VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet

Relevanta dokument
Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Rusmedel ur barnets synvinkel

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Våld i nära relationer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Definition av våld. Per Isdal

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Definition av våld och utsatthet

En liten bok om. komplext. trauma

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

otrygg, kränkt eller hotad

Lite info om hälsa & livsstil

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som förlorat di barn

Kris och Trauma hos barn och unga

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Barnets vardag efter separationen

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Handlingsplan. Våld i nära relationer 2018/2019

Trauma och återhämtning

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Det påverkar dig och andra

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Vad är psykisk ohälsa?

Drogpolicy och Beredskapsplan

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Att ställa frågor om våld

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Att vara anhörig till personer med psykisk ohälsa- Analys av anhörigas erfarenheter som de beskrivs i Blandade lärande nätverk

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Våld i nära relationer

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Våld i nära relationer

DEL 1 information till föräldrarna. Barnets vardag efter separationen. Plan för samarbetet mellan föräldrarna

När mamma eller pappa dör

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Välkomna! Våld i nära relationer

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Barn och ungas utsatthet för våld

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

När någon i familjen fått cancer

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Transkript:

VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet Våld i närrelationer och skilsmässa; vad betyder det för barn och föräldraskap VASA 10.4.2014 kl. 10.10 11.00 Marjatta Karhuvaara / Sanna Kaitue

Våld i nära relationer och separation; inverkan på barn och föräldraskap SEPARATION KAN VARA EN LIVSFARLIG TID VÅLDETS KONSEKVENSER FÖR FÖRÄLDRASKAPET BARN SOM SUBJEKT FÖR VÅLD

SEPARATION KAN VARA EN LIVSFARLIG TID

Separation kan vara en livsfarlig tid Våld i nära relationer upphör inte alltid även om parrelationen slutar med separation. Vid separation kan våldet tillspetsas och det kan även fortsätta efter separationen. Separation är en klar riskperiod vad gäller utsatthet för våld. I sig är separation inte en våldsutlösande faktor, om det inte förekommit våld tidigare under parrelationen. Våldet i parrelationen fortsätter i allmänhet i form av trakasserier, hot och stalkande efter separationen. Om våldet i parrelationen fortsätter kan det påverka barnen även efter separationen. Om det förekommit våld i parrelationen har barnet levt i en miljö som präglats av våld och rädsla, även om barnet själv inte varit föremål för föräldrarnas våldsgärningar. Vid separation kan även barn bli föremål för direkt våld.

En person som beter sig våldsamt mot sin partner kan sträva efter total kontroll över partnerns liv. Separationen konkretiserar förlusten av kontroll, vilket kan utlösa rädsla hos den våldsamma parten för att även förlora relationen med barnen. Eftersom känslan av att förlora kontrollen är störst just vid tidpunkten för separationen är det av största vikt att sörja för våldsoffrets och barnens säkerhet vid separation. Då finns det inte heller skäl att ifrågasätta våldsoffrets rädsla för sin eller sina barns säkerhet.

VÅLDETS KONSEKVENSER FÖR FÖRÄLDRASKAPET

Våldets konsekvenser för föräldraskapet Myter/brottsoffrens erfarenheter Hur känns det att vara utsatt för våld? Vad är det som händer med en person som utsätts för våld i hemmet? Varför stannar våldsoffret i parrelationen? Det finns olika myter om personer som utsatts för våld i nära relationer: de är svaga människor som vill bli underkuvade, de själva uppmuntrar till våld och väljer våldsamma partner. Dessa myter lägger ansvaret för våldet på objektet, inte på förövaren. Fysiskt våld föregås ofta av långvarigt psykiskt våld. Offrets livsrum och handlingsförmåga skärs ner. Offret vågar inte leva ett "normalt" liv. Förövaren försöker bryta ner offrets subjekt, så att offret inte längre existerar utan förövaren. Vad händer med föräldraskapet hos den som upplevt våld?

Våldets konsekvenser för föräldraskapet Ingen vill vara föremål för regelbundet våld. Varför lämnar inte våldsoffret parrelationen? Nedsatt självkänsla och handlingsförmåga, trötthet, orkar inte fatta beslut Det är typiskt att förövaren beskyller offret för våldet tills offret själv börjar tro sig vara skyldig till det våld som utövas av den andra parten. Målet är att rädda familjen och hoppas på att våldet upphör. Rädsla för konsekvenserna av separation: våld och hämnd, barnens säkerhet, förlust av vårdnaden om barnen eller hemmet till den andra/hot Ekonomiska omständigheter: förlust av hem och levnadsstandard, beroende av den andra, avsaknad av yrke Ensamhet och avsaknad av stödjande nätverk (oberoende av våld) Isolering från släktingar och vänner (pga. våldet)

Våldets konsekvenser för föräldraskapet Väljer jag bra alternativ? Eller dåliga? Om det har förekommit våld i familjen måste den förälder som överväger separation ofta välja mellan två dåliga alternativ: - Meddelande om separation kan aktivera våldet eller hot om våld - Å andra sidan är det en risk att stanna i parrelationen, om partnern trots löften om ändring fortsätter att bruka våld För myndigheter kan skydd för barnen mot en våldsam förälders krav verka som en förhastad reaktion och som en åtgärd som begränsar den andra förälderns föräldraskap, medan tillmötesgåendet av kraven kan tolkas som oförmåga att skydda barnet

Våldets konsekvenser för föräldraskapet Vad händer med förövarens föräldraskap? En person som brukar våld i familjen specialiserar sig inte på våld som riktar sig mot partnern eller barnet, utan uttrycker sin allmänna våldsbenägenhet i form av våld mot olika parter. Förövaren kan också mena att våldet beror på offret, stress, barndomen, alkohol och andra externa faktorer. Det kan manifesteras så att förövaren till exempel - skapar en spänd stämning - inte är emotionellt närvarande eller tillgänglig - inte avslöjar sig själv, att visa känslor är ett tecken på svaghet - kan vara oförutsebar, humöret är ombytligt - kan vända upp och ner på saker och ting En förälder som utövar våld och kontroll ger barnet en snedvriden bild av dynamiken i normala parrelationer och familjer, och därför kan våldet bli en beteendemodell och en konfliktlösningsmetod även för barnet

En förälder som misshandlar barnen har ofta bristande självkontroll och benägenhet till asocialt beteende. Personen reagerar mer irriterat på barnets känsloutbrott, det får mindre stöd och dess behov beaktas inte i tillräcklig grad. Föräldern är auktoritär och fientlig och har orealistiska förväntningar på barnen. (Krug 2005.)

Våldets konsekvenser för föräldraskapet Föräldraskapet kan vara i en kris och ofta tunt på bägge håll Våld i barnfamiljer är i sig ett tecken på bristfälligt föräldraskap Försummelse föräldern orkar eller kan inte vara närvarande för barnet, förälderns illamående och besvikelser tar alla krafter Likgiltighet, oförståelse våldssituationer och tal om dem i barnens närvaro, underskattning av barnens erfarenheter Blir också barnet föremål för direkt våld? Kan också öka sannolikheten för våld bland barn som upplevt våld Är barnet en spelpjäs och förmedlare mellan föräldrarna? Utnyttjas barnet som ett föremål för hämnd och våld efter separationen?

Enligt studier verkar det som om konsekvenserna av våld för föräldraskapet är särskilt starka när föräldrarna själva upplevt våld i barndomen: föräldrar som misshandlats som barn är benägna att utsätta sina egna barn för motsvarande gärningar (t.ex. Suokas-Cuncliffe 2006) Föräldrar som misshandlats som barn i kombination en våldsam parrelation har konstaterats leda till att föräldrar blir mer straffinriktade och inflexibla än föräldrar som inte utsatts för misshandel. De är också mindre beredda att resonera, mer ovilliga att låta barnen agera autonomt, mer missnöjda med barnets beteende och argsintare än andra föräldrar Föräldrar som misshandlar sina barn ställer ofta orealistiska förväntningar på dem. De kan bland annat utgå från att barnen ska uppfylla moderns, faderns eller partnerns roll, vilket med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå är olämpligt. Sådana krav kan öka trotsigt beteende hos barnet, vilket i sin tur ökar risken för våld

BARN SOM SUBJEKT FÖR VÅLD

Barn som subjekt för våld - våld påverkar alltid barnet Våld i familjen påverkar alltid barnet, även om det inte är direkt utsatt för det utan endast vittne Enligt en studie av UNICEF är 61 000 finländska barn utsatta för familjevåld Enligt en engelsk studie är 90 procent av barnen i samma eller intilliggande rum när våld brukas i hemmet Enligt Ellonens studie hade 65 procent av de barn som sett våld mellan föräldrarna även själva varit utsatta för våld Enligt den engelska studien blir uppskattningsvis hälften av de barn som bevittnat familjevåld själva föremål för våld. Vart fjärde barn har bevittnat familjevåld, och i ca hälften av dessa fall har det förekommit fysiskt våld, och i 13 procent av fallen har det använts vapen eller andra föremål

Barnet vet - barnet kan vara närvarande i våldssituationer på flera sätt som föremål för våld eller i en förälders famn som ögonvittne som åhörare i ett annat rum som ingripande i våldssituationer som vittne till spår av våld som någon som tvingats att vara tyst eller stanna i eget rum så länge våldet pågår som någon som känner den hotfulla stämningen i hemmet: rädd och ständigt orolig för det som pågår i hemmet

Barnet förstår inte och kan inte skydda sig Att se situationen som våld kan vara svårt. Barn ser inte på situationen med vuxnas ögon, och barn har inte nödvändigtvis en uppfattning om vad trygghet som hör till ett normalt familjeliv är En förälder som brukar våld ställer barnet i en motstridig situation. Samma person har två motstridiga sidor: den som ger omsorg och skapar skräck Ett litet barn kan inte skilja mellan sig själv och sina föräldrar. Rädslan att förlora en förälder och erfarenheten av att våldet mot ena föräldern även riktar sig mot barnet självt

Barnet kan inte skydda sig mot våld som brukas av närstående eller mot en uppväxt i en otrygg omgivning En ständig beredskap belastar barnet. Barn ska inte ansvara eller sörja för sin egen eller sina närståendes trygghet Ur barnets perspektiv slutar våldet inte med separation och rädslan för en våldsam förälder försvinner inte barn separerar inte från föräldrarna

Barn kan få olika symptom - Kan ett barns rädslor och oro synliggöras? Vem ser det hela med barnets ögon? visar nödvändigtvis inga känslor kan vara rädd för föräldern eller arg på den för att den inte kan separera från den våldsamma partnern är lojal mot bägge föräldrar och berättar i allmänhet inte lätt om våld förstår inte och kan inte klä sina känslor i ord på samma sätt som vuxna kan också försöka behaga föräldern på ett överdrivet sätt för att motverka våldsamt beteende kan ha skuldkänslor för våldet kan vara rädd och orolig hela tiden och överallt, sorg över en förlorad barndom även hot är tillräckligt för att ändra barnets beteende och sinnestillstånd

Barnet kan reagera på olika sätt - följderna kan vara långsiktiga Barn som utsatts för våld har konstaterats lida av många slags fysiska och psykiska symptom både som barn och som vuxna: ångest, aggressivitet, posttraumatiska stressreaktioner, ätstörningar, sänkt självkänsla, rädsla, utvecklingssvårigheter Ständiga traumatiska erfarenheter i barndomen kan orsaka allvarliga psykiska skador, t.ex. ett kroniskt stresstillstånd orsakar förändringar i hjärnverksamheten, av vilka en del syns även när barnet blivit vuxen. Andra symptom är ständig omsorg om föräldern, telefonsamtal och kontroll, frånvaro från skolan, återkommande magproblem, sömnproblem, depression, sociala problem, glömska, försämrad skolframgång Påverkar flera generationer (modellinlärning, aggressioner, sämre självkänsla och risk för marginalisering)

Barnet som medel för hämnd och våld En person som brukar våld kan försöka hålla kvar sin partner i förhållandet genom att manipulera den att tro sig vara otillräcklig som förälder: ogrundade barnskyddsanmälningar, hot om att partnern går miste om vårdnaden vid separation En person kan också fortsätta att bruka våld efter separationen genom att använda vårdnaden och umgängesrätten som medel för hämnd och svepskäl för kontroll, trakasserier och hot Barn kan utsättas för lögner om den andra föräldern, de kan manipuleras, utpressas, hotas, tvingas att förolämpa den andra föräldern och lockas till gemensamma hemligheter. Den ena föräldern kan också försöka luska fram ärenden som gäller den andra föräldern via barnen Barnet kan isoleras från den ena föräldern, släktingar och vänner En förälder kan överge barnet helt eller hota göra det om den andra föräldern inte går med på kraven