SGF Nationella Riktlinjer

Relevanta dokument
Nationella riktlinjer för Crohns sjukdom

1.1 Vilka differentialdiagnoser bör du tänka på? (1p) 1.2 Din tidiga hypotes är att detta är en ulcerös colit. Vilka prover vill du ta?

Lokalt vårdprogram för utredning och behandling av IBD i Östergötland

Autoimmuna tarmsjukdomar och graviditet

Incidensen och prevalensen av Mb. Svenska kolorektaldagarna i Linköping Crohns sjukdom. Kongressrapport

Ileus Lars Börjesson

Ileus Lars Börjesson

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

ERAS kolon: Pre- och postoperativ vård vid tunntarm- och kolonkirurgi

ÅRSRAPPORT SWIBREG

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER NBW KK US

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Del 6_9 sidor_13 poäng

Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS

Kolit, svår akut. Handläggning vid SÄS

SGF Nationella Riktlinjer

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Inflammatoriska Tarmsjukdomar (IBD)

Mild Måttligt svår Svår

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Del 7 14 sidor 28 poäng

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

Del 4_5 sidor_13 poäng

Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för Uppsala-Örebroregionen. Oktober 2017

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

Information om. Hulio. (adalimumab) För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Nutrition vid gastroenterologisk sjukdom: inflammatorisk tarmsjukdom

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

DILALA - CRF - OPERATION

Del 4. 9 sidor 17 poäng

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Del 6_10 sidor_20 poäng 1.1

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

52 REKLISTAN För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK

Peroperativ profylax. Mårten Prag. STRAMA Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Dokumentrubrik. Läkemedel Antibiotikaprofylax vid kirurgi

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

Behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?

Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: Skrivtid 3 t.

Antibiotikaprofylax vid ortopedisk kirurgi

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år Uppsala-Örebroregionen

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

Kolorektalseminarium.

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

Tarmcancer en okänd sjukdom

Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Regionalt vårdprogram Low anterior resection syndrome (LARS)

FERRING PHARMACEUTICALS

FERRING PHARMACEUTICALS

PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

ERAS rektum: Pre- och postoperativ vård vid rektumkirurgi

Det som göms i snö. Pia Teleman Kvinnokliniken SUS. SFOG-veckan 2012

Antibiotikaprofylax i tandvården

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Symptomregistrering vid inflammatorisk tarmsjukdom

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Gastrointestinal cancer

Kompetensbeskrivning

Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström


NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING

Västerbottens läns landsting. Preoperativ rökavvänjning

Kolorektalcancerprocessen vid CSK-En framgångssaga?-->!!


ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS

Transkript:

SGF Nationella Riktlinjer 2012 PåuppdragavSvenskGastroenterologiskFöreningsstyrelse Nationellariktlinjer förcrohnssjukdom 2012A03A24 Kontaktperson JohanDabrosinSöderholm,professor,överläkare PeterAndersson,överläkare, bådavidkirurgiskakliniken,universitetssjukhuset,linköping Arbetsgruppenssammansättning: JohanSöderholm,Linköping(sammankallande). Stenoserandesjukdom:JörgenRutegård(kir,Umeå),LarsBörjesson(kir,Göteborg),Marie Carlson(med,Uppsala),OlofGrip(med,Malmö); Penetrerandesjukdom:MonikaSvanfelt(kir,Stockholm/Huddinge),SvenAlmer(med, Linköping),PeterAndersson(kir,Linköping),JonasHalfvarson(med,Örebro),UrbanKarlbom (kir,uppsala).

NationellariktlinjerförCrohnssjukdom Under 2010 har ovanstående grupp av kolorektalkirurger och medicinska gastroenterologer arbetat med att ta fram dessa riktlinjer för Crohns sjukdom med abdominella komplikationer, dvs. strikturerande och penetrerande sjukdom. Riktlinjerna är i samklang med de europeiska guidelines som tagits fram av ECCO (European Crohn s and Colitis Organization), men har anpassats efter svenska förhållanden och ger mer av praktiska handläggningsråd. Här kommenteras de nationellariktlinjernaurettkirurgisktperspektiv. Organisation Handläggningen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) har genom den medicinska utvecklingenblivitalltmermångfacetteradavseendevärderingavimmunmodulerande och biologisk behandling liksom lämplig tidpunkt för kirurgisk intervention. Idag kommermångapatientertillkirurgiförstefterattdeunderenlängretidståttpåtung immunhämmande behandling vilket gör att det kirurgiska patientklientelet ser annorlundautäntidigare. PatientansvaretförindividernamedCrohnssjukdomliggeriförstahandhosmedicinska gastroenterologer, men vid komplicerad Crohns sjukdom (penetrerande eller strikturerande sjukdom enligt MontrealXklassifikationen) behöver den medicinska behandlingen oftast kompletteras med kirurgisk intervention och dessa, individer, ska, därför, skötas, i, samverkan med kolorektalkirurger. Detta sker bäst inom multidisciplinärakliniskakonferenserförattpåindividnivåkunnaerbjudabästavård. Rent,praktiskt,bör,det,primära,patientansvaret,ligga,hos,kolorektalkirurg,från,det, att, beslut, om, operation, tagits, på, multidisciplinär, konferens, fram, till, det, att, patienten,återhämtat,sig,efter,operation,(i,normalfallet,4=8,veckor,postoperativt). Sjukdomskartläggning På grund av skillnad i vatteninnehåll i olika vävnader kan MRT delvis differentiera mellan aktiv inflammation och fibros. Med tanke på avsaknad av joniserande strålning bör MRT användas på gravida och yngre individer. En fördel med CTXenteroklysma är den kortare undersökningstiden. Både MRTX och CTXenteroklysma kan, förutom att kartläggatarmväggen, ocksåvisualisera komplikationer till sjukdomen. Sammantaget gördettaattvanligtunntarmsröntgeniprincipärförlegad(utomsompassageröntgen vidakuttarmhinderochdåföreträdesvismedvattenlösligkontrast).för,kartläggning, av, tunntarmen, rekommenderas, därför, i, första, hand, magnetresonanstomografi, (MRT)=,eller,datortomografi,(CT)=enteroklysma. Kapselenteroskopiärenkänsligmetodförattbedömatunntarmslesionerochkanvara av värde vid postoperativ uppföljning, men bör inte användas vid misstanke om strikturerande sjukdom och har därför begränsat värde vid utredning av komplicerad Crohnssjukdom. Ultraljud kan vara av stort diagnostiskt värde vid misstanke om bukabscess. En stor fördel med denna modalitet är att intervention ofta kan göras i samband med diagnostiken(t.ex.dränageavabscess). Förloppet av enterocutana fistlar kan tydligare åskådliggöras via fistulografi där kontrast injiceras i yttre öppningen och sedan visualiseras antigen med MRT, CT, ultraljudellerröntgen. 2

om tidigare är koloskopi, det, bästa, sättet, att, karlägga, inflammationsutbredning, i, kolon.kolonstrikturer som inte kan passeras endoskopiskt kan kartläggas med CTX kolon(virtuellkoloskopi). Preoperativoptimering akutatillståndomvandlastillelektivkirurgi RiskenförkomplikationerisambandmedkirurgiförCrohnssjukdomärstarktkopplat till det preoperativa tillståndet. I litteraturen beskrivs flera riskfaktorer för postoperativa infektiösa komplikationer. Yamamoto et al beskrev utfallet av 1008 anastomoser vid 566 operationer. Om fyra riskfaktorer förelåg var risken för infektiös komplikation50%,vidtreriskfaktorer29%,vidtvåriskfaktorer14%,videnriskfaktor 13%ochutanriskfaktor5%(1).IensvenskstudieharMyrelidochmedarbetarevisat att vid 2X3 riskfaktorer var risken för anastomoskomplikation 24%, vid en riskfaktor 13% och utan riskfaktorer 4% (3). Hos patienter med multipla riskfaktorer kunde antalet riskfaktorer i samband med konstruktion av anastomos minskas från 3 till 0,2 genom att lägga upp en delad stomi vid resektionen ochsedan göra anastomos efter optimering(8). Viktiga prea och peroperativa riskindikatorer för postoperativa Vinfektiösakomplikationer IntraXabdominellinfektionpreoperativt (ref1,2,3) Behandlingmedsteroiderpreoperativt (1,2,6) Hypoalbuminemi<30g/l (1,4) Viktnedgång>5%,6mån (2,5) IntraXabdominellfistelvidoperation (1) Akutkirurgi (7) Detfinnsföljaktligenrelativtgodkunskapomriskfaktorerförinfektiösakomplikationer är vid kirurgi för Mb Crohn. Man bör således minska antalet riskfaktorer inför kirurgi, genom att korrigera malnutrition, dränera abscesser, trappa ut steroider, etc. Det är också mycket viktigt att man tar hänsyn till riskfaktorerna när man planerar att göra anastomos direkt eller stomi med senare rekonstruktion. Inför, kirurgi, ska, därför, patienterna, optimeras medicinskt, nutritionsmässigt,psykologisktochsocialtföratt uppnåbästamöjligaresultat. Preoperativnutritionsbehandling Rekommenderastillpatientermedviktnedgångochhypoalbuminemi(<30g/l)tillföljdav inflammation och dåligt näringsintag. Allmänna behandlingsprinciper innebär att infektioner behandlas och att mat och kompletteras med näringsdrycker, enteral nutrition eller, i sista hand, parenteral nutrition (se separata SGFXriktlinjer; www.svenskgastroenterologi.se). Enteral nutrition kan också med fördel användas för attunderlättanedtrappningavsteroiderförekirurgi. 3

Immunmodulerandemedicinering Skallplanerasnoggrantidenperioperativaperioden.Behandlingmedprednisolon 20 mg dagligen under 6 veckor eller mer är förenat med hög risk för infektiösa och anastomosrelateradepostoperativakomplikationer(6,9).därförskasteroidbehandling sättas ut eller trappas ned till ett minimum före planerad bukkirurgi. En rimlig bedömningärattmanbörkommanedtill<10mgidygnsdos. TNFαärcentraltidetimmunologiskasvaret,varförinhiberingavTNFαteoretisktsett skulle kunna leda till postoperativa komplikationer. Perioperativa studier har visat motsägelsefulla data. Appau et al (10) studerade förekomsten av postoperativa komplikationer 30 dagar efter ileokolisk resektion hos patienter som behandlats med inflximab(ifx)inom3månaderförekirurgin.vidmultivariatanalysvarifxassocierat med ökad förekomst av postoperativa infektioner och intraxabdominella abscesser. Andra studier har dock ej kunnat påvisa någon ökad risk för postoperativa komplikationer efter IFX behandling(11).från tillgängligt vetenskapligt underlag går det således ej att värdera om behandling med TNFXhämmare medför en ökad risk för postoperativa komplikationer. Vidare går det ej värdera hur lång minimitid som bör förflyta innan kirurgi kan utföras efter behandling med TNFXhämmare. Det finns dock studiersomvisatenökadriskförkomplikationerisambandmedrekonstruktivkirurgi förulceröskolitomdettagenomförsinom4x6månefteravslutadifxxbehandling(12). Pågående behandling med azatioprin eller andra purinanaloger tycks inte öka komplikationsriskerna i samband med kirurgi (9) även om i en aktuell svensk studie dennabehandlingvarmerfrekventidengruppavpatientersomfickanastomosläckage (3) sannolikt pga. att tiopurinbehandling är en markör för allvarligare sjukdom med ökad komplikationsrisk. Medicinsk behandling med 5XASA utgör ingen känd riskfaktor utankanbehållasinförkirurgi. Rökstopp Är starkt rekommenderat inför CrohnOkirurgi. En analys av sex prospektivt randomiserade studier visade att ett intensivt rökstoppsprogram reducerar postoperativa komplikationer i allmänhet(13). Dessutom har CrohnXpatienter som är rökare ungefär dubbelt så stor risk för postoperativt recidiv än en ickexrökare, med dosberoende negativa effekter(14). Det förefaller således vara särskilt gynnsamt för crohnpatientersombehöverkirurgiskbehandligattslutaröka. Praktiskpreoperativoptimeringsstrategi Generellt: Minimeraantaletriskfaktorer Rökstopp Trombosprofylax Antibiotikaprofylax Specifikt: Uteslut/behandlaintraabdominellabscess Optimeranäringsläget Planeramedicineringen: Sättutellertrappanedsteroiderminst4veckorföreoperation(måldos<10mg) Planeraommöjligtoperation8veftersenasteinfliximabresp4vefteradalimumab Väntaommöjligtmedrekonstruktivkirurgitill6månefterTNFXhämmare Tiopurinerkanbehållasperioperativtomfortsattmedicineringärplanerad 4

Strikturerandesjukdom Ileocekal Crohn med tydlig inflammatorisk aktivitet bör initialt behandlas medicinskt, medan tidig primär kirurgi fortfarande är ett bra behandlingsalternativ hos patienter medobstruktivasymtomutanpåtagliginflammatoriskaktivitet.fulltutveckladileusär självklart en absolut operationsindikation. Crohnpatienter har dock inte sällan obturationsattacker som oftast släpper spontant underupptillettdygns observation (detta gäller särskilt patienter som tidigare genomgått tarmresektioner), vilket möjliggör senare kirurgi i elektivt skede. Vanligaste operationsindikationen är smärtattacker med subileus pga. fibrotiserande stenosering av tarmlumen. Indikationernaförkirurgiskbehandlingäridessafallindividbaserade.Detärviktigtatt manverifierarobstruktionobjektivtmedradiologi,dåsmärtattackersominteberorpå passagehinderärrelativtvanligahoscrohnpatienterochdessasmärtorförbättrasejav kirurgi. Endoskopiskbehandling Hospatientersomtidigarehargenomgåttileocaekalresektionochutvecklatrecidivmed anastomosstenos, är dilatation av anastomosen med endoskopisk ballongdilatation ett bra alternativ till kirurgisk resektion(15). Resultaten för milt till måttligt stenoserade recidiv är goda och upprepade dilatationer skjuter upp behovet av kirurgi med i genomsnitt3år(16).perforationkandockförekommavarfördilatationendastbörske påsjukhusmedtillgångtillkirurgidygnetrunt. Anastomosteknik,, En relativt nyligen publicerad metaanalys inkluderade 8 studier (712 anastomoser på 661 pat), varav två var prospektivt randomiserade (17). Sammanfattningsvis, förefaller, sida=till=sida, anastomos, kunna, ge, lägre, risk, för, läckage, och, andra, postoperativa, komplikationer, än, ända=till=ända=anastomoser. Däremot påverkas intefrekvensenanastomosrecidivavhuranastomosenkonstrueras.detärdockviktigt att komma ihåg att majoriteten avstudier i ämnet inte är randomiserade och risk för selektionavpatientertillenaellerandraanastomostypenkanföreligga., Strikturoplastik Crohns sjukdom går inte att bota kirurgiskt; anastomosrecidiv av svårare eller lättare graduppståralltid.detärdärförviktigtattvidoperationbevaratarmlängdochdärmed funktion. Strikturoplastik, som, alternativ, eller, komplement, till,tunntarmresektion, vid, utbredd, sjukdom, sparar, tarm, och, minskar, risken, för, korta, tarmens, syndrom, (18). Det finns dessutom data som talar för att inflammationen vid strikturoplastiklokalen kan gå i regress. Den vanligaste strikturoplastiken är longitudinell incision och transversell sutur enligt HeinekeXMikulicz, vilken är användbar vid korta strikturer. Under senare år har sidaxtillxsida isoperistaltisk strikturoplastikenligtmichelassibörjatanvändasdåflerastenoserliggerisekvensöver 15 cm tarmlängd eller mer(19). En nackdel med de längre strikturoplastikerna är att vid recidiv kan hela tarmavsnittet behöva reseceras. Fall av tunntarmscancer i strikturplastikområdenfinnspublicerade,vilketbörbeaktasvidlångtidsuppföljning. Vidanalysav222operationerförCrohnkolithade5%dysplasiellercancervaravenbart entredjedelavdessavarkändapreoperativt(20).riskenfinnssåledesförattcancerär orsaktillstriktur. 5

Strikturplastik,på,kolon,rekommenderas,därför,ej., Laparoskopiskkirurgi,, FörileokoliskaresektionervidCDharflerastudiervisatattlaparoskopiskresektionger betydande fördelar. Två nya metaxanalyser visade lägre postoperativ morbiditet i laparoskopigruppen(21,22),vilketbekräftadesienregisterstudieav49609resektioner för CD (23): färre komplikationer(8% vs 16%) och lägremortalitet (0,2% vs 0,9%). Likasåhardesenasterandomiseradestudiernavisatlägrekomplikationsfrekvensmen oförändradrecidivfrekvensvidlaparoskopi(24,25). Laparoskopiska, resektioner, bör, därför, finnas, som, ett, tillgängligt, alternativ, för, primära,resektioner,vid,större,centra,för,ibd=kirurgi., 6

Penetrerandesjukdom Aktiv sjukdom med intraabdominell abscess Intraabdominell abscess vid aktiv inflammation kan dräneras med hjälp av ultraljud, datortomografi eller vid operation. Somnämntsovanärintraabdominellabscessisambandmedoperationenriskfaktorför infektiösa komplikationer (1). Behandling med perkutant dränage kan skjuta på operationensåattdenkangörasmedfärreriskfaktorer.vidjämförelsemellanpatienter som opereras akut för abscess och de som får perkutant dränage (65% lyckandefrekvens) med efterföljande operation har man funnit att den senare behandlingenärkostnadseffektivtochmedförhögrelivskvalitet(26).skälförkirurgiskt dränage är att abscessen inte är åtkomlig, ofullständigt dränage, eller peritonit (26). Flera författare beskriver att en del av patienterna som behandlats med dränage och antibiotika inte behöver kirurgi efteråt (27, 28) medan andra opererar alla patienter elektivt (26). Gruppens, rekommendation, är, elektiv, resektion, efter, en, abscess,, i, synnerhet,om,obstruktion,eller,symptomgivande,fistel,föreligger. Detäravstorviktattpatientermedpenetrerandesjukdomhandläggsenligtkonceptet beskrivetovan,dvsdetakutatillståndetomvandlasgenomrättåtgärderochoptimering till en säker elektiv situation, dvs., minimera, antalet, riskfaktorer,, planera, medicinering,och,optimera,tidpunkten,för,kirurgin.idettaskedeärmultidisciplinärt samarbeteettmåste. Likasåmåstesjukdomsutbredningen,och,anatomin,kartläggas,noggrant,inför, kirurgin,,särskilt,vid,reresektioner.preoperativaundersökningarmrt/cttunntarm, koloskopiochfistulografiärnödvändigablandannatmedhänsyntillriskenförstenoser distaltomtänktanastomos. Kirurgiskstrategi,, Patientensnäringstillstånd,medicineringliksomandraeventuellariskfaktorersomkan kontraindicera primär anastomos ska noggrant värderas, preoperativt, så, att, behandlingsplanen,och,vad,som,ska,uppnås,med,kirurgin,är,tydlig,både,på,kort,och, längre, sikt. Beredskap ska finnas för att den preoperativt kartlagda sjukdomsutbredningen efter intraoperativ värdering, ofta med enteroskopi, förändras så att den ursprungliga planen måste revideras. Val av rekonstruktion med direkt anastomos eller delad stomi, strikturoplastik eller korta resektioner, och andra övervägandenkräverstorerfarenhetochdetaljeradkännedomompatientensspecifika sjukdom och om Crohns sjukdom i allmänhet. Därför, bör, kirurgi, för, komplicerad, Crohns,sjukdom,göras,på,centra,med,stor,samlad,erfarenhet,och,specialintresse,för, frågeställningarna., Ovanligaspecialformeravpenetrerandesjukdom Friperforation Drabbar1X2%avpatmedCrohnssjukdom Utgörabsolutoperationsindikation Högkomplikationsfrekvens(anastomosläckage20%) Resektionmed splitstoma rekommenderas Profusgastrointestinalblödning Utgör0,5 1,5%avinläggningsfallförCrohnssjukdom Blödningskällanoftastlokaliseradtillterminalaileum 25X90%fordrartarmresektionvidförstainläggningstillfället 7 Duodenalsårsomblödningskällamåsteuteslutasförekirurgi

Crohnkolit Akut svårt inflammatoriskt skov av total Crohnkolit handläggs enligt samma principer som akut svår ulcerös kolit. Om kirurgi är indicerad görs kolektomi med ändileostomi och rektum lämnas stängd (och dränerad via anus) intraabdominellt. Alternativt kan rektosigmoideumläggasutsommukösfistelellerförankrasförslutenibukväggen. Den kirurgiska strategin vid elektiv operation påverkas av ett flertal faktorer (ex. sjukdomsxutbredning, förekomst av komplikationer i form av fistlar och abscesser, patientönskemål).proktokolektomimedileostomiochkolektomimedileostomimedför denlägstarecidivfrekvensenmeninnebärstomi(29).bevarandeavtarmkontinuiteten förutsätter frånvaro av, eller endast mild, anorektal sjukdom och de kirurgiska alternativen är kolektomi med ileorektal anastomos (IRA) eller segmentell kolonresektion.enmetaanalysavsexretrospektivastudier(488patienter)somjämför resultatet av IRA och segmentell kolonresektion visar inga skillnader i komplikationsfrekvens,behovavstomiellerrecidivfrekvens.tidentillrecidivvardock kortare för segmentellt opererade(30). Den enda studien som utvärderar funktionella data visar att patienter opererade med segmentell resektion har färre symptom, lägre avföringsfrekvensochbättreanorektalfunktion(31). Inom, ramen, för, en, tarmsparande, kirurgisk, strategi, bör, därför, segmentell, kolonresektion,övervägas,vid,crohnkolit., Laparoskopiskkirurgi Ett flertal studier visar att resektioner för Crohnkolit kan genomföras säkert laparoskopiskt med något kortare vårdtider och snabbare återhämtning av tarmfunktionmenmedlängreoperationstider(32). Vi, bedömer, därför, att, kolonresektioner, för, Crohnkolit, kan, genomföras, laparoskopiskt,om,stor,erfarenhet,av,laporoskopisk,kirurgi,finns,på,enheten. Bäckenreservoar Bäckenreservoarkirurgi vid Crohns sjukdom har ansetts vara kontraindicerad pga. sämrefunktionelltresultatochenhögrisk(upptill56%)förextirpationavreservoaren (33,34).Kunskapslägetärbegränsatochinomexpertisenråderdelademeningaromdet finns en indikation för bäckenreservoar vid känd Crohns sjukdom. Bäckenreservoarkirurgi,vid,Crohns,sjukdom,kan,utföras,i,mycket,strikt,selekterade, undantagsfall., Patienten får inte ha haft något tunntarmsengagemang eller perianal sjukdom och måste informeras om den högre komplikationsfrekvens och hög risk för pouch failure. Kirurgin ska endast ske på centra med mycket stor erfarenhet av reservoarerochhandläggningavdesspostoperativakomplikationer(35). 8

Postoperativrecidivprofylax riskfaktorerochrekommendationer Den postoperativarecidivfrekvensen är främst studerad vid ileocekal resektion och varierar utifrån hur den definieras: endoskopiskt recidiv, radiologisk recidiv, kliniskt recidiv, eller som behov av förnyad resektion (kirurgiskt recidiv). Vid endoskopisk uppföljning recidiverar 65X90% inom 12 månader och 80X100% inom 3 år efter ileocekalresektionochsvårighetsgraden av endoskopiskt recidiv förebådar risken för klinisktåterfall.kliniskaåterfallsfrekvensenkanuppskattastill20x25%,efterettår. RiskfaktorerförpostoperativtrecidivvidCrohnssjukdom Fortsattrökning(14,38) Extensivtunntarmssjukdon(39,40) Avsaknadavrecidivförebyggandebehandling(40) Plexit (mikroskopiskinflammationienteriskaganglier) iresektionsmarginal(41,42) Penetrerandesjukdom?(38) Perianalsjukdom?(39) Efter resektion ska varje patient värderas avseende förekomst av riskfaktorer för postoperativt recidiv. Patienter, med, en, eller, flera, riskfaktorer, rekommenderas, medicinskt, profylax, efter, tunntarmsresektion. Profylaktiskbehandlinginsättsdå lämpligen inom två veckor efter kirurgi och bör fortgå i två år. Tiopuriner är den effektivaste behandlingen och rekommenderas i första hand, med 5XASA eller metronidazol som alternativ(36). Det finns ännu inte tillräckligt med evidens för att rekommenderaprofylaktiskbehandlingmedbiologiskaläkemedel. Saknas,riskfaktorer,rekommenderas,postoperativ,uppföljning,med,ileokolonoskopi, 6=12, mån, efter, kirurgi för värdering av recidivbenägenhet (37). Graden av endoskopisktrecidivutgörunderlagvidbeslutommedicinsktrecidivprofylax. Sammanfattningsvishardesenasteårensmedicinskautveckling,medeffektiv immunmodulerandebehandlingmensamtidigtenännusålängeoförändradfrekvens tarmresektioner,gjortattvisomkolorektalkirurgerställsinförmerkomplexaproblem. Crohnpatienternakommersenareochtyngremedicineradetillkirurgivilketställer störrekravpåmultidisciplinärsamverkanochplaneringförattkunnaoptimera patienternaochminskariskfaktorernainförkirurgi.samtidigtgörutvecklingeninom imagingxteknikernaattviharlättareattdiagnosticerakomplikationerochutbredning. Meddenpågåendesnabbautvecklingeninomolikatyperavsjukdomsmarkörerkanvi förhoppningsvisocksåsnartpredikteraförloppetochbehandlingssvarförolika individermedcrohnssjukdom.mycketavdenkliniskautvecklingenliggerdocksom tidigareivälgenomfördarandomiseradestudierkringolikakliniskaproblemoch (registerx)uppföljningavstorakohorter.samtidigtärdetväldigtviktigtförvåra patienterattviläggernerarbetepåattförautkunskapfrånrelevantforskningtillden kliniskavardagen.deriktlinjerförcrohnssjukdomsomnufinnspåsgf:shemsidaär förhoppningsvisettstegidennautveckling. 9

Referenser: 1. YamamotoT,AllanRN,KeighleyMR.RiskfactorsforintraXabdominalsepsisaftersurgeryin Crohn'sdisease.DisColonRectum.2000Aug;43(8):1141X5. 2. AlvesA,PanisY,BouhnikY,PocardM,VicautE,ValleurP.RiskfactorsforintraXabdominal septiccomplicationsafterafirstileocecalresectionforcrohn'sdisease:amultivariate analysisin161consecutivepatients.discolonrectum.2007mar;50(3):331x6. 3. MyrelidP,OlaisonG,SjödahlR,NyströmPO,AlmerS,AnderssonP.Thiopurinetherapyis associatedwithpostoperativeintraxabdominalsepticcomplicationsinabdominal surgeryforcrohn'sdisease.discolonrectum.2009aug;52(8):1387x94. 4. LindorKD,FlemingCR,IlstrupDM.Preoperativenutritionalstatusandotherfactorsthat influencesurgicaloutcomeinpatientswithcrohn'sdisease.mayoclinproc.1985 Jun;60(6):393X6. 5. IesalnieksI,KilgerA,GlassH,MüllerXWilleR,KleblF,OttC,StrauchU,PisoP,SchlittHJ,Agha A.IntraabdominalsepticcomplicationsfollowingbowelresectionforCrohn'sdisease: detrimentalinfluenceonlongxtermoutcome.intjcolorectaldis.2008dec;23(12):1167x 74.Epub2008Aug9 6. BruewerM,UtechM,RijckenEJ,AnthoniC,LaukoetterMG,KerstingS,SenningerN, KrieglsteinCF.Preoperativesteroidadministration:effectonmorbidityamongpatients undergoingintestinalbowelresectionforcrohńsdisease.worldjsurg.2003 Dec;27(12):1306X10.Epub2003Oct28. 7. SimiM,LeardiS,MinerviniS,PietrolettiR,SchietromaM,SperanzaVNethJSurg.Early complicationsaftersurgeryforcrohn'sdisease.1990aug;42(4):105x9. 8. MyrelidP,SöderholmJD,OlaisonG,SjödahlR,AnderssonP.SplitStomainResectional SurgeryofHighRiskPatientswithIleocolonicCrohn sdisease.colorectaldis2011,in press. 9. AberraFN,LewisJD,HassD,RombeauJL,OsborneB,LichtensteinGR.Corticosteroidsand immunomodulators:postoperativeinfectiouscomplicationriskininflammatorybowel diseasepatients.gastroenterology2003;125(2):320x327. 10. AppauKA,FazioVW,ShenB,ChurchJM,LashnerB,RemziFetal.Useofinfliximabwithin3 monthsofileocolonicresectionisassociatedwithadversepostoperativeoutcomesin Crohn'spatients.JGastrointestSurg2008;12(10):1738X1744. 11. ColombelJF,LoftusEV,Jr.,TremaineWJ,etal.Earlypostoperativecomplicationsarenot increasedinpatientswithcrohn'sdiseasetreatedperioperativelywithinfliximabor immunosuppressivetherapy.amjgastroenterol2004;99:878x83 12. MorIJ,VogelJD,daLuzMA,ShenB,HammelJ,RemziFH:Infliximabinulcerativecolitisis associatedwithanincreasedriskofpostoperativecomplicationsafterrestorative proctocolectomy.discolonrectum2008;51(8):1202x1207. 13. ThomsenT,TønnesenH,MøllerAM.Effectofpreoperativesmokingcessationinterventions onpostoperativecomplicationsandsmokingcessation.brjsurg.2009;96(5):451x61. 14. YamamotoT,KeighleyMR.SmokinganddiseaserecurrenceafteroperationforCrohn's disease.brjsurg.2000apr;87(4):398x404. 15. HassanC,ZulloA,DeF,V,IerardiE,GiustiniM,PitidisAetal.Systematicreview:Endoscopic dilatationincrohn'sdisease.alimentpharmacolther2007;26(11x12):1457x1464. 16. ThomasXGibsonS,BrookerJC,HaywardCM,etal.ColonoscopicballoondilationofCrohn's strictures:areviewoflongxtermoutcomes.eurjgastroenterolhepatol2003;15:485x8. 17. SimillisC,PurkayasthaS,YamamotoT,StrongSA,DarziAW,TekkisPP.AmetaXanalysis comparingconventionalendxtoxendanastomosisvs.otheranastomoticconfigurations afterresectionincrohn'sdisease.discolonrectum2007;50(10):1674x1687. 18. YamamotoT,etal.SafetyandefficacyofstrictureplastyforCrohn sdisease:asystematic reviewandmetaxanalysis.discolonrectum2007;50:1968x1986 19. MichelassiF,etal.SideXtoXsideisoperistalticstrictureplastyinthetreatmentofextensive Crohn sdisease.jsurgres2004;117:71x78 20. Maykel JA, Hagerman G, Mellgren AF, Shelby YL, Alavi K, Baxter NN, Madoff RD. Crohn's 10

colitis: the incidence of dysplasia and adenocarcinoma in surgical patients. Dis Colon Rectum 2006;49:950-57. 21. TanJJ,TjandraJJ.LaparoscopicsurgeryforCrohn'sdisease:ametaXanalysis.DisColon Rectum2007;50(5):576X585. 22. TilneyHS,ConstantinidesVA,HeriotAG,NicolaouM,AthanasiouT,ZiprinPetal. ComparisonoflaparoscopicandopenileocecalresectionforCrohn'sdisease:a metaanalysis.surgendosc2006;20(7):1036x1044. 23. LesperanceK,MartinMJ,LehmannR,BrountsL,SteeleSR.NationalTrendsandOutcomes forthesurgicaltherapyofileocoloniccrohn'sdisease:apopulationxbasedanalysisof Laparoscopicvs.OpenApproaches.JGastrointestSurg2009. 24. MaartenseS,DunkerMS,SlorsJF,CuestaMA,PierikEG,GoumaDJetal.LaparoscopicX assistedversusopenileocolicresectionforcrohn'sdisease:arandomizedtrial.annsurg 2006;243(2):143X149. 25. StocchiL,MilsomJW,FazioVW.LongXtermoutcomesoflaparoscopicversusopenileocolic resectionforcrohn'sdisease:followxupofaprospectiverandomizedtrial.surgery2008; 144(4):622X627. 26. daluzmoreiraa,stocchil,tane,tekkispp,faziovw.outcomesofcrohn'sdisease presentingwithabdominopelvicabscess.discolonrectum.2009may;52(5):906x12. 27. GarciaJC,PerskySE,BonisPA,TopazianM.AbscessesinCrohn'sdisease:outcomeof medicalversussurgicaltreatment.jclingastroenterol.2001mayxjun;32(5):409x12. 28. GervaisDA,HahnPF,O'NeillMJ,MuellerPR.PercutaneousabscessdrainageinCrohn disease:technicalsuccessandshortxandlongxtermoutcomesduring14years.radiology 2002;222:645X51. 29. BernellO,LapidusA,HellersG.RecurrenceaftercolectomyinCrohn'scolitis.DisColon Rectum2001;44:647X54. 30. TekkisPP,PurkayasthaS,LanitisS,AthanasiouT,HeriotAG,OrchardTR,NichollsRJ,Darzi AW.Acomparisonofsegmentalvssubtotal/totalcolectomyforcolonicCrohn'sdisease: ametaxanalysis.colorectaldis2006;8:82x90. 31. AnderssonP,OlaisonG,HallbookO,SjodahlR.Segmentalresectionorsubtotalcolectomyin Crohn'scolitis?DisColonRectum2002;45:47X53. 32. MoreiraAL,StocchiL,RemziFH,GeislerD,HammelJ,FazioW.Laporoscopicsurgeryfor patientswithcrohn'scolitis:acasematchedstudy.jgastrointest2007;11:1529x33. 33. SagarPM,DozoisRR,WolffBG.LongXtermresultsofilealpouchXanalanastomosisinpatients withcrohn sdisease.discolonrectum1996;39:893x98. 34. BrownCJ,MacleanAR,CohenZ,MacRaeHM,O'ConnorBI,McLeodRS.Crohn'sdiseaseand indeterminatecolitisandtheilealpouchxanalanastomosis:outcomesandpatternsof failure.discolonrectum2005;48:1542x49. 35. JoyceMR,FazioVW.CanilealpouchanalanastomisisbeusedinCrohn'sdisease?AdvSurg 2009;43:111X37. 36. PeyrinXBirouletL,DeltenreP,ArdizzoneS,D'HaensG,HanauerSB,HerfarthH,LémannM, ColombelJF.Azathioprineand6Xmercaptopurineforthepreventionofpostoperative recurrenceincrohn'sdisease:ametaxanalysis.amjgastroenterol.2009 Aug;104(8):2089X96. 37. RutgeertsP,GeboesK,VantrappenG,etal.Predictabilityofthepostoperativecourseof Crohn sdisease.gastroenterology1990;99:956x63. 38. AvidanB,SakhniniE,LahatA,etal.Riskfactorsregardingtheneedforasecondoperationin patientswithcrohn sdisease.digestion2005;72:248 53. 39. BernellO,LapidusA,HellersG.Riskfactorsforsurgeryandrecurrencein907patientswith primaryileocaecalcrohn'sdisease.brjsurg.2000dec;87(12):1697x701. 40. CaprilliR,GassullMA,EscherJC,etal.Europeanevidencebasedconsensusonthediagnosis andmanagementofcrohn sdisease:specialsituations.gut2006;55(suppl1):i36 58. 41. HSokol,VPolin,ALavergneXSlove,etal.Plexitisasapredictivefactorofearlypostoperative clinicalrecurrenceincrohn sdisease.gut200958:1218x1225 42. FerranteM,deHertoghG,HlavatyT,etal.Thevalueofmyentericplexitistopredictearly postoperativecrohn sdiseaserecurrence.gastroenterology2006;130:1595 606. 11