Kvalitetsuppföljning av Magnoliagården särskilt boende, Attendo Care AB.

RAPPORT 1(18) 2010-11-18 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Kvalitetsuppföljning av Magnoliagården särskilt boende, Attendo Care AB. Inledning Attendo Care AB, med organisationsnummer 555148-5169, tog 2009-04-01 över driften av det särskilda boendet Magnoliagården i Staffanstorps kommun. Attendo Care AB benämns fortsättningsvis Attendo eller utföraren. Enligt avtalet ska uppföljningar av verksamheten göras regelbundet av Staffanstorps kommun, fortsättningsvis benämnd beställaren. Denna kvalitetsuppföljning gjordes under april och maj 2010. Denna rapport är uppdelad i tre delar. En hälso- och sjukvårdsdel, en social tillsynsdel (dokumentation, klagomålshantering etc) och en del som fokuserar på de boendes och deras närståendes nöjdhet med verksamheten och servicen på Magnoliagården. Verksamhetens omfattning Magnoliagården är det största särskilda boendet i Staffanstorps kommun. Boendet har 82 platser fördelat på 8 enheter. Hälften av dessa enheter är renodlade demensenheter. Vid tillfället för denna uppföljning var 76 av de 82 platserna belagda. Metod Hälso- och sjukvårdsenkät till utförarens ledning Ett frågeformulär som omfattade 14 olika områden inom hälso- och sjukvården skickades till verksamhetschefen. Frågorna skulle besvaras av hälso- och

2(18) sjukvårdspersonal. Frågeformuläret bestod av två delar. Första delen innehöll frågor från 7 områden som regleras enligt lagar och förordningar och andra delen innehöll frågor inom 7 områden som berör vård och behandling. Efter att frågeformuläret besvarats returnerades det till beställarens MAS som granskade svaren. Efter denna granskning gjordes en uppföljning och genomgång av frågeformuläret tillsammans med ansvarig chef och ansvarig sjuksköterska. I samband med denna genomgång granskades även ett mindre antal, slumpmässigt utvalda, patientjournaler. Intervjuer med personal och stickprovskontroller Under den 29 april samt under eftermiddagarna den 3 och 4 maj besökte Anita Enqvist (myndighetschef, vård och omsorg) och Gertrud Cato (MAS) fyra av Magnoliagårdens åtta enheter (Blekingevägen 2, Norregatan 2:2, 6A:2 och 6D:2). I samband med dessa besök genomfördes intervjuer med delar av personalgrupperna på enheterna. Dessa intervjuer syftade till att få en bild av personalens syn på och praktik gällande vissa rutiner i verksamheten. I samband med besöken genomfördes stickprovskontroller av genomförandeplaner, löpande social dokumentation och patientjournaler. Enkät till/intervju med boende Under den 26, 27, 28 och 29 april genomförde Gustav Blohm (kvalitetsutvecklare, vård och omsorg) intervjuer med de boende på Norregatan 6A:2, 6A:3, 6D:1 och 6D:2. De övriga fyra enheterna på Magnoliagården är renodlade demensenheter varför de boende på dessa enheter inte förväntades kunna delta i undersökningen. Intervjuerna genomfördes enskilt i respektive boendes lägenhet och bestod av en strukturerad del (enkät) och en ostrukturerad del (öppen fråga). Någon enstaka respondent valde att fylla i frågeformuläret själv. 18 av 41 tillfrågade (44%) hade förutsättningarna för att kunna delta i intervjuerna. Resultatet av undersökningen presenteras längre fram i denna rapport samt i bilaga 1.

3(18) Enkät till närstående För att fånga upp de närståendes uppfattning om vård- och omsorgskvaliteten på Magnoliagården, samt för att i viss mån kompensera för att så pass få av de boende själva kunde delta i intervjuer, genomfördes en enkätundersökning bland de boendes närmsta närstående. 47 av 73 tillfrågade (64%) besvarade enkäten. Resultatet av undersökningen presenteras längre fram i denna rapport samt i bilaga 2. Del 1. Hälso- och sjukvård I del 1 presenteras resultatet av den utsända hälso- och sjukvårdsenkäten tillsammans med de iakttagelser som beställarens MAS gjorde i samband med tillsynsbesök och samtal med personalen. Marcus Larsson är verksamhetschef på Magnoliagården. Han har inte medicinsk kompetens och har därför överlämnat till sjuksköterskan Susanne Elofsson att fullgöra enskilda ledningsuppgifter inom hälso- och sjukvården. Ansvarig MAS på Magnoliagården är Monica Rudqvist. Enkäten har omfattat följande delområden 1.1 Kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal Rutin finns för hur kontakt skall tas med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Rutinen finns tillgänglig och är känd för berörd personal. Aktuella telefonnummer, faxnummer finns också synliga för berörd personal. Sjuksköterskorna upplever att de blir kontaktade när vårdtagarens hälsotillstånd förändras. De har inga fasta/planerade tider på boendena men de besöker enheterna någon gång per arbetspass, utöver när de blir tillkallade akut. Undersköterskorna tycker att det fungerar bra att få kontakt när de behöver. Även läkaransvaret fungerar bra.

4(18) 1.2 Läkemedelshantering Rutin finns för läkemedelshantering. Den är tillgänglig och känd för berörd personal. Läkemedelshanteringen genomgår minst en gång om året en extern granskning och eventuella anmärkningar åtgärdas inom tre månader. Om vårdtagaren inte själv klarar av att hantera sina läkemedel och ansvaret övertagits av sjuksköterskan finns detta dokumenterat i omvårdnadsjournalen. Läkemedelsordinationerna finns sammanställda i en ordinationslista som är signerad. Vårdtagarnas läkemedel förvaras i låsta skåp i lägenheterna och de flesta vårdtagarna intar sina läkemedel inne i lägenheten. Undantag görs då man intar sina läkemedel i matsalen. 1.3 Delegeringar På Magnoliagården följer man det koncept för delegering som Staffanstorps kommun har tagit fram. För att ha överblick över delegeringarna skrivs de in i ett datasystem. Man kan då också följa statistik på antal delegeringar. 1.4 Avvikelsehantering Hos Attendo benämner man avvikelserapport istället händelserapport. Omvårdnadsmässiga händelserapporter behandlas på samma systematiska vis som alla andra händelserapporter. Det finns en kvalitetsgrupp med representanter från varje enhet och en övergripande kvalitetssamordnare. Denna grupp träffas en gång varje månad tillsammans med verksamhetschef och sjuksköterska för att gå igenom de händelser som inträffat och se vad som blivit åtgärdat och eventuellt vad som ytterligare behöver åtgärdas eller förändras. Varje representant återkopplar till sina kolleger på respektive enhet. Protokoll skickas varje månad till den centrala kvalitetsenheten på Attendo som också upprättar statistik över händelser. Denna statistik ska enligt avtal återkopplas till beställaren men så har inte skett. Rutin finns för anmälan enligt Lex Maria. 1.5 Dokumentation och informationsöverföring Patientdokumentationen sker i ett elektroniskt journalsystem kallat Safe Doc. Pappersjournaler/dokument förvaras i ett brandsäkert låst skåp. Rutin finns för dokumentation samt för arkivering och gallring av journalhandlingar. Man arbetar mycket för att vårdplaner ska upprättas. Det är obligatoriskt med vårdplaner för nutrition, fall och inkontinens. HSL-ansvarig sjuksköterska

5(18) genomför emellanåt kollegial granskning av journalerna. I samband med uppföljningen granskades fem slumpmässigt utvalda journaler. Alla innehöll tydlig dokumentation där relevanta uppgifter fanns med. Rapportering Enligt uppgift finns rutin för rapportering mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Någon undersköterska menade att om man inte tjänstgjort på några dagar det kan vara svårt att hinna läsa i journalsystemet och inhämta uppgifter om vårdtagarna när man börjar sin tjänstgöring. Undersköterskorna tyckte att rapporteringen mellan dem och rehab-personalen fungerade bra. En sjuksköterska menade att rapporteringen mellan sjuksköterskor och rehab-personal behövde bli bättre. 1.6 Medicintekniska produkter (MTP) Lokala rutiner för medicintekniska produkter finns. Det finns också ett serviceavtal som medför att medicintekniska produkter kontrolleras regelbundet eller minst en gång per år. Däremot saknas inventarieregister. 1.7 Hygien Personalhygien Det finns skriftliga hygienrutiner. Tillgång till skyddskläder finns för att användas vid orent arbete. Det finns också handsprit att använda i samband med omvårdnadsarbete. Livsmedelshygien Det är viktigt att personal som arbetar med mat/matlagning inte samtidigt utför omvårdnadsarbete. Enligt enkäten ser detta krav ut att vara uppfyllt. Vid intervju med undersköterskor på enheterna fungerar det emellertid inte i praktiken alltid som det är tänkt. Man använder tex inte särskilda förkläden i köket vid iordningställande av mat och matlagning. Riskavfall Det finns rutiner för hantering av riskavfall

6(18) Vårdrelaterade infektioner Utbrott av vårdrelaterade infektioner anmäls till MAS. 1.8 Palliativ vård/vård i livets slutskede Möjlighet för anhöriga att delta/närvara vid palliativ vård finns och det finns också möjlighet att få in extra personal när det behövs. Individuell vårdplan för dessa vårdtagare görs ibland vid behov. När läkaren beslutat om palliativ vård dokumenterar sjuksköterskan detta i omvårdnadsjournalen och individuell läkemedelsordination finns då. Man använder inte någon skattningsskala som visar eller försäkrar sjuksköterskan att symtom lindras utan utgår ifrån klinisk bedömning. Vårdtagarens etniska och religiösa tillhörighet beaktas i samband med palliativ vård. 1.9 Inkontinens Socialnämndens riktlinjer för inkontinensvård är inte kända av all personal. Det finns endast en sjuksköterska som har förskrivningsrätt på inkontinensmedel. Enligt lokal rutin skall det finnas vårdplan för inkontinens på alla vårdtagare som har detta problem. Men produkt/sort finns inte dokumenterad i omvårdnadsjournalen. Man svarar i enkäten att sjuksköterska och undersköterska arbetar i team när det gäller utprovning av inkontinenshjälpmedel. 1.10 Trycksår Sjuksköterskan gör en riskbedömning av om det föreligger risk för trycksår. Man använder sig av riskbedömningsskala och antecknar i omvårdnadsjournalen. Uppkommer trycksår dokumenteras detta i en vårdplan i omvårdnadsjournalen. Det framgår då hur såret uppkommit, var det är lokaliserat, hur det ser ut, hur stort det är och hur det ska behandlas. Sjuksköterskan gör däremot ingen smärtstatus om vårdtagaren uppvisar smärta vid trycksår. Ingen sjuksköterska har specialkompetens i sårvård. 1.11 Nutrition Socialnämndens riktlinjer för kost och nutrition är kända av all personal. Enligt uppgift efterföljs dessa. Det finns lokala skriftliga rutiner för handläggning av nutritionsproblem. Sjuksköterskan skall då göra en riskbedömning och

7(18) upprätta en vårdplan. Vårdtagare skall erbjudas längd och viktkontroll vid inflyttning. Vid nutritionsproblem skall BMI beräknas och följas. Enligt uppgift utreds ät- och sväljsvårigheter. Man uppger att nattfastan inte överstiger 11 timmar. 1.12 Fall och fallskador Enligt lokal rutin skall riskbedömning för fall göras vid inflyttning till Magnoliagården och vårdplan skall upprättas. Enligt uppgift får omvårdnadspersonalen regelbunden utbildning/handledning i fallförebyggande arbete. Det finns skriftlig rutin för åtgärder när vårdtagare faller ofta. 1.13 Demens Enligt uppgift är alla vårdtagare på demensenheterna demensutredda. Det finns ingen omvårdnadsansvarig sjuksköterska som har utbildning inom demens/geriatrik/öppen hälso- och sjukvård. Personalen har sedan starten inte fått någon utbildning i demensvård men kan vid behov få handledning av företagets Silviasyster. Då hälften av enheterna är demensenheter vore det önskvärt med utbildningsinsatser till personalen för att höja kvaliteten inom demensvården. Enligt uppgift behärskar samtlig personal svenska språket. Det finns ingen lokal rutin för hur individuella larm ska ordineras. Demensenheterna finns i tre olika byggnader. Det finns inte alltid omvårdnadspersonal på de olika enheterna under hela natten. Det förekommer att enheter kan vara utan personal under längre perioder nattetid. 1.14 Rehabilitering Kommunalt anställda sjukgymnaster och arbetsterapeuter utför insatser på Magnoliagården. Behandling och träning erbjuds vid behov och individuella hjälpmedel utprovas och ordineras. Vid behov deltar rehabpersonal även i vårdplanering. Vissa uppgifter delegeras till omvårdnadspersonalen. Det finns rutin för när paramedicinare skall kontaktas. Man har teamträffar var tredje vecka då omvårdnadspersonal, sjuksköterska och paramedicinare träffas och diskuterar uppkomna problem och behov hos vårdtagarna.

8(18) Sammanfattning, hälso- och sjukvård Helhetsintrycket av uppföljningen är att hälso- och sjukvården på Magnoliagården fungerar bra. Det finns tillfredställande rutiner för hur sjukvården ska fungera. Den här uppföljningen har dock inte omfattat någon närmare granskning av hur rutinerna fungerar i den dagliga verksamheten. Redovisningen baseras på svaren i enkäten, intervju med verksamhetschef, hälso- och sjukvårdsansvarig sjuksköterska samt ett mindre antal vårdpersonal. Enligt socialnämndens riktlinjer för inkontinens skall alla omvårdnadsansvariga sjuksköterskor ha speciell utbildning i inkontinens och ha rätt att skriva ut inkontinenshjälpmedel. Detta krav är inte uppfyll. Vid tillsynsbesöken som skedde under morgonarbetet konstaterade MAS att personaltillgången på ett par av enheterna var otillräcklig för att ge en god och säker vård. Ett par exempel på sådana brister är följande. Två personal tjänstgjorde på enheten, endast en av dem var delegerad för att ge medicin, som då fick utföras under stress. Alla vårdtagarna behövde mer eller mindre omvårdnadshjälp, några behövde hjälp av två personal samtidigt. Detta medförde att vårdtagare lämnades ensamma vid frukosten under längre period utan hjälp, stöd eller uppsikt. Vidare framkom att enheter kan vara utan personal under längre perioder nattetid, vilket enligt personalen medför att man då har svårt att ha god uppsikt över vårdtagarna. Del 2. Social tillsyn I del 2 presenteras en del av de iakttagelser som gjordes i samband med tillsynsbesöken 29 april och 3-4 maj. Vid dessa besök granskades dokumentationsrutiner, klagomålshantering, aktivitetsutbud, rutiner kring utevistelse och kontaktmannaskap. Fokus i del 2 ligger på

9(18) dokumentationsrutiner och klagomålshantering. Iakttagelser kring aktiviteter, utevistelse och kontaktmannaskap presenteras i del 3 tillsammans med de boendes och deras närståendes upplevelser av dessa områden. Social dokumentation All verkställighetsdokumentation enligt SoL, förs i Attendos digitala dokumentationssystem. Verkställighetsdokumentationen innehåller genomförandeplan, detaljplanering av utförande av insatser samt löpande journalanteckningar. Attendos rutin för dokumentation har införts successivt sedan övertagandet och alla enheter är igång sedan hösten 2009. All personal har fått utbildning men har olika datorvana och erfarenhet av att dokumentera. Samtliga boende på granskade enheter har en genomförandeplan upprättad. Genomförandeplanen innehåller uppgifter om bakgrund, funktionshinder, stödbehov, sociala behov, aktiviteter, ekonomi, bemötande, kommunikation mm. Planen upprättas av kontaktpersonen i samråd med den boende och/eller anhöriga, skrivs ut och undertecknas av den boende. Genomförandeplanerna är av varierande kvalitet. Det är framför allt skillnader i detaljplaneringen, där några är väl genomarbetade och informativa medan andra innehåller mycket knapphändig information. Detaljplaneringen innehåller uppgifter om brukarens önskemål, hur och när insatserna ska utföras, specifika behov samt målsättningar. Detaljplaneringen är viktig för att främja de boendes inflytande och självbestämmande, det är därför önskvärt att det upprättas en tydlig och informativ detaljplanering för alla boende. I journalanteckningar ska antecknas händelser av vikt. Vid granskningen framkommer att anteckningar förs i varierande grad. I en del journaler förs anteckningar flera gånger per vecka medan det i andra förs anteckning några gånger per månad. En stor del av anteckningarna gäller sociala behov med aktiviteter, utevistelse och egen tid. Några journalanteckningar gäller hur insatser ska utföras och hör egentligen hemma i detaljplaneringen. Det sammanfattande intrycket är att personalen hunnit olika långt när det gäller kunskapen kring social dokumentation. En del har klart för sig vad, var och hur man ska dokumentera medan andra har brister i sin kunskap. På varje boendeenhet finns en i personalen med uppdrag att stödja sina kolleger i dokumentationen. Det är viktigt att arbetsledningen följer upp

10(18) dokumentationskunskaperna och erbjuder kompletterande utbildning för dem som behöver det. Klagomålshantering Det finns en klagomålsrutin med en blankett som all personal känner till. De boende och anhöriga informeras om rutinen i samband med inflyttningssamtal. Klagomålsblanketten ska finnas lätt tillgänglig vid ytterdörren. Enligt personalen används blanketten mycket sällan. Vanligast är att boende/anhöriga framför sina synpunkter muntligt direkt till personalen. Anhöriga får frågan om de vill skriva ner klagomålet men de tycker nästan alltid att det inte är nödvändigt. Oftast kan man lösa problemet på boendeenheten och synpunkterna förmedlas till kollegerna i samband med rapportering morgon och eftermiddag. Om klagomålet inte kan lösas på boendeenheten informeras verksamhetschefen. Enligt Attendos gängse rutiner behandlas alla klagomål/synpunkter (som nedtecknats på ovan nämnda blankett) en gång i månaden i samband med den lokala kvalitetsgruppens möte. Rutiner finns för återkoppling både uppåt och nedåt i organisationen. Risken med att de flesta synpunkter inte skrivs ned är att man förlorar möjligheten att se om det finns återkommande mönster i de synpunkter som framförs. För övrigt vill beställaren påpeka att protokollen från ovan nämnda kvalitetsmöten kontinuerligt ska återkopplas till beställaren. Detta har endast skett med ett protokoll efter ett antal påminnelser. Del 3. Enkätundersökning bland boende och närstående I del 3 presenteras resultatet av den enkätundersökning som genomförts bland de boende på Magnoliagården och deras närstående. Tillsammans med detta resultat presenteras även iakttagelser från tillsynsbesöken gällande aktiviteter, utevistelse och kontaktmannaskap i sina respektive sammanhang.

11(18) Syfte Syftet med enkätundersökningen var framför allt: 1. att få en bild av de boendes och deras närståendes egen uppfattning om vård- och servicekvaliteten på Magnoliagården. 2. att med hjälp av standardiserade frågor och kärnområden kunna göra meningsfulla jämförelser mellan olika särskilda boenden i Staffanstorps kommun. 3. att samla in data som i ett långsiktigt perspektiv kan användas till att göra jämförelser och följa utvecklingen över tid. Urval och svarsfrekvens Undersökningen bland de boende omfattar de fyra enheterna: Norregatan 6A:2, 6A:3, 6D:1 och 6D:2. Vissa av de boende på dessa enheter saknade av en eller annan anledning förutsättningarna för att kunna delta i undersökningen. Inom de fyra inkluderade enheterna varierar svarsfrekvensen mellan 33% och 50% (exakt svarsfrekvens/avdelning framgår av bilaga 1, tabell 1). Vid undersökningstillfället bodde 73 personer på Magnoliagården. Av dessa bodde 41 personer på de fyra inkluderade enheterna. Av dessa 41 deltog sammanlagt 18 personer (44%) i undersökningen. Antalet svar är följaktligen får litet för att kunna anses vara representativt för hela populationen, samtidigt vill vi poängtera att alla som haft förutsättningarna för att kunna svara på frågorna har deltagit och svarsfrekvensen är alltså så god som den skulle kunna vara. Gällande de närstående gjordes en totalundersökning. Alla de boendes närmsta närstående tillfrågades. Av 73 tillfrågade svarade 47 personer (64%) (exakt svarsfrekvens/avdelning framgår av bilaga 2, tabell 1). Datainsamling Datainsamlingsmetoden skilde sig åt mellan de boende och de närstående. Undersökningen bland de boende genomfördes huvudsakligen i strukturerad intervjuform. Endast ett fåtal respondenter valde att själva fylla i frågeformuläret. Övriga fick istället reagera på enkätens påståenden under en ostörd intervju, som i de flesta fall genomfördes i den egna lägenheten. För att underlätta för respondenterna samt för att så många som möjligt skulle kunna delta erbjöds endast svarsalternativen instämmer (nöjd), instämmer ej (missnöjd) och vet ej. För de boende erbjöds även en öppen fråga efter den

12(18) strukturerade intervjun. Detta för att de skulle kunna ta upp och belysa positiva och negativa aspekter av verksamheten som inte omfattades av de standardiserade frågorna (de boendes kommentarer finns att läsa sist i bilaga 1). Gällande de närstående gjordes datainsamlingen med traditionell surveymetod. Respondenterna fick enkäter med posten som de ombads besvara och returnera i ett medföljande svarskuvert. På kommande sidor presenteras resultatet från enkätundersökningen. För att ta del av alla enkätfrågor med tillhörande svar hänvisas till bilaga 1 (boende) och bilaga 2 (närstående). Resultat av enkätundersökningen Kärnområden Enkäten är utformad så att påståendena representerar sex olika kärnområden inom verksamheten. Dessa kärnområden är: delaktighet och inflytande, vård och omsorg, hjälp i vardagen, personal och bemötande, trygghet och helhetsintryck. I diagram 1 och 2 presenteras fördelningen mellan instämmande (nöjda) och icke instämmande (missnöjda) svar för de boende respektive de närstående. Nöjd/Missnöjd/Vet ej inom respektive kärnområde (boende) Nöjd Vet ej Missnöjd Delaktighet och inflytande 69% 7% 24% Vård och omsorg 85% 4% 11% Hjälp i vardagen 76% 3% 21% Personal och bemötande 86% 7% 7% Trygghet 94% 6% Helhetsintryck 81% 5% 14% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 1, boende - fördelning mellan instämmande (nöjda) och icke instämmande (missnöjda) svar inom respektive kärnområde (för större diagram, se bilaga 1).

13(18) Nöjd/Missnöjd/Vet ej inom respektive kärnområde (närstående) Nöjd Vet ej Missnöjd Delaktighet och inflytande 53% 18% 29% Vård och omsorg 76% 8% 16% Hjälp i vardagen 67% 8% 26% Personal och bemötande 82% 8% 10% Trygghet 81% 7% 13% Helhetsintryck 70% 9% 21% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 2, närstående - fördelning mellan instämmande (nöjda) och icke instämmande (missnöjda) svar inom respektive kärnområde (för större diagram, se bilaga 2). Delaktighettighet och inflytande Delaktighet och inflytande är det kärnområde som både de boende och deras anhöriga är minst nöjda med. Detta missnöje gäller huvudsakligen delaktigheten i planeringen av vården. Gällande inflytandet över planeringen av sin vardag är 94% av de boende nöjda. Endast 33% av de boende instämmer i påståendet: Jag känner mig informerad om och delaktig i planeringen av min vård. I sammanhanget kan det vara värt att notera att de boende som deltagit i undersökningen med gott fog kan antas vara de piggaste - dvs de som har bäst förutsättningar för att aktivt delta i sin egen vård- och omsorgsplanering. Denna upplevda brist på delaktighet står i bjärt kontrast till vad som beskrivs i utförarens avtalsunderlag, enligt vilket de boendes delaktighet skall säkras genom att brukare och medarbetare alltid planerar hjälpinsatserna tillsammans. Det kan även vara värt att påpeka att vårdtagarens rättighet till delaktighet och medbestämmande regleras i hälso- och sjukvårdslagen 2a-2b, enligt vilken vården så långt det är möjligt skall utformas och genomföras i samråd med vårdtagaren. Bland de närstående upplever endast 53% att de på ett tillfredställande sätt är involverade i planeringen av vården, dessutom uppskattar endast 42% av de närstående att den boende de representerar når fram med och får gehör för sina egna synpunkter och önskemål gällande vårdens utformning. Denna bild bekräftas dessutom delvis av de boende, av vilka endast 56% upplever att de synpunkter man framför uppskattas och tas tillvara av boendet (dessa synpunkter gäller visserligen inte uteslutande vård- och omsorgsdelen av verksamheten, då påståendet är generellt formulerat).

14(18) Här finns följaktligen gott om utrymme för förbättringar. Viktigast är att på ett aktivt sätt arbeta med att öka de boendes egen delaktighet gällande utformningen av den individuella vården och omsorgen. Utöver detta bör man även arbeta med att öka möjligheterna för de närstående att vara delaktiga, i synnerhet i de fall den boende själv saknar förutsättningarna. Vård och omsorg Kärnområdet vård och omsorg baseras på tre påståenden gällande personlig omsorg (hygien etc), mat och tillgång till kvalificerad sjukvårdskompetens (tex sjuksköterska och läkare). Enligt de boende som deltagit i undersökningen är denna del av servicen i stort sett mycket bra. 94% (alla utom en) av de tillfrågade tycker att de får den hjälp de behöver med sin personliga vardagsomsorg, 83% tycker att maten är bra och 78% upplever att de får träffa sjuksköterska och/eller läkare när de behöver det. För de närstående är motsvarande siffror (i samma ordning) 74%, 75% och 79%. Här kan vara värt att påpeka att de boende som deltagit i undersökningen sannolikt är bland dem som behöver minst hjälp med tex sin personliga hygien, de som behöver mycket hjälp är sannolikt snarare representerade bland de närståendes svar, som ger ett något lägre betyg. En femtedel (20%) av de närstående tycker inte att den boende de representerar får den hjälp han/hon behöver med sin personliga vardagliga omsorg. Maten på Magnoliagården uppfattas av de flesta tillfrågade som bra. Bland de övriga kommentarerna från de boende kommer dock ämnet på tal vid några tillfällen och den kritik som då riktas mot maten är huvudsakligen att det är lite dålig variation och att samma rätter återkommer med relativt täta mellanrum. Tillgången till kvalificerad vårdkompetens upplever 89% av de boende och 86% av de närstående att det motsvarar behovet. Hjälp i vardagen Hjälp i vardagen är det kärnområde som får näst lägst betyg av såväl de boende som de närstående. Detta kärnområde är baserat på påståenden som behandlar aktiviteter, lägenhetsskötsel, utomhusvistelse och socialt stöd. Aktiviteter planeras och genomförs dels för hela Magnoliagården, dels på varje boendeenhet. Det finns ett veckoschema som gäller hela huset. Vanliga

15(18) aktiviteter är tidningsläsning, gudstjänst, gympa, bingo, sångstunder och ibland större arrangemang med levande musik, vilka personalen menar är mycket uppskattade. På sommaren arrangeras Café Agda i trädgården till Norregatan 2. På alla enheter försöker man göra det lite festligare på helgerna med fredags- eller lördagsmys, man bakar tex en kaka till eftermiddagskaffet och dukar fint vid måltiderna med dukar och servetter. Vid högtider har man särskilda arrangemang för hela huset. En av enheterna har genomfört en utflykt till Pildammsparken i Malmö. Det finns inget systematiserat sätt att fånga upp idéer och önskemål från de boende. Önskemål om aktiviteter framförs oftast i samband med att man har egen tid med sin kontaktperson. Enligt personalen är det ofta svårt att få de boende att gå med på de gemensamma aktiviteterna. Många tycker sig inte orka men de gånger de följer med, blir den boende enligt personalen ofta upplivad och är nöjd med att ha deltagit. Mest anmärkningsvärt här är att endast 44% av de boende tycker att utföraren erbjuder trevliga och meningsfulla aktiviteter (detta är även den fråga som fått tredje lägst betyg av de närstående). Anledningen till att detta kan betecknas som anmärkningsvärt är att utföraren i sitt avtalsunderlag ägnar betydande utrymme åt att beskriva en mängd olika aktiviteter som man har för avsikt att erbjuda. Här påpekar man även vid ett flertal tillfällen att man uppskattar förslag till aktiviteter från såväl boende som närstående. Det faktum att mindre än hälften av de boende tycker att aktivitetsutbudet är bra och att dessutom endast lite drygt hälften (56%) upplever att synpunkter och förslag uppskattas och tas tillvara ger en bild som avviker från den som beskrivs i utförarens avtalsunderlag. Beställarens uppfattning är att utföraren borde systematisera ett tillvägagångssätt för att kontinuerligt fånga upp de boendes och deras närståendes förslag till aktiviteter. På så vis kan man rikta resurser och energi mot sådant som uppskattas och kanske ta bort aktiviteter som upplevs som mindre meningsfulla. Detta kan även bidra till att motivera de boende att delta i de aktiviteter som arrangeras. Enligt utförarens avtalsunderlag skall alla boende erbjudas möjlighet till utomhusvistelse minst två gånger per vecka. Av de boende som kunnat delta i undersökningen bekräftar 83% att detta stämmer, 78% upplever att de får vistas ute så mycket som de önskar. Att alla inte erbjuds möjlighet att vara utomhus

16(18) riktigt så mycket som de önskar bedöms av beställaren som oundvikligt, men erbjudande om utomhusvistelse minst två gånger per vecka är ett klart definierat skall-krav i avtalet varför 83% inte uppfattas som fullgott (avvikelser från detta ska antecknas i journalen). I samband med intervjuerna påpekade en av de boende att personaltätheten är avgörande gällande detta. Vederbörande menade att hon inte riktigt ville be om hjälp, då hon visste att hon skulle behöva ta hela enhetens personalstyrka (2 st) i anspråk för att kunna komma ut. De närstående fick frågan om de upplevde att den boende de representerar får det sociala stöd som han/hon är i behov av. 66% av de närstående svarade instämmande på denna fråga som fick fjärde lägst betyg i närståendeenkäten. Personal och bemötande Detta kärnområde bygger på påståenden om personalens kompetens, respektfullt bemötande samt om de boende upplever sig ha en god relation till sin kontaktman och den övriga personalen på enheten. Genomgående kan vi konstatera att de boende är mycket nöjda med personalen och bemötandet på Magnoliagården (mellan 83% och 89% av respondenterna är nöjda beroende på fråga). Även de närstående är i allmänhet nöjda med personalen och bemötandet (se bilaga 2, tabell 2d för detaljer). Attendo Care har en väl inarbetad modell för kontaktmannaskap som införts på Magnoliagården. Personalen kan vara kontaktman till 1 eller 2 boende. I uppdraget ingår att upprätta genomförandeplan, ansvar för planeringsschema för service och aktiviteter, egen tid med sina boende samt regelbunden kontakt med närstående. I kontaktmannaskapet ingår kontakt med närstående minst en gång per månad. Vanligtvis har man tätare kontakt i samband med besök men om den närstående bor på längre avstånd ska kontakten hållas via telefon. Närstående är ofta med vid ankomstsamtal och upprättande av genomförandeplan där även deras synpunkter och önskemål beaktas. Personalen upplever att man har en god kontakt och ett bra samarbete med de närstående. För den personal vi träffade var det en självklarhet att de närstående var välkomna och respekterades. Denna bild bekräftas av de närstående av vilka 90% instämmer i påståendet att de blir trevligt och professionellt bemötta när de besöker eller kontaktar Magnoliagården.

17(18) Trygghet Att den boende och dennes närstående känner sig trygga med den vård och service som det särskilda boendet levererar är en närmast självklar kvalitetsindikator. Kärnområdet trygghet är det område som fått allra bäst betyg av såväl de boende själva som deras närstående. 94% av de boende som svarat känner sig trygga på Magnoliagården och 78% av de närstående upplever att den boende de representerar känner sig trygg med sin vardag och boendesituation. Dessutom menar 84% av de närstående att de själva känner sig trygga med den anhöriges boendesituation. Helhetsintryck Kärnområdet helhetsintryck baserar sig på påståenden om allmän trivsel med boendesituationen samt en samlad bedömning av huruvida utföraren levererar vård och omsorg av hög kvalitet. 78% av de boende som svarat menar att de trivs med sin boendesituation och 83% instämmer i att utföraren levererar vård och omsorg av hög kvalitet. De närstående är något mindre entusiastiska, men trots det instämmer 70% i påståendet att vården och omsorgen är av hög kvalitet. Sammanfattning Som vi konstaterat fungerar flera delar av Magnoliagårdens verksamhet på ett sätt som de flesta av de boende och deras närstående är nöjda med. Man känner sig i allmänhet mycket trygg med boendets service och upplever att personalen och vården och omsorgen är bra. Vidare ger hälso- och sjukvårdsenkäten för handen att tillfredställande rutiner för hur hälso- och sjukvården ska fungera finns. Även dokumentation och kvalitetssystem lever i allt väsentligt upp till beställarens förväntningar. Sammantaget kan detta antas bidra till att en majoritet av de boende och deras närstående tycker att Attendo levererar vård och omsorg av hög kvalitet. Trots detta finns naturligtvis utrymme för utveckling och förbättringar. Det viktigaste förbättringsområdet är enligt beställaren den enskildes (och i en del fall dennes närståendes) delaktighet i planeringen av vård- och omsorgsinsatserna. Det är överhuvudtaget inte acceptabelt att 67% av de boende som kunnat delta i undersökningen inte känner sig delaktiga i eller

18(18) informerade om sin personliga vårdplanering. Beställaren vill ännu en gång påpeka att denna realitet varken harmonierar med vad som avtalats med utföraren eller de krav som lagstiftningen ställer. Vidare anser beställaren att utföraren bör se över vilka aktiviteter man erbjuder och hur frekvent dessa erbjuds. Mindre än hälften av de boende tycker att Magnoliagården erbjuder trevliga och meningsfulla aktiviteter, dessutom upplever endast strax över hälften av de boende att det är meningsfullt att framföra synpunkter och önskemål. Kanske är det inte antalet arrangerade aktiviteter som är problemet, utan vilken typ av aktiviteter man erbjuder. Troligen skulle man ha mycket att vinna på att systematiskt försöka uppmuntra de boende att föreslå aktiviteter och sedan tydligt visa att dessa förslag uppskattas och tas tillvara. Förslag till förbättringsområden Avslutningsvis vill beställaren sammanfatta de viktigaste förbättringsområdena som framkommit i samband med kvalitetsuppföljningen. Enligt beställaren bör utföraren förbättra/åtgärda: - De boendes och deras närståendes möjlighet till delaktighet i den enskildes vård- och omsorgsplanering. - Utbudet av aktiviteter. - Möjligheterna för de boende att påverka verksamheten och nå fram med och få gehör för förslag och synpunkter (bla gällande aktiviteter). - Bristerna i genomförandeplanerna. - Den bristande återkopplingen av protokoll och statistik gällande avvikelse- och klagomålshantering. - Bristen på speciell inkontinensutbildning bland omvårdnadsansvariga sjuksköterskor. - Personalens kompetens i demensvård. Anita Enqvist Gertrud Cato Gustav Blohm myndighetschef, MAS. kvalitetsutvecklare, vård och omsorg vård och omsorg vård och omsorg