Ämneslärarprogrammet STUDIEHANDLEDNING. Kurs PE024G: Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng

STUDIEHANDLEDNING Kurs PE024G: Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Kursen ges inom programmet:, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng 2019-08-29/Kurslaget UVK I 1

Kursledning, kurslag och utbildningsadministration Kursansvar: Andreas Mårdh Delkursansvar: Delkurs 1: Delkurs 2: Delkurs 3: Delkurs 4: Utbildningsadministration: Lisbeth Stedt Lisbeth Stedt Thomas Asklund Anna-Lova Rosell Sofia Folkesson Examinator: UVK I, Erik Andersson Seminarieledare/lärare: Enhetschef: Thomas Asklund Anders Hagsten Anders Hallman Karl Jansson Andreas Mårdh Sebastian Piepenburg Lisbeth Stedt Lars Erikson Kontaktuppgifter: fornamn.efternamn@oru.se 2019-08-29/Kurslaget UVK I 2

Innehållsförteckning Välkommen till ämneslärarprogrammet och till studier i pedagogik... 4 Studentcentrerat lärande - kursens grundläggande pedagogiska struktur... 4 Studentinflytande delaktighet... 5 En vetenskaplig grund... 5 Verksamhetsperspektiv... 6 Kursens struktur och studieformer... 6 Examination och betyg... 8 Eventuell frånvaro delkurs 1, 2 och 3... 8 Eventuell frånvaro delkurs 4... 9 Viktiga datum... 9 Uppsamlingsseminarier... 9 Omexaminationstillfällen... 10 Delkurs 1 Individuellt paper...10 Delkurs 2 Examinationsseminarium 2:5...10 Delkurs 3 Individuell skriftlig uppgift... 10 Delkurs 4 Individuell skriftlig uppgift... 10 Länkar till viktiga dokument och informationsblad... 10 Delkurs 1 Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng...11 Delkurs 2 Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng... 20 Delkurs 3 Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng...27 Delkurs 4 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 1, 7,5 högskolepoäng... 35 2019-08-29/Kurslaget UVK I 3

Välkommen till ämneslärarprogrammet och till studier i pedagogik utbildningsvetenskaplig kärna I Den studiehandledning du läser just nu är en introduktion till dina studier i pedagogik och till den första kursen inom ämneslärarprogrammets utbildningsvetenskapliga kärna. Studiehandledningen ska utgöra ett stöd för dig som student och utgår ifrån kursplanen. I pedagogik står människan som lärande varelse i centrum och det är framförallt villkoren för detta lärande som utgör pedagogikens studieområde. Det handlar om socialisations- och kommunikationsprocesser i familj och kamratrelationer, förskola, skola och utbildning, i arbetslivet och alla de institutioner och organisationer som omfattar människors liv. Studier i pedagogik innefattar också frågor om hur normer, värden och kunskaper formas, etableras och förändras över tid i olika sociala och kulturella sammanhang. Att som lärarstudent möta pedagogikens studieområde innebär med andra ord att du systematiskt och genom ihållande tankeverksamhet reflekterar kring sådana frågor och processer som rör utbildning och samhälle i bred bemärkelse. Studentcentrerat lärande - kursens grundläggande pedagogiska struktur Kursens grundläggande pedagogiska struktur utgår från ett antagande om lärande som en aktiv och kommunikativ process. Lärande och undervisning formas i samspel mellan lärare och studenter och mellan studenter och riktas mot kursplanens mål. Det är i relation till dessa mål som du både planerar och presenterar resultatet av dina studier. Det är också i relation till dessa mål som du examineras. Vi som arbetar med kursen har ambitionen att du, med dina erfarenheter, förväntningar och framtida yrkesmål, utvecklar en såväl självständig som kritisk och undrande hållning till omvärlden. Den pedagogiska grundsyn som genomsyrar kursen kallar vi studentcentrerat lärande. Vi vill rikta ditt intresse mot kursinnehållet som något du aktivt och kritiskt bearbetar både enskilt och tillsammans med andra. Studentcentrerat lärande förutsätter att du intar en självständig roll i dina studier och tar eget ansvar för ditt lärande, deltar aktivt i den undervisning som erbjuds vid universitetet och i den verksamhetsförlagda utbildning som är förlagd till skolan. Vi lägger stor vikt vid ditt eget tänkande och ditt eget skrivande av texter. Samarbetet med studiekamraterna och de gemensamma samtalen är mycket betydelsefulla. I kursen som helhet ska studierna anknyta till dina egna erfarenheter, intressen och frågeställningar. Det studentcentrerade lärandet är något som sker tillsammans med andra. Därför är det viktigt att du och dina studiekamrater reflekterar över ert gemensamma arbete och hur ni kan gå vidare i lärprocessen. En del i denna process kan vara att ni ställer samma reflekterande frågor till ert gemensamma arbete som du själv ställer till det egna lärandet. Det är samtidigt angeläget att du ser dig själv som huvudperson i den pågående lärprocessen; det är du som genom att aktivt delta, att engagera dig i dina studier och att ta ansvar för de val du gör, skapar förutsättningar för goda studieresultat. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 4

Ditt inflytande, delaktighet och engagemang i dina studier är en betydelsefull faktor för dina studieresultat. Därför är det viktigt att du har en kritisk/vetenskaplig hållning gentemot den kurs du läser samt att du förhåller dig kritiskt/reflekterande till ditt eget lärande. Att ställa sig frågan vad har jag lärt mig idag? kan vara ett sätt att påbörja en reflektionsprocess, där du, dina tankar och handlingar står i fokus. Vad har jag gjort idag? och vad skulle jag kunna göra imorgon? är frågor som kan vara stöd i ditt fortsatta reflekterande över ditt lärande i relation till de mål du satt och de mål som gäller för kursen. Studentinflytande delaktighet Studentinflytande och delaktighet kan ses ur flera perspektiv. Ett perspektiv handlar om kursvärdering och studentrepresentation. Kursvärdering genomförs i helgrupp i samband med delkursslut, och kursen som helhet granskas i en universitetsgemensam webbaserad kursvärdering. Vid dessa tillfällen ställs frågor dels om din delaktighet och ditt engagemang i kursen, dels om din uppfattning av kursens innehåll och struktur. Det gäller bland annat tydlighet (t ex hur du uppfattar beskrivningar och instruktioner i studiehandledningen) och planering (t ex hur du uppfattar balansen mellan föreläsningar och seminarier i delkurserna), men även hur du uppfattar kurslitteraturen, föreläsningar och andra aktiviteter. Som student har du även möjlighet att bli representant för dina studiekamrater i olika universitetsgemensamma organ som behandlar utbildningsfrågor. Inom dessa organ finns det stora möjligheter till inflytande över utbildningens innehåll och utformning. Det är därför viktigt att du tillsammans med dina studiekamrater lyfter de frågor som ni tycker är viktiga i kursvärderingar som genomförs och genom studentrepresentanter. Ett annat perspektiv på delaktighet handlar om studenters direkta inflytande över seminariernas utformning och upplägg. I kursen planerar nämligen varje lärare sin undervisning i samråd med sina studenter. Sinsemellan befolkas dock seminariegrupperna av individer med olika önskemål, viljor och intressen vilket innebär att undervisningen kan komma att te sig olika i olika grupper. Alla studenter behandlar visserligen samma litteratur, vägleds av samma kursmål och examineras enligt samma betygskriterier men en i alla avseenden identisk undervisning kan inte erbjudas om studenters möjligheter till inflytande och delaktighet ska visas hänsyn. Samma mål kan med andra ord nås på olika sätt med olika behov i åtanke och därför erbjuds i kursen en likvärdig men inte likadan undervisning. En vetenskaplig grund Lärarutbildning är en högskoleutbildning och kännetecknet för en sådan är att den vilar på vetenskaplig grund. Lärarutbildningarna regleras av högskolelagen och högskoleförordningen. Enligt högskolelagen skall studenterna under de samlade studierna på grundnivå utveckla förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: 2019-08-29/Kurslaget UVK I 5

söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (SFS 2009:1037 Högskolelagen). Det innebär att du förväntas utveckla olika förmågor och kunskaper för det kommande yrket, vilket bland annat görs genom att du tar del av ett särskilt språk och språkbruk. Den vetenskapliga grunden framkommer i kursens målbeskrivningar, i kurslitteraturen och i kursens pedagogiska struktur. För dig som studerande handlar det om att läsa vetenskaplig litteratur, författa texter av vetenskaplig karaktär, kritiskt granska texter och andra framställningsformer, samt att under kursens gång utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till lärande och undervisning och därigenom förvärva en självständig och kritisk hållning. Verksamhetsperspektiv Under den verksamhetsförlagda utbildningen har du möjlighet att tillägna dig ett verksamhetsperspektiv; att lära känna ditt framtida yrkessammanhang, lärare, elever, föräldrar och övrig skolpersonal samt att reflektera över ditt uppdrag och dina uppgifter som lärare. Studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen ska ses som en möjlighet att i skolans verksamhet bredda, fördjupa och problematisera det kursinnehåll som du bearbetar inom universitetsstudierna. Kursens struktur och studieformer I kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I behandlas relationen mellan pedagogik/utbildningsvetenskap och verksamheten i skolan. Relationen framträder i såväl kursens innehåll som i dess undervisningsformer. Studierna är förlagda både till universitet och till skola. Det innebär bland annat att du möter lärare och kursinnehåll i olika pedagogiska sammanhang. Kursen är indelad i fyra delkurser, och varje delkurs innehåller ett antal teman. I dessa teman bearbetas delkursens innehåll utifrån olika perspektiv. Att kursinnehållet struktureras tematiskt betyder dels att du både får ett övergripande innehåll att arbeta med (temats kärna ), dels att du kan ta dig an detta innehåll utifrån de frågor och intresseområden som du och studiegruppen ser som mest angelägna. I varje delkurs belyses ett specifikt pedagogiskt och utbildningsvetenskapligt innehåll. Samtidigt är delkurserna sammanflätade med varandra genom kursens övergripande mål och innehåll (se kursplanen). Det betyder att samma kursmål kan återkomma inom olika delkurser eftersom vissa delar av kursinnehållet inte låter sig fångas inom ramen för en specifik delkurs. Med andra ord, kursinnehållet formas både inom ramen för olika delkurser och inom kursen som helhet. Två centrala kunskapsområden som återkommer under kursen är utbildningsvetenskap som ger en vetenskaplig grund och verksamheten i skolan som ger ett verksamhetsperspektiv. De fyra delkurserna består av: Delkurs 1: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng 2019-08-29/Kurslaget UVK I 6

Delkurs 2: Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng Delkurs 3: Utbildningens historia, organisation och värden, 7,5 högskolepoäng Delkurs 4: Verksamhetsförlagd utbildning 1, 7,5 högskolepoäng Delkurserna 1, 2 och 3 är förlagda till universitetet. Delkurs 4 är förlagd till skolans verksamhet, samtidigt som den innehållsligt och tidsmässigt är relaterad till delkurserna 1 och 2. Delkurserna är utlagda under terminen på följande sätt (den övre raden visar veckonummer, den undre visar delkursnummer): 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 1 2 3 1 1 1 1/4 1 4 4 4 2 2 2/4 4 4 2 2 3 3 3 3 3 Följande studieformer återkommer under kursens gång: Föreläsning campus: Föreläsningar på campus äger rum enligt schema (se Örebro universitets hemsida). Webbföreläsning: Webbföreläsningar publiceras i Blackboard. Du kan lyssna när du vill och hur många gånger du vill under kursens gång. Seminarium/workshop: Seminarierna utgör tillsammans med litteraturen navet i undervisningen. Varje seminariegrupp består av ungefär 16 studenter och en seminarieledare. Vid seminarierna diskuteras litteratur, föreläsningar, studenttexter och aktuell skoldebatt. Varje seminarium avslutas också med en reflektion om dess innehåll och genomförande, samt en planering av nästkommande tillfälle. Märk väl att seminarier inom högre utbildning på intet sätt är läxförhör. Inte heller utgör de forum för debatt eller terapeutiska samtal. Det goda seminariet är snarare ett tillfälle för öppen diskussion där skolans verksamhet offentligt kan prövas. Seminariet utgör med andra ord ett tillfälle för studenter och lärare att testa sina tankar och idéer om utbildning, och tillsammans undersöka pedagogiska frågor som inte alltid har enkla eller ens endast ett svar. Som sådant förutsätter seminarieformen att alla deltagare kommer belästa, har genomfört förberedande uppgifter och under seminariet aktivt bidrar till samtalet. På motsvarande vis förväntas det av läraren att denna erbjuder öppna och genuina frågor, formulerar pedagogiska problem vilka gemensamt kan undersökas samt vägleder diskussionen. Studiegruppsarbete: Varje seminariegrupp är indelad i flera studiegrupper, som arbetar enligt de riktlinjer som seminariegruppen gemensamt beslutat. Studiegruppen kan bestå av 3 5 personer. Deltagarna i gruppen varierar under kursens gång. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU): Under VFU-perioderna har du kontinuerlig kontakt med din VFU-handledare. Studierna inleds med ett planeringssamtal och avslutas med ett utvärderingssamtal. Under VFU-perioderna kommer du också att arbeta med de studieuppgifter som ingår i delkurs 4, Verksamhetsförlagd utbildning 1. VFU-placering och information om hur 2019-08-29/Kurslaget UVK I 7

du söker plats finner du på https://www.oru.se/utbildning/lararutbildning/vfu/ fr.o.m. början av september. Litteraturstudier: Kurslitteraturen är en väsentlig del i dina studier och behandlas såväl vid studiegruppsarbete som seminarier. Då litteraturen tillsammans med seminarierna utgör kursens nav är det viktigt att i god tid förbereda och beställa den litteratur som ska läsas inför seminarierna. Litteraturen är förankrad i pedagogisk forskning och utgör en central del av kursens vetenskapliga grund. Examination och betyg Examination innebär att din kunskap och förståelse likväl som din färdighet, förmåga och ditt förhållningssätt prövas för betyg på hel kurs eller del av kurs. Under kursen prövas du genom olika examinationsformer, såväl skriftliga som muntliga, enskilda eller i grupp. Du uppmanas att på olika sätt använda dig av interaktiva medier. Kursplanen anger delkursernas olika examinationsformer, vilka också framkommer när delkurserna beskrivs längre fram i studiehandledningen. Örebro universitet använder sig av ett system för kontroll av plagiat, Urkund (se information på Blackboard och URKUNDS plagiathandbok). Fusk och plagiat anmäls till rektor/disciplinnämnden, för information och studenters rättigheter och skyldigheter, se universitetets hemsida: https://www.oru.se/student/studenters-rattigheter-och-skyldigheter/fuskoch-disciplinarenden/ Bedömning och betygssättning utgår ifrån de mål som formulerats i kursplanen. 1 Målen är skrivna för hel kurs, och vilka mål som gäller för varje delkurs står i relation till delkursens innehåll. Delkurs 1-4 betygssätts med betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Ett moment i delkurs 2 och delkurs 4 betygssätts enbart med betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G), se kursplan. Seminarier med tillhörande uppgifter är obligatoriska moment. Istället för betygsskala används DT (deltagit) vilket krävs för att få betyg på hel kurs (UVK I, 30hp). Eventuell frånvaro delkurs 1, 2 och 3 Frånvaro från ett seminarietillfälle under en delkurs ersätts genom att dels göra den ordinarie seminarieuppgiften och dels genom att göra en skriftlig ersättningsuppgift som förbereds och utförs enligt följande: 1. Läs kurslitteraturen till det aktuella seminariet. 2. Samtala med en student om vad hen lärde sig och uppfattade som viktigt på seminariet så att du får en överblick över vad som togs upp. 3. Författa en text utifrån kurslitteraturen och samtalet som behandlar de centrala begrepp, teorier och idéer som berördes under seminariet samt vilken betydelse de har för skolans praktik. Texten ska omfatta 2 sidor och läggas in i Blackboard under Skriftliga ersättningsuppgifter innan delkursens slut. 1 Se vidare i Regler för examination för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på Örebro universitets hemsida: https://www.oru.se/student/studenters-rattigheter-och-skyldigheter/examination/ 2019-08-29/Kurslaget UVK I 8

Om frånvaron uppgår till två frånvarotillfällen under en och samma delkurs, ersätter den studerande det första tillfället enligt ovan, och det andra genom att delta i uppsamlingsseminarium. Inför detta uppsamlingsseminarium så förbereder sig den studerande genom att göra samma skriftliga ersättningsuppgift som ovan och redovisar den på seminariet samt deltar i diskussioner kring det aktuella kursinnehållet. Kom ihåg att ta med relevant kurslitteratur. Om den studerande har tre eller fler frånvarotillfällen under en och samma delkurs, så ersätts det första och andra tillfället enligt ovan, medan det tredje ersätts med extrainsatt uppsamlingsseminarium som kan vara gemensamt för alla delkurser och övriga tillfällen ersätts nästa gång kursen ges. Den som deltar i extrainsatta uppsamlingsseminarier förväntas: 1) hålla enskilda och väl förberedda föredrag om femton minuter utifrån de instruktioner som finns till respektive seminarium, 2) agera som respondent på andra studenters föredrag, 3) kunna besvara seminarieordförandes frågor som kan vara av kunskapsprövande karaktär. Studenten ansvarar själv för att anmäla sig till uppsamlingsseminarium (uppgifter om uppsamlingsseminarierna finns nedan under Viktiga datum ). Eventuell frånvaro delkurs 4 Vid frånvaro från den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenten i samråd med VFUhandledare på VFU-skolan komplettera denna inom kursens ram. Med kursens ram avses UVK I, 30 hp, hösten 2019. Frånvaro från ett seminarietillfälle ersätts genom att studenten förlänger den ordinarie skriftliga seminarieuppgiften med 1 A4-sida. Frånvaro från två seminarietillfällen ersätts med deltagande i uppsamlingsseminarium. Viktiga datum Uppsamlingsseminarier Anmälan till uppsamlingsseminarier görs till utbildningsadministrationen via e-post utbildningsadm.humus@oru.se senast två dagar före uppsamlingsseminariet. Vid följande tillfällen hålls uppsamlingsseminarier: Delkurs 1: måndagen den 28 oktober 2019 kl. 13.15 15.00, sal se schema Delkurs 2: måndagen den 16 december 2019 kl. 15.15 17.00, sal se schema Delkurs 3: fredagen den 17 januari 2020 kl. 13.15 17.00, sal se schema Delkurs 4: onsdag 18 december 2019, kl. 13.15 15.00, sal se schema. Gemensamt uppsamlingsseminarium för delkurserna 1, 2 och 4: Måndagen den 13 januari 2020 kl. 13.15 16.00, sal enligt schema. Anmälan till detta uppsamlingsseminarium görs senast två dagar före till utbildningsadministrationen via e-post utbildningsadm.humus@oru.se. Skriv namn, personnummer, vilken inriktning, vilken delkurs och vilket seminarium som det gäller. Gemensamt uppsamlingsseminarium för samtliga delkurser: Ytterligare ett uppsamlingsseminarium som omfattar samtliga delkurser erbjuds i augusti 2020. Tider och lokaler annonseras senare. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 9

Omexaminationstillfällen Skriftliga omexaminationer ska läggas upp under Omexaminationer i Blackboard. I den reviderade texten ska bearbetningar som gjorts tydligt framgå. Anmälan till omexamination görs till utbildningsadministrationen via e-post utbildningsadm.humus@oru.se senast två dagar före omexamination. Vid följande tillfällen hålls omexaminationer: Delkurs 1 - individuell skriftlig uppgift Ordinarie tillfälle: söndag 6 oktober 2019, kl. 23.59 Omexamination I: söndag 10 november 2019, kl. 23.59 Omexamination II: augusti 2020. Mer info meddelas senare. Delkurs 2 - Examinationsseminarium 2:5 Ordinarie tillfälle: fredagen den 15 november 2019, enligt schema Omexamination I: fredagen den 20 december 2019, kl. 13.15 17.00 sal se schema Omexamination II: augusti 2020. Mer info meddelas senare. Delkurs 2 - Skriftlig salstentamen Ordinarie tentamen: fredagen den 13 december 2019 Omtentamen I: lördagen den 1 februari 2020 Omtentamen II: augusti 2020. Mer info meddelas senare. Se Studenttjänster för exakta tider, salar och anmälan. Delkurs 3 - Individuell skriftlig uppgift Ordinarie tillfälle: söndag 19 januari 2020, kl. 23.59 Omexamination I: söndag 23 februari 2020, kl. 23.59 Omexamination II: augusti 2020. Mer info meddelas senare. Delkurs 4 - Individuell skriftlig uppgift Ordinarie tillfälle: söndag 1 december 2019 kl. 23.59 Omexamination I: fredagen den 10 januari 2020, kl. 23.59 Omexamination II: augusti 2020. Mer info meddelas senare. Länkar till viktiga dokument och informationsblad Examensordning enligt högskoleförordningen Utbildningsplan för ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300 hp Kursplan för kursen PE024G Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 hp Information om och reglering av verksamhetsförlagd utbildning Information om studenters rättigheter och skyldigheter vid fusk och plagiat 2019-08-29/Kurslaget UVK I 10

Delkurs 1 Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng I delkursen perspektiveras undervisning och utbildning som en fråga om möten mellan människor. Vad gäller sociala relationer behandlas elevers relationsskapande processer och hur dessa påverkar elevernas förutsättningar för lärande och utveckling. Vidare behandlas hur olika maktstrukturer i samhället påverkar skolans verksamhet. Vad gäller pedagogiskt ledarskap behandlas lärares uppdrag att skapa meningsskapande gemenskaper där lärare och elever med olika erfarenheter, sociala och kulturella bakgrunder samt kön i samspel utvecklar insikter, kunskaper och förstår sammanhang i omvärlden. Att utöva pedagogiskt ledarskap handlar därför både om att skapa förutsättningar för mänskliga möten och att kunna reflektera över lärarens roll för individ och samhälle. Delkursens två teman, Sociala relationer och Pedagogiskt ledarskap behandlas integrerat under delkursens gång. Inom delkursen behandlas även grunderna i vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande. Delkursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om: - olika teoretiska perspektiv på sociala relationer - elevers relationsskapande samt dess betydelse för lärande och utveckling Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: - problematisera möjliga konsekvenser av olika samspelsmönster i skolans vardag - reflektera över lärares pedagogiska ledarskap och dess konsekvenser för elevers sociala relationer och lärande - hantera vetenskapligt skrivande på grundläggande nivå Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att: - överväga hur elevers olika livsvillkor får konsekvenser för elevers sociala relationer och lärares arbete - utifrån etiska aspekter värdera konsekvenser av lärares olika handlingsalternativ i mötet med elever. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 11

V 36 Introduktion UVK 1 och delkurs 1: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap Andreas Mårdh, kursansvarig och Lisbeth Stedt delkursansvarig Introduktion av UVK 1 och den första delkursens innehåll, upplägg, digitala plattform och examination Texter Schema, studiehandledning, kursplan Introduktionsseminarium Under introduktionsseminariet presenterar sig deltagarna och seminarieledaren för varandra. Seminariegruppen delas in i mindre studiegrupper och det ges möjlighet till att ställa frågor. Föreläsning Webbföreläsning Att vara lärare relationella och etiska dimensioner Emma Arneback, docent i pedagogik, Örebro universitet Anna Wistrand, doktorand i pedagogik, Högskolan i Gävle Att skriva på lärarutbildningen en introduktion Eric Borgström, lektor i svenska språket, Örebro universitet Lyhörda lärare Anneli Frelin, professor i didaktik, Högskolan i Gävle https://www.youtube.com/watch?v=ufyldfll4w8 Seminarium 1:1 Relationella perspektiv på lärarens arbete Seminariet består av två delar. Under första delen av seminariet planeras delkursens innehåll och upplägg tillsammans med seminarieledaren. Under andra delen av seminariet behandlas relationer i skolan och hur lärare kan arbeta för att bygga och underhålla pedagogiska relationer med elever och mellan elever för att skapa förutsättningar för lärande. Här diskuteras texten och föreläsningarna som utgör underlag för seminariet. Vid slutet av seminariet planeras nästkommande seminarietillfälle. 2 Uppgift inför seminariet (individuell): Skriv en text (1 A4) där nedanstående frågor diskuteras: - Vad kan lärares relationsarbete mellan elever innebära? - Vilka utmaningar innebär det för dig i din kommande lärarprofession? - Avsluta texten med en öppet formulerad diskussionsfråga förankrad i litteraturen. 2 En sådan planering sker vid alla seminarier. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 12

Den skrivna texten läggs i Seminarieuppgifter 3 på Blackboard samt presenteras och diskuteras på seminariet. Texter Frelin, Anneli (2012). Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber, 136 sidor V 37 Föreläsning Mänskliga rättigheter i lärares arbete Ann Quennerstedt, professor i pedagogik, Örebro universitet Pedagogiskt ledarskap och etiska dilemman Lisbeth Stedt, lektor i pedagogik, Örebro universitet Introduktion VFU (se delkurs 4) Anna-Lova Rosell, kursansvarig, lektor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 1:2 Etik i professionellt lärarskap Seminariet behandlar olika etiska och moraliska perspektiv på lärares arbete, däribland arbetet med de mänskliga rättigheterna. Vid seminariet behandlas också i vilken mån och på vilket sätt olika etiska och moraliska perspektiv skrivs fram i läroplanens värdegrund (kap 1) och i de yrkesetiska råden. Uppgift inför seminariet (studiegruppsvis): Varje studiegrupp skriver fram ett etiskt dilemma som kan uppstå i arbetet som ämneslärare. I relation till detta ska ni också formulera ett antal förslag på hur lärare kan välja att agera i detta dilemma. Använd begrepp ifrån litteraturen i framskrivningen av dessa förslag. Texten läggs in i Seminarieuppgifter på Blackboard och presenteras och diskuteras vid seminariet. Texter Colnerud, Gunnel (2017). Läraryrkes etik och värdepedagogisk praktik. Stockholm: Liber. Kap 3, 8-10, s 50-66, 134-188. 70 sidor. Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann & Thelander, Nina (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups, s 11-83, 72 sidor. Lärarförbundet (2005). Lärares yrkesetik principerna http://www.lararforbundet.se/, 2 sidor. Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan. Kapitel 1, s 5-8. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Kap 1, s 5-8. 4 sidor. Thornberg, Robert (2004). Värdepedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(2), s 99-114. (Tillgänglig via Blackboard) 3 Se Blackboard/Seminarieuppgifter 2019-08-29/Kurslaget UVK I 13

V 38 Seminarium 1:3 Pedagogiskt ledarskap Vid seminariet behandlas hur lärare kan utöva ett pedagogiskt ledarskap för att skapa goda förutsättningar för ungas lärande och sociala utveckling. Vidare diskuteras på vilket sätt pedagogiskt ledarskap skrivs fram i läroplanen. Uppgift inför seminariet (individuell förberedelse): Utifrån Aspelin (2015), kapitel 2, 3, 4 och 6, formulerar ni skriftligt ett underlag i syfte att reda ut tankar, formulera kunskap och centrala begrepp. Se Schött et al (2015) sidan 62, Anteckningar som tankeskrivande. Uppgift inför seminariet (studiegruppsvis): Varje studiegrupp belyser en situation som visar inslag av ett pedagogiskt ledarskap. Presentationen av den valda situationen görs genom en gestaltande övning vid seminariet och gruppen förbereder även en efterföljande diskussion utifrån litteratur och läroplan (ca 15 minuter per grupp, inklusive diskussion). Texter Aspelin, Jonas (2015). Inga prestationer utan relationer. Malmö: Gleerups, Kapitel 2, 3, 4 och 6. 56 sidor. Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Kap 1, s 5-8. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Kap 1, s 5-8. 4 sidor. Föreläsning Att läsa och redogöra för vetenskaplig text Eric Borgström, lektor i svenska språket, Örebro universitet Utsatta elevers situation och lärarens ansvar Hélène Jenvén, lektor i pedagogik, Töreboda kommun Seminarium 1: 4 Utsatta elevers situation och lärares ansvar Vid seminariet behandlas utsatta elevers situation i en skolklass betraktat som ett tvingande system och hur man som lärare kan arbete för att alla elever ska ha möjlighet att komma till tals, bli lyssnad på samt fullt ut och vara den man vill vara. Syftet är att du som blivande lärare, ska få en möjlighet att förstå hur utsatta elever i en hierarki är beroende av att vuxna på skolan fullt ut agerar med en samsyn i praktiken vid kränkande handlingar. Uppgifter inför seminariet (individuell uppgift): Genomför ett kartläggningsarbete av en skolklass utifrån ett vuxenperspektiv, det kan vara en skolklass du själv arbetat i eller en skolklass du själv gått i. För att genomföra uppgiften använd underlag på Blackbord: Skolklassen som en hierarkisk struktur och Positioneringstrappan. Vid seminariet används resultatet av era kartläggningar som underlag för samtal om utsatta elevers situation och lärares ansvar. Lämna också in ditt kartläggningsarbete på Blackboard senast innan seminariets start. Texter 2019-08-29/Kurslaget UVK I 14

Jenvén, Hélène (2017). Utsatta elevers maktlöshet: En studie om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete i åk 8-9. Örebro University (kap 3 och kap 9). Finns tillgängligt elektroniskt: https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069568/fulltext01.pdf Johansson, Björn & Hellfeldt, Karin (kommande). Att arbeta med relationer för att bryta destruktiva mönster präglade av mobbning och kränkningar i skolan (hämtas från Blackboard). Osbeck, C (2017). Skolans dolda etik om kränkning och utanförskap. Finns tillgänglig elektroniskt: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/skolans-dolda-etik--- om-krankning-och-utanforskap V 39 Seminarium 1:5 Ungas relationsskapande processer 2 Vid seminariet behandlas elevers relationsskapande processer i skolan. Vidare behandlas akademiskt skrivande. Uppgift inför seminariet (grupp): På Blackboard finns en fallbeskrivning som är tänkt att fungera som analysunderlag till den här uppgiften. I fallbeskrivningen möter ni en eller flera lärare som ställs inför en eller flera svåra situationer, dvs situationer som på olika sätt är problematiska för läraren i relation till hens elever. Er uppgift är att välja någon av dessa situationer och med hjälp av litteraturen försöka bringa klarhet i hur denna situation kan förstås av läraren och vilka möjliga val hen har att hantera situationen. Skriv en kritiskt reflekterande text som tar sin utgångspunkt i två olika teoretiska perspektiv på hur läraren kan förstå och hantera situationen. Diskutera vilka konsekvenser de olika alternativen kan få för elevernas relationsskapande och lärande. Jämför de olika perspektiven genom att lyfta fram likheter, skillnader och eventuella dilemman. Avsluta texten med en konklusion som ringar in utmaningen för en lärare att hantera elevers relationsskapande processer. Ni behöver inte komma fram till en bästa lösning, utan texten kan med fördel mynna ut i en komplex framställning som har sin grund i era kritiska reflektioner. I texten behöver ni redogöra för valda perspektiv och begrepp samt referera till litteraturen enligt APA Omfattning: 2 A4-sidor exkl. referenslista, Times New Roman 12p, 1½ radavstånd och med standard marginaler. Skriv era för- och efternamn i övre sidfot. Med den här uppgiften utmanas ni att - redogöra för teoretiska perspektiv och begrepp, - tillämpa teoretiska perspektiv och begrepp i analys av ett empiriskt underlag, - växla mellan olika teoretiska perspektiv, - skriva på ett kritiskt reflekterande sätt, - samt referera korrekt enligt APA. Texten läggs i Seminarieuppgifter på Blackboard och används vid seminariet som underlag för diskussion i tvärgrupper. Ha därför beredskap för att diskutera er uppgift individuellt. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 15

Texter (välj två teoretiska perspektiv ur nedanstående texter) Aspelin, Jonas (2015). Inga prestationer utan relationer. Malmö: Gleerups, Kapitel 2, 3, 4 och 6. 56 sidor. Colnerud, Gunnel (2017). Läraryrkes etik och värdepedagogisk praktik. Stockholm: Liber. Kap 3, 8-10, s 50-66, 134-188. 70 sidor. Frelin, Anneli (2012). Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber, 136 sidor Jenvén, Helene (2017). Utsatta elevers maktlöshet: En studie om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete i åk 8-9. Örebro University (kap 3 och kap 9). Finns tillgängligt elektroniskt: https://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069568/fulltext01.pdf Johansson, Björn & Hellfeldt, Karin (kommande). Att arbeta med relationer för att bryta destruktiva mönster präglade av mobbning och kränkningar i skolan. (hämtas från Blackboard) Thornberg, Robert (2004). Värdepedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 9(2), s 99-114. (Tillgänglig via Blackboard) Föreläsning Offentlighet och sekretess Pernilla Wikström-Persson, kommunjurist Örebro Svenskhetsnormer i multietnisk skola René León Rosales, forskningsledare vid Mångkulturellt centrum Seminarium 1:6 Normer befästs och utmanas i skolans vardag Vid seminariet behandlas frågor om makt och normalitet som de kommer till uttryck i skolan och vilka utmaningar det innebär för lärare. Uppgift inför seminariet (studiegruppsvis): Varje studiegrupp ser på egen hand en film som behandlar elevers relationsskapande processer. Förslag på filmer kan hämtas på Blackboard. Val av andra filmer än de föreslagna görs i samråd med seminarieledare. Studiegruppen förbereder en kort presentation av den sedda filmen och lyfter fram de normer som kommer till uttryck i den. Formulera också några frågor som ni vill diskutera. Diskussionsfrågorna ska vara förankrade i filmen samt i litteraturen och föreläsningar. Formulera frågorna så att de öppnar för en diskussion. Texter Lundgren, Anna Sofia (2014). Heteronormativitet i läraryrket. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s. 53-80). Malmö: Gleerups. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Inledning. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s. 7-30). Malmö: Gleerups. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Efterord. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s. 209-210). Malmö: Gleerups. Rosales, León, René (2014). Där är alla svenskar, inte en enda är svartskalle. Svenskhetsnorm i en multietnisk skola. I Lena Martinsson & Eva Reimers (Red.), Skola i normer (s. 151-188). Malmö: Gleerups. Runfors, Ann (2009). Modermålssvenskar och vi andra Ungas språk och identifikationer i ljuset av nynationalism. Utbildning & Demokrati, 18(2), s. 105-126 (tillgänglig via Blackboard). 2019-08-29/Kurslaget UVK I 16

Vetenskapsrådet (2014) Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet (s.61-98) (tillgänglig via Blackboard). Seminarium 4:1 Introduktion till VFU (se delkurs 4). V 40 Besök på VFU-skola (se delkurs 4) Föreläsning Att strukturera sin text & skilja ut andras röster från den egna Dana Nilsson, skrivhandledare, Örebro universitet Handledningstillfälle: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap Detta seminarium är inte obligatoriskt, utan är ett erbjudande och tillfälle för att ställa frågor och resonera om vetenskapligt skrivande. Studenterna tar med sina texter och frågor till handledningstillfället som genomförs enligt särskilt schema i samråd med seminarieledaren. Texter Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Strand, Hans & Moberg, Bodil (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber, s 64-107. Examinationsuppgift: Sociala relationer och pedagogiskt ledarskap, 7,5 högskolepoäng Examinationsuppgiften är en individuell skriftlig uppgift vilket innebär att den ska formuleras på egen hand av studenten och inget samarbete studenter emellan är tillåtet. Uppgiften ska skrivas på grundläggande vetenskaplig nivå och behandla kursens innehåll. I texten ska två grundläggande frågor för kursen besvaras: 1. Hur kan elevers relationsskapande förstås? Diskutera denna fråga utifrån minst två olika perspektiv som presenteras i kurslitteraturen. 2. Hur kan lärare utveckla ett pedagogiskt ledarskap som ger goda förutsättningar för elevers relationsskapande och lärande? Uppgiften ska: - analysera frågeställningarna med utgångspunkt i kursens litteratur, - följa riktlinjerna för grundläggande akademiskt skrivande, - följa referenshantering enligt APA, - omfatta 2000-3000 ord, typsnitt Times New Roman 12 p, radavstånd 1,5 och uppgiften ska skickas till Urkund och läggas in i Blackboard under Examinationer senast söndag 6 oktober kl. 23.59. Ni har endast ett försök på er att lägga in och det måste ske innan angiven tid, i annat fall kommer uppgiften inte att bedömas. Urkund används för att upptäcka plagiat, vilket inte är tillåtet. Plagiat innebär att man skriver av eller kopierar från en annan persons text, vilket även inkluderar andra studenters texter, utan 2019-08-29/Kurslaget UVK I 17

att citera och/eller ange källa (se även under Examination och betyg i studiehandledningens inledande del). Betygskriterier examinationsuppgift delkurs 1 Uppgiften ska vara utförd i enlighet med anvisningarna, dessutom ska nedanstående kvalitetskriterier vara uppfyllda: Godkänd A. Innehåll: Elevers relationsskapande Redogöra Olika perspektiv på elevers relationsskapande beskrivs. Centrala begrepp förklaras och används för att beskriva perspektiv på sociala relationer. Väl Godkänd Redogöra och tillämpa Olika perspektiv på elevers relationsskapande beskrivs på ett nyanserat sätt. Centrala begrepp förklaras och integreras i resonemang om perspektiv på sociala relationer. Diskutera Betydelsen av elevers livsvillkor och relationer för lärande och utveckling behandlas och diskuteras med stöd i litteraturen. Diskutera och kritisk granska Betydelsen av elevers livsvillkor och relationer för lärande och utveckling diskuteras. Diskussionen förs med stöd i litteraturen och genomförs med självständig argumentation. B. Innehåll: Pedagogiskt ledarskap Redogöra Olika perspektiv på lärares pedagogiska ledarskap beskrivs. Centrala begrepp förklaras och används för att beskriva perspektiv på pedagogiskt ledarskap. Redogöra och tillämpa Olika perspektiv på lärares pedagogiska ledarskap behandlas på ett nyanserat. Centrala begrepp förklaras och integreras i resonemang om perspektiv på pedagogiskt ledarskap. Diskutera Betydelsen av pedagogiskt ledarskap för elevers lärande och utveckling behandlas och diskuteras med stöd i litteraturen. Diskutera och kritiskt granska Betydelsen av pedagogiskt ledarskap för elevers lärande och utveckling diskuteras. Diskussionen förs med stöd i litteraturen och genomförs med självständig argumentation. C. Litteraturanknytning De två frågeställningarna belyses genom att föra underbyggda resonemang där centrala begrepp hämtade från kurslitteraturen används. De två frågeställningarna belyses genom att föra väl underbyggda och självständiga resonemang där centrala begrepp från kurslitteraturen används. D. Formalia Texten är språkligt bearbetad, så att innehållet tydligt framgår. Texten är skriven på en grundläggande vetenskaplig nivå. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 18

Textens referenshantering är i huvudsak korrekt. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 19

Delkurs 2 Didaktik och lärande, 7,5 högskolepoäng Vad har du lärt dig i skolan idag? Det är en vanlig fråga som ställs till elever och det är inte förvånande - skolan har ett kunskapsuppdrag och elever förväntas lära sig något i skolan. Men vad är det elever lär sig i skolan, hur sker detta lärande och varför ska de lära sig just detta? Dessa frågor, som brukar benämnas som didaktikens grundfrågor, kan besvaras på olika sätt beroende på hur vi ser på kunskap och lärande. Olika val leder till olika konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning och för hur mötet mellan lärare och elever gestaltas. I delkursen studeras olika perspektiv som behaviorism, kognitivism, sociokulturell teori, neurovetenskap och pragmatism. Vidare behandlas didaktikens frågeställningar och hur dessa kan förstås i relation till ämneslärares arbete och till olika synsätt på kunskap och lärande. Avslutningsvis fördjupas perspektiv på kommunikativa samspel i skolan som förutsättning för lärande och meningsskapande. Delkursen innehåller således två teman: - Didaktiska perspektiv och lärandeteorier - Kommunikation och lärande Kursens mål Kunskap och förståelse Studenten ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om: - olika teoretiska perspektiv på lärande och kommunikation, - lärares möjligheter att skapa förutsättningar för delaktighet, meningsskapande och lärande - innebörder av begreppet didaktik - förstå hur olika synsätt på elevers utveckling, lärande och kommunikation får betydelse för undervisningens innehåll och utformning, - förstå betydelsen av ämneslärares didaktiska val och dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 20

V 44 Kursintroduktion delkurs 2: Didaktik och lärande Introduktion av delkursens innehåll, upplägg och examinationsuppgifter. Texter Schema Studiehandledning Kursplan Föreläsning Didaktik Johan Öhman, professor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 2:1 Didaktik och lärande En central tanke inom didaktiken är att varje undervisnings- och lärandetillfälle bygger på ett antal val, vilka har konsekvenser för hur undervisningen tar form och för vilket lärande som blir möjligt. Vid seminariet behandlas didaktikens frågeställningar och vilka möjliga konsekvenser lärarens syn på dessa kan få för undervisningens innehåll och utformning och för elevers lärande. Studenten rekommenderas att börja sin läsning inför seminariet med Staffan Selanders text Didaktik undervisning och lärande (2012) (se nedan). Vid seminariet genomförs också en utvärdering av delkurs 1. Utvärderingen görs i Blackboard. Uppgift inför seminariet: (gruppuppgift) Varje studiegrupp skriver en text utifrån nedanstående fyra frågor. Texten ska omfatta 1-2 A4-sidor och läggas in i seminarieuppgifter på Blackboard innan seminariets start samt tas med till seminariet som underlag för diskussion. 1. Vilken innebörd har en didaktisk triangel och vilken relevans har skolkontexten, samhällskontexten och den globala kontexten för lärarens undervisning? 2. Vilka är de didaktiska frågorna och vilken funktion har de i lärarens undervisning? 3. Vad innebär en teori om lärande och hur identifieras centrala begrepp i en teori? 4. Varför blir svaren på de didaktiska frågorna olika beroende av vilken teori om lärande som är utgångspunkten? Texter Selander, Staffan (2012). Didaktik undervisning och lärande (kap 6). I Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare (s. 199-216). Stockholm: Natur & Kultur. (OBS! Kapitlet finns att hämta på Blackboard/ Kursmaterial/ delkurs 2/ Artiklar.) Öhman, Johan (2014). Om didaktikens möjligheter ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning & Demokrati, 23(3), 33 52. (Sökes via nätet) Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups, kap. 1. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 21

Föreläsning Kunskap och lärande Johan Öhman, professor i pedagogik, Örebro universitet V 45 Seminarium 2:2 Teorier om lärande I Vid seminariet behandlas vad kunskap och lärande innebär utifrån behaviorism, (kognitivism)/konstruktivism och sociokulturell teori. Vidare diskuteras relationen mellan lärandeteorier och ämneslärares arbete samt dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning. Vid seminariet ges seminariegruppen också tid att förbereda synpunkter inför ett kommande samtal om den pågående utbildningen mellan kursansvariga och studentrepresentanter en så kallad mitterminsutvärdering. Varje seminariegrupp utser en ordinarie representant och en suppleant till detta samtal. Uppgift inför seminariet: (gruppuppgift) Varje grupp sammanfattar skriftligt vad som utmärker de tre olika lärandeteorierna och identifierar några centrala begrepp i respektive teori. Exemplifiera också ett par av de centrala begreppen med hjälp av den fallbeskrivning som finns i Blackboard (se under Kursmaterial/ Delkurs 2/Fallbeskrivning 2:2). Analysera fallet i sin helhet. Lyft fram innehållsfrågan (VAD), diskutera HUR läraren lägger upp undervisningen och NÄR utifrån respektive lärandeteori. Diskutera undervisningen i fallet och belys VARFÖR läraren kan sägas undervisa på ett mer eller mindre lämpligt sätt utifrån respektive teori. Avsluta texten med att diskutera likheter och/eller skillnader som uppstår till följd av de tre olika perspektiven. Texten tas med till seminariet, som underlag för seminariesamtalet och läggs upp i Blackboard senast vid seminariets start. Omfattning ca 2 sidor. Vid seminariet behandlas texterna först i tvärgrupper och sedan gemensam med hela seminariegruppen. Det är därför viktigt att samtliga i gruppen kan representera och diskutera gruppens text individuellt. Texter Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups, Kap. 2, 3 och 6. Föreläsning Neurovetenskapligt perspektiv på didaktik och lärande Josefine Karlsson, universitetsadjunkt i pedagogik, Örebro universitet 2019-08-29/Kurslaget UVK I 22

Seminarium 2:3 Teorier om lärande II Vid seminariet behandlas lärande och didaktiska frågor utifrån ett neurovetenskapligt perspektiv. Uppgift inför seminariet: (gruppuppgift) Var grupp sammanfattar skriftligt vad som utmärker neurovetenskapen och identifierar några centrala begrepp i teorin. Exemplifiera också ett par av de centrala begreppen med hjälp av den fallbeskrivning som finns i Blackboard (se under Kursmaterial/ Delkurs 2/ Fallbeskrivning 2:3). Analysera fallet i sin helhet. Lyft fram innehållsfrågan (VAD), ge förslag på HUR läraren kan ändra på undervisningen och till VEM. Motivera detta (VARFÖR) utifrån ett neurovetenskapligt perspektiv. Texten tas med till seminariet, som underlag för seminariesamtalet och läggs upp i Blackboard senast vid seminariets start. Omfattning ca 1,5 sidor. Vid seminariet behandlas texterna först i tvärgrupper och sedan gemensam med hela seminariegruppen. Det är därför viktigt att samtliga i gruppen kan representera och diskutera gruppens text individuellt. Texter Pritchard, Alan (2014). The impact of neuroeducational research. In Ways of learning. Learning theories and learning styles in the classroom. (OBS! Kapitlet finns att hämta på Blackboard/ Kursmaterial/ delkurs 2/ Artiklar.) Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups, kap. 4. V 46 Föreläsning Pragmatiska perspektiv på utbildning och lärande Johan Öhman, professor i pedagogik, Örebro universitet Seminarium 2:4 Teorier om lärande III Vid seminariet behandlas vad kunskap och lärande innebär utifrån pragmatism. Vidare diskuteras relationen mellan pragmatismen och ämneslärares arbete samt dess konsekvenser för undervisningens innehåll och utformning. Uppgift inför seminariet: (gruppuppgift) Varje grupp sammanfattar i en digital presentation vad som utmärker pragmatismen och identifierar några centrala begrepp i teorin. Exemplifiera också ett par av de centrala begreppen med hjälp av den fallbeskrivning som finns i Blackboard (se under Kursmaterial/ Delkurs 2/ Fallbeskrivning). Analysera fallet i sin helhet. Lyft fram innehållsfrågan (VAD), ge förslag på HUR läraren kan ändra på undervisningen och till VEM. Motivera detta (VARFÖR) utifrån ett pragmatiskt perspektiv. 2019-08-29/Kurslaget UVK I 23

Den digitala presentationen läggs upp i Blackboard senast vid seminariets start. Döp filen med ert gruppnamn. Era fullständiga namn ska finnas på presentationens första sida. Vid seminariet presenterar varje grupp sitt bidrag (ca 15 min), framme vid tavlan och med stöd av en digital presentation. Seminariets avslutas med en gemensam diskussion av samtliga presentationer. Texter Dewey, John (1938/1997). Experience & Education. New York: Touchstone (tillgänglig via Bb) Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur, kap 1 och 3. Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups, kap 5. Seminarium 4:3 Introduktion till VFU (se delkurs 4). Examinationsseminarium 2:5 Didaktik och lärande I, 1 hp Vid seminariet genomför studenten en individuell muntlig presentation med stöd av ett digitalt verktyg. Uppgiften är att tillämpa de didaktiska frågorna på ett väl avgränsat ämnes- eller innehållsområde i kursplanen för grundskolans (åk 7-9) eller gymnasieskolans läroplan. Ett avgränsat område kan exempelvis utgöras av en punkt under rubriken centralt innehåll i ett valt ämne. Med hjälp av några (minst två) lärandeteorier resonera om vilka konsekvenser olika didaktiska val kan få för undervisningen inom det valda området. Det digitala underlaget för presentationen publiceras på Blackboard senast fredag kl. 08.00 den 15 november. Betygskriterier för examination Didaktik och lärande I, 1 hp: (Enbart betygen Underkänd och Godkänd ges) För betyget Godkänd ska studenten: genomföra en digital presentation, föra ett resonemang kring lärares möjliga val av innehåll och utformning av undervisning. Detta resonemang skall föras utifrån ett väl avgränsat ämnesinnehåll, använda minst två lärandeteorier för att diskutera de möjliga didaktiska konsekvenser som lärarens val kan få för elevers utveckling och lärande, och förankra innehållet i kurslitteratur. Referenser och referenslista enligt APA. V 48 Seminarium 4:4 Didaktik och lärande (se delkurs 4) 2019-08-29/Kurslaget UVK I 24