Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Relevanta dokument
Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen

Arbetet beror på vägen

Termodynamik Föreläsning 5

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Termodynamik Föreläsning 6 Termodynamikens 2:a Huvudsats

Lite kinetisk gasteori

Termodynamik (repetition mm)

Kap 4 energianalys av slutna system

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Teknisk termodynamik 5 hp

Teknisk termodynamik repetition

Termodynamik FL5. Konserveringslag för materie. Massflöde (Mass Flow Rate) MASSABALANS och ENERGIBALANS I ÖPPNA SYSTEM. Massflöde:

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Tentamen i Termodynamik CBGB3A, CKGB3A

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Energitransport i biologiska system

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

MMVA01 Termodynamik med strömningslära

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

SG1216. Termodynamik för T2

Applicera 1:a H.S. på det kombinerade systemet:

Termodynamik Föreläsning 1

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Överhettad ånga, Table A-6 (2.5 MPa): T [ C] v [m 3 /kg] ? Linjär interpolation:

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

Termodynamik Föreläsning 3

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

v = dz Vid stationär (tidsoberoende) strömning sammanfaller strömlinjer, partikelbanor och stråklinjer. CH Strömningslära C.

P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.

Övningsuppgifter termodynamik ,0 kg H 2 O av 40 C skall värmas till 100 C. Beräkna erforderlig värmemängd.

Kap 12 termodynamiska tillståndsrelationer

Teknisk termodynamik repetition

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Teknisk termodynamik 5 hp. Välkomna till teknisk termodynamik!

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Planering Fysik för V, ht-11, lp 2

Fysikaliska modeller

Energitekniska formler med kommentarer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Grundläggande energibegrepp

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Motorer och kylskåp. Repetition: De tre tillstånden. Värmeöverföring. Fysiken bakom motorer och kylskåp - Termodynamik. Värmeöverföring genom ledning

Mer om kretsprocesser

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

Teorin för denna laboration hittar du i föreläsningskompendiet kapitlet om värmemaskiner. Läs detta ordentligt!

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Energi- och processtekniker EPP14

Laboration: Kretsprocesser

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Omtentamen i teknisk termodynamik (1FA527) för F3,

Givet: ṁ w = 4.50 kg/s; T 1 = 20.0 C; T 2 = 70.0 C; Voil = 10.0 dm 3 /s; T 3 = 170 C; Q out = 11.0 kw.

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen

FAFF35 Medicinsk Fysik

PTG 2015 övning 1. Problem 1

Termodynamik Föreläsning 4

Termo T konc. Tony Burden Institutionen för mekanik, KTH, Stockholm. Version 5.0 mars 2008

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Personnummer:

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Sammanfattning Fysik A - Basåret

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Isentropisk verkningsgrad hos turbiner, pumpar, kompressorer och dysor

CH. 1 TERMODYNAMIKENS GRUNDER

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Transkript:

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23

Värme Värme (Heat) Q: energiöverföring p.g.a. temperaturskillnad q = Q/m (kj/kg) värme per massenhet Adiabatisk process: process utan värmetransport ex: alla processer för ett isolerat system Adiabatiskt system: slutet system där energitransport endast kan skev via arbete Empiriskt: värmetransport sker alltid från system med högre temperatur till system med lägre temperatur Två system är i termisk kontakt om värme kan överföras mellan dem 3 / 23 Värmeöverföringshastighet Q: värme transporterat per tidsenhet (J/s) Om Q konstant: Q = Q t Allmänt: Q = t2 Qdt t 1 Q större om temperaturskillnaden större 4 / 23

Mekanismer för Värmetransport Värmeledning: överföring av energi från partiklar med stor rörelseenergi till partiklar med lägre rörelseenergi på grund av växelverkan/interaktioner/kollisioner Konvektion: överföring av energi mellan en fast yta och angränsande fluid. Kombination av ledning och fluidrörelse. Strålning: överföring av energi på grund av emission eller absorption av elektromagnetiska vågor (ljus, infraröd strålning, Röntgen, gamma 5 / 23 Arbete Arbete, W : all energitransport mellan slutna system som inte är värme (dvs inte sker p.g.a. temperaturskillnad) associerat med en kraft som verkar över en sträcka w = W /m (kj/kg), arbete per massenhet Teckenkonvention värme transporterat till ett system är positivt värme transporterat ut ur ett system är negativt arbete uträttat av ett system är positivt arbete uträttat på ett system är negativt alternativt anges riktningen med in respektive out 6 / 23

Värme och Arbete Mekanismer för energitransport syns endast vid gränsytan boken: värme och arbete är randfenomen Är inte egenskaper system har energi, men har inte värme/arbete Associerade med process, inte med tillstånd Beror på vägen för en process boken: vägberoende funktioner W har inexakt differential δw (ibland dw ) R 2 1 δw = W 12, ej W egenskap V har exakt differential dv R 2 1 dv = V 2 = V 7 / 23 Ex: Elektriskt arbete Då n elektroner rör sig genom potentialskillnaden V uträttas arbetet W e = Vne e = 1,602 10 19 C (elementarladdning) ṅ elektroner per tidsenhet: Ẇ e = Vṅe = VI I ström (mängden laddning som passerar per tidsenhet) Ẇ e : elektrisk effekt Arbetet uträttat från tid t 1 till tid t 2 : W e = 2 VIdt om V el. I varierar med tiden 1 W e = VI t om V och I konstanta Om I är ström genom ett system uträttas arbete på systemet 8 / 23

Mekaniskt Arbete Mekaniskt arbete på/av ett system kräver 1. en kraft verkande på gränsytan 2. gränsytan måste röra sig Exempel (vid behov repetera): axelarbete fjäderarbete arbete på elastisk stång arbete associerat med ytspänning arbete att lyfta el. accelerera en kropp W = Fs om F konstant W = R 2 1 Fds om F beror på läget 9 / 23 PV arbete PV arbete (moving boundary work): expansions och kompressionsarbete Ex: cylinder med rörlig kolv δw b = Fds = PAds = PdV W b = V2 PdV gasen uträtttar arbetet δw B då den förflyttar kolven sträckan ds 10 / 23

PV arbete forts. Kvasistatisk expansion från till V 2 da = PdV Area= 2 da = V2 PdV = W b 1 Arean under grafen i ett PV diagram är arbetet systemet uträttar W b = V2 PdV 11 / 23 PV arbete forts. arbetet beror på vägen, större area medför större arbete 12 / 23 arbetet uträttat under kretsprocess är arean av inneslutna ytan W net = Z V1 Z V1 A,V 2 PdV + = PdV A,V 2 = Area A Area B Z V2 PdV B,V Z 1 V1 PdV B,V 2

PV arbete, polytrop process Polytrop process: PV γ = C P = CV γ (C, γ givna konstanter) γ 1 W = C V2 V γ dv = C V γ+1 2 V γ+1 1 γ + 1 = P 2V 2 P 1 1 γ ideal gas PV = mrt : W = mr T 2 T 1 1 γ γ = 0: isobar, P = P 0 W = P 0 (V 2 ) γ = 1 13 / 23 W = C ideal gas: isoterm V2 dv V = C ln V 2 = PV ln V 2 Termodynamikens 1:a Huvudsats (TD1) Energi kan varken skapas eller förstöras under en process, endast omvandlas från en form till en annan (energiprincipen) 14 / 23

Exempel 15 / 23 Exempel 16 / 23

Energibalans Under en process gäller ) ( total energi som transporteras in i systemet ( total energi som transporteras ut ur systemet ) = ( ) förändringen i systemets totala energi E in E out = E syst e in e out = e syst Bidrag till E syst = E final E initial = E 2 E 1 : E = U + KE + PE e = u + ke + pe de = du + dke + dpe differentiellt (infinitesimalt) de = du + dke + dpe Stationära system: KE = 0 = PE: E = U e = u notera U = U 2 U 1 = mu 2 mu 2 = m u etc. 17 / 23 Bidrag till E in och E out Öppna system: värme Q arbete W massenergi E mass Slutna system: värme Q arbete W E syst = (Q in Q out ) + (W in W out ) + (E mass,in E mass,out ) Per tidsenhet: de syst = δq + δw + δe mass Ė syst de syst dt = Ėin Ėout För konstanta hastigheter: Q = Q t, W = 18 / 23 Ẇ t, E = de dt t

Energibalans för Slutna System Teckenkonventionen: Q = Q net,in = Q in Q out W = W net,out = W out W in Energibalans, allmäna system Q W = E q w = e δq δw = de δq δw = de Energibalans, stationära system Q W = U q w = u δq δw = du δq δw = du 19 / 23 Kretsprocesser E = E 2 E 1 = E 1 E 1 Q = W Q = Ẇ för en cykel 20 / 23

Verkningsgrad för en Process utvunnen nyttig energi Verkningsgrad (efficiency): η = tillförd energi anger hur effektiv en process (energiomvandling) är dimensionslös storhet 0 η 1 Performance mer allmänt än verkningsgrad, t.ex. kan vara > 1 (COP för värmepumpar & kylskåp) Seriekopplade (successiva) processer: η = η 1 η 2 Ex: turbin med verkningsgrad η, om vatten rinner genom turbinen med effekten W produceras nyttig effekt ηw Om turbinen följs av en generator med verkningsgrad η produceras elektrisk effekt ηη W 21 / 23 kylskåp med öppen dörr i isolerat rum, vad händer med temperaturen i rummet? 22 / 23

23 / 23 fläkt i isolerat rum, vad händer med temperaturen i rummet?