PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr

Transkript

1 PATENTBESVÄRSRÄTTEN YTTRANDE AD nr Till regeringen Justitiedepartementet Ny patentlag (SOU 2015:41) (Ju2015/3556/L3) Patentbesvärsrätten (PBR) lämnar följande yttrande över Patentlagsutredningens slutbetänkande Ny patentlag (SOU 2015:41). Efter ett par korta inledande kommentarer behandlar Patentbesvärsrätten ett antal sakliga förändringar som föreslås i betänkandet, nämligen frågan om ansökan som tillkommer genom utbrytning ur en patentansökan, avskaffande av grundhandlingsbegreppet och tydlighetsprövningen när beviljade patentkrav ändras. Härefter tar Patentbesvärsrätten upp ett antal frågor som identifierats med anledning av den genomgripande redaktionella och språkliga översynen av lagstiftningen. Dessa spörsmål behandlas i anslutning till den bestämmelse i den föreslagna patentlagen eller patentförordningen där frågan aktualiserats. Remissvaret följer betänkandets disposition. Inledande anmärkningar PBR ser positivt på den redaktionella och språkliga moderniseringen av patentlagen och patentförordningen som förslås i betänkandet. Utredningen förtjänar ett erkännande för det grundliga och genomgripande arbete som lagts ned och för den snabbhet med vilket det har bedrivits. Det är en grannlaga uppgift att språkligt och redaktionellt modernisera en så komplex och så många gånger av olika anledningar justerad lagstiftning utan att förlora delar på vägen eller råka föra in betydelseändringar där detta inte har varit avsikten. EE Postadress Besöksadress Telefon Fax Org.nr Box Karlavägen STOCKHOLM

2 2 Eftersom den nu gällande patentlagen (PL) har ett antal omfattande och innehållstäta bestämmelser har resultatet blivit att den föreslagna patentlagen brutits ner i mindre delar och sammanhängande paragrafer har splittrats upp. Samtidigt har centrala bestämmelser mönstrats ut och vissa centrala begrepp bytts ut, vilket fått följdverkningar i andra paragrafer. Exempelvis har den centralt placerade bestämmelsen i 20 tredje stycket PL (efter patentets meddelande får patentkraven inte ändras så att patentskyddets omfattning utvidgats) tagits bort och motsvarande bestämningar har införts i ett antal olika paragrafer. Grundhandlingsbegreppet föreslås bli borttaget, vilket om förslaget genomförs medför att andra begrepp kan behöva justeras för att relatera till ansökan på ingivningsdagen, vilket begrepp därigenom får en central betydelse. Det är viktigt att ändringar av detta slag slår igenom i alla sammanhang där de får relevans. Detta kan vara svårt att överblicka och det kommande lagstiftningsarbetet behöver lägga ner mycket kraft på detta. En fördel med att ha en centralt placerad bestämmelse med generell räckvidd är att den kan fånga upp oförutsedda situationer, vilket kan vara svårare om bestämmelsen i stället återfinns på flera olika ställen där den har mer omedelbar relevans. Patentbesvärsrätten är väl införstådd med detta vägval hos utredningen, men noterar att det kan medföra vissa nackdelar. PBR anser att den nya patentförordningen i vissa delar borde utformas mera komplett som ett stöd till den nya patentlagen, jämför hur artiklar (Articles) i EPC (the European Patent Convention) stöds av utförligare regler (Rules) och att de tillsammans bildar ett sammanhängande regelverk. I remissvaret föreslår PBR några områden där det är lämpligt att komplettera patentförordningen. Även i andra delar har ett behov av preciseringar identifierats, vilket kan ske antingen genom att förordningen kompletteras eller genom delegering till PRV att utfärda utfyllande myndighetsföreskrifter.

3 3 Delning och utbrytning (avsnitt 6.3) Utredningen föreslår att utbrytningsinstitutet ska avskaffas. Utbrytningsinstitutet kan användas då en sökande i beskrivning eller patentkrav lagt till något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen. Om tillägget kan utgöra en egen uppfinning kan sökanden med gällande regler bryta ut det tillagda materialet och lämna in en ny ansökan som då anses gjord vid den tidpunkt tillägget inkom. Oavsett om tillägget inlämnas före eller efter ansökans offentliggörande har uppfinnaren möjlighet att få patentskydd för den uppfinning som framgår av det tillagda materialet. Om utbrytningsinstitutet avskaffas blir det däremot inte möjligt att få patentskydd för tillagt material som ingår i en ansökan som blir eller är offentlig eftersom det genom offentliggörandet redan kommer att ingå i känd teknik, dvs. den ursprungligen ingivna ansökan kommer att bli ett hinder mot en ny ansökan som beskriver uppfinningen enligt tillägget. Även om utbrytningsinstitutet endast utnyttjas i ett fåtal fall per år, vilket omnämns av utredningen, så är det inte orimligt att en uppfinnare har möjlighet att få patentskydd för en uppfinning som inlämnas till patentverket på detta sätt. Mot bakgrund av det ovan anförda ifrågasätter Patentbesvärsrätten om det föreslagna avskaffandet är lämpligt, särskilt med hänsyn till små och medelstora näringsidkares intressen. Patentbesvärsrätten anser därför att utbrytningsinstitutet bör kvarstå. Ändring av en patentansökan (avsnitt 7.1) Utredningen föreslår att begreppet grundhandling utmönstras ur den svenska patenträtten. Ändringen tillgodoser de patentsökande som inte lämnat in en korrekt översättning på så sätt att de får möjlighet att löpande korrigera sin översättning av den ursprungligen ingivna ansökan. Några andra motiv till ändringen har inte framförts. Mot detta måste ställas tredje mans behov av att överblicka patentskyddets omfattning. Under hela ansökningstiden och även när ett patent har beviljats riskerar tredje man att sväva i osäkerhet om vad patentet

4 4 kan komma att skydda i de fall ansökan har översatts felaktigt om den när den gavs in var avfattad på ett ovanligt språk. Utredningen föreslår som en utväg ur denna situation att tredje man själv ska kunna göra en översättning av den ursprungliga ansökan. Men detta löser inte problemet med osäkerheten eftersom det inte finns någon garanti för att denna översättning slutligen kommer att bedömas vara den korrekta. Vid intresseavvägningen mellan patenthavarens intresse av smidighet i förfarandet och tredje mans intresse av att kunna göra en säker bedömning av patentskyddets omfattning är det mycket begärt att tredje man ska behöva på egen hand översätta de patent som är av intresse. På vissa områden kan det röra sig om ganska många. Till detta kommer att i de fall en översättning av en patentansökan getts in baseras handläggning och granskning på denna. Eventuella senare korrigeringar och - framför allt - tillägg kommer att innebära att den genomförda granskningen och bedömningen är gjorda på ett felaktigt underlag. Så länge handläggningen pågår kan PRV komplettera granskningen så att bedömningen görs på rätt underlag, men denna möjlighet upphör när ett patent beviljas. Även efter ett patents beviljande, exempelvis vid processer i allmän domstol, kommer problemet att kontrollera var stöd för ändringar finns att bli större, både för domstolen och för parterna om grundhandlingsbegreppet utgår. Det behövs därför tydliga regler för hur översättningar ska hanteras, särskilt med fokus på översättningar från icke vanliga språk. Dessa bör kunna inflyta i patentförordningen. Det bör också göras en fördjupad analys av de förutsättningar som i olika skeden ska gälla för korrigeringar av felöversättningar och särskilt under vilka förutsättningar som en översättning ska tillåtas kompletteras med sådant som fallit bort vid översättningen. Ur lagstiftningsteknisk synvinkel är förslaget också behäftat med vissa svagheter. Patentlagens nuvarande bestämmelse i 13 PL om att en ansökan om patent inte får ändras så att patent söks på något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagsdagen föreslås kvarstå oförändrad.

5 5 Någon ändring i lagtexten har således inte föreslagits utan den sakliga ändringen i det materiella rättsläget framträder genom att utredningen föreslår att ta bort de bestämmelser i patentkungörelsen som definierar begreppet grundhandling, vilket sätter ramen för de ändringar som får göras och fyller ut det som anges i patentlagen om vad som framgick av ansökan på ingivningsdagen. Att ge begreppet ansökan på ingivningsdagen en ny innebörd genom att ta bort en definition ur patentkungörelsen utan att detta tomrum fylls ut skapar osäkerhet om vad som egentligen gäller och är olämpligt. Hänvisningen till att göra på samma sätt som hos EPO är inte tillräcklig eftersom förfarandet vid EPO är omgärdat av ett antal regler, varför mer än en enkel hänvisning krävs. Om förslaget att slopa grundhandlingsbegreppet kvarstår behöver regelverket kompletteras med någon mekanism som skyddar tredje man mot konsekvenserna av den osäkerhet som kommer att råda i de speciella situationer där översättningar från ett ovanligt språk blir avgörande för att lägga fast patentskyddets omfattning. Regelverket behöver då också kompletteras med bestämmelser för att tydliggöra vilka handlingar som vid inlämning av avdelad ansökan ska utgöra motsvarighet till dagens grundhandling. Regelverket behöver förtydligas på samma sätt för fullföljda PCT-ansökningar (se 9 kap. 5 ). Upprätthållande av patent i ändrad lydelse efter invändning (avsnitt 7.2) Vad gäller tydlighetsprövning av ändrade patentkrav bör prövningen inte vara så långtgående som föreslås i 7 kap. 5. Beslutet G 3/14 från Stora besvärskammaren vid EPO (EBoA) ger vägledning för EPO:s del till i vilken utsträckning en tydlighetsprövning ska göras av ändrade patentkrav efter invändning. Beslutet innebär att om ändringen i sig själv introducerar en otydlighet ska kravets tydlighet utredas, men prövningen ska endast omfatta den otydlighet ändringen i sig ger upphov till. Samma regel bör gälla även för svenska förhållanden och ledning i det avseendet kan hämtas från Svea hovrätts domar i målen T och T där det framgår inom vilka ramar rätten vid patentbegränsning vid partiell ogiltighet bör göra en prövning av om ett omformulerat patentkrav uppfyller kravet på tydlighet. Lagtexten i 7 kap. 5 bör därför utformas så att praxis enligt beslut G3/14 vid EBoA och Svea hovrätts domar i T och T kommer till uttryck däri.

6 6 Förutsättningarna för patentbegränsning (avsnitt 7.3) Den tydlighetsprövning som ska göras av ett patentkrav vid patentbegränsning bör överensstämma med vad som anförts ovan. Patentbesvärsrätten lämnar följande synpunkter på enskilda bestämmelser i förslaget till patentlag och patentförordning. PATENTLAG Kap. 2 Patenterbara uppfinningar Patenterbarhetsvillkoren 2 kap. 8 och 15 - Industriell tillämpbarhet PBR anser att samma ordalydelse bör användas i båda paragraferna. I 8 kan texten kan tillämpas industriellt ersättas med industriellt tillämpbar och formuleras enligt följande: Patent beviljas bara på en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och är industriellt tillämpbar. 2 kap Känd teknik PBR har inget att invända mot att begreppet känd teknik införs. Texten i 13 PL behöver justeras för att beskriva i vilken mån en tidigare inlämnad ansökan anses tillhöra känd teknik. Det bör tydligt framgå att i de fall där en tidigare ingiven svensk ansökan har blivit allmänt tillgänglig, dvs. tillhörde känd teknik redan på ingivningsdagen för den patentansökan som ska prövas, kan den användas vid bedömning av uppfinningshöjd. Den verkan en tidigare inlämnad ansökan som inte var offentlig på ingivningsdagen resp. var offentlig på ingivningsdagen har bör överensstämma med vad som anges i nuvarande 2 och 22 PL samt EPC artikel 54(3). Termen ansökningsdagen bör i bestämmelserna bytas mot termen ingivningsdagen, jämför 4 kap. 10.

7 7 Kap. 3 Ensamrätten 3 kap. 1 - Patentets skyddsomfång Om ritningarna, vilket föreslås i 4 kap. 2 (se nedan), anges i en separat punkt, bör texten kompletteras med att ledning får hämtas från beskrivning och ritning. Kap. 4 Patentansökan och meddelande av patent 4 kap. 2 - Ansökans innehåll Av 2 första stycket framgår att eventuella ritningar inte längre utgör en del av ansökans beskrivning utan utgör en egen separat del, se första stycket punkt 3. Detta skiljer sig från gällande patentlag. Denna utformning får konsekvenser vid hänvisning till beskrivningen i andra paragrafer, jämför exempelvis den föreslagna patentlagen 3 kap. 1, 4 kap. 2 och 26, 7 kap. 5 och 11. Bestämmelserna i patentlagen och patentförordningen behöver därför ses över och justeras. Det som nu anges i första stycket punkt 4 bör inte utgöra en separat punkt och kan lämpligen placeras i paragrafens andra stycke. Det påpekas att innehållet i första stycket punkt 5 delvis är det samma som i 3 kap. 1 i den föreslagna patentförordningen För att underlätta för läsaren kan punkterna i 2 första stycket lämpligen kastas om så att sammandraget behandlas i punkt 4. 4 kap. 4 - Beskrivningen Fjärde paragrafen lyder Beskrivningen av uppfinningen ska vara så tydlig och utförlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. I författningskommentaren anges att bestämmelsen brutits ut med artikel 83 EPC som förebild. Denna artikel avser dock Disclosure of the invention, dvs. en redogörelse av uppfinningen och är inte begränsad till ansökans beskrivningsdel ( the description ).

8 8 Bestämmelsen bör formuleras så att det framgår att det är ansökan, baserad på de delar som anges i 2 första stycket punkt 1-3, som ska innehålla en redogörelse för uppfinningen som är så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. Jämför även artikel 78 EPC som upptar beskrivning och ritning som separata delar men att det sedan enligt artikel 83 är hela ansökan the patent application som ska möjliggöra fackmannens utövande av uppfinningen. Vidare noteras att de villkor som enligt artikel 83 EPC ska uppfyllas, nämligen att beskrivningen av uppfinningen ska vara sufficiently clear and complete, innebär att beskrivningen ska vara tydlig och fullständig. Begreppet utförlig bör därför ändras till fullständig. 4 kap. 6 - Patentkraven Enligt författningskommentaren har första meningen i paragrafen regel 43.1 EPC som förebild. Lydelsen skiljer sig dock från förslagets förebild som föreskriver att the claims shall define the matter for which protection is sought in terms of the technical features of the invention, dvs. att patentkrav ska definiera vad som söks skyddat genom uppgifter om uppfinningens tekniska särdrag. Den föreslagna lydelsen kan tolkas på annat sätt än det avsedda. En uppfinning kan definieras med hjälp av förutom tekniska särdrag även icketekniska särdrag (se Case Law of the Boards of Appeal of the European Patent Office, 7th edition, 2013, I.A.1.4.3, Mixed inventions ). Någon bestämmelse om att tekniska särdrag ska ingå i patentkraven finns inte i nu gällande lag. Redan i 1 PL liksom i förslagets 1 kap. 1 anges att den som gjort en uppfinning kan efter ansökan beviljas (få) patent på uppfinningen. En uppfinning anses föreligga endast om den har teknisk karaktär och detta villkor ligger inneboende i begreppet uppfinning. Vid bedömning av om teknisk karaktär föreligger hos något som anges i ett patentkrav som innehåller både tekniska och icke-tekniska särdrag tas hänsyn endast till de i patentkravet angivna särdragen som bidrar till den tekniska karaktären. Vid senare bedöm-

9 9 ning av om nyhets- respektive uppfinningshöjdsvillkoret är uppfyllt beaktas endast sådana särdrag som bidrar till den tekniska karaktären. Frågan är om det finns behov av att införa en bestämmelse om att patentkraven ska innehålla tekniska särdrag när det redan ligger i uppfinningsbegreppet. Viktigare torde vara att ha en bestämmelse som säger att ett patentkrav ska innehålla de för den åsyftande verkan nödvändiga särdragen (Eller som det uttrycks i 12 patentbestämmelserna: Varje patentkrav skall ange de särdrag som är nödvändiga för att avsett resultat skall uppnås). Att det för detta krävs tekniska särdrag är självklart då det är en teknisk effekt som ska åstadkommas. I paragrafens andra mening föreskrivs att patentkraven ska vara klara och koncisa. I 4 samma kapitel anges med avseende på beskrivningen av uppfinningen att den ska vara tydlig. Frågan kan ställas varför termen klar ska användas för att ange de villkor patentkraven ska uppfylla medan termen tydlig anger de villkor beskrivningen ska uppfylla. Motsvarande engelska och tyska text i artikel 84 EPC är clear and concise respektive deutlich und knapp och i artikel 83 sufficiently clear and complete respektive deutlich und vollständig. Det är Patentbesvärsrättens uppfattning att termen tydlig bör användas för att beskriva hur uppfinningen ska anges i såväl krav som beskrivning. Av bestämmelsen bör således framgå att patentkrav ska ange de särdrag som är nödvändiga för att avsett resultat ska uppnås. De ska därutöver uppfylla villkoren att vara tydliga och koncisa och ha stöd i beskrivningen. 4 kap. 8 - Ansökans enhetlighet Bestämmelsen bör omformuleras så att den anger att patentansökan ska avse en enda uppfinning eller en grupp av uppfinningar som har ett sådant tekniskt samband att de inte kan anses omfatta av varandra oberoende uppfinningar. 4 kap. 9 - Delning Av paragrafen bör framgå att en avdelad ansökan bara får göras så länge som stamansökan (den ursprungliga ansökan) inte är slutligt avgjord.

10 10 Om grundhandlingsbegreppet avskaffas behöver tydliggöras vad som i en avdelad ansökans handlingar utgör motsvarighet till dagens grundhandling. Ingivningsdagen för en ansökan 4 kap. 10 Paragrafens sakliga innehåll är inte ändrat i förhållande till tidigare. Ingivningsdagen är dock ett centralt begrepp och får än större betydelse om grundhandlingsbegreppet utmönstras. I flera olika paragrafer refereras till tidpunkter som har rättsverkningar, t.ex. dagen före en patentansökan (2 kap.12 ), ansökningsdagen (2 kap.13 ) eller prioritetstidpunkt (6 kap.1 ). Innebörden av alla dessa regler är att knyta an till samma tidpunkt, dvs. en ansökans ingivningsdag, vilket bör klargöras genom att om möjligt använda det begreppet. 4 kap. 11 Paragrafen bör formuleras som följer: En ansökan som på sökandens begäran kommit till genom delning ska anses gjord samtidigt som den ursprungliga ansökan. Kap. 7 Invändnings- och begränsningsförfarandena 7 kap. 5 och 11 Bestämmelserna i 5 och i 11 första delen punkt 2 behöver justeras så att de förutsättningar som gäller för tydlighetsprövning av ändrade patentkrav enligt gällande praxis kommer till uttryck, se kommentarer till avsnitt 7.2 i betänkandet (Upprätthållande av patent i ändrad lydelse efter invändning). Även vad som sagts ovan under 4 kap. 6 bör beaktas. 7 kap. 7 Begäran om patentbegränsning Ordalydelsen i andra stycket andra meningen ger intryck av att tilläggsskydd skulle kunna patentbegränsas. Detta torde inte vara möjligt. Andra meningen bör därför tas bort från den föreslagna bestämmelsen. (Motsvarande ordalydelse i förslagets 8 kap. 1 är däremot adekvat.)

11 11 7 kap. 12 I andra meningen bör ordet gäller ersättas med orden får verkan. Kap. 8 Patentets upphörande och överföring 8 kap. 7 - Patentbegränsning vid partiell ogiltighet Texten i 7 punkt 1 bör justeras så att de förutsättningar som gäller för tydlighetsprövning av ändrade patentkrav enligt gällande praxis kommer till uttryck, se kommentarer till avsnitt 7.2 i betänkandet (Upprätthållande av patent i ändrad lydelse efter invändning). Även vad som sagts ovan under 4 kap. 6 bör beaktas. 8 kap Avstående från patent I första stycket andra meningen bör ordet gäller ersättas med orden får verkan. PATENTFÖRORDNING 3 kap. Patentansökan 3 kap. 6 - Beskrivningen I patentförordningen preciseras de villkor som ställs på ansökans olika delar. Vad gäller beskrivningen finns bara föreskrifterna i 1 och 6. Närmare bestämmelser om hur beskrivningen ska vara utformad saknas. Det noteras att de krav som ställs på ett sammandrags utformning, vilket inte får tillmätas någon särskild betydelse, är utförligare och tydligare än de krav som ställs på beskrivningen. När det gäller beskrivningens utformning anser PBR att patentförordningen behöver kompletteras. I regel 42(1)(c) EPC föreskrivs att beskrivningen ska innehålla en redogörelse av den uppfinning som söks skyddad på ett sätt som bidrar till att klargöra problemet, även om det inte uttryckligen betecknas så, och lösningen av detta och vidare en redogörelse av de (eventuella) tekniska/för-

12 12 delaktiga effekter som mot bakgrund av känd teknik särskilt uppnås med uppfinningen. Att beskrivningen uppfyller dessa villkor är av särskild vikt vid bedömning av uppfinningshöjd med den av EPO utvecklade s.k. problem/lösningsmetoden, vilken Sverige tillämpar sedan lång tid tillbaka. I metoden ingår som ett steg att knyta det problem uppfinningen avser att lösa till en lösning uttryckt i tekniska termer. De eventuella tekniska effekter som uppfinningen bidrar med ska kunna förstås. Varken nuvarande svensk lag och patentkungörelse eller förslaget innehåller något av de krav som ska ställas på en patentansökan i detta avseende, vilket är otillfredsställande. Patentbesvärsrätten anser därför att det bör övervägas att i patentförordningen föra in föreskrifter som i huvudsak motsvarar regel 42(1)(c) EPC. Regelverket skulle också vinna på att patentförordningen kompletteras med ett innehåll som motsvarar regel 42 1 (a), 1 (b), 1(d) och 1 (e) EPC. 3 kap Patentkrav 3 kap. 11 Bestämmelsen anger vad ett patentkrav ska innehålla och har som PBR har uppfattat det utformats med regel 43 EPC som förebild. Till skillnad från föreslagen lydelse framgår av regel 43 att med nödvändiga särdrag avses i det här sammanhanget sådana särdrag som tillhör känd teknik och som är nödvändiga (behövs) för att definiera uppfinningen. Dessutom ska ett patentkrav ange de särdrag vilka söks skyddade tillsammans med känd teknik. Av bestämmelsen bör således framgå följande. Ett patentkrav ska innehålla en benämning på uppfinningen, de tekniska särdrag som är nödvändiga för att definiera det patentsökta men som utgör del av känd teknik (ingress) och ett angivande av de särdrag som söks skyddade tillsammans med känd teknik (kännetecknande del).

13 13 3 kap. 12 Det uppfattas som att 3 kap. 12 andra stycket är tänkt att ha samma innebörd som nuvarande 15 patentkungörelsen men har formulerats så att det fått en annan innebörd. Texten behöver omformuleras så att det framgår att osjälvständigt patentkrav är sådant som definierar utföringsformer av ett överordnat patentkrav och innefattar samtliga bestämningar i detta patentkrav. 3 kap ny bestämmelse Utredningen föreslår ändrade regler för tillåtna kombinationer av självständiga patentkrav i en patentansökan. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i dag. Möjligheterna att beskriva en uppfinning i flera självständiga krav per kategori kommer enligt förslaget att inskränkas och endast tillåtas i de uppräknade fallen, vilka framgår av första stycket punkt 1-3. Detta skiljer sig från nuvarande regelverk som tillåter att en ansökan innehåller flera självständiga patentkrav per kategori. Någon motivering till ändringen ges inte. PBR ställer sig frågande till varför sökandens möjligheter att beskriva och skydda sin uppfinning i flera olika typer av utföringsformer ska begränsas på detta sätt. Bestämmelsen riskerar att skapa problem för många patentsökande och att leda till att mer komplicerade och svårgenomträngliga patentkrav kommer att skrivas för att ändå uppnå det skydd man vill erhålla. Patentbesvärsrätten anser att bestämmelsen inte bör införas i patentförordningen. Möjligen kan övervägas att i stället införa en bestämmelse som motsvarar regel 43 (5) EPC, nämligen att antal patentkrav ska vara rimligt med hänsyn till vad som söks skyddat. Den föreslagna bestämmelsen uppfattas ha tillkommit med regel 43(2) EPC som förebild. Om ändringen ändå skulle kvarstå påpekar Patentbesvärsrätten att formuleringarna i de uppräknade fallen behöver justeras för att spegla innehållet i regel 43(2). Bland annat är det föreslagna uttrycket besläktade produkter oklart. Termen interrelated products, som används i regel 43(2), avser produkter som har en särskild inbördes relation, t.ex. sändare mottagare, lås nyckel, dvs. föremål som interagerar med varandra och kan arbeta tillsammans.

14 14 Inter-related products kan även avse delsystem som ingår i ett system eller avse en mellanprodukt i förhållande till en slutprodukt. Detta synes inte helt stämma överens med det valda uttrycket besläktade produkter, vilket pekar på ett vidare tillämpningsområde. 3 kap. 14 Om oklarheten i patentlagens paragraf om enhetlighet kvarstår (4 kap. 8 ) behöver förordningen omformuleras så att det tydligt framgår att enhetlighetskravet gäller det patentsökta, dvs. patentkraven, jämför även regel 44(1) EPC. Oavsett detta borde texten i förtydligande syfte utformas i enlighet med regel 44 EPC och inriktas på det patentsökta. Exempelvis kan paragrafen inledas med Om i en ansökan patent söks på flera uppfinningar.. Vidare är det som ska bedömas vad varje uppfinning bidrar med utöver känd teknik. 3 kap Ändring av en patentansökan Genom att 19 patentförordningen hänvisar till 4 kap. 4 patentlagen och säger att ändringar får göras om de är nödvändiga för att uppfylla kraven i den bestämmelsen öppnas dörren för väsentligt större ändringar i en redan ingiven patentansökan än vad som är fallet både hos EPO och i nuvarande svensk handläggningspraxis. Genom att uttryckligen tillåta sökanden att i beskrivningen rätta till brister genom att komplettera med information som möjliggör för fackmannen att utöva uppfinningen kan patenterbarhetsprövningen komma att omfatta ny information. I bestämmelsen anges visserligen att ändringarna inte får innebära att det framstår som om patentkraven omfattar något annat än det som har motsvarighet i ansökan på ingivningsdagen men lämnar öppet för ändringar av beskrivningen. Artikel 123(2) EPC föreskriver att en patentansökan eller patent inte får ändras på sådant sätt att den kommer att innehålla något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen. Vid EPO gäller att en ansökan redan på ingivningsdagen måste innehålla en så tydlig beskrivning att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen.

15 15 Utgångspunkten bör vara att vid bedömning av vilka ändringar som är tillåtna att göra i en ansökan eller i ett patent ska Sverige följa samma regler och praxis som EPO. 19 patentförordningen bör därför utformas så att den stämmer överens med innehållet i artikel 123 (2) EPC. I 17 fjärde raden bör eller ersättas med och. 7 kap. Internationella ansökningar 7 kap. 7 När det gäller utredningens förslag till reglering av diariet över internationella patentansökningar kan det ifrågasättas om den föreslagna regleringen står i full överensstämmelse med Sveriges konventionsåtagande i förhållande till PCT. Om diariet blir offentligt förefaller det tveksamt om PRV som PCT-myndighet i så fall uppfyller sitt åtagande enligt artikel 30, att endast dela med sig av sådana uppgifter som anges i punkt (2)(b). Detta yttrande har beslutats av Patentbesvärsrättens ordförande Peter Strömberg. I den slutliga handläggningen har deltagit patenträttsråden Stefan Svahn och Heléne Eliasson, föredragande. Peter Strömberg Heléne Eliasson