlemmar i Svenska kyrkan uppfattar sig som bekännande kristna. Fyra av tio icke-medlemmar uppger sig vara kristna på sitt eget sätt, medan två av tre medlemmar anser detta. Hälften av icke-medlemmarna ser sig inte som kristna, medan endast var fjärde medlem svarat detsamma. Därmed har vi belyst människors kontakt med Svenska kyrkan och med hjälp av uppgifter om hur ofta människor deltar i gudstjänst i kyrkan respektive besöker kyrkan i annat syfte än för att delta i gudstjänst, konstruerat fyra kontakt- eller målgrupper. Dessa målgrupper har beskrivits med avseende på ålder, utbildning, folkbokföringsförsamling och religiös självbestämning. Presentationen går nu vidare till andra sätt att ha kontakt med kyrkan. 20

Religion i radio/tv En del människor använder sig av gudstjänster och andakter i radio och tv. För några är det ett alternativ till kyrkobesöken, kanske pga. rörelsehinder eller ålder. I enkäten efterfrågades detta på två sätt: dels hur ofta man tar del av söndagsgudstjänsten i radio/tv, dels hur ofta man tar del av andakter eller livsåskådningsprogram i radio/tv. Som exempel på den sistnämnda kategorin kan nämnas radions morgon- eller kvällsandakter, liksom programmet Människor och tro. I tabell 7 ser vi närmare på hur de svarande fördelar sig: Tabell 7. Religion i radio och tv. Procent, n=507 Söndagsgudstjänst i radio/tv Andakt, livsåskådningsprogram i radio/tv Varje dag nästan varje dag 9-0 Varje vecka 2 6 Några ggr/år 8 15 Någon enstaka gång 14 22 Aldrig, nästan aldrig 77 57 100 100 10 % av de svarande tar del av söndagsgudstjänst via radio/tv minst några gånger per år, medan var sjunde gör detta endast någon enstaka gång. Drygt tre av fyra svarande anger att de aldrig eller nästan aldrig tar del av söndagsgudstjänst via radio/tv. Däremot är det något vanligare att ta del av andakter och livsåskådningsprogram via radio/tv: 21 % av de svarande gör detta minst några gånger per år. 6 % av de svarande tar del av andakt/livsåskådningsprogram minst varje vecka. En dryg femtedel anger att de gör detta någon enstaka gång, medan knappt sex av tio svarar att de aldrig eller nästan aldrig tar del av andakt eller livsåskådningsprogram i radio/tv. Om vi jämför hur de olika kyrkliga kontaktgrupperna använder sig av gudstjänster i radio/tv respektive andakter och livsåskådningsprogram, får vi en ökad kunskap om hur förhållandet mellan gudstjänstdeltagande och mediereligiositet. Hur fördelningen ser ut framgår av tabell 8. Där framgår att hela 9 % i den kyrkliga kärnan tar del av söndagsgudstjänsten i radio/tv så ofta som varje vecka och att 29 % i samma grupp gör detta några gånger per år. 38 % i den kyrkliga kärnan tar aldrig eller nästan aldrig del av söndagsgudstjänst via radio/tv. Den senare siffran kan jämföras med de omkring 85 % av såväl vardagsbesökarna som sporadiska besökarna som aldrig eller nästan aldrig tar del av radio- eller tv-gudstjänster. Om vi ser till hur ofta man tar del av andakter och övriga livsåskådningsprogram i radio/tv, ser bilden något annorlunda ut. Var femte i den kyrkliga kärnan gör detta varje vecka, medan värdet för vardagsbesökarna är endast 4 %. Andelen vardagsbesökare respektive sporadiska besökare som aldrig eller nästan aldrig tar del av andakter och livsåskådningsprogram uppgår till omkring drygt hälften. Detta innebär att det bland de regelbundna gudstjänstdeltagarna i Uppsala finns en utbredd användning av såväl gudstjänster som andakter och livsåskådningsprogram i radio/tv. En sådan användning kan både ha en privatiserande och sekulariserande effekt, samtidigt som den också kan fylla en viktig kompletterande funktion (Linderman, 2001, Sjöborg, 2003). Med detta menas att individen kan få möta perspektiv från andra kyrkliga sammanhang än sitt eget, vilket kan fungera berikande. Den som ser en tv-gudstjänst kan uppleva sig som en del av ett större 9 Alternativet varje dag, nästan varje dag fanns inte för söndagsgudstjänst i radio/tv, utan endast för andakt, livsåskådningsprogram i radio/tv. 21

sammanhang och därigenom stärkas i sin tro. Samtidigt kan användningen av gudstjänster och andakter i medier medföra att tittaren tillämpar ett liknande förhållningssätt till exempelvis tv-gudstjänsten som till vilket tv-program som helst. Det är exempelvis lättare att göra något annat samtidigt som man tar del av en tv-gudstjänst. Samtidigt pekar också en del nyare forskning på att det också kan vara så att möjligheten till ett personligt tilltal ökar i tv-gudstjänsten (Linderman, 2001). Privatiseringen har så att säga flera sidor. Slutligen finns givetvis också en möjlighet att tv- eller radiogudstjänsten i någon utsträckning får ersätta kyrkobesöket. Tabell 8. Kyrklig kontaktgrupp och gudstjänster, andakter och livsåskådningsprogram i radio/tv. Kyrkliga kontaktgrupper Hur ofta brukar du ta del av söndagsgudstjänsten Den kyrkliga Vardagsbesökarna besökarna besökarna Alla Sporadiska Aldrig- kärnan Varje vecka 9% 2% Ngr ggr/år 29% 4% 3% 8% Enstaka gång 25% 12% 12% 6% 13% i radio eller TV? Aldrig, nästan aldrig 38% 83% 85% 94% 77% Summa (n=471) 100% 100% 100% 100% 100% Hur ofta brukar du ta Varje dag, nästan varje dag 1% 0% del av andakter och Varje vecka 20% 4% 1% 2% 6% övriga livsåskådningsprogram Ngr ggr/år 33% 17% 10% 2% 14% i radio eller Ngn enstaka gång 31% 25% 26% 8% 23% TV? Aldrig, nästan aldrig 15% 54% 63% 89% 58% Summa (n=470) 100% 100% 100% 100% 100% 22