Innovationsskydd för mindre företag - fungerar det? Eva Jarnvall och Therese Kreuer April 2005

Innovationsskydd för mindre företag - fungerar det? Eva Jarnvall och Therese Kreuer April 2005

1

2 INNEHÅLL 1. Inledning... 4 2. Genomförandet av studien... 5 2.1 Enkätundersökningar... 5 2.2 Intervjuer och gruppdiskussioner... 5 3. Sammanfattning av enkätsvar och intervjuer... 6 4. Vad säger företagen? Några röster ur studien... 9 4.1 Mindre företag behöver immaterialrättsligt skydd synpunkter från Thermia Värme AB... 9 4.2 Kostnaderna för skydd är för höga - synpunkter från Mats Webjörn, VERAX och Webjörns Ingenjörskonsult... 9 4.3 Det är för svårt att hävda sitt skydd - synpunkter från J. A. Sundqvist AB och Semyre AB... 10 4.4 Det finns brister i rådgivningen - synpunkter från Rickard Mosell, Innovation Skåne... 11 4.5 Immaterialrätter ger inte alltid de fördelar man väntat sig - synpunkter från Tonny Lilja, Elvabro AB och Liljas Bilinredningar AB... 12 5. Resultat av enkäterna... 13 5.1 Enkät 1... 13 5.2 Enkät 2... 17 6. Intervjuer med företag och företagsrådgivare... 21 6.1 Vad söker man skydd för och varför?... 21 6.2 Information och rådgivning... 22 6.3 Kostnaderna för skydd... 24 6.4 Möjligheter att försvara sina rättigheter... 25 6.5 Behöver småföretagen immaterialrättigheter?... 26 7. Vad tycker?... 28 Bilaga 1...30 Bilaga 2...32 Bilaga 3...33

3

4 1. Inledning De små, innovativa företagen framhålls allt oftare som en av de viktigaste faktorerna för tillväxt och sysselsättning. I sådana företag ska de svenska konkurrensfördelarna, som välutbildad arbetskraft och spetskompetens inom nya teknologier, utnyttjas. Men om företagen ska våga satsa på forskning och produktutveckling krävs att deras innovationer kan skyddas mot kopiering. Det finns en rad olika immaterialrättsliga lagar som syftar till att ge skydd för innovationer: patent, varumärken, mönsterskydd, upphovsrätt, kretsmönsterskydd m fl. Men fungerar dessa skyddssystem för mindre företag eller kostar de bara pengar? För att bättre förstå de mindre företagens behov och synpunkter kring skyddet för innovationer och för att kunna arbeta för förbättringar har genomfört en studie med enkäter och intervjuer. I studien har vi försökt få svar på frågor som: Använder mindre företag de immaterialrättsliga skyddssystemen? Är det för dyrt med patent? Har småföretagen de rådgivare de behöver? Kan de hävda sina rättigheter? Har små och stora företag motsatta intressen? Vad kan förbättras? I denna rapport redovisar vi resultaten. Studien gör inte anspråk på vetenskaplighet utan är avsedd att ge en inblick i småföretagens situation. Vår förhoppning är att detta ska öka förståelsen för de mindre innovationsföretagens behov av skydd för resultaten av sina investeringar i forskning, utveckling och varumärkesbyggande. En central slutsats är att immaterialrättsligt skydd är viktigt för mindre företag, men att det finns brister i systemen. Att som förespråkas från vissa håll försämra skyddsmöjligheterna med hänvisning till att detta skulle gynna småföretagen skulle därför bara förvärra situationen. De problem som många företag upplever finns främst i patentsystemet och måste åtgärdas genom förbättringar av systemet inte genom att begränsa möjligheterna att få skydd. Vi kommer nu att gå vidare och diskutera resultaten av studien och förslagen till åtgärder med företag, patent- och varumärkesombud, advokater, myndigheter och politiker. Stämmer bilden? Är våra slutsatser riktiga? Vad kan göras? har en rad förslag för att åtgärda de problem som studien visar. Det har också kommit fram många intressanta idéer under arbetet med studien. Avsikten är att diskussionerna ska leda fram till förslag på konkreta åtgärder som kan förbättra innovationsklimatet i Sverige. Studien har genomförts av Eva Jarnvall och Therese Kreuer vid, med värdefull hjälp från regionkontoren i bl a Göteborg, Skellefteå, Karlstad och Västerås. Vi tackar också Svenska Uppfinnareföreningen och dess ordförande Wanja Bellander för deras medverkan. Stockholm i april 2005 Jan Persson Avdelningschef Företagsjuridik, Konkurrens, Säkerhet och Transporter

5 2. Genomförandet av studien Studien har omfattat följande delmoment: Enkätundersökning om patent, varumärken och mönsterskydd Enkätundersökning om patent Intervjuer och gruppdiskussioner med mindre företag Intervjuer och gruppdiskussioner med företagsrådgivare 2.1 Enkätundersökningar Två enkätundersökningar har genomförts. Den första ( Enkät 1 ) innehöll frågor kring patent, varumärken och mönsterskydd och skickades ut till 199 företag, slumpvis utvalda bland s medlemsföretag med färre än 250 anställda. 57 företag (29 %) besvarade enkäten. Frågeformuläret bifogas rapporten som bilaga 1. Resultaten redovisas i avsnitt 5.1 nedan. En tendens i enkätsvaren var att de företag som sökt patent hade mer kritiska synpunkter på skyddssystemen än övriga i fråga om kostnader för skydd och möjligheterna att bevaka sina rättigheter. Vi beslöt därför att skicka ut en större enkät som enbart avsåg patent, för att undersöka om det relativt stora missnöjet från patentsökandenas sida var en slump eller kunde konstateras också i en större grupp med företag och för att få ett bättre underlag för det fortsatta arbetet. Denna enkät ( Enkät 2 ) sändes ut till 1262 av s medlemsföretag med mindre än 300 anställda. Företagen valdes slumpvis ur vårt medlemsregister (dock exkluderades några medlemsförbund där patentskydd med stor sannolikhet inte förekommer). 444 företag (35%) besvarade enkäten. Också Svenska Uppfinnareföreningens medlemmar gavs möjlighet att besvara denna andra enkät, genom att den lades ut på föreningens hemsida. 31 uppfinnare skickade in svar. Totalt inkom således 475 svar på enkäten om patent. Frågeformuläret bifogas rapporten som bilaga 2. Resultaten redovisas i avsnitt 5.2 nedan. 2.2 Intervjuer och gruppdiskussioner Vi har talat med totalt 15 personer (varav 4 per telefon) från mindre företag om hur de använder immaterialrättsligt skydd och vilka synpunkter de har på systemen. Vi har också i vår löpande verksamhet haft kontakt med andra företagare som har synpunkter på olika aspekter av skyddssystemen. Vi har vidare intervjuat 15 personer som arbetar med stöd och/eller rådgivning till mindre företag, t ex vid företagskuvöser, universitetens holdingbolag, patentbyråer mm. Vid intervjuerna har vi använt oss av det frågeformulär som framgår av bilaga 3. Det har dock inte vid alla tillfällen funnits tid eller varit relevant att gå igenom samtliga de frågor som ingår i formuläret. Det totala antalet intervjuer är också begränsat. Någon statistisk analys har därför inte varit meningsfull. De synpunkter som framkom vid intervjuerna redovisas istället i punktform, se avsnitt 6 nedan.

6 3. Sammanfattning av enkätsvar och intervjuer Enkätundersökningarna och intervjuerna visar att många mindre företag och deras rådgivare har följande uppfattningar om systemen för innovationsskydd: 1. Mindre företag behöver immaterialrättsligt skydd. 2. Kostnaderna för skydd är för höga. 3. Det är för svårt att försvara sina rättigheter. 4. Det finns brister i rådgivningen. 5. Patent ger inte alltid de fördelar man förväntat sig. 3.1 Mindre företag behöver immaterialrättsligt skydd Enkäterna visade att åtminstone var tionde av de tillfrågade företagen använder de immaterialrättsliga systemen. I intervjuerna framkom att småföretagen söker skydd också utanför Sverige. De intervjuade företagen framhåller att det är nödvändigt för dem att skydda sina innovationer. Oro för att skyddet inte ska fungera i praktiken gör att man ibland avstår från att utveckla idéer eftersom man är rädd att bli kopierad. De flesta intervjuade ansåg att immaterialrättsligt skydd är särskilt viktigt för de mindre företagen. Ett patent kan vara det enda sättet för ett litet företag att hävda sig på marknaden, medan större företag har andra konkurrensfördelar. Immaterialrättigheter används på många olika sätt av företagen, och rådgivarna pekar på att det är viktigt att veta vad man ska ha sina rättigheter till. Företagen själva har inte alltid detta klart för sig och de behöver bättre rådgivning kring detta. 3.2 Kostnaderna för skydd är för höga Såväl enkäter som intervjuer visar att de som sökt immaterialrättsligt skydd tycker att det är för dyrt. Särskilt gäller detta patentsökande i båda enkäterna uppger över 70 % av dessa att de anser att kostnaderna är för höga. Översättningskostnaderna i Europa anses onödiga och man tycker att det borde gå att få patent för hela Europa på ett språk. Andra vanliga förslag är att införa lägre avgifter för mindre företag eller provisoriska ansökningar till lägre kostnad (båda enligt amerikansk förebild). Om patentverkens granskning var bättre så skulle det sänka företagens kostnader för att bevaka och analysera andras och egna rättigheter. För det första är rättigheter med tveksam giltighet en dyr och dålig investering för en liten företagare. För det andra måste man lägga ned tid och pengar på att analysera andras rättigheter.

7 Mindre företag bör ges bättre finansiella möjligheter att skaffa sig skydd. Detta kan ske genom t ex skattelättnader eller genom förmånliga lån som kopplas till den kommersiella framgången. Bättre kunskaper hos företagen skulle kunna sänka kostnaderna, t ex genom att man lämnar bättre egna underlag till ombuden. 3.3. Det är för svårt att försvara sina rättigheter Att möjligheterna att hävda sina rättigheter måste förbättras är en mycket utbredd uppfattning. Bland dem som sökt något skydd delar över 70 % denna synpunkt, och bland dem som sökt patent över 80 % (i båda enkäterna). Även många företag som själva inte sökt skydd håller med. Också i intervjuerna framkom genomgående denna synpunkt. Viktigast är att sänka kostnaderna, men många anser också att det måste bli mer kännbart att göra intrång och att det måste gå snabbare att få en tvist avgjord. Ett flertal företag uppger att de avstått från att hävda sitt skydd p g a dessa svårigheter. Många framhåller att möjligheterna att hävda sitt skydd är avgörande för vilket värde immaterialrättigheterna har för små företag. För att sänka kostnaderna föreslås bl a en förenklad processordning, som mer liknar ett skiljeförfarande. Andra förslag är att utjämna parternas ekonomiska förutsättningar i processen, att staten skall täcka kostnaden för småföretags rättegångskostnader eller införandet av en rättsskyddsförsäkring för intrång. Företagen efterlyser högre kompetens om immaterialrättigheter hos tull, polis, åklagare och domstolar. Man vill också att ärenden om intrång i immaterialrätt ska ges högre prioritet än idag. Vissa anser att staten borde ta ett större ansvar för att beivra intrång, t ex genom att en immaterialrättsombudsman, PRV eller en särskild nämnd kan pröva tvister och avge yttranden. 3.4 Det finns brister i rådgivningen Generellt tycks inte företagen anse att det är svårt att hitta information och rådgivare. Bara 13% av dem som inte sökt patent anger bristande information som skäl. I intervjuerna gavs samma bild, men både företag och rådgivare tycker att det är svårt att få överblick över informationen. Organ som ALMI och olika innovationscentra fungerar olika i olika delar av landet och är inte kända av alla. De olika organens roller upplevs som oklara och det finns för många parallella, delvis överlappande verksamheter. Man önskar one-stop-shop-lösningar för nystartade innovationsföretag, rådgivningscentra för olika frågor kring bolagsbildning, finansiering, immaterialrätt, affärsutveckling etc. Dessa ska dock inte sköta t ex patentansökningar själva, utan slussa vidare till lämplig kompetens på annat håll.

8 Framför allt efterlyser man bättre rådgivning om kommersialisering av innovationer. Från patentbyråerna får man hjälp med att söka skydd, men man efterlyser rådgivning om immaterialrättigheter ur ett affärsperspektiv. I enkätundersökningen anger knappt hälften av dem som sökt patent att de är nöjda med sina ombud. I intervjuerna har bl a följande synpunkter framförts: o o o o Vissa byråer tar på sig uppdrag som man har otillräcklig teknisk kompetens för. Många känner att man som liten kund inte får den bästa hjälpen. Särskilt på patentområdet finns en oro för att ombuden inte alltid ser till den affärsmässiga nyttan för företagaren utan är fokuserade på att sälja patent. Det är för dålig konkurrens i ombudsbranschen. Många som anlitat advokater tycker att det är för dyrt. Man vill få bättre information om kostnaderna i förväg, gärna i form av offerter med fasta priser. Även här finns misstanken att advokater inte alltid ser till småföretagarens bästa utan drar in honom i förhandlingar, processer etc. som kostar mycket utan att ge motsvarande nytta. 3.5 Patent ger inte alltid de fördelar man förväntat sig Bara var femte patentsökande uppgav i enkäten att patentet givit de fördelar man väntat sig och i intervjuerna betonades särskilt svårigheterna att hävda sitt skydd. Höga kostnader och andra problem med att försvara rättigheterna gör att många företag inte anser att skyddet är tillräckligt starkt. Företagen framhåller att de behöver skydd, men vissa upplever att patentet är otillräckligt eftersom det är svårt att hävda i praktiken. Vissa menar att många som söker patent har eller bibringas en övertro på vilket skydd ett patent ger. Detta leder ibland till besvikelse och missnöje med skyddet. Ett annat skäl till missnöje kan vara att det ibland förekommer bristande kvalitet i granskningen vilket resulterar i mindre hållbara patent. Det skydd man investerat i och som kanske är underlag för hela företagets verksamhet ifrågasätts när man åberopar det kanske är det ogiltigt, kanske är skyddet smalare än man trott osv. En allvarlig konsekvens av bristerna i patentsystemet är att företag uppger att de avstår från att utveckla idéer som kräver investeringar och som man befarar kommer att kopieras. Istället satsar man på enklare produkter och smala nischer, där utvecklingskostnaderna är lägre och risken för kopiering mindre.

9 4. Vad säger företagen? Några röster ur studien Följande referat ur intervjuer med företag och rådgivare illustrerar de synpunkter som framkommit i studien. 4.1 Mindre företag behöver immaterialrättsligt skydd synpunkter från Thermia Värme AB Thermia Värme AB i Arvika utvecklar och säljer uppvärmningsprodukter för småhus och är ett av de ledande företagen i branschen. Man omsätter omkring 400 MSEK och har cirka 300 anställda i Sverige och Finland. Thermia arbetar aktivt med både patent- och varumärkesskydd. Man har ett patentråd dit anmälda kan anmäla innovationer och man premierar uppfinningsanmälningar. Beslutet om att söka patent grundas på marknadsmässiga överväganden. Man inriktar sig på att patentskydda systemlösningar snarare än enskilda produkter. I dessa fall anser man att det är viktigt med patentskydd, även för ett litet företag. Genom patentskyddet slår man fast gränserna gentemot konkurrenter och patentet har också ett värde i marknadsföringen. När det däremot gäller uppfinningar med lägre uppfinningshöjd tycker man dock att det ofta är mer effektivt att komma ut snabbt på marknaden. Även om konkurrenterna då kan kopiera så är Thermias erfarenhet att många inte vill framstå som att de bara är efterföljare som härmar andras produkter. Man menar att detta kan vara speciellt för den aktuella branschen, där de olika försäljningsleden arbetar nära varandra och där alla har kontroll på vem som tar fram vad. Thermia anser dock att mindre företag drabbas hårdare av att rättigheter såväl varumärken som patent ibland beviljas utan tillräcklig granskning. Dels riskerar man att ens egna rättigheter inte håller, dels finns hindrande rättigheter med tveksam giltighet som man måste lägga ner tid på att bevaka och analysera. Thermia anser också att det är viktigt för de mindre företagen att man förbättrar de processuella systemen så att det blir billigare att förvara rättigheterna. Ett patent är inte starkare än de muskler som finns bakom. 4.2 Kostnaderna för skydd är för höga - synpunkter från Mats Webjörn, VERAX och Webjörns Ingenjörskonsult Mats Webjörn är verksam dels inom VERAX, ett företag som utvecklar och tillverkar rörflänssystem mm som bygger på 30 års utvecklingsarbete, dels inom konsultföretaget Webjörns Ingenjörskonsult. Företagen omsätter c:a 1,5 MSEK och är enmansföretag. Webjörns företag har sökt både patent och varumärken och han anser i stort sett att skydden gett de fördelar han hoppats. Han menar att småföretagens möjlighet att hävda sig mot de stora är att ligga i framkant vad gäller teknisk utveckling, och då behövs patent. Speciellt då upphovsrättsskyddet för industriella produkter är i princip obefintligt. Webjörn anser dock att kostnaderna, speciellt för patent, är för höga. Kostnaderna för patent blir särskilt betungande för små företag, och med dagens snabba teknikutveckling blir patentens livscykel allt kortare. Detta innebär att man har allt mindre tid att få tillbaka kostnaderna.

10 Han vänder sig särskilt mot att behöva betala för översättningar av patenten, som han anser onödiga. Som exempel berättar han att en enda översättning till ett så närliggande språk som norska kostade omkring 17.000 kr. Han tror också att patentverken borde kunna effektiviseras så att avgifterna kan sänkas. Webjörn tycker att man bör överväga lägre avgifter för småföretag som t.ex USA och Kanada erbjuder. En annan idé är någon form av statliga villkorslån, som kan betalas tillbaka i form av royalty om produkten blir en kommersiell framgång och som kan skrivas av om patentet inte genererar några intäkter. Webjörn framhåller att om patentsystemet vore billigare och effektivare så skulle han kunna utveckla fler av sina idéer. Idag får de ligga kvar i byrålådan. 4.3 Det är för svårt att hävda sitt skydd - synpunkter från J. A. Sundqvist AB och Semyre AB J.A. Sundqvist AB J.A. Sundqvist är ett familjeföretag som specialiserat sig på försäljning av exklusiva produkter för kök, t ex knivar och kokkärl. Man innehar bl a den svenska agenturen för de japanska kvalitetsknivarna GLOBAL. Företaget har en omsättning på 28 MSEK och 8 anställda. De exklusiva GLOBAL-knivarna är skyddade genom såväl varumärkesregistreringar som mönsterskydd. Det förekommer dock förfalskningar av knivarna. Företaget J.A. Sundqvist, som genom ett omfattande marknadsföringsarbete gjort knivarna mycket populära i Sverige, bedömer att man förlorar mångmiljonbelopp varje år på piratkopieringen. De falska kopiorna säljs bl a på marknader, till mycket lägre priser än originalet. Förfalskningarna är ofta långtgående, man kopierar såväl själva knivarna som förpackningar, broschyrer och t o m streckkodsetiketter. De falska knivarna har dock betydligt sämre kvalitet, vilket riskerar att skada varumärkets goodwill om kunden tror att han köpt en äkta kniv. Björn Sundqvist, som driver företaget, lägger ner ett stort arbete på att spåra och försöka stoppa förfalskningar. Han har ibland tvingats avsätta uppemot en fjärdedel av sin arbetstid till dessa aktiviteter. Han i många fall lyckats hitta dem som säljer de falska produkterna och gjort ett stort antal anmälningar till tull och polis. I de flesta fall har dock detta inte lett till några rättsliga konsekvenser. Sundqvist anser att det saknas både engagemang och kompetens hos tull, polis och åklagare. Tullen tycker att det är krångligt med varumärkesärenden och i den mån man ingriper så grundar man det på själva smugglingen av knivarna, vilket bara leder till mindre böter för förövaren. Polis och åklagare prioriterar inte dessa ärenden utan lägger ofta ned dem utan någon egentlig utredning. Även här finns stora kunskapsbrister. Semyre AB Semyre AB är ett litet spetsföretag med kompetens inom signal och bildbehandlingsteknologi. Man är bl a en ledande tillverkare av högteknologiska avsyningssystem. Semyre har under snart 10 år varit inblandat i en rad rättsliga tvister mot ett konkurrerande företag som har inlett processer om bl a varumärkesintrång, patentintrång och bättre rätt till patentsökt uppfinning. Dessa processer har tagit mycket tid och kostat företaget miljonbelopp.

11 Göran Åsemyr, en av ägarna till Semyre AB, menar att det immaterialrättsliga processystemet är alldeles för tungrott och att det tar för lång tid att få tvister prövade. Han pekar på att ett patentmål kan ta flera år till dom bara i första instans, och sedan kan domen överklagas till hovrätt och därefter till Högsta domstolen. Ärenden i PRV, såsom invändningar mot beviljade patent, kan via Patentbesvärsrätten föras upp till Regeringsrätten. De högsta instanserna tar ytterst sällan upp immaterialrättsliga mål men också beslut att inte bevilja prövningstillstånd kan ta lång tid. Detta innebär att även den som vinner ett mål, och därmed ska få sina rättegångskostnader ersatta av motparten, måste ligga ute med pengarna i många år. Detta kan skapa stora likviditetsproblem för ett litet företag. Åsemyr menar att det är självklart att alla ska ha rätt att få sin sak prövad. Han pekar dock på att de långdragna rättsprocesserna är till skada både för de inblandade företagen och för samhället, genom att domstolsresurser tas i anspråk och genom att företagen får ägna sin tid till att processa istället för att göra affärer och därmed skapa tillväxt. Åsemyr efterlyser därför snabbare rättsprocesser, där parterna inte kan agera så att processerna drar ut på tiden. Han anser också att det skulle behövas något system för att komma till rätta med situationer där parterna har ojämna ekonomiska förutsättningar. 4.4 Det finns brister i rådgivningen - synpunkter från Rickard Mosell, Innovation Skåne Rickard Mosell är verksam såsom innovationsrådgivare vid Innovation Skåne, ett regionalt innovationscentrum för stöd och rådgivning till innovationsföretag och enskilda innovatörer. Verksamheten finansieras av Region Skåne, ALMI Skåne och ett antal kommuner. Mosell anser att det idag finns för många parallella aktörer som arbetar med att hjälpa innovatörer. Systemet skulle behöva bli tydligare så att innovatörerna vet var de ska vända sig och så att resurserna kan användas på ett bättre sätt. Han pekar på att de aktörer som arbetar med små innovationsföretag måste kunna ge råd ur ett helhetsperspektiv - inte bara om vad som är möjligt att skydda, utan också om hur skyddet ska utformas och utnyttjas. Han menar att det inte är fler patent som behövs utan fler kommersiellt gångbara sådana. Ofta får innovatören pengar från finansiärer för patentansökningar, men inte för mer övergripande rådgivning om skyddsstrategier och liknande. Innovationsprocessen, i sin helhet, behöver tidigt kommuniceras ut till projektägarna/innovatörerna och på så vis trimmas projekten allteftersom de utvecklas. Mosell tycker också att det behövs bättre grundläggande rådgivning om vad patent (och övriga skyddsrättigheter) verkligen är och vad det skyddar. Många innovatörer tolkar in ett bredare och starkare skydd än vad de facto erhåller. Det behövs mer förståelse för att det bara är en konkurrensfördel bland andra, och att man oförtrutet måste arbeta vidare för att även stärka sina andra konkurrensfördelar. En annan brist är att företagen ofta inte informeras fullt ut om vad skyddet kostar. De inledande kostnaderna för en patentansökan är inte nödvändigtvis så höga, men det tillkommer sedan kostnader hela tiden. Detta är företagen inte alltid medvetna om och riskerar därför i stor utsträckning att hamna i ofördelaktiga förhandlingspositioner när nytt kapital och samarbeten skall förhandlas.

12 4.5 Immaterialrätter ger inte alltid de fördelar man väntat sig - synpunkter från Tonny Lilja, Elvabro AB och Liljas Bilinredningar AB Tonny Lilja driver två företag, Liljas Bilinredningar AB, som inreder specialfordon för serviceföretag, och Elvabro AB som säljer produkter för marinbranschen. Företagen har 4 anställda och omsätter ca 6 MSEK. I båda företagen har man utvecklat egna produkter. Han har skyddat dessa genom patent och mönsterskydd. Konkurrenter har dock gått runt mönsterskyddet genom en mindre ändring av formen. Han har även drabbats av intrång i ett varumärke. Intrånget upphörde efter varningsbrev en de fick inget skadestånd. De gick inte vidare till domstol då de bedömde att kostnaderna skulle bli för höga. Lilja tycker inte att skydden givit de fördelar han hoppats. Han menar att svårigheterna att hävda skyddet gör att rättigheterna inte fungerar som de borde. Utan ett fungerande skydd vågar han inte satsa på att utveckla de lite mer krävande idéer han har. Istället får han satsa på produkter som är billiga att utveckla och tillverka och som har en begränsad marknad, så att intresset för att kopiera är mindre. Han tycker att det skulle behövas någon myndighet eller liknande som kunde hjälpa till med bevakning av rättigheter. Han skulle också välkomna en försäkringslösning för att begränsa kostnaderna för att processa.

13 5. Resultat av enkäterna 5.1 Enkät 1 Enkäten sändes ut till 199 företag. 57 svar inkom (29 %). Fråga 1: Vilken bransch är ert företag verksamt inom? Fördelning på olika branscher (vår gruppering): Av alla som svarat Av dem som sökt någon form av skydd Av dem som inte sökt något skydd Handel 1) 42 % 16 % 55 % Konsult- eller 5 % 5 % 5 % tjänsteföretag Teknikföretag 2) 44 % 63 % 34 % Ej angivit bransch 8 % 16 % 5 % 1) Innefattar grossister och detaljister 2) Innefattar bl a bioteknik, medicinteknik, verkstadsindustri, elektronik, träindustri och grafisk industri Fråga 2: Har ert företag någon gång: Ja Nej a) Ansökt om patentskydd? 21 % 79 % b) Ansökt om varumärkesskydd? 25 % 75 % c) Ansökt om mönster- eller formgivningsskydd? 12 % 88 % Fördelning av svaren på frågorna 2 a-c: Har sökt alla typerna av Har sökt någon form av Har inte sökt någon form av skydd skydd skydd 5 % 33 % 67 % Andel av företagen i olika branscher som har sökt någon form av skydd: Handel Teknikföretag 12 % 48 % (Konsult- och tjänsteföretagen ej redovisade p g a för litet antal svar från denna bransch)

14 Fråga 3 a: Om ni svarat nej på någon av frågorna 2 a-c, ange vilka skäl som spelade in. Av alla Av dem som sökt någon form av skydd Av dem som inte sökt något skydd För kostsamt 4 % 5 % 2 % För komplicerat 4 % 0 % 5 % För svårt att i 7 % 16 % 3 % praktiken hävda sin rätt För dåligt 2 % 0 % 3 % informerad om hur det fungerar Vår verksamhet är 81 % 38 % 97 % av det slag att skydd inte är av intresse Ej angett något av alternativen 11 % 31 % 0 % Fråga 3 b: Om ni svarat ja på någon av frågorna 2 a-c, ange vilka påståenden som stämmer: Ansökningsproceduren var för komplicerad Handläggningen tog för lång tid Kostnaderna för att få skydd var för höga Skyddet gav de fördelar vi förväntade oss Vi är nöjda med de rådgivare vi anlitat Vi har varit inblandade i tvist angående vårt skydd Ej angett något av alternativen Andel som angivit ett eller flera av de kritiska påståendena: Av alla som sökt skydd Av dem som sökt patent Av dem som sökt varumärke eller mönster men inte patent 31 % 42 % 14 % 47 % 58 % 28 % 58 % 75 % 28 % 16 % 0 % 43 % 47 % 33 % 71 % 10 % 17 % 0 % 5 % 8 % 0 % 63% 75% 43%

15 Fråga 4: Tycker ni att möjligheterna att hävda ert skydd bör ändras i något avseende? Av alla som sökt skydd Av dem som sökt patent Av dem som sökt varumärke eller mönster men inte patent Nej 21 % 8 % 43 % Ja, kostnaderna för att försvara 68 % 83 % 43 % rättigheterna måste sänkas Ja, det måste gå fortare att få en 16 % 25 % 0 % tvist avgjord Ja, skadestånden måste bli mer 21 % 17 % 29 % avskräckande Ej angett något av alternativen 5 % 8 % 0 % Andel som angivit ett eller flera av Ja-alternativen: 73% 83% 57% Sammanfattning och kommentarer: Av de 199 tillfrågade företagen svarade 57 st (29 %). Detta får anses som en relativt hög andel, eftersom enkäten sändes till alla typer av företag inom, även sådana där frågan om immaterialrättsligt skydd har liten relevans. Inga särskilda åtgärder (telefonsamtal, påminnelser el dyl) vidtogs för att få in svaren. Frågan om vilken bransch man var verksam i besvarades öppet, d v s inga alternativ gavs. Utifrån de branschangivelser som företagen gjort har vi grupperat de svarande i 3 olika branscher: handel, teknik respektive konsult/tjänster. De två dominerande branscherna var teknikföretag och handel, som stod för drygt 40% vardera av svaren. Som väntat hade en ganska stor andel av teknikföretagen, 48%, sökt någon form av immaterialrättsligt skydd. Bland handelsföretagen var andelen endast 12%. Sannolikt upplevs frågorna om immaterialrättsligt skydd angelägna för teknikföretagen, vilket troligen påverkat svarsfrekvensen. Av alla som svarade hade en tredjedel sökt någon form av skydd. Det kan konstateras att dessa företag utgör nästan 10% av alla företag som fick enkäten. 22% hade sökt patent, 12% mönsterskydd och 25% varumärkesskydd. Endast några få företag hade sökt alla formerna av skydd. Två tredjedelar hade inte sökt något av de nämnda skydden. Av dessa uppgav 97% att skälet var att verksamheten var av sådan art att skydd inte var av intresse. Mycket få av dessa företag uppgav alltså att de avstått från att söka skydd p g a kostnader eller dålig information. Bland de företag som sökt någon men inte alla former av skydd uppgav endast 38% att detta berodde på att skyddet inte var av intresse för verksamheten. 16% av dessa angav att de avstått p g a att det är för svårt att hävda rättigheterna i praktiken. De som sökt immaterialrättsligt skydd fick ta ställning till 6 påståenden om hur de tyckte att systemet fungerar. Vi har redovisat svaren på denna fråga dels för alla som sökt skydd, dels uppdelat på om man sökt patent eller ej. Av påståendena var tre kritiska, två positiva och ett neutralt. Nästan 2 av 3 företag markerade något av de kritiska påståendena. Bland de företag som sökt patent var siffran 3 av 4. Det

16 problem som flest angav var höga kostnader (58 % av samtliga och 75% av de patentsökande). Omkring hälften, både i hela gruppen och bland dem som sökt patent, ansåg att handläggningen tog för lång tid. Endast 16% av alla som sökt skydd ansåg att skyddet givit de fördelar de förväntat sig och inget enda av de företag som sökt patent ansåg att så var fallet. De varumärkes- och mönstersökande var mer nöjda, 43%. Även vad gäller synpunkterna på rådgivarna skiljde sig grupperna åt. 71% av varumärkes- och mönstergruppen var nöjda med sina rådgivare, medan motsvarande siffra i patentgruppen bara var 33%. 10% hade varit inblandade i tvist kring immaterialrättigheterna, alla dessa tillhörde patentgruppen. Vad gäller möjligheterna att hävda skyddet så ansåg en stor majoritet att förbättringar måste ske. 73% av alla, 83% av patentgruppen och 57% av varumärkes- och mönstergruppen markerade ett eller flera av förbättringsalternativen. Den punkt som flest angav var att kostnaderna för att försvara rättigheterna måste sänkas. Slutsatser: Antalet svar i denna enkät är tämligen begränsat och slutsatser måste dras med försiktighet. Det finns dock vissa tendenser som enligt vår uppfattning är ganska tydliga: Åtminstone var tionde tillfrågat småföretag har sökt immaterialrättsligt skydd. I teknikbranscherna uppger nästan vartannat företag som svarat att de har sökt skydd. De allra flesta företag som avstår anser inte att immaterialrättsligt skydd är av intresse för dem. Företag som kommit i kontakt med skyddssystemen väljer dock ibland bort skydd på grund av att de anser att det i praktiken är för svårt att hävda rättigheterna. En majoritet anser att kostnaderna för att få skydd är för höga. Särskilt kritiska är de som sökt patent. De som sökt patent anser inte att skyddet ger de fördelar man förväntat sig. En majoritet av de patentsökande är inte nöjda med sina rådgivare. En stor majoritet, särskilt bland de patentsökande, anser att möjligheterna att försvara sina rättigheter måste förbättras. Det största problemet är kostnaderna.

17 5.2 Enkät 2 Enkäten sändes ut till 1262 företag. Från dessa företag inkom 444 svar (35 %). 1 Enkäten lades också ut på Svenska Uppfinnareföreningens hemsida. 31 svar inkom från föreningens medlemmar. Det totala antalet relevanta svar är alltså 475 st. Fråga 1: I vilken bransch är ert företag verksamt? Fördelning på olika branscher (vår gruppering): Av alla som svarat Av dem som sökt någon form av skydd Av dem som inte sökt något skydd Handel 1) 4 % 1 % 5 % Konsult/tjänsteföretag 2) 5 % 3 % 7 % Bygg och anläggning 19 % 5 % 26 % Trä och möbel 9 % 3 % 12 % IT och telekom 1 % 1 % 2 % Kemi och läkemedel 3) 7 % 12 % 5 % Grafisk verksamhet 5 % 3 % 6 % Övriga teknikföretag 4) 43 % 67 % 31 % Livsmedel 5 % 4 % 5 % Ej angivit bransch 2 % 1 % 2 % 1) Innefattar grossister och detaljister 2) Innefattar vissa enskilda uppfinnare som angivit konsult eller liknande som bransch, men som sannolikt sysslar med teknisk utveckling. 3) Innefattar t ex kemi, plast, läkemedel, medicinsk teknik och bioteknik 4) Innefattar t ex tillverkande industri, verkstadsindustri, elektronik, metallindustri, tekoindustri. Fråga 2: Har ert företag någon gång sökt patent? Ja Nej 33 % 67 % Andel av företagen i olika branscher som har sökt patent: Handel 12 % Konsult- eller tjänsteföretag 19 % Bygg och anläggning 9 % Trä och möbel 12 % IT och telekom 14 % Kemi och läkemedel 56 % Grafisk verksamhet 17 % Övriga teknikföretag 51 % Livsmedel 26 % 1 Enkäten skickades av misstag också till 34 företag med mer än 300 anställda. 4 av dessa svarade på enkäten. Dessa svar har tagits bort ur materialet. Det totala antalet utsända enkäter var således 1296 och antalet inkomna svar 448.

18 Fråga 3a: Om ni svarat nej, varför inte? (Flera alternativ kan anges) För kostsamt 7 % För komplicerat 8 % Vår verksamhet är av det slag att skydd inte är av 77 % intresse För svårt att i praktiken hävda sin rätt 9 % För dåligt informerad om hur det fungerar 13 % Ej angivit något alternativ 2 % Andel som angivit annat skäl än att patent inte är av 25 % intresse i verksamheten Fråga 3b: Om ni svarat ja, ange vad ni tycker stämmer: Det tog för lång tid att pröva ansökan 34 % Patentet gav de fördelar vi räknat med 22 % Kostnaderna för att få patent var för höga 72 % Vi är nöjda med de patentrådgivare vi anlitat 48 % Ej angivit något alternativ 4 % Andel som angivit ett eller flera av de kritiska 82 % påståendena: Fråga 4: Tycker ni att möjligheterna att hävda patentskyddet mot intrång bör ändras i något avseende? Av alla Av dem som sökt patent Av dem som inte sökt patent Nej 12 % 8 % 14 % Ja, det måste bli mer kännbart för 31 % 50 % 22 % den som gör intrång Ja, kostnaderna för att försvara 34 % 62 % 19 % rättigheter måste sänkas Ja, det måste gå fortare att få en 25 % 48 % 14 % tvist avgjord Ej angivit något alternativ 34 % 7 % 48 % Andel som angivit ett eller flera Jaalternativ 53 % 84 % 38 % Sammanfattning och kommentarer Svarsfrekvensen var något högre (35 %), vilket sannolikt förklaras av att några branscher där patentskydd har liten betydelse undantogs. Också i denna enkät var frågan om bransch öppen, d v s inga alternativ gavs. Utifrån vad företagen uppgivit har vi grupperat dem i 8 olika branscher. Jämfört med den mindre enkäten är det teknikföretagsgruppen som nu differentierats genom att bygg/anläggning, IT/telekom, grafisk verksamhet, kemi/läkemedel samt trä/möbel har fått egna kategorier. Kvar i övriga teknikföretag är verkstadsindustri, teko, elektronik och finmekanik samt sådana företag som endast angett tillverkande industri el dyl.

19 Branschfördelningen och siffrorna på hur stor andel inom respektive bransch som sökt patent kan endast ses som en fingervisning om fördelningen. Vissa branscher innehåller bara några få företag (t ex IT/telekom, 7 svarande) vilket gör siffrorna osäkra. I vissa fall framgår inte av svaren om företaget utvecklar/tillverkar de produkter man angett eller endast är t ex försäljare. I de fall där detta varit oklart har vi antagit att företagen är tillverkare och således räknat in företaget i den aktuella teknikgrupperingen och inte bland handelsföretagen. De flesta svaren kom från företag inom bygg/anläggning (19 %) och från övriga teknikföretag (43 %). Patentfrågorna uppfattas sannolikt som relevanta för dessa företag. Det är dock intressant att notera att de byggföretag som svarat själva har få patent, endast 9 % har uppgivit att de sökt patent vilket är den lägsta siffran bland branscherna. Som väntat är det kemi/läkemedel samt övriga teknikföretag som har de största andelarna patentsökande, i båda fallen mer än hälften av dem som svarat. Även livsmedelsbranschen har en relativt hög andel patentsökande, 26 %. Liksom i den mindre undersökningen var det en tredjedel som sökt skydd och två tredjedelar som inte gjort det. Om svaren från Uppfinnareföreningens medlemmar räknas bort kan noteras att de företag som uppger att de sökt patent motsvarar 11 % av alla de tillfrågade företagen inom. Det viktigaste skälet för att inte söka patent var också i denna enkät att verksamheten inte ansågs vara av sådant slag att skydd är av intresse. Siffran är dock lägre än i den mindre enkäten, 77 %. Var fjärde företag uppgav något annat skäl till varför de avstått - att det är för dyrt, för komplicerat, för svårt att hävda eller att de saknar information. Antalet påståenden om hur systemet upplevs fungera hade (av utrymmesskäl) i denna enkät minskats till 4, varav 2 kritiska och 2 positiva. Den höga andelen kritiska synpunkter som kunde iakttas bland de patentsökande i den mindre enkäten bekräftades här - 82 % har markerat minst ett av de kritiska alternativen. Också här var höga kostnader den vanligaste synpunkten (72 %). Andelen som är nöjda med det skydd patentet givit är lågt även i denna enkät. Bara var femte patentsökande anser att man fått de fördelar man räknat med. Knappt hälften av de som sökt patent är nöjda med sina rådgivare. I denna enkät hade förtydligats att det gällde patentrådgivare, för att exkludera t ex finansiella rådgivare. Begreppet är dock inte helt entydigt, och förutom patentombud och advokater kan man exempelvis tänka sig att rådgivare vid företagskuvöser eller holdingbolag uppfattas som rådgivare i patentangelägenheter och därmed innefattas i företagens omdömen. Också i denna enkät framkom starka önskemål om förbättringar av möjligheterna att hävda patentskyddet. Bland dem som sökt patent har 84 % angivit något av förbättringsalternativen. 6 av 10 patentsökande anser att kostnaderna måste sänkas. 5 av 10 menar att det måste gå fortare att få en tvist prövad och lika många att det ska vara mer kännbart att göra intrång. Det kan noteras att dessa uppfattningar är tämligen utbredda också bland dem som inte sökt patent. 38 % av dessa har markerat något av förslagen till förändringar vad gäller försvar av patenträttigheter. Den vanligaste åsikten bland dessa företag är att det bör bli mer kännbart att göra patentintrång. Sammantaget anser över hälften av alla de företag som svarat på enkäten att möjligheterna att hävda patentskyddet behöver förbättras i något avseende.

20 Slutsatser De flesta av de tendenser som kunde ses i den mindre enkäten bekräftades i den större enkäten om patent. Minst var tionde av de tillfrågade företagen har sökt patent. De flesta som inte sökt patent anser att det inte är av intresse för företaget, men var fjärde avstår av andra skäl, t ex för höga kostnader eller dåliga kunskaper. En stor majoritet av de företag som sökt patent efterfrågar förbättringar. Omkring 8 av 10 anser att kostnaderna för att skaffa patent är för höga och/eller att det tar för lång tid att få patent. 4 av 5 företag som sökt patent menar att patentet inte ger de fördelar man räknat med. Omkring hälften av de patentsökande är inte nöjda med sina rådgivare. Flertalet företag, både de som sökt patent och de som inte gjort det, anser att möjligheterna att hävda patentskyddet i tvister måste bli bättre. Bland de företag som själva har patent tycker mer än 8 av 10 företag detta.

21 6. Intervjuer med företag och företagsrådgivare 6.1 Vad söker man skydd för och varför? 6.1.1 Vilka skyddsformer använder man? Användningen av de olika skyddsformerna följer samma mönster bland de företag vi intervjuat som bland företagen i Enkät 1: det är vanligast att man sökt varumärken (75 % av de intervjuade), därefter kommer patent (63 %) och sist mönsterskydd (25%). Några har diskuterat möjligheterna att åberopa upphovsrättsligt skydd men blivit avrådda. Bruksmönster (som finns t ex i Danmark, Finland och Tyskland) nämndes men inget företag hade sökt sådant skydd. Flera av företagen har sökt skydd också utanför Sverige, t ex varumärkesskydd via OHIM och patent genom EPO. 6.1.2 Vilka strategier har man för vad som skyddas? När det gäller uppfinningar framhåller företagen att man vill kunna skydda sådant som kräver investeringar och som lätt kan kopieras, annars lönar det sig inte att lägga ner pengar på utvecklingsarbete. Är det uppfinningar som inte har så stor uppfinningshöjd kan det vara bättre att vara först på marknaden då framstår konkurrenterna som plagiatörer om de kopierar. Ett företag framhöll att man inte patenterar know-how eftersom intrång är svårt att bevisa. Förmodligen avsågs tillverkningsmetoder och liknande. Något företag pekade på att man behöver patent därför att det upphovsrättsliga skyddet för ritningar är dåligt det är lätt att stjäla konkurrenternas ritningar. På varumärkessidan skyddas ord och symboler/logotyper. Varumärkena är viktiga för att kunna ingripa mot kopiering. Vissa av de intervjuade företagen är uppbyggda kring ett starkt varumärke. Mönsterskydd uppfattas som lite krångligt och man vet inte riktigt hur mycket skyddet ger. T o m flera designorienterade företag uppgav att man inte alls utnyttjar mönsterskydd. Det oregistrerade EU-övergripande skyddet för formgivning kände företagen knappt till. De som kände till bruksmönsterskydd tyckte att det verkade för osäkert. 6.1.3 Hur används de immateriella rättigheterna? Företagen och deras rådgivare angav en rad olika sätt på vilka de utnyttjar sina rättigheter: Få en bra marknadsposition genom ensamrätten. Ofta tycks det handla om att sända en signal till konkurrenterna snarare än att faktiskt räkna med att ta upp strid i domstol eller liknande. Man vill visa musklerna, markera att detta accepterar vi inte att ni tar efter. Fördel vid kontakt med investerare. Både företag och rådgivare vittnade om att det idag är mycket vanligt att riskkapitalbolag etc ställer som villkor att man t ex sökt patent.

22 Bättre förhandlingssituation t ex vid samarbete med större företag. Licensiering. Detta angavs dock endast av något enstaka företag som bygger på ett starkt varumärke. Tekniska innovationer var det vanligare att man exploaterade i egen regi. Någon rådgivare påpekade att kunskaperna om licensiering är dåliga bland företagen och att möjligheten utnyttjas av småföretagen i för liten utsträckning. Marknadsföring. Vissa tycker att företaget framstår som mer innovativt och nyskapande om man kan hänvisa till att produkterna är patenterade. Detta hänger säkert samman med den syn som många företag har att ett patent är en kvalitetsstämpel, ett bevis för att det man tagit fram är något bra. 6.2 Information och rådgivning 6.2.1 Allmänt Generellt tycker inte företagen att det är svårt att hitta information och rådgivare. Det är dock svårt att få överblick över informationen och man efterlyste enklare vägar för vart man ska vända sig. Denna uppfattning delades av rådgivarna. Man pekade på att inom upphovsrätten finns organisationer för rättighetshavarna som aktivt arbetar för deras rättigheter och som kan ge information mm (STIM, IFPI etc). Något liknande finns inte för patent- och varumärkeshavare. Mycket av informationen, t ex på hemsidor (WIPO, EPO, PRV) upplevs som teoretisk och svår att ta till sig om man inte redan är insatt. Man önskar sig mer praktisk information hur gör man, tips osv. PRVs telefonservice fick positiva omdömen. Flera av de intervjuade företagen har god intern kunskap om de skyddssystem som är relevanta för dem. Hos helt nya innovationsföretag finns dock ofta brister. Dessa företag inser ibland alltför sent att de kan och bör skaffa skydd, och missar därmed möjligheterna till skydd. Företagen vill gärna lära sig mer men har ont om tid. Man efterlyste korta möten kring specifika ämnen på lokal nivå. Det föreslogs också att kunskap om patent och andra immaterialrättigheter ska finnas med i olika högskoleutbildningar. 6.2.2 Patentbyråer och advokater Så gott som alla känner till och anlitar patentbyråer. Man använder patentbyråer för att ansöka om skydd och i vissa fall för att bevaka andras ansökningar. Vissa är nöjda med sina ombud, men det finns också de som är missnöjda. Flera ansåg att vissa patentombud tar sig an även sådant de inte behärskar, vilket leder till dålig kvalitet.

23 Det finns en ganska utbredd misstanke om att man som småförtagare eller enskild inte får den bästa hjälpen. Man har en känsla av att man som liten kund får hålla till godo med de mindre erfarna medarbetarna och att ens ärenden inte prioriteras. Det finns också en uppfattning att ombuden inte alltid ger bra råd utifrån ett affärsmässigt perspektiv. Särskilt vad gäller patent upplever man att många ombud är fokuserade på att sälja patent, utan att se till nyttan för den specifike företagaren. Flera uppgav att de patent de skaffat sig varit värdelösa i praktiken p g a dålig utformning. Andra menade att de borde ha fått rådet att avstå från patent och istället informerats om alternativa vägar (t ex att behålla uppfinningen som företagshemlighet). Många upplever att de p g a bristande kunskaper är i underläge gentemot ombuden och därför inte kan vara en kompetent kund när man köper tjänster. Advokater har inte alla varit i kontakt med. Om så är fallet gäller det oftast tvister. Uppfattningen är att det är alldeles för dyrt att anlita advokat. Man är också irriterad över att man inte kunnat få en överblick över vad det kommer att kosta, utan räkningens storlek kommer som en överraskning. Även här framfördes misstanken att advokaten utnyttjar småföretagarens okunskap för att dra in honom i förhandlingar och processer som medför höga kostnader utan att ge motsvarande nytta. 6.2.3 Övriga rådgivare De organ som finns idag, såsom ALMI och olika innovationscentra, tycks fungera på mycket olika sätt på olika håll i landet och många kände inte till deras verksamhet. Rådgivarna menade att de olika organens roller är oklara och att det finns för många parallella och delvis överlappande verksamheter. Man efterlyser en one-stop-shop-lösning för nystartade innovationsföretag; en rådgivningscentral dit man kan vända sig med olika frågor kring bolagsbildning, finansiering, immaterialrätt, affärsutveckling etc. Både företag och rådgivare anser att det framför allt behövs mera information och rådgivning om kommersialiseringen av innovationer. Från patentbyråerna får man hjälp med att söka skydd, men man efterlyser rådgivning om immaterialrättigheter ur ett affärsperspektiv. Lönar det sig att skydda? Hur ska skyddet utformas för att vara till nytta kommersiellt? Är det bättre att behålla som affärshemligheter? osv. Man vill dock inte att det ska skapas någon sorts B-lag med rådgivare som sköter patentansökningar etc åt småföretagen. Istället ska man via rådgivningscentralen slussas vidare till en lämplig patentbyrå som har kompetens på det aktuella området. Flera företag skulle vilja ha en Immaterialrättsombudsman som kan hjälpa till både med information och vid tvister. Det påpekades att mycket av de strukturer för stöd och information som byggts upp finns runt universitet och högskolor, trots att bara en mindre andel av de innovationer som kommersialiseras tas fram där. För fristående företag utan anknytning till universitet/högskolor är det svårare att hitta hjälp.

24 6.3 Kostnaderna för skydd 6.3.1 Är kostnaderna för höga? Nästan inga av företagen kunde uppge de totala kostnaderna för sitt immaterialrättsliga skydd. Ett företag uppgav att kostnaderna uppgick till omkring 30% av företagets årsvinst. Det är en allmän uppfattning att kostnaderna för att skaffa och upprätthålla skydd är höga. De intervjuade företagen är dock mindre kritiska på denna punkt än de som besvarat enkäten. Man har genomgående uppfattningen att det är för dyrt att processa (se vidare nedan). En del uppfattar att det är svårt att få överblick över vad de totala kostnaderna kommer att bli när de ska söka skydd. Detta borde ombuden informera bättre om från början. Meningarna är delade i frågan om det är värt kostnaderna. Flera företag anger att det absolut är det, andra anger att de inte tycker sig få valuta för pengarna. 6.3.2 Hur kan kostnaderna sänkas? Översättningar av patent nämns som en onödig kostnad. Man anser att det måste bli möjligt att få ett patent som gäller i hela Europa på ett språk. Om vissa länder vill översätta borde dessa stater stå för översättningskostnaderna. Flera företag säger att ett sätt att sänka kostnaderna vore att patentverkens granskning höll högre kvalitet. Man skulle då inte behöva lägga tid, kraft och pengar på att kontrollera andras ansökningar i lika stor utsträckning, och man skulle veta bättre vad ens egen rätt är värd. Detta gäller både patent och varumärken. Man anser att patentverken måste effektiviseras. Flera föreslår lägre avgifter för mindre företag, motsvarande systemet med Small Entity Fees i USA. Där får enskilda uppfinnare, småföretag och icke-vinstdrivande organisationer 50% rabatt på ansöknings- och årsavgifter. Ett annat förslag är att man ska kunna göra någon sorts preliminärbokning av skydd (patent, varumärken etc) där man inte behöver betala hela kostnaden förrän senare, när man ser om det blir något av produkten (kan jämföras med det amerikanska systemet med s k provisional applications) Från rådgivarhåll pekar man på att bättre kunskaper hos företagen kan bidra till att sänka kostnaderna, särskilt ombudsarvodena. T ex kan man då göra egna sökningar eller själv skriva ett synopsis till patentansökan. Det senare leder också ofta till bättre kvalitet på ansökan. Det nämndes att många företag låter svenska PRV göra en granskning, eftersom detta är billigare än att anlita ett patentombud. PRVs granskning anses hålla hög kvalitet. 6.3.3 Stöd till patentkostnader? Ett problem är att immaterialrättsligt skydd, särskilt patent, kostar mycket på ett tidigt stadium i företagets verksamhet, innan pengaflödet kommer igång och kostnaderna kan täckas. Flera företag anser att man borde försöka lösa detta genom olika arrangemang, t ex