Örat och hörseln en guide

Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka öronmusslans funktion genom att kupa handen bakom örat. Ljudet leds in i hörselgången. Längst in i hörselgången sitter trumhinnan som är ett mycket tunt, elastiskt membran. Mellanörat Mellanörat är ett sinnrikt uppbyggt system för förstärkning och överföring av ljudvågorna från trumhinnan till innerörat. Trumhinnans vibrationer fortplantar sig genom hörselbenen (hammaren, städet och stigbygeln) till ovala fönstret. Mellanörat har genom örontrumpeten förbindelse med svalget. Örontrumpeten är normalt stängd men öppnar sig när man sväljer och jämnar ut lufttrycket i mellanörat. Innerörat Innerörat utgörs av ett system av gångar fyllda med lymfvätskor och är till sin funktion delat i två delar, balansorganet och hörselorganet. Hörselorganet ligger i snäckan som utgörs av en vindling på ca 3 varv. I snäckan finns hårcellerna. En tryckvåg i snäckan gör att hårcellerna aktiveras. Nervimpulserna går via hörselnerven och flera omkopplingsstationer upp till hjärnans hörselcentrum i tinningloberna. 1

Den normala hörselprocessen Ljudet består av tryckvågor som färdas i luften 1. Ljudet fångas upp av ytterörat och färdas vidare till trumhinnan. 2. Lufttrycksförändringen i hörselgången får trumhinnan att röra sig fram och tillbaka. 3. Mellanörat överför den mekaniska svängningen från trumhinnan till innerörat och förstärker ljudet. 4. Snäckan (cochlean) är formad som ett snigelskal och är fyllt av vätska. När rörelsen når snäckan kommer vätskan i rörelse. 5. När vätskan rör sig börjar de fina hårcellerna att röra sig i takt med vätskan och frambringar små elektriska impulser som skickas vidare till hörselnerven. Hårcellerna är ordnade i rader längs med snäckan. De hårceller som sitter längst in i snäckan ger upphov till mörka basljud och de som sitter längst ut ger ljus diskantljud. 6. När de elektriska impulserna når hörselnerven transporteras dessa vidare till hjärnan där de tolkas till ljud. 2

Hörselundersökningar på barn och ungdomar Det går att testa barn i alla åldrar. Det finns olika hörselundersökningar som är anpassade till barnets mognad. Vid fem till sex månaders ålder börjar barn tycka att ljud är spännande. Ofta måste man hörseltesta ett barn flera gånger innan man vet hur barnet hör. På hörselkliniken utförs testet av en audionom. OAE-otoakustiska emissioner eller Babyscreening Barnet ska vara lugnt och stilla, det går även bra om barnet sover. En mjuk plastpropp placeras i hörselgången på barnet. Ett knattrande ljud hörs, svaret från örat registreras i en dator, och tolkas av en läkare. Informella tester Barnet sitter i förälderns knä och audionomen använder olika ljud, t ex klockor, bjällror och dockskallror. Dessa ljud har en känd frekvens och ljudstyrka. Barnets reaktioner iakttas och antecknas. Ljudlokaliseringstest Barnet sitter i förälderns knä. Högtalare och bildskärm finns på båda sidor om barnet. När barnet reagerar på ljudet visas en bild som belöning. Barnet lär sig snabbt sambandet mellan ljudet och bilden, vilket gör att det tittar på skärmen när ett ljud hörs. Visk- och konversationsstämma Audionomerna viskar eller talar med vanlig konversationsstämma utan att barnet ser testarens mun. De större barnen får titta på bilder peka på den bild som audionomen säger. Lekaudiogram Hörseltestet utförs t ex med hjälp av klossar. Audionomen lär barnet att bygga med klossen varje gång ett ljud hörs. Testet kan utföras med eller utan hörlurar. Tonaudiogram Barnet trycker på en knapp varje gång ett ljud hörs. Testet utförs med lurar. ABR Audiometry Brainstem Response Elektroder klistras på barnets huvud. Ett par hörlurar placeras på öronen. Barnet ska ligga stilla under mätningen, därför att det bra om barnet sover. Ibland sker mätningen i narkos. Mätningen visar hur barnet hör i mellan- och diskantfrekvensområdet. 3

Audiogrammet hörselkurvan Det mänskliga örat uppfattar en tonhöjd/frekvens, från 20 Hz (Hertz) upp till 20.000 Hz. Tonhöjden mäts i Hz (Hertz) Tonernas styrka mäts i db (decibel) De värden som uppmäts vid testet är den ljudnivå vid vilken testpersonen just börjar uppfatta en ton, den s k hörtröskeln. På audiogrammet markeras hörtröskeln på den lodräta axeln (db) medan den vågräta axeln (Hz) visar tonhöjden. Svaren för höger öra markeras med en ring och för vänster med ett kryss. För små barn är det inte möjligt att få ett komplett audiogram. Så här kan ett audiogram se ut på en person som hör bra. 4

Hörselnedsättning Lätt hörselnedsättning (20-40 db) Kan ha svårigheter att uppfatta tal, framför allt med stigande avstånd och med störande bakgrundsljud. Språk och talutveckling påverkas i begränsad omfattning (t ex s-, f- och tje-ljud). Måttlig hörselnedsättning (41-60 db) Uppfattar tal på 0,5 1 meters avstånd. Missuppfattar utan att vara medveten om det. Behov av att sitta nära ljudkällan. Svårigheter att uppfatta och samtala i grupp. Vid högfrekventa nedsättningar: svårigheter att höra s-, sje-, tje- och j-ljud. K- och G-ljud ersätts med T- och D- ljud. Troligen ofullständigt språk och begränsat ordförråd. Grav hörselnedsättning (61- db) Uppfattar tal nära örat. Reagerar på vibrationer. Talat språk utvecklas inte spontant. Onyanserad ljudproduktion. Dövhet Reagerar på vibrationer. Ensidig hörselnedsättning Vid ensidig hörselnedsättning/dövhet kan det innebära t ex svårighet att uppfatta tal från den sida man har nedsättningen/dövheten på, svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer och svårigheter att uppfatta var ljudet kommer från, dvs sämre riktningshörsel och avståndsbedömning. Har man svårigheter att höra, måste man koncentrera sig mer vilket kan leda till ökad trötthet. Talbananen Talbananen visar var talets olika ljud (vokaler och konsonanter) är på audiogrammet. Om man utgår från en hörselkurva med en diskantnedsättning kan man få förklaring på varför det t ex är svårt att skilja på orden kaffe och kasse eller orden sjuttio och fyrtio. De ljudlösa konsonanterna (f, sj, tj, s) ligger i diskantområdet och där är ofta hörselnedsättningen mest uttalad. Talbananen på ett audiogram visar talljudens frekvens och styrka vid vanlig konversationsnivå på 1 meters håll. 5

Typer av hörselskador Det finns olika typer av hörselskador hos barn och ungdomar. Det kan vara medfödda eller förvärvade under fosterlivet, vid förlossningen eller senare i livet. Ledningshinder Skador som sitter i ytterörat eller i mellanörat och som hindrar ljudet från att ledas vidare in i innerörat kallas ledningshinder. Ljudet hörs svagare. I vissa fall kan ledningshinder vara tillfälliga och bero på vätska i mellanörat på grund av öroninflammation eller öronkatarr. I andra fall permanenta som t ex brott på eller fixation (otoscleros) av hörselbenskedjan. Ledningshinder orsakar oftast hörselskador av graden lätt till måttlig. Beroende på orsak kan i många fall medicinering eller operation hjälpa. Denna typ av hörselskada innebär att man i de flesta fall kan ha god nytta av en hörapparat. Inneröreskador/sensorineurala Barn med permanent hörselnedsättning har vanligtvis en sensorineural hörselskada. Skador på hårcellerna i innerörat/snäckan hindrar ljudvågorna att omvandlas till elektriska impulser som via hörselnerven leds till hjärnan. Ljudet blir ofta både svagare och förvrängt. En kombination av ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning är vanligt. Den här typen av hörselskada kan inte åtgärdas med mediciner eller operation. Hörapparat är ett vanligt hjälpmedel. För grava hörselnedsättningar/dövhet finns cochleaimplantat (CI). Orsaker till hörselskador hos barn Medfödda hörselskador Hereditet (arvsfaktorer). Virusinfektioner under moderns graviditet. Missbildningar av ytter- och/eller mellanörat. Vid förlossningen Neonatala komplikationer. Allvarlig infektion. Senare Hjärnhinneinflammation. Skallskada. 6