RAPPORT FRÅN LANDSTINGETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 174, NOVEMBER 2009
|
|
- Susanne Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPT FRÅN LANDSTINGETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 17, NOVEMBER ÅRS POSTENKÄT- UNDERSÖKNING RESULTATREDOVISNING med fokus på hälsotillståndet bland --åringar av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Huvudkontoret
2 FÖRD Inom ramen för landstingskansliets epidemiologiska utredningsarbete har Landstinget Dalarna sedan år 1992 genomfört åtta postenkätundersökningar ( befolkningsenkäter ) riktade till --åringar bosatta i länet. Den senaste genomfördes i sin datainsamlingsfas under vårvintern 09. Undersökningarna har satt fokus på dalfolkets hälsa, levnadsvanor, sociala situation och kontakter med hälso- och sjukvården. Utgångspunkten har tagits i de hälso- och sjukvårdspolitiska målsättningar som landstinget fastställt. Resultaten har i första hand syftat till att erbjuda ett faktaunderlag för personer som är involverade i styrningen och planeringen av hälsooch sjukvården. Från 09 års undersökning har de avsnitt i postenkäten som behandlar -- åringars kontakter med hälso- och sjukvården redan redovisats i ett par fristående utredningsrapporter (1-). I en av dessa (1) har undersökningens uppläggning och genomförande kortfattat beskrivits. Föreliggande utredningsrapport berör de avsnitt i postenkäten som handlar om hälsotillståndet. Resultatredovisningen i rapporten kan till sitt upplägg och innehåll till stora delar sägas vara en ren uppdatering av den redovisning som gjordes på basis av --åringars rapportering vårvintern 0. I dokumentationen av 0 års rapportering (7) gavs ett inledande historiskt perspektiv på utredningsarbetet kring folkhälsan, inkluderande vissa metodologiska aspekter och några reflektioner ur ett användarperspektiv. Rapporttexten kan fortfarande bedömas ha hög aktualitet och intresserade läsare kan lättast ta del av den via internet (). Falun i november 09 Mats Granvik Utredare 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid (FÖRD) 2 1 RESULTATREDOVISNING - RAPPTERADE HSOPROBM Kärlkramp och andra hjärtbesvär Högt blodtryck 1.3 Diabetes 1. Olycksfall Återkommande huvudvärk eller migrän 2 1. Mag- och tarmbesvär Ängslan, oro, ångest Nedstämdhet, depression Sömnbesvär 3 1. Trötthet 1.11 Psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) Långvariga psykiska besvär som krävt sjukvårdskontakt Långvarig sjukvårdskrävande sjukdom 5 1. Muskel- och ledvärk 1.15 Allmänna hälsotillståndet (välbefinnandet) Känslor inför arbetsdagen bland förvärvsarbetande Orsaker till psykosocial ohälsa 79 2 SAMNTTNING 92 3 KOMMENTARER TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER FOLKHSA 9 REFERENSER 9 BILAG 9 3
4 1 RESULTATREDOVISNING - RAPPTERADE HSOPROBM De hälsopolitiska målsättningarna för Dalarna har under åren präglats av ett landstingsövergripande perspektiv. Att i utredningssammanhang följa utvecklingen i Dalarna har därför varit det primära. Av den anledningen har landstingets postenkätundersökningar kommit att bygga på länsrepresentativa slumpmässiga urval. Trots att det i enkätundersökningarna rört sig om så pass många som mellan och medverkande (rapportörer) måste det betänkas att 93 av 0 i en befolkning inte tillfrågats. Då osäkerhetsmarginalerna i skattningarna starkt hänger samman med antalet observationer (rapportörer), så bör det framstå som självklart att ett beaktande av osäkerhetsmarginalerna måste få en allt större betydelse då materialet bryts ner i allt mindre undergrupper. Redan att bryta ner materialet på kommunnivå innebär problem med små tal och besvärande stora slumpmarginaler eftersom vi i Dalarna har många kommuner med en relativt liten folkmängd. Med ett stratifierat slumpmässigt urval istället för ett länsrepresentativt kan antalet statistiskt säkerställda skillnader vid jämförelser mellan geografiska områden öka, men det behöver inte med automatik innebära att också den praktiska signifikansen (de befogade incitamenten till praktisk handing) ökar. Vid stora urval blir lätt små skillnader mellan jämförelseobjekten statistiskt signifikanta. Det betyder inte nödvändigtvis att det underlättar ett klokt beslutsfattande. Åldersfördelningen i en befolkning kan förändras över tid. (Åldersfördelningarna kan också variera mellan lokalbefolkningar, exempelvis mellan kommunerna i länet (bilaga 3). Skillnader i benägenhet att svara (bilaga 5-7) kan även spela en viss roll i sammanhanget.) Då målsättningarna i landstingets hälsopolitiska program varit av typen högst x procent i befolkningen, så har olika skattningar av sjukdomars förekomst i första hand alltid beräknats på deltagarantalet, utan åldersstandardisering, det vill säga utifrån något man kan kalla ett vårdbehovsperspektiv. Åldersstandardisering har dock ibland gjorts av vad man kan kalla epidemiologiska skäl. Vid kommunvisa (och vårdcentralsvisa) jämförelser blir det viktigt att alltid kunna beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna. I rapportens resultatdel redovisas därför genomgående 95-procentiga så kallade konfidensintervall som åskådliggör osäkerhetsmarginalerna. Ej överlappande konfidensintervall innebär vid jämförelser mellan objekten A och B att det i det studerade avseendet rör sig om en statistiskt säkerställd skillnad. Man kan då med fog påstå att det föreligger en skillnad. Om konfidensintervallen däremot överlappar varandra, så kan man istället med fog påstå att det inte föreligger någon skillnad (mellan jämförelseobjekten A och B ), även om skattningarna (de förväntade värdena) antar olika siffervärden. Att inte alltid beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna ger en bild av falsk exakthet som kan bli direkt vilseledande för beslutsfattande. En annan negativ konsekvens kan bli en överdriven fokusering på avvikelser. Många gånger kan det i ett beslutsfattande vara mera befogat att fokusera på ett fenomens nivå än på eventuella variationer mellan geografiska områden etcetera. Rapporten innehåller många diagram med en del koder och förkortningar. Dessa förtydligas i bilaga 1. Den klassificering av undersökningsdeltagarna i socioekonomiska grupper som gjorts bygger i denna undersökning enbart på uppgift om yrke. Om yrkesuppgift lämnats, har denna regelmässigt kodats. Ett klassificeringsschema utarbetat av Statistiska Centralbyrån (9) har använts för ändamålet. (Den aktuella sysselsättningen vid själva undersökningstillfället har inte beaktats.)
5 1.1 Kärlkramp och andra hjärtbesvär Förekomsten av hjärtbesvär har i Landstinget Dalarnas postenkätundersökningar belyst med hjälp av frågorna Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? och Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året?. På den senare frågan har undersökningsdeltagarna fritt kunnat ange något slags hjärtproblem (hjärtbesvär, hjärtinfarkt, kärlkramp.). Förekomsten av hjärtbesvär har dessutom kunnat belysas med hjälp av det fasta svarsalternativet Hjärtbesvär på frågan (uppmaningen) Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. Andelen Ja-svar på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? framgår av diagram 1:1a. Av diagrammet kan man skönja en svag tendens till en ökning av hjärtbesvären bland män i och med att förekomsten under 0 och 09 är signifikant högre än vad den var 1992 och 199. Förekomsten kan dock anses ha legat på en stabil nivå ända sedan 199. Den skönjbara svaga tendensen till en ökning av förekomsten kan sannolikt bero på att undersökningspopulationen åldrats under de år som undersökningarna genomförts och att förekomsten hjärtbesvär är starkt åldersrelaterat. En samlad bedömning av diagram 1:1a, 1:1b och 1:5 och tabellen i bilaga 3 tyder på detta. Betraktar man var och en av länets femton kommuner, så finner man att andelarna för 09 (diagram 1:2a och 1:2b) inte avviker från den under åren genomsnittliga (diagram 1:3a och 1:3b) inte för någon enda kommun och vare sig för kvinnor eller män. Om samtliga undersökningsomgångar slås samman, så kan man konstatera att män i Ludvika kommun varit drabbade av hjärtbesvär i något högre grad än män boende på tre-fyra andra håll i länet (diagram 1:3a). I övrigt lyser de statistiskt säkerställda skillnaderna med sin frånvaro. Diagram 1: visar förekomsten av hjärtbesvär ( kärlkramp eller andra hjärtbesvär ) i olika socioekonomiska grupper. Andelen --åringar som vårvintern 09 svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? och/eller Hjärtbesvär på uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin: och/eller Hjärtbesvär på frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året? uppgick till i runda tal procent [:,5] (män procent [: 5,7], kvinnor 3 procent [: 3,]). Andelarna blir i stort sett desamma om förekomsten av hjärtbesvär mäts enbart med hjälp av Ja-svaren på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär?. Antalet --åringar med hjärtbesvär torde därmed röra sig om uppskattningsvis ungefär personer (knappt män och drygt kvinnor). 5
6 Diagram 1:1a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter undersökningsår och kön. 7 5 Andel (%) kärlkramp/hjärtbesvär Man Kvinna År Diagram 1:1b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) män som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter undersökningsår och åldersklass. 1 1 Andel (%) hjärtbesvär män Åldersklass År
7 Diagram 1:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%, ) hjärtbesvär 09 män Diagram 1:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern Andel (%,) hjärtbesvär 09 kv
8 Diagram 1:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) hjärtbesvär män Diagram 1:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) hjärtbesvär kv
9 Diagram 1: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) hjärtbesvär EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Man Kvinna Socioek grp Diagram 1:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Har Du kärlkramp eller andra hjärtbesvär? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) hjärtbesvär Man Kvinna Åldersklass 9
10 1.2 Högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck har i första hand följts upp med hjälp av frågan Går Du under behandling för högt blodtryck?. Enligt diagram 2:1a har andelen --åringar som går under behandling för högt blodtryck ökat över tid. Ökningen kan härledas till en ökning bland 55--åringar (diagram 2:1b). I den åldersgruppen går numera i stort sett var fjärde person under behandling för högt blodtryck. Då könsfaktorn visat sig sakna nämnvärd betydelse (diagram 2:5), så har denna lämnats utan beaktande vid beskrivningen av andelen blodtrycksbehandlade på kommunnivå. Diagram 2:2 visar att det vid jämförelser mellan kommunerna för närvarande inte finns några statistiskt säkerställda skillnader. I ett längre tidsperspektiv (diagram 2:3) framträder däremot några, men inga av det iögonfallande eller anmärkningsvärda slaget. Diagram 2: visar andelen som går under behandling för högt blodtryck i olika socioekonomiska grupper. Förekomsten av högt blodtryck har även kunnat beskrivas med hjälp av frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året? och uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. Från 09 års rapportering har 11 procent [,] av --åringarna i Dalarna (uppskattningsvis cirka personer) kunnat identifieras med högt blodtryck genom någon av de tre nämnda identifieringsmöjligheterna.
11 Diagram 2:1a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter undersökningsår och kön Andel (%) behandl högt bt Man Kvinna År Diagram 2:1b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter undersökningsår och åldersklass Andel (%) behandl högt bt Åldersklass År 11
12 Diagram 2:2 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser vårvintern 09. Andel (%,) behandl högt bt Diagram 2:3 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) behandl högt bt
13 Diagram 2: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!). Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%,) behandl högt bt EjSEI 5250 Ej LTjm 502 MHTjm 113 Föret Socioek grp Diagram 2:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för högt blodtryck? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) behandl högt bt Man Kvinna Åldersklass 13
14 1.3 Diabetes Diagram 3:1 visar hur andelen --åringarna i Dalarna som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? utvecklats över tid. Det kan konstateras att andelen män som går under behandling för diabetes ökat. En ökning kan förväntas till följd av en allt mer åldrad befolkning, att yngre män tenderar att bli mer och mer underrepresenterade i postenkätundersökningarna och att diabetessjukdomen främst drabbar äldre (diagram 3:5). De geografiska skillnaderna (diagram 3:2a-b och 3:3a-b) verkar vara obetydliga. Vid kommunvisa jämförelser på basis av samtliga rapporteringar som gjorts under åren (diagram 3:3b) kan dock någon enstaka statistisk säkerställd skillnad urskiljas. Diagram 3:2a demonstrerar tydligt de problem som kan uppkomma när det handlar om små tal. Enligt rapporteringen vårvintern 09 skulle det när man generaliserar inte finnas några män i Vansbro som går under behandling för diabetes. Så förhåller det sig givetvis inte. Diabetes är en kronisk sjukdom med livslång behandling och därför kan man, med stöd av diagram 3:3a, på goda grunder räkna med att ungefär ett femtiotal --åriga män i Vansbro brukar gå under behandling för diabetes. Det är orimligt att tro att samtliga flyttat från orten eller avlidit sedan förra undersökningen. Då endast män i Vansbro rapporterat i postenkätundersökningen, så har den i urvalssammanhang alltid närvarande slumpfaktorn i kombination med små tal ett femtiotal och endast helt enkelt spelat oss ett spratt. Rekommendationen att (med hjälp av konfidensintervall) alltid kontrollera för slumpfaktorn har till och med satts helt ur spel. Hursomhelst: Utfallet är ett träffande exempel på att det är nödvändigt att inte fästa vikt enbart vid de förväntade värdena och att den i urvalssammanhang alltid närvarande slumpfaktorns inflytande alltid måste beaktas (även om metoden för att beräkna denna inte alltid räcker till). Utfallet är också ett träffande exempel på problem som kan uppstå då det handlar om små tal. Förekomsten av diabetes har även kunnat beskrivas med hjälp av frågan Har Du på grund av någon långvarig sjukdom eller något långvarigt handikapp kontakter med Din vårdcentral/distriktsläkarmottagning eller med ett sjukhus/lasarett en eller flera gånger om året? och uppmaningen Var vänlig ange för vilka sjukdomar eller besvär Du under de senaste 3 månaderna tagit receptbelagd medicin:. I runda tal 5 procent [,5] av de --åriga männen i Dalarna (cirka 000) och 3 procent [2,3] av kvinnorna (cirka 2 0) har kunnat identifieras med diabetes genom de tre ovan nämnda identifieringsmöjligheterna.
15 Diagram 3:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter undersökningsår och kön. 5 Andel (%) behandl diabetes Man Kvinna År 15
16 Diagram 3:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 09. Andel (%,) behandl diabetes män Diagram 3:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern Andel (%,) behandl diabetes kv
17 Diagram 3:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) behandl diabetes män Diagram 3:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) behandl diabetes kv
18 Diagram 3: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) behandl diabetes EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Man Kvinna Socioek grp Diagram 3:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Går Du under behandling för diabetes? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) behandl diabetes Man Kvinna Åldersklass 1
19 1. Olycksfall Förekomsten av olycksfall som krävt insatser från hälso- och sjukvården har i landstingets postenkätundersökningar fångats upp med hjälp av frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården?. I de två undersökningar som genomfördes under vårvintrarna 1992 och 199 var frågan formulerad som ett svarsalternativ bland tio andra. Först i och med 199 års undersökning fick frågan sin nuvarande utformning som en fristående fråga. Den mera framskjutna presentationen torde med all säkerhet ha väckt en något större uppmärksamhet på olycksfallsproblematiken än tidigare. Det har tidigare slagits fast att andelen personer med sjukvårdskrävande olycksfall under den senaste tremånadersperioden legat på en mycket stabil nivå sedan 199 bland såväl män (runt i runda tal %) som kvinnor (runt i runda tal 5%). Ingen tendens till en minskning av de olycksdrabbade. Någon annan slutsats kan inte dras från 09 års rapportering (diagram :1a-b). Det kan hållas för troligt att ungefär (knappt) män i de aktuella åldrarna och (knappt) 000 kvinnor år efter år under den senaste tremånadersperioden råkat ut för ett (eller flera) olycksfall som inneburit att man behövt uppsöka sjukvården. De socioekonomiska skillnaderna (diagram :) är mera framträdande än skillnaderna mellan länets kommuner (diagram :2a-b och :3a-b). Av diagram :5 framgår att olycksfallen är överrepresenterade bland yngre män. 19
20 Diagram :1a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter undersökningsår och kön. 9 Andel (%) sjukvkrävande olycksfall Man Kvinna År Diagram :1b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) män som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter undersökningsår och åldersklass Andel (%) sjukvkrävande olycksfall Åldersklass År
21 Diagram :2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 09. Andel (%,) sjvkräv olycksfall m Diagram :2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern Andel (%,) sjvkräv olycksfall kv
22 Diagram :3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) sjvkräv olycksfall m Diagram :3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) sjvkräv olycksfall kv
23 Diagram : Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) sjukvkrävande olycksfall EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Man Kvinna Socioek grp Diagram :5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som svarade Ja på frågan Har Du under de senaste 3 månaderna drabbats av olycksfall så att Du uppsökt sjukvården? efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) sjukvkrävande olycksfall Man Kvinna Åldersklass 23
24 1.5 Återkommande huvudvärk eller migrän Diagram 5:1 visar hur andelen --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän utvecklats över tid. Det mest slående med diagrammet är skillnaden i nivån mellan kvinnor och män. Diagram 5:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter undersökningsår och kön Andel (%) huvudvärk/migrän Man Kvinna År Yngre kvinnor är mest drabbade (diagram 5:5). Antalet män och kvinnor som vårvintern 09 haft återkommande huvudvärk eller migrän (under de tre senaste månaderna) kan uppskattas till ungefär 000 män och ungefär det dubbla antalet kvinnor. Såväl de geografiska skillnaderna som de socioekonomiska har tidigare visat sig vara obetydliga i jämförelse med skillnaden mellan kvinnor och män. Det gäller fortfarande (diagram 5:2a-b, 5:3a-b och 5:). 2
25 Diagram 5:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) huvudvärk/migrän m Diagram 5:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) huvudvärk/migrän kv
26 Diagram 5:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) huvudvärk/migrän m Diagram 5:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) huvudvärk/migrän kv
27 Diagram 5: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) huvudvärk/migrän EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Man Kvinna Socioek grp Diagram 5:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden haft återkommande huvudvärk eller migrän efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) huvudvärk/migrän Man Kvinna Åldersklass 27
28 1. Mag- och tarmbesvär Rapporteringen vårvintern 0 visade att förekomsten av mag-/tarmbesvär minskat sedan sekelskiftet och detta bland både kvinnor och män. Den positiva tendensen gäller emellertid inte längre (diagram :1). Åldersfaktorn har en tämligen ringa betydelse för förekomsten bland kvinnor och ingen betydelse alls för förekomsten bland män (diagram :5). Att notera är att det under perioden rapporterats (signifikant) mera mag-/tarmbesvär i Hedemora kommun och Ludvika kommun än i Falu kommun och Leksands kommun (diagram :3a-b), såväl från den manliga delen av befolkningen som från den kvinnliga. Förekomsten 09 kan (med överlappande konfidensintervall) anses vara densamma som för perioden på alla håll utom bland män i Gagnefs kommun. Den minskade förekomst som undantagsvis kan utläsas ur diagram :2a och :3a kan dock misstänkas vara av en högst tillfällig eller slumpartad natur och måhända främst ett resultat av att det för en enstaka undersökning för män i Gagnef rör sig om tämligen få rapportörer, vilket ger slumpfaktorn ett stort inflytande. (Utfallet 09 för män i Gagnef kan mycket väl tänkas aktualisera det så kallade massignifikansproblemet. Då många jämförelser görs, som i det nu aktuella utredningsarbetet, så kommer oundvikligen ett antal skillnader att falla ut av en ren slump. Fenomenet brukar i forsknings- och utredningssammanhang ses som ett problem och brukar benämnas massignifikansproblemet.) Det har tidigare (7) påvisats att förekomsten av mag-/tarmbesvär ökar med två procentenheter bland både kvinnor och män om även användningen av receptbelagda läkemedel för mag-/tarmbesvär beaktas då förekomsten av mag-/tarmbesvär skall beräknas. Runt män och kvinnor skulle vårvintern 09 kunna ha dragits med mag-/tarmbesvär och detta ofta. 2
29 Diagram :1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter undersökningsår och kön Andel (%) mag/tarmbesvär Man Kvinna År 29
30 Diagram :2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) mag/tarmbesvär m Diagram :2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) mag/tarmbesvär kv
31 Diagram :3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) mag/tarmbesvär m Diagram :3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) mag/tarmbesvär kv
32 Diagram : Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) mag/tarmbesvär Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram :5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden ofta haft mag- eller tarmbesvär (halsbränna, aptitlöshet, magsår, sveda i magen, magkatarr, förstoppning osv) efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) mag/tarmbesvär Man Kvinna Åldersklass 32
33 1.7 Ängslan, oro, ångest Andelen --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest framgår ur diagram 7:1. Diagrammet visar att den under 1990-talet så negativa utvecklingen bromsats upp under 00-talet. I antal drabbade individer räknat torde det i länet vårvintern 09, liksom tre år tidigare, ha rört sig om uppskattningsvis mellan 000 och män och mellan 000 och kvinnor, det vill säga om omkring individer. Ängslan, oro och ångest förekommer framför allt bland yngre kvinnor (diagram 7:5) och bland kvinnor som inte lämnat någon yrkesuppgift (diagram 7:). På kommunnivå (diagram 7:2a-b och 7:3a-b) framträder inga anmärkningsvärda skillnader, vare sig i det korta tidsperspektivet (09) eller i det långa ( ). För den kvinnliga delen av befolkningen lyser statistiskt säkerställda skillnader helt med sin frånvaro. På senare år kan andelen som ofta känt ängslan, oro eller ångest anses ligga kring 19 procent bland kvinnor i alla kommuner och kring 11 procent bland män. Det betyder att det i länet lär handla om drygt 000 drabbade kvinnor i de aktuella åldrarna. Bland män lär det handla om knappt drabbade. 33
34 Diagram 7:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter undersökningsår och kön. Andel (%) ängslan,oro,ångest Man Kvinna År 3
35 Diagram 7:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 09. Andel (%,) ängsl,oro,ångest m Diagram 7:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) ängsl,oro,ångest kv
36 Diagram 7:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) ängsl,oro,ångest m Diagram 7:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) ängsl,oro,ångest kv
37 Diagram 7: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) ängslan,oro,ångest Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram 7:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden ofta känt ängslan, oro eller ångest efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) ängslan,oro,ångest Man Kvinna Åldersklass 37
38 1. Nedstämdhet, depression (Frågan om besvärsupplevelser ( under den senaste tremånadersperioden ) har sedan 1992 års undersökning haft svarsalternativet ofta känt nedstämdhet, ett svarsalternativ som syftat till att ge en indikation på förekomsten av psykiska besvär av det depressiva slaget. Från och med 199 års undersökning kompletterades svarsalternativen med det snarlika varit deprimerad. Ändringar av frågelydelser och svarsalternativ kan givetvis vålla problem då jämförelser skall göras med tidigare fynd. Hur kompletteringen varit deprimerad exakt påverkat den uppmätta förekomsten av psykiska besvär av depressivt slag är svårt att avgöra. Nedstämdhet och depression är för folk i allmänhet antagligen två mycket näraliggande begrepp. Att ha känt sig deppig ( att ha varit deprimerad ) är säkert för många detsamma som att känna sig nedstämd, vilket sannolikt i regel är något annat, och mindre allvarligt, än den vad den psykiatriska diagnosen depression ( egentlig depression ) är tänkt att stå för. Termen varit deprimerad uttrycker för folk i allmänhet nog bara en viss grad av nedstämdhet, nämligen svår nedstämdhet. Om termen varit deprimerad för folk i allmänhet betyder svår nedstämdhet, så är det inte orealistiskt att tänka sig att (så gott som) alla som varit deprimerade (de med svår nedstämdhet) åtminstone rapporterat ofta känt nedstämdhet då endast detta svarsalternativ funnits att tillgå, men att de med svår (eller riktigt svår) nedstämdhet kan ha valt att enbart rapportera varit deprimerad då man kunnat välja också detta svarsalternativ. Problemtypens närmast linjära utveckling över tid fram till och med vårvintern 00, trots det ändrade sättet att mäta, gav ett visst empiriskt stöd för ett sådant tänkande. Någon språngvis ökning av nedstämdhet/depression från 199 och framåt (som nog borde inträffat om måttet fungerat annorlunda än tidigare) har i alla fall inte kunnat iakttagas.) (7) Under 1990-talet rapporterade fler och fler att man ofta känt sig nedstämd eller att man varit deprimerad. Från vårvintern 1992 till vårvintern 00 ökade andelen kvinnor med problemtypen ifråga från cirka 11 procent till cirka 23 procent och andelen män från 7 procent till cirka procent. Vid millenniumskiftet kunde man därmed räkna med att uppemot åringar i länet kände sig drabbade. Under 00-talet har ökningen avstannat. Bland kvinnor har problemtypen till och med minskat under de senaste tre åren (diagram :1). Antalet drabbade kvinnor och män torde vårvintern 09 ha uppgått till cirka 2 000, vilket bör vara ungefär dubbelt så många drabbade som var fallet vårvintern Förekomsten av nedstämdhet och depression uppvisar nästan samma mönster som förekomsten av ängslan, oro och ångest när det gäller kopplingen till åldersfaktorn och den socioekonomiska faktorn. Yngre kvinnor och kvinnor som inte uppgivit något yrke tillhör i båda avseendena de mest drabbade. De geografiska skillnaderna har tidigare bedömts som i stort sett obetydliga (7). En sådan bedömning lär fortfarande ha fog för sig (diagram :2a-b och :3a-b). Vid kommunvisa jämförelser framträder förvisso en och annan statistiskt säkerställd skillnad, men dessa framstår som ointressanta i ljuset av den förändring i nivå som skett från 1990-talets början innebärande en fördubbling av antalet drabbade i länet. (Den geografiska faktorns ringa betydelse gäller, som framgått, även förekomsten av ängslan, oro och ångest.) 3
39 Diagram :1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter undersökningsår och kön Andel (%) nedst/deprimerad Man Kvinna År 39
40 Diagram :2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) nedst/deprimerad m Diagram :2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) nedst/deprimerad kv
41 Diagram :3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) nedst/deprimerad m Diagram :3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) nedst/deprimerad kv
42 Diagram : Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) dedst/deprimerad Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram :5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden ofta känt nedstämdhet eller varit deprimerad efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) nedst/deprimerad Man Kvinna Åldersklass 2
43 1.9 Sömnbesvär En god sömn av yttersta vikt för välbefinnande och funktionsförmåga. Störningar i sömnen, sömnstörningar, kan leda till allvarlig psykisk ohälsa. Det är, exempelvis, känt att sömnstörningar kan leda till så allvarlig psykisk ohälsa som depression och att sömnstörningar kan bli psykosutlösande (,11). Sömnstörningar eller sömnbesvär kan avse såväl insomningsproblem, upprepade uppvaknanden och för tidigt uppvaknande på morgonen som snarkningar, andningsuppehåll i sömnen och kraftiga mardrömmar. I landstingets postenkätundersökningar har uppmärksamheten riktats på förekomsten av sömnbesvär. Varje undersökningsdeltagare har själv fått avgöra vad som avses. Diagram 9:1 visar att den negativa utveckling som varat från 1992 ända fram till 03 bromsats upp för såväl män som kvinnor. Detta trots att äldre numera är överrepresenterade bland undersökningsdeltagarna och att förekomsten av sömnbesvär ökar med ökad ålder (diagram 9:5). (Förekomsten av sömnbesvär är starkt kopplat till ålder för kvinnor, men inte för män.) Cirka män och kvinnor (i de aktuella åldrarna) kan antas ofta haft sömnbesvär under de senaste tre månaderna. Beaktar man även att ett antal kvinnor och män under tidsperioden tagit receptbelagda läkemedel för sömnbesvär, så kan man från tidigare beräkningar (7) räkna med att antalet drabbade män stiger till cirka 500 och antalet drabbade kvinnor till cirka 000. Statistiskt säkerställda geografiska skillnader kan avläsas enbart i undantagsfall, såväl i ett långt tidsperspektiv (diagram 9:3a-b) som ett kort (diagram 9:2a-b). De få som kan urskiljas är dock av den arten och graden att de inte förtjänar någon större uppmärksamhet. Vid jämförelser framkommer det att skillnader som framträdde 0 inte kvarstår 09. Det tyder på närvaro av ett icke obetydligt mått av slumpmässighet i enstaka rapporteringar och att (tillfälliga) skillnader inte alltid förtjänar någon större uppmärksamhet. 3
44 Diagram 9:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter undersökningsår och kön Andel (%) sömnbesvär Man Kvinna År
45 Diagram 9:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) sömnbesvär m Diagram 9:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern Andel (%,) sömnbesvär kv
46 Diagram 9:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) sömnbesvär m Diagram 9:3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och 09. Andel (%,) sömnbesvär kv
47 Diagram 9: Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) sömnbesvär Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram 9:5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden ofta haft sömnbesvär efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) sömnbesvär Man Kvinna Åldersklass 7
48 3. Trötthet Diagram :1 visar att den under 1990-talet så negativa utvecklingen beträffande andelen som känt sig trötta för jämnan bromsats upp och planat ut på en nivå som ligger omkring 19 procent för män och 27 procent för kvinnor. Fortfarande är dock hälsoproblemet ifråga mera utbrett än vad som var fallet vårvintern 1992, i synnerhet bland kvinnor. Diagram :1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter undersökningsår och kön Andel (%) trött för jämnan Man Kvinna År De senare årens rapporteringar pekar på att cirka män (i de aktuella åldrarna) och cirka kvinnor känner sig trötta för jämnan under årets första kvartal. Diagram :5 visar förekomsten i olika åldersklasser. Av diagrammet framgår att trötthet för jämnan är vanligast bland yngre och framför allt bland yngre kvinnor. Med utgångspunkt från 09 års rapportering kan inga geografiska skillnader på kommunnivå avläsas (diagram :2a-b). Beaktas alla rapporteringar under tidsperioden (diagram :3a-b) är det dock möjligt att urskilja ett par signifikanta skillnader, om än inte direkt iögonenfallande. Resultatet blev detsamma i 0 års rapportering (7). Diagram : möjliggör jämförelser mellan olika socioekonomiska grupper.
49 Diagram :2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern Andel (%,) trött för jämnan m Diagram :2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) trött för jämnan kv
50 Diagram :3a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) trött för jämnan m Diagram :3b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintrarna 1992, 199, 199, 199, 00, 03, 0 och Andel (%,) trött för jämnan kv
51 Diagram : Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 1!) och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) trött för jämnan Man Kvinna EjSEI Ej LTjm MHTjm Föret Socioek grp Diagram :5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) som under den senaste tremånadersperioden känt sig trött för jämnan efter åldersklass och kön. Avser undersökningarna 03, 0 och Andel (%) trött för jämnan Man Kvinna Åldersklass 51
52 3.11 Psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) Sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression och trötthet kan ses som psykiska besvär. Då sådana problem ofta hänger samman med hur individen upplever sina livsvillkor, sin sociala situation och sina levnadsvanor, så kan psykiska besvär lika gärna ses som psykosociala besvär eller psykosociala påfrestningar. (Olika orsaker till psykosociala besvär tas senare upp i rapporten.) Andelen --åringar som under den senaste tremånadersperioden vid de olika mättillfällena ofta dragits med sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/ depression och/eller trötthet, det vill säga dragits med psykiska eller psykosociala besvär, framgår av diagram 11:1. Diagrammet visar att den tidigare under talet så negativa utvecklingen på senare år planat ut på en nivå som innebär att cirka kvinnor och män kan beräknas vara drabbade. (Antalet drabbade lär enligt resultaten från tidigare utredningsarbeten öka till cirka respektive , alltså sammanlagt cirka 000, om såväl rapporteringen av besvär som rapporteringen av användningen av receptbelagda läkemedel för ifrågavarande besvär beaktas (7).) Diagram 11: och 11:5 visar att såväl den socioekonomiska faktorn som åldersfaktorn har betydelse för de psykiska/psykosociala besvärsupplevelserna. Då ängslan, oro och ångest, nedstämdhet och depression och trötthet är vanligare bland yngre och sömnbesvär vanligare bland äldre, särskilt bland kvinnor, så minskar åldersfaktorns betydelse något för besvärsgruppen som helhet. Geografiska skillnader förekommer endast mycket sparsamt (diagram 11:2a-b och 11:3a-b). De få som kan urskiljas framstår inte som anmärkningsvärda. De återkommande rapporteringarna tyder närmast på att förekomsten av de psykiska/ psykosociala besvärsupplevelserna med kontroll för könsfaktorn kan anses vara densamma i samtliga kommuner, i vart fall i stort sett densamma. 52
53 Diagram 11:1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter undersökningsår och kön. Andel (%) psyk/psykosoc besvär Man Kvinna År 53
54 Diagram 11:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser män och vårvintern 09. Andel (%,) psyk/psykosoc besv m Diagram 11:2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) --åringar under den senaste tremånadersperioden ofta haft psykiska/psykosociala besvär (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter kommun (Se bilaga 1!). Avser kvinnor och vårvintern 09. Andel (%,) psyk/psykosoc besv kv
RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 155, OKTOBER 2008
RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 155, OKTOBER 2008 Reflektioner kring patienters rapportering av rök-, alkohol- och motionsvanor i en väntrumsenkät av Mats Granvik
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merRegiontabeller Fysisk hälsa
1 Bra eller mycket bra hälsa Mora Orsa Älvdalen 2004/05 68 63,2-73,0 61 56,4-65,6 64 60,8-67,6 17 570 2008 68 62,9-73,4 67 61,6-71,9 68 64,1-71,5 17 340 2010 75 69,6-80,2 63 * 57,8-68,1 69 65,6-73,0 17
Läs merBilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting
10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs mer16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merAnställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs mer2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND
2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs mer2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut
Läs merPM Besvärsstudie 2008
Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merSemestervanor år 2010
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...
Läs merCancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merFramskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell
Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den
Läs merVad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Läs merInnehållsförteckning
SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...
Läs merStuderandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013
Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merRAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 163, MARS 2009
RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 163, MARS 2009 HÄLSA OCH LEVNADSVANOR BLAND NIONDEKLASSARE I DALARNA HÖSTTERMINEN 2008 av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Huvudkontoret
Läs merATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION
ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merTEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING
TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The
Läs merStuderandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014
Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa
Läs merFöräldrar & medier 2012/13
Föräldrar & medier / Innehåll Förord Inledning, bakgrund, metod och läsanvisning Sammanfattning Resultatredovisning. Är barnet en pojke eller flicka?. Hur mycket fyller barnet i år?. Har barnet syskon?.
Läs merRapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014
Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen
Läs merAktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 2001
TEMO AB Postadress Box 1359 S-171 26 SOLNA Besöksadress Gårdsfogdevägen 7, Bromma Telefon 8-629 6 Fax 8-629 6 99 Internet www.temo.se Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 21 T2235 22-1-11 Arne
Läs merSjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning
Läs merFöretagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merVårdval Norrbotten, årsrapport 2013
VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merVad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merAllmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merUnga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1
Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent
Läs merAnalysrapport. Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 5 i Malmö Vecka 44 vecka 46 2014. Verksamhetsområde Asylprövning 1.3.
Verksamhetsområde Asylprövning Asylprövningsenhet 5 i Malmö Rapport 2014-11-14 1.3.1-2014-54961 Analysrapport Kvalitetsuppföljning på Asylprövningsenhet 5 i Malmö Vecka 44 vecka 46 2014 2 Innehåll Innehåll...
Läs merFöretagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merFråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.
HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
Läs merSe dig omkring för dina affärers skull
Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen
Läs merTomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart
Läs merSvenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010
Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs mer2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merHälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka
Läs merKvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län
Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merSödertörns nyckeltal 2009
Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merStatskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden
Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel
Läs merUppföljning av informationskampanj. olaga försäljning av läkemedel via Internet
Uppföljning av informationskampanj om riskerna med olaga försäljning av läkemedel via Internet 1 2 Sammanfattning 20 % av allmänheten har köpt läkemedel på nätet. 70 % av svenskarna uppger att man kan
Läs merKvartalsrapport 2-2010. Mätdata: Vårdnadshavarkonton i Rexnet. Utbildningsförvaltningen. Nya mätdata presenteras i kvartal 4
Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 2-2010 Mätdata: Vårdnadshavarkonton i Renet presenteras i kvartal 4 Andel elever med vårdnadshavarkonton i Renet mars 2010 30% 20% 10% 0% Skogs/Björkv Åkerbo Slotts
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merÄndrad intäktsränta i skattekontot
Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merBarns säkerhet i bil. vid ankomst till förskolan. Helen Sjöberg
Barns säkerhet i bil vid ankomst till förskolan Helen Sjöberg RAP. 4 juni 2005 Bakgrund NTF Stockholms län gör regelbundet mätningar av i vilken mån barn är fastspända i bil i samband med generella undersökningar
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2015
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merSkolmiljö, mobbning och hälsa
Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University
Läs merStatens Folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande
Läs mer