146/ Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010. Remissvar. Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang

Transkript

1 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt Vår referens/dnr: 146/2010 Rosenbad Er referens/dnr: Stockholm Ju 2010/326/L3146/2010 Stockholm Remissvar Kommissionens förslag till förordning för EU-patentets översättningsarrangemang Föreningen Svenskt Näringsliv har genom remiss beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade förslag, och vill med anledning härav anföra följande. Sammanfattning Svenskt Näringsliv välkomnar EU-kommissionens förslag i Artikel 3.1 om en trespråkslösning med engelska, tyska och franska som officiella språk på den grund att det överensstämmer med rådande språkregim för europapatent. Det är samtidigt olyckligt att tiden inte är mogen för en lösning där EU-patentet behandlas, beviljas och publiceras på engelska. Principen som Artikel 4 ger uttryck för ifrågasätts inte men den språkliga utformningen av artikeln är oklar på flera punkter och lämnar därmed för stort tolkningsutrymme för att den ska kunna anses vara förutsägbar och rättssäker. Vad gäller förslagets preambel punkt 5 om en ersättning för vissa översättningskostnader i Inledning form av en avgiftsreducering finns en påtaglig risk för att förslag där kostnader ska bäras av systemet leder till att EU-patentet fördyras. De faktiska effekterna av att Artikel 14.2 EPC sannolikt görs tillämplig på EUpatentansökningar, så att ansökningar kan lämnas in på alla officiella språk inom EU, kan även anses strida mot grundtanken med EU-kommissionens förslag att det bara ska vara en språkversion som har rättslig effekt. S VENSKT NÄRINGSLIV CONFEDERATION OF SWEDISH ENTERPRISE POSTADRESS/ADDRESS: SE STOCKHOLM BESÖK/VISITORS: STORGATAN 19 TELEFON/PHONE: +46 (0) FAX: + 46(0) ORG NR POSTGIRO: BANKGIRO

2 2(6) Inledande kommentarer Svenskt Näringsliv välkomnar att EU-kommissionen nu kommit med ett konkret förslag i form av en förordning för EU-patentets översättningsarrangemang. Det aktuella förslaget är ett viktigt steg i arbetet med att skapa ett system för EU-patent som präglas av kvalité, rättssäkerhet, effektivitet och rimliga kostnader. Det aktuella förslaget uppfyller till stor del flera av dessa kriterier. Föreningen ställer sig positiv till merparten av förslaget och stödjer grundtanken att EU-patentet inte ska fördyras av onödiga översättningskostnader. Samtidigt behöver delar av förslaget tas upp till fortsatt diskussion och utvecklas vidare. Kommissionens val av en trespråkslösning Enligt EU-kommissionens konsekvensanalys är det aktuella förslaget den mest lämpliga lösningen eftersom förslaget bygger på språkordningen inom rådande EPO-system och endast medför minimala översättningskostnader. Förutsatt att ovan nämnda parametrar om kvalité m.m. är uppfyllda är det bra med lösningar som användarna redan känner till. Ur ett användarperspektiv är det samtidigt olyckligt att tiden inte är mogen för ett mer radikalt förslag i form av en enspråkslösning där det officiella språket är engelska (det s.k. option 1 i EU-kommissionens konsekvensanalys). En sådan lösning vore önskvärd för såväl EU-patent som europapatent. Det skulle vara en lösning som bättre svarar mot morgondagens behov och i större utsträckning än det aktuella förslaget och nuvarande utformning av Europeiska Patentkonventionen (EPC) skulle kunna bidra till att stärka europeiska företags konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv inser dock att en eventuell ändring av EPC inte berörs av EU-kommissionens förslag och att en sådan ändring inte heller är aktuell. Likaså är åsikterna om för- och nackdelarna med att öppna upp EPC för omförhandling många. När det gäller en enspråkslösning i enlighet med option 1 kan några av EU-kommissionens argument i konsekvensanalysen ifrågasättas. Givetvis skulle en sådan lösning kräva en stor omställning av de 48 % av de europeiska sökanden som idag lämnar in ansökningar på tyska (39 %) eller franska (9 %). Däremot är det något oklart vilka översättningar som avses i andra stycket på sid. 22 i konsekvensanalysen om att Only translators with English as a mother tongue would be positively affected as all applications for EU patents as well as all documents relating to proceedings before the EPO would need to be translated into English. Om en ansökan ursprungligen görs på engelska behövs väl inga översättningar? Eller förutsätter EU-kommissionen då att merparten av sökanden skulle använda sig av en möjlighet i enlighet med Art 14.2 EPC att först inge ansökan på annat språk än engelska? Det är också oklart vad som EU-kommissionen menar med att en begränsning till enbart ett språk också är opassande as it does not take into account the multilingual character of the future EU patent, se sid 29 i konsekvensanalysen. Om enbart ett språk används så leder det väl knappast till ett EU-patent av the multilinugal character även om förslaget till domstolsslösning kan komma att bidra till att fler språk än engelska kan komma att användas vid processer.

3 3(6) Artikel 3 EU-kommissionens förslag ligger i linje med den språkregim som gäller för europapatent då Art. 3.1 medför att det beviljade patentet ska offentliggöras på handläggningsspråket (något av EPO:s tre officiella språk: engelska, tyska eller franska) tillsammans med en översättning av kraven till de två andra officiella språken som inte använts som handläggningsspråk, se Art EPC vilken Art. 3.1 hänvisar till. En avgörande skillnad jämfört med EPC:s bestämmelser är att Art. 3.1 i förslaget till EU-förordningen inte tillåter medlemsländerna att ställa några ytterligare krav på översättningar efter att EU-patentbeskrivningen offentliggjorts. Därmed innebär EU-kommissionens förslag en mer långtgående begränsning av översättningarna än vad som idag gäller enligt EPC, också i de länder som tillträtt Londonöverenskommelsen. En för svenskt vidkommande viktig skillnad är att Art. 3 leder till att ett EU-patent som sökts på tyska eller franska blir gällande på det språket i Sverige. För ett europapatent där handläggningsspråket varit tyska eller franska måste däremot beskrivningen efter Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen ges in i översättning till svenska eller engelska för att ha verkan i Sverige. Om handläggningen skett på engelska blir skillnaden mellan ett EU-patent och ett europeiskt patent att ingen översättning kan krävas avseende EU-patentet medan det för ett europeiskt patent krävs att patentkraven översätts till svenska, jfr. Art. 3, Art. 65 EPC och 82 Patentlagen (PL). Svenskt Näringsliv anser att det är viktigt att dessa skillnader klargörs i diskussionerna, eftersom förslaget vid en första anblick tycks vara helt i linje med rådande regler. EUkommissionen bidrar dessutom i sin beskrivning av förslaget till att förmedla det intrycket. Som Svenskt Näringsliv redogjort för ovan vore ett förslag enligt EU-kommissionens option 1 att föredra men med tanke på de politiska åsiktsskillnader som råder i språkfrågan är det nu framlagda förslaget med en trespråkslösning med engelska, franska och tyska som officiella språk sannolikt den mest pragmatiska lösningen. Under rådande omständigheter är det, både ur ett rättsäkerhetsperspektiv och sett till tanken med att EU-patentet ska ha enhetlig rättsverkan inom gemenskapen, att föredra att endast en patentbeskrivning ska vara rättsligt giltig. Detta krav uppfylls genom Art Svenskt Näringsliv vill också ta tillfället i akt att ge uttryck för åsikten att för det fall det inte går att få tillräckligt stöd bland EU:s medlemsstater för det aktuella förslaget så får det inte sätta käppar i hjulet för de medlemsstater som har ett verkligt intresse av att nå en överenskommelse. Som tidigare framhållits anser det svenska näringslivet att dessa medlemsstater då bör få leda utvecklingen framåt genom ett fördjupat samarbete. Alternativa lösningar Mot bakgrund av den politiska realitet som råder är det positivt att EU-kommissionen har valt att inte gå vidare med de krav på översättningar till ytterligare språk som framförts av vissa medlemsländer. Istället har man nu stannat vid att lansera en lösning som är kostnadsmässigt acceptabel och som kan finna stöd hos en majoritet av användarna. Om möjligt vore det samtidigt välkommet om det aktuella förslaget kan utvecklas på ett sätt som gör att det innehåller incitament för sökanden att lämna in sin ansökan på engelska så att en

4 4(6) så stor del som möjligt av EU-patenten faktiskt handläggs på engelska. Därmed skulle de versioner av beviljade patent som har rättslig effekt främst vara på engelska. Svenskt Näringsliv vill därför nämna två idéer som några av våra medlemsföretag under framtagandet av detta remissvar lyft fram som tänkbara lösningar. En av idéerna är att det i enlighet med EU-kommissionens förslag ska vara möjligt att söka patent på engelska, tyska eller franska men att för de fall ansökan gjorts på tyska eller franska ska sökanden också ta fram en engelsk version av det beviljade patentet och endast den engelska versionen ska ges rättslig effekt. En annan idé är att EU-kommissionens förslag byggs på med ett krav om att även beskrivningen ska finnas på engelska för det fall att ansökan ges in på tyska eller franska och att även den engelska beskrivningen då ges rättslig effekt. Som föreningen tidigare framfört i diskussioner kring EU-patentet är det ur ett rättsäkerhetsperspektiv önskvärt att, så som EUkommissionen nu föreslagit i Art. 3.2, endast en översättning ges rättslig effekt. Möjligen är dock de incitament som ett förslag likt ovan nämnda idé, där två översättningar ges rättslig effekt ändå viktigare sett i ett längre perspektiv. I och med att en majoritet av användarna föredrar att det bara finns en version som har rättslig effekt skulle ett förslag med krav även på översättning till engelska för ansökningar på tyska och franska förhoppningsvis leda till att fler skulle välja att söka patent på engelska. Nackdelarna med två rättsligt bindande språkversioner skulle i sådant fall bli begränsade. Flertalet medlemsföretag i vår referensgrupp har dock motsatt sig idén att två översättningar ska ges rättslig effekt och betonar betydelsen av att endast en översättning ges rättslig effekt. Förslagen ska alltså inte uppfattas som Svenskt Näringslivs ståndpunkt, men kan tjäna som bidrag till diskussionen om hur en utveckling mot English only i vart fall i praktiken skulle kunna stimuleras. Artikel 4 Artikel 4 är något annorlunda formulerad än det tidigare förslag som rört översättning i händelse av tvist, se Artikel 24 c i Revised proposal for a Council Regulation on the Community patent (11417/09). Principen som Artikel 4 ger uttryck för ifrågasätts inte och vissa förtydliganden har gjorts i förhållande till tidigare förslag. Den kritik som Svenskt Näringsliv framfört i förhållande till Art. 24 c i nämnda förslag, bl.a. i en skrivelse till Justitiedepartementet daterad , kvarstår likväl i stora delar. Den föreslagna skrivningen är fortfarande oklar på flera punkter och lämnar därmed för stort tolkningsutrymme för att den ska kunna anses vara förutsägbar och rättssäker. Vad menas exempelvis med begreppet rättsliga tvister / in case of a dispute (jfr. punkt 4 i preambeln där endast ordet tvister används)? Räcker det med att ett varningsbrev skickats eller ska ärendet vara instämt till domstol? Begreppet rättslig tvist används både i första och andra stycket där första stycket berör parternas möjlighet att begära översättning medan det andra stycket rör domstolens möjlighet till en sådan begäran. Med tanke på att även ordet rättsliga förfarandet / legal

5 5(6) proceedings används i Art. 4.2 kanske det är det som avses med instämt till domstol och Art. 4.1 skulle då bli tillämplig redan om ett varningsbrev skickas. Kan flera översättningar begäras om patentinnehavaren påstår att en part begår intrång i flera olika länder? Art. 4.1 är skriven som att den endast avses vara tillämplig på intrångssituationer. Är detta avsikten eller ska även en part som påstår ogiltighet kunna kräva en översättning av patentinnehavaren och det på dennes bekostnad? Art. 4.2 tycks i likhet med 68 a i PL omfatta talan om intrång, ogiltighet och fastställelsetalan. Kan en domstol även vid en renodlad ogiltighetstalan begära att patentinnehavaren, på egen bekostnad, tillhandahåller en översättning? Jfr 68 a PL och diskussionerna i SOU 2003:66 och Prop. 2005/06:189. Om Art. 4.1 är tillämplig redan innan en rättslig tvist är instämd till domstol, vad gäller om patentinnehavaren trots en begäran vägrar tillhandahålla någon översättning? Och vilka blir effekterna av att en part inte följer en domstols begäran enligt Art. 4.2, jfr. 68 a PL och diskussionerna i SOU 2003:66 och Prop. 2005/06:189. Den detaljerade beskrivningen av förslagets artiklar (sid. 6 i den svenska respektive engelska översättningen) ger olyckligtvis inte de förtydliganden som skulle behövas för att Art. 4 ska kunna anses uppfylla de krav som måste kunna ställas på en lagbestämmelse. Premabeln punkt 5 Utöver kommentarerna ovan rörande förslagets artiklar har Svenskt Näringsliv vissa betänkligheter när det gäller punkt 5 i preambeln och det förtydligande som finns på sid. 7 i den svenska och engelska översättningen som tycks innebära 1 att Art 14.2 EPC ska gälla också för ansökningar om EU-patent. Idén till förslaget är inte ny och redan i skrivelsen till Justitiedepartementet daterad påtalades att förslag likt det aktuella riskerar att leda till att fördyra EU-patentet och till artificiella EU-patentansökningar som sedan konverteras till EPC-ansökningar. Avsikten att underlätta tillgången till EU-patent, och det särskilt för små och medelstora företag, är angelägen och god. Frågan är dock om inte en bestämmelse där extra ersättning ges för vissa översättningskostnader snarare kan leda till att EU-patentet fördyras och därmed i motsats till det tänkta syftet blir mindre attraktivt, inte minst för små och medelstora företag. Det har genom åren funnits ett antal förslag relaterade till EU-patentet där kostnader på olika sätt ska bäras av systemet, dvs. i slutändan av alla användare av EUpatentsystemet. Då liksom nu vill föreningen påpeka riskerna med denna typ av förslag som 1 Medan det i första meningen i sista stycket sid. 7 i den svenska översättningen står att Ansökningar om EU-patent kan lämnas in på alla språk enligt artikel 14.2 i EPC står det i den engelska versionen att European patent applications may be filed in any language in accordance with Article 14(2) of the EPC. Oavsett om det handlar om ett översättningsfel så behöver en regel lik 14.2 EPC bli tillämplig på EU-patent eftersom det står i preambel 5 att den möjlighet att lämna in ansökningar på vissa andra språk än EPO:s tre officiella som artikeln ger ska finnas även för EU-patent.

6 6(6) motiveras av att de underlättar för vissa sökanden samtidigt som de riskerar att fördyra för kollektivet av de som använder sig av EU-patentsystemet. Ytterligare en risk med förslaget i preambelns punkt 5 är att det kan missbrukas av användarna genom att sökanden använder sig av möjligheten till avgiftsreducering för EUpatent för att sedan konvertera ansökan till en EPC-ansökan. Svenskt Näringsliv vill även peka på en annan aspekt av att Art EPC sannolikt ska gälla även för EU-patent. De faktiska effekterna som en sådan lösning kan ge upphov till går delvis emot grundtanken om endast en rättslig relevant språkversion i Art. 3.2 i EUkommissionens förslag, eftersom det enligt Art EPC är den ursprungliga språkversionen, som i detta fall är på något annat språk än engelska, tyska eller franska, som blir avgörande vid bedömningen av om ansökan eller patentet efter att det översatts går utöver innehållet i den ursprungliga ansökningen, se Jacobsson, Tersmeden och Törnroth i Patentlagstiftningen en kommentar, sid.513 f. Det som möjligen talar för införandet av en bestämmelse likt den nu förslagna är att det inom ramen för EPC idag finns möjligheter till ersättning för en del översättningskostnader i form av minskade avgifter. Den svenska regeringen bör dock i de fortsatta diskussionerna trycka på behovet av det tak i form av ett fastställt maximibelopp som EU-kommissionen nämner, se sid 7 i den svenska översättningen och sid. 8 i den engelska översättningen, så att detta beaktas av det särskilda utskott inom EPO:s förvaltningsråd som kommer att bli det organ som utarbetar arrangemanget för avgiftsreducering. Eva Jarnvall Avdelningschef Utbildning, Forskning & Innovation Therese Kraus Immaterialrättsansvarig Utbildning, Forskning & Innovation