Skol- och Fritidsnämnde Vilka besöker fritidsgårdar? Kön, bakgrund, inflytande, integration m.m. En studie av ungdomar i högstadie- och gymnasieåldrar i Helsingborg. av Stig Elofsson Fritidsvaneundersökningen Ung i Helsingborg genomfördes år 2000 i samarbete med Barn- och ungdomsstyrelserna Norr och Söder samt med forskarna i fritidsfrågor Ulf Blomdahl och Stig Elofsson.
Förord Skol- och fritidsnämnden och Barn- och ungdomsstyrelserna Norr och Söder diskuterade i början av hösten 1999 möjligheterna till att gemensamt genomföra en enkät, fritidsvaneundersökning, bland barn och ungdomar i Helsingborgs stad. Såväl från nämnd som styrelser var intresset stort för att få bättre bakgrundsfakta och information om och kring barns och ungdomars faktiska verklighet. Under hela arbetets gång har staden samarbetat med forskarna i fritidsfrågor Ulf Blomdahl och Stig Elofsson. Med hjälp av fritidsledare genomfördes enkäten under april och maj månader år 2000. Samtidigt med Helsingborgs stad gjorde Jönköpings kommun en liknande enkät, där många av frågorna var identiska. Jämförelser kan därför göras mellan dessa, till invånarantalet, lika stora kommuner. Den här rapporten bygger på svar från totalt 2 269 barn och ungdomar från skolår 4 till och med gymnasiets årskurs 3. Både nämnd och styrelser avser att tillsammans genomföra ny enkät under våren 2003 och diskussioner pågår med Jönköpings kommun om ett fortsatt gemensamt arbete liksom med forskarna Ulf Blomdahl och Stig Elofsson. Olof Nilsson Skol- och fritidsnämnden Strategisk utvecklare, fritid
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 1 BAKGRUND 3 RAPPORTENS SYFTE OCH UPPLÄGGNING 10 MATERIAL 12 Frågor kring fritidsgårdsbesök 12 Frågor kring social bakgrund 12 Frågor kring ungdomarnas livssituation och livsstil 14 Urval och undersökningens genomförande 15 Undersökningsgrupp 15 POJKAR BESÖKER FRITIDSGÅRD MER ÄN FLICKOR 18 Vilka ungdomar dominerar fritidsgården? 20 HUR HÖGT ÄR UTNYTTJANDET AV FRITIDSGÅRDARNA I HELSINGBORG? 22 VAD VILL UNGDOMARNA GÖRA PÅ FRITIDSGÅRD? 23 UNGDOMARNAS BAKGRUND OCH FRITIDSGÅRDSBESÖK 28 Åldern 28 Familjetyp 29 Social bakgrund familjens resurser och föräldrars utbildning 29 Invandraranknytning 31 Hur varierar fritidsgårdsbesök mellan skolor, områden? 32 VAD BETYDER SOCIAL BAKGRUND? 35 FRITIDSGÅRD OCH SOCIALT STÖD 37 FRITIDSGÅRDSBESÖKARNAS SKOLSITUATION 40 FRITIDSGÅRDSBESÖKARNAS FRITIDSSITUATION 42 FRITIDSGÅRDSBESÖK OCH SOCIAL ANPASSNING 46 MÖJLIGHETER OCH ÖNSKAN ATT PÅVERKA I RELATION TILL FRITIDSGÅRDSBESÖK 49 FRITIDSGÅRDSBESÖK OCH SATSNINGAR PÅ FRITIDSVERKSAMHET 51 FRITIDSGÅRDSBESÖK OCH LIVSKVALITET 56 FRITIDSGÅRDSBESÖK OCH RELATION/ATTITYDER TILL INVANDRARE OCH FLYKTINGINVANDRING 57
LYSSNANDE OCH INSTÄLLNING TILL VIT MAKT-MUSIK 61 VILKA FÖRENINGSLÖSA UNGDOMAR FÅNGAR FRITIDSGÅRDEN UPP? 63 SAMMANFATTNING 66 SLUTDISKUSSION 73 NOTER 80 REFERENSER 81 Bilaga 1. Beskrivning av bakgrundsvariabler 83 Bilaga 2. Jämförelse mellan ungdomar som är med i förening och/eller deltar i musikskolan, övriga ungdomar som besöker fritidsgård samt utanförstående ungdomar. 88
INLEDNING Fritidsgårdsverksamheten i Helsingborg styrs både av generella mål som man formulerat från skol- och fritidsnämnden och av de speciella uppdrag som nämnden utformar. I målprogram & skolplan för perioden 1999-2002 specificeras följande generella mål för fritidsverksamheten: - Att den enskilde individen har stort inflytande över verksamhetens innehåll - Att utveckla ett gemensamt förhållningssätt till barn och ungdomar utifrån ett helhetsperspektiv i samarbete med andra kommunala verksamheter, lokala aktörer och föreningar - Att uppmärksamma flickors fritidssituation genom riktade insatser. (1) Vid sidan av dessa mera generella mål, vilka självklart även berör fritidsgårdarnas verksamhet, anges i programmet även - Att fritidsgårdsverksamheten prioriterar åldersgruppen 10-18 år på deras lediga tid (2). Mer specifika beskrivningar av syftet och målen med fritidsgårdsverksamheten framträder om man ser till det uppdrag som utformats för verksamhetsåret 2001 (vilket är identiskt med de uppdrag som angavs för verksamhetsåren 1999 och 2000). I detta uppdrag anges att Det mest utmärkande för fritidsgården är dess öppna karaktär och som en följd av detta en naturlig mötesplats med möjlighet till informella och vardagliga möten mellan besökarna (3). För fritidsledarna betonas att det sociala arbetet utgår från ett främjande perspektiv (4). I uppdraget betonas även att flickornas fritidsituation skall uppmärksammas speciellt. När det gäller barns och ungdomars inflytande i verksamheten sägs Barns och ungdomars inflytande på verksamheten i kombination med en flexibel organisation och förändringsbenägenhet skall svara mot den snabba samhällsutvecklingen och de olika nya ungdomstrender som skapas (5). Här finns uppenbart ett krav på fritidsledarna att följa förändringar inom ungdomskulturen (och inte minst inom ungdomsmusiken). Till stora delar innefattar det utkast till uppdrag för 2002 som lämnats samma beskrivningar, men det finns några förändringar som är värda att uppmärksamma. För det första betonas här att arbetet skall bedrivas i enlighet med gällande nationella och kommunala styrdokument samt FN:s Barnkonvention. Målen för fritidsgårdsverksamheten kompletteras också i vissa avseenden. Sålunda anges att denna verksamhet skall vara ett kvalitativt bra alternativ framför allt för de ungdomar som inte är engagerade i annan/andra positiva fritidsverksamheter. Detta innebär alltså att man starkare betonar ett fritidspolitiskt perspektiv på fritidsgårdsverksamheten. Frågan om man också mera betonar ett socialpolitiskt perspektiv är mer oklar. I utkastet till uppdrag för 2002 betonas dock att man skall bedriva en kontinuerlig och uppsökande verksamhet, i bland annat city, för att man skall få kunskaper om den verklighet/miljö som ungdomar visats i för att kunna göra tidiga insatser. Detta tyder på att socialpolitiska mål får eller i varje fall kan få en ökad betydelse. Som prioriterade uppdrag anges - Med fritidsgården som utgångspunkt och bas skall verksamheten utgå från den enskildes behov. Fritidspersonal skall, när så krävs, i mötet med den enskilde kunna arbeta i situationer som uppmuntrar besökare att bygga starka relationer med ömsesidig tillit och respekt (bärande relationer) - Gruppen 13-18 år skall prioriteras i kvälls- och helgverksamheten. Fritidsgården skall ha en öppen verksamhet. Fritidsgårdsalternativ för ungdomar, i kommunal regi eller i samarbete med andra aktörer, skall vid behov eftersträvas under såväl fredags- som lördagskvällar. 1
- Fritidsverksamheten skall aktivt arbeta för en utökad eftermiddagsverksamhet för åldersgruppen 10-12 år. Samarbete skall sökas med föreningar och lokala aktörer (6). Det finns ett par intressanta kommentarer att göra till dessa mål om man ställer dem i relation till den politiska debatt som förts kring syftet med fritidsgårdsverksamheten. För det första kan man notera betoningen av verksamheten på dess egna villkor. Man påpekar mycket tydligt att det skall vara en öppen verksamhet och i utkastet till uppdrag för 2002 anger man också att fritidsgårdarna skall vara ett bra alternativ för de som inte är engagerade i annan positiv fritidsverksamhet. I den diskussion som förts kring fritidsgårdsverksamheten har det ofta blivit så att just fritidsgårdens egen speciella arbetsform trängts åt sidan och man har inriktad sig på att fritidsgården skall arbeta för att få in ungdomar i organiserad verksamhet, få dem att intressera sig för god fritidsverksamhet och kultur samt inte minst se till att de inte ägnar sig åt droger, kriminalitet. Verksamheten blir alltså i högsta grad ett medel för att få in ungdomar på andra vägar och engagera sig i bättre aktiviteter. I Helsingborg betonas däremot värdet av fritidsgårdens egen verksamhetsform, där just den öppna verksamheten är central. Det andra som är intressant i de formuleringar som finns i måldokumenten är betoningen av att arbetet skall ske på de deltagande ungdomarnas egna villkor. Det starkaste stödet för detta är givetvis uppvärderingen av fritidsgårdens öppna verksamhet, men det finns även andra formuleringar som går i samma riktning. Visst kan de allmänna formuleringarna om att arbetet skall bedrivas på ungdomarnas egna villkor liksom kopplingen till Barnkonventionen framstå som vackra ord, men det finns också annat. 1. Betoningen av verksamhetens anpassning till förändringar i ungdomskulturen 2. Att man undviker att tala om syften att få in ungdomarna i organiserade fritidsverksamheter 3. Att man inte tar upp det socialpolitiska perspektivet. De formuleringar som kan tänkas knytas till sådan är det sociala arbetet utgår från ett främjande perspektiv, med fritidsgården som utgångspunkt och bas skall verksamheten utgå från den enskildes behov samt fritidspersonal skall, när så krävs, i mötet med den enskilde kunna arbeta i situationer som uppmuntrar besökare att bygga starka relationer med ömsesidig tillit och respekt (bärande relationer). Sammantaget kan man alltså konstatera att man i Helsingborgs beskrivning av mål och syfte med fritidsgårdsverksamheten framhäver såväl värdet av verksamhetens kärna, den öppna verksamheten, liksom ungdomarnas möjlighet att påverka verksamheten mycket tydligt. En annan, minst lika viktig faktor, är självklart de ekonomiska och personalmässiga ramarna för verksamheten. På grund av organisationsförändringar är det inte helt enkelt att bedöma utvecklingen. 1991 fanns 11 kommundelsnämnder, under 1992-1998 sex servicenämnder och från 1999 finns en central beställarnämnd gemensam för förskola, skola, socialtjänst och fritid samt tre utförarstyrelser (Gymnasiestyrelsen, Barn- och ungdomsstyrelse Norr respektive Söder). Sammantaget gäller dock att fritidssidan i stort sett behöll sin andel av stadens budget. (De största besparingarna gjordes på förskoleverksamheten). Inom fritidsområdet drabbades fritidsgårdsverksamheten inte av några speciella nedskärningar och det har inte skett några större personalminskningar på fritidsgårdarna. Sammantaget verkar det alltså inte vara så att fritidsgårdsverksamheten drabbats av större nedskärningar än de som allmänt gällt för den kommunala verksamheten, kanske är det snarare så att det klarat sig relativt lindrigt undan. 2
BAKGRUND Mål och syfte med fritidsgårdsverksamheten kan skilja sig såväl mellan olika kommuner liksom mellan olika tidsperioder. Det finns givetvis också betydande variationer när det gäller sammansättningen av fritidsgårdsbesökarna, inte minst mellan olika orter, beroende på hur verksamheten utformas. Vi måste också komma ihåg att det skett betydande förändringar av fritidsgårdsverksamheten under de senaste åren, inte minst beroende på de nedskärningar som genomförts i kommunerna. De undersökningar som finns om fritidsbesökarnas sammansättning har numera ett flertal år på nacken, den senaste mer omfattande publicerades redan 1989. I flera av dessa undersökningar har man kunnat konstatera att fritidsgårdar når en stor del av ungdomarna under tonåren och att fritidsgårdsbesök utgör en väsentlig del av ungdomars fritid. (Se t ex Sarnecki, 1977 samt Blomdahl/Claeson, 1989). Föreningsliv och övrig sluten (instrumentellt inriktad) verksamhet upptar t ex en betydligt mindre del i ungdomarnas fritid. Man måste därför akta sig för att se gruppen besökare - vilka innefatta både de, som gör enstaka besök och de, som mer ofta besöker gården - som en homogen grupp. Gert Lundqvist vill t ex dela in ungdomsgruppen i tre grupper (Lundqvist, 1989). Grupp 1, har lite intresse för skolan, är inte mycket hemma, tar starkt intryck av vad kamratgruppen tycker, är inte särskilt aktiva i föreningar, besöker ofta fritidsgård och tillbringar en hel del tid med att "dra runt i city". Grupp 2, sköter sin skola ganska bra, är ganska mycket hemma, bryr sig om både vad föräldrar och kamrater tycker, är aktiva i föreningslivet, oftast lagidrott, besöker fritidsgården då och då och åker ibland in till city på helgerna för att gå på bio eller disco. Grupp 3, ägnar mycket tid åt skolarbetet, är mycket hemma, bryr sig mycket om vad föräldrarna tycker, är ibland aktiva i föreningslivet, ofta individuella idrotter, besöker sällan eller aldrig fritidsgård och är sällan i city för att roa sig. (7). Det är alltså viktigt att man tänker på vad man avser med besökare på fritidsgård då man studerar vad som karakteriserar dessa. Oklarheter i detta avseende kan ibland förklara till synes motsägelsefulla resultat. I Helsingborg når fritidsgårdarna - vilket jag kommer att visa senare - ett brett urval av framför allt högstadieeleverna. Detta torde innebära att huvuddelen av besökarna knappast skiljer sig mer markant från övriga högstadieelever. Detta är också ett faktum, som noterats i flera andra undersökningar - många fritidsgårdsbesökare skiljer sig inte markant från tonåringar i allmänhet. Det är därför av speciellt intresse att studera de flitiga besökarna, dvs. de som besöker fritidsgården ofta, dels därför att de i stor utsträckning utgör målgruppen då det gäller målsättningen med verksamheten - från fritidspolitisk, socialpolitisk och kulturpolitisk synvinkel - dels därför de också utgör den grupp som starkast kan påverkas. I flera undersökningar har man kunnat konstatera att denna grupp - flitiga fritidsgårdsbesökare - markant skiljer sig från övriga tonåringar. Lundqvist karakteriserar dessa som grupp 1 ovan. Blomdahl/Claeson ger följande beskrivning av skillnader mellan gårdsbesökare och icke-gårdsbesökare bland högstadieelever (Blomdahl/Claesson, 1989). 3
Gårdsbesökare Ej gårdsbesökare Deltar minst i kom. musikskolan Deltar mest i kom. musikskolan Deltar minst i individuell idrott Deltar mest i individuell idrott Deltar minst i annan förening Deltar mest i annan förening Besöker spelhall mest Besöker spelhall minst Tittar mest på video Tittar minst på video Är mest i city Är minst i city Är mest kamratorienterade Är minst kamratorienterade Läser i ganska stor utsträckning Läser särskild kurs # allmän kurs Har mindre goda betyg Har goda betyg Skolkar mest Skolkar minst Trivs sämst i skolan Trivs bäst i skolan Använder alkohol mest Använder alkohol minst Använder tobak mest Använder tobak minst Mest registrerade hos sociala mynd. Minst registrerade hos sociala mynd. Tillhör lägre socioekon. grupp Tillhör högre socioekon. grupp Planerar att gå på tvååriga Planerar att gå på treåriga praktiska linjer på gymnasiet teoretiska linjer på gymnasiet (8) # i mattematik/engelska (min anmärkning). Fritidsgården når otvivelaktigt - med sin öppna verksamhet - en grupp ungdomar, som inte erövrat eller tagit avstånd från skolans instrumentella kod. Fritidsgården tycks också nå ungdomar som är i riskzonen. Sarnecki anger att ungdomar, som ej går på gård tycks tillbringa betydligt mer tid hemma, medan flitiga gårdsbesökarna utmärks av att de har ett intensivt kamratumgänge inte minst på gården (Sarnecki, 1977). I övrigt tycker han sig finna små skillnader när det gäller fritidsvanor. Det tycks också vara så att fritidsgårdsbesökare, liksom övriga ungdomar, påverkas av föräldrar och kamrater i ungefär lika stor utsträckning. Han konstaterar att andra "signifikanta" vuxna allmänt spelar liten roll, men att fritidsgårdsledarna (för besökare) hävdar sig väl jämfört med andra vuxna, t ex lärare. Sarnecki visar också att det finns ett klart samband mellan fritidsgårdsbesök och social anpassning. Ungdomar, som går på gård kommer oftare från familjer som är kända hos myndigheterna på grund av olika sociala problem. De är också oftare själva kända på grund av olika symptom på bristande social anpassning, dvs. i detta fall brottslig belastning. Angående fritidsgårdens påverkan säger han Däremot kan man med ganska stor säkerhet konstatera att gårdsbesöken inte tycks ha någon brottsförebyggande effekt. (9). I beskrivningen ovan av fritidsgårdsbesökarna har inte könsskillnaderna uppmärksammats. På vilket sätt skiljer sig pojkar och flickor, som besöker fritidsgård? Blomdahl/Claeson visar att flickor - trots att pojkar dominerar bland besökarna - går på fritidsgård i lika stor utsträckning. Flickorna slutar däremot oftare än pojkar att gå på gård i årskurs nio - ofta är det så att de besöker gården under kortare tidsperiod än pojkar. Författarna hävdar att orsakerna till detta kan vara att gårdarna är mycket idrottsinriktade och att äldre pojkar dras till yngre flickor. Under åren efter studiens genomförande har man på gårdarna också lämnat större utrymme åt den mycket pojkdominerade rockmusiken. Däremot gör man i undersökningen ingen djupare analys av skillnader mellan pojkar och flickor bland fritidsgårdsbesökarna utan utgår i huvudsak från att skillnaden mellan besökare och icke-besökare är likartade för pojkar och flickor. Ylva Mård påvisar däremot att flickor som går på fritidsgård ofta befinner 4
sig i en relativt mer utsatt position än pojkar (Mård, 1989). Flickorna har t ex i större utsträckning än pojkar låga skolbetyg. Ser vi till gruppen ungdomar, som ofta besöker fritidsgård, är det dubbelt så vanligt bland flickor att man druckit vin eller sprit under de senaste fyra veckorna och det är också vanligare att flickor röker. Hon menar att detta är skrämmande - inte bara därför att flickor oftare nyttjar alkohol och tobak - utan också därför att skadorna av detta bruk kan bli allvarligare för flickor. Hon ställer följande frågor Vad är det som får dessa flickor att bryta av så markant från andra flickor i samma ålder och vad är det som gör att de söker sig till just fritidsgårdarna? Kan en tänkbar förklaring vara att flickor, för att bryta beroendet av och förklara sin självständighet gentemot föräldrarna, söker sin identitet hos pojkar och deras normer? (10). I två tidigare studier har jag mera i detalj studerat vilka upplevelser ungdomar söker på fritidsgården liksom vilka aktiviteter de vill ha på fritidsgården (Elofsson, 1995; Elofsson, 1997). Materialet till dessa båda studier har huvudsakligen hämtats från en fritidsundersökning bland högstadieelever i Eskilstuna som genomfördes 1993 (2743 svarande). Resultaten visar att det finns en betydande enighet kring vilka upplevelse man förknippar med fritidsgården, en enighet som tycks gälla oberoende av såväl kön som hur mycket man besöker fritidsgården. Som viktigt betraktas möjlighet att träffa kompisar, såväl gamla som nya, att det är mysigt och att man kan få koppla av. Mindre viktigt är att det finns tävlingar, att föräldrar kommer till fritidsgården eller att det finns möjlighet att träffa andra vuxna (än fritidsledarna). Ungdomarna är alltså mycket eniga om att fritidsgården skall vara en frizon från vuxenvärlden som koncentrar sig på den öppna verksamheten och där det finns goda möjligheter att umgås med andra ungdomar. Men vid sidan av detta finns också en betydande grupp som betonar vikten av att bli sedd och att bli omvårdad även om enigheten här inte är lika stor. Man skall alltså inte bortse från att det finns en betydande grupp av ungdomarna som söker vuxenkontakter (kanske begränsade till fritidsledarna) på fritidsgården. Ser man till vilka aktiviteter/verksamheter som ungdomarna vill ha på fritidsgården minskar däremot enigheten. Även om det finns vissa likheter när det gäller rangordningen, med utgångspunkt från antalet som tycker att det är mycket viktigt med olika aktiviteter, finns det tydliga skillnader mellan i första hand pojkar och flickor men också mellan "normalbesökare" och "flitiga besökare". Ser man allmänt till vad ungdomarna vill ha på fritidsgården framträder ett mycket starkt stöd för den öppna verksamheten, dvs tillgång till musik, TV/video, fik, disco. Samtidigt är det få som tycker det är viktigt med programgrupper, kulturverkstad, skrivarverkstad, att arbeta med lera/skulptur, dvs verksamheter som ofta av vuxenvärlden betraktas som värdefulla. Ser man till skillnaden mellan pojkar och flickor finner man att pojkar betonar traditionellt "manliga" aktiviteter, men där umgänge med andra är viktigt (såsom t ex idrottsaktiviteter, snickarrum, TV/video) men med en nedtoning av tävlingsmomentet. Flickorna lägger större vikt vid aktiviteter inriktade mot "medelklasskultur" (t ex skrivarverkstad, kulturverkstad, att arbeta med lera/skulptur) men också typiska flickaktiviteter såsom workout, disco, mode. Alltså ett slags kvinnokultur sett både från vuxen- och ungdomsperspektiv, men man skall notera att intresset för flickaktiviteter är avsevärt större än för "medelklasskulturen". En viktig kärna i den öppna verksamheten - fiket - värderas lika högt av flickor som pojkar. Ser man till de flitiga fritidsgårdsbesökarna, betonar dessa mera vikten av öppen 5
verksamhet och idrottsaktiviteter men lägger bland flickor mindre vikt vid främst "medelklassinriktade kulturaktiviteter". Generellt tycks könsskillnaderna bli något mer markerade bland de flitiga besökarna än i besöksgruppen i sin helhet. Debatten och diskussionen om syftet med fritidsgårdsverksamheten har ibland också tagit sin utgångspunkt från att fritidsgårdens besökare har mindre politiska resurser än övriga ungdomar, ett antagande som synes ytterst rimligt då man utgår från att de allmänt sett har mindre resurser. Detta antagande pekar på behovet att stärka de politiska resurserna hos denna grupp av ungdomar. Ett viktigt steg i ett sådant arbete är att ge dem reella möjligheter att påverka fritidsgårdsverksamheten, något som tydligt framhävs i de riktlinjer för fritidsgårdsverksamheten som anges i Helsingborg. Men man kan också tänka sig att förbättra deras möjligheter att påverka sin livssituation på andra sätt, t ex genom att stödja dem mer allmänt och stärka deras självkänsla, saker som också betonas i riktlinjerna. Frågan är då hur mycket man vet om fritidsgårdsbesökarnas politiska resurser. Ser man till de tidigare refererade rapporterna finns inte särskilt mycket som direkt berör denna fråga. Slutsatserna man kan dra blir mer indirekta och bygger på faktumet att dessa i många avseenden har en svagare social situation. Det finns dock några andra rapporter som behandlar frågan närmare. Under perioden 1985-1987 bedrevs det s k Gårdsdemokratiprojektet i Stockholm med syfte att studera olika former för att öka gårdsbesökarnas inflytande. Det material som hämtats från Stockholm utgör också delar av den mer långsiktiga utvärderingen av detta projekt. Diana Pettersson presenterar i boken Gårdsdemokrati en utvärdering av projektet där även frågan om "effekten" av olika utformning av demokrati diskuteras. Utvärderingen omfattar studie av besöksstrukturen, ungdomarnas deltagande samt ungdomarnas kunskap och intresse för att påverka. En analys av eventuella förändringar av besöksstrukturen är självklart även viktig då man söker anpassa verksamheten bättre till ungdomarnas önskemål. Av speciellt intresse är givetvis att studera de "resurssvaga" ungdomarnas situation. Diana Petterson konstaterar att besöksstrukturen i huvudsak varit oförändrad men att det blivit en minskning av gruppen ungdomar som läser allmän kurs i matematik/engelska och ej har språk som tillval, dvs är resurssvaga i skolan. Hon finner också att resurssvaga ungdomar i skolan - allmän kurs i matematik/engelska/ej språk, låga betyg - genomgående är underrepresenterade. Ändock kan man inte generellt dra slutsatsen att införande av medinflytande är negativt för denna grupp av ungdomar - även deras situation kan förbättras. Dessutom tycks det vara så att vissa (mer formaliserade) former av medinflytande kan innebära att deras situation relativt sett förbättras. Trots dessa omfattande försök med att öka gårdsbesökarnas inflytande över verksamheten konstaterar Blomdahl/Claeson följande i Fritidsgården, dess besökare och framtid (Blomdahl/Claesson, 1989): De senaste 20 årens erfarenheter visar att gårdsdemokrati inte införs av sig själv. Trots att kraven på att besökarna ska få beslutanderätt över gårdarnas programverksamhet formulerats redan på 1960-talet, är det mycket få gårdar där gårdsdemokrati är genomförd. Det finns flera skäl till detta. Det finns fritidsledare som anser att man stänger ut de mest resurssvaga besökarna om man inför gårdsdemokrati. Erfarenheterna från gårdsdemokratiprojektet visar att det inte alls behöver bli så. Det gäller dock när man för in gårdsdemokrati att speciellt 6
uppmärksamma och stötta de mest resurssvaga ungdomarna. Det gäller också att försvara och utveckla den öppna verksamheten. (11) I boken formulerar Blomdahl/Claeson följande kritik av fritidsgårdsverksamheten. (Det är dock viktigt att notera att författarna menar att fritidsgårdarna är mycket framgångsrika när det gäller att nå "rätt" ungdomar). 1. Det är felaktigt att gårdspersonalen skall ha makten över fritidsgården. 2. Ungdomarnas sociala, kulturella och politiska fattigdom konserveras. 3. Gårdarna motverkar inte i tillräckligt stor utsträckning utslagning och brottslighet. 4. Gårdarna är både lokal- och innehållsmässigt för pojkdominerade. I rapporten diskuteras följande åtgärder - utveckla den öppna verksamheten - utveckla ungdomarnas kompetens - arbeta förebyggande - ge ungdomarna bestämmanderätt - stärk flickornas ställning Det är knappast möjligt att diskutera frågan om demokrati på fritidsgårdarna utan att beröra frågan om flickornas ställning. Det är inte bara Blomdahl/Claeson utan även många andra som konstaterat att flickorna ofta har en svag ställning. Även om vi i dagens läge kan uppleva att intresset för att utveckla jämställdhet mellan könen som ovanligt centralt är det viktigt att komma ihåg att denna tanke lika lite som ambitionen att söka stärka gårdsbesökarnas politiska resurser på något sätt är ny. Ebba Virgin började t ex redan 1925 med flickgrupper på Birkagården. Det s k Flickprojektet, som bedrevs under perioden 1991-1994 i samarbete mellan Eskilstuna, Göteborg, Malmö, Norrköping, Stockholm och Västerås, har varit inriktat på att söka finna verksamhetsformer som stärker flickornas ställning på gården. Inom projektets ram ingick även mer allmänt att öka kunskapen om flickornas fritidssituation och att söka finna metoder som stärker deras situation på olika fritidsområden. Någon utvärdering av det s k Flickprojektet har ännu inte presenterats. I rapporten Fritidsmetodik för tjejer presenteras dels den forskning som finns om pojkars och flickors fritidsvanor dels olika strategier som använts för satsningarna på flickorna. Ett gemensamt drag i satsningarna har varit att man skapat ett eget utrymme för flickorna antingen genom att bilda speciella tjejgrupper eller genom att ha speciella tjejkvällar (då endast flickor får komma till gården). Diana Petterson drar i sammanfattningen slutsatsen att arbetet med att stärka flickornas ställning främst måste utgå från flickornas intresse och behov av relationer. Men hon påpekar också att även om det är viktigt att samtalet finns med i aktiviteter för flickor så bör en tjejgrupp även innefatta aktiviteter. I en speciell rapport har jag studerat frågan om fritidsgårdsbesökarnas både formella och upplevda delaktighet på fritidsgården där material hämtats från högstadierna i Stockholm och Jönköping samt gymnasiet i Jönköping (Elofsson, 2000). I Stockholm har studier genomförts vid två tillfällen, nämligen 1990 och 1994, i Jönköping bygger materialet på en undersökning genomförd 1997. Med upplevd delaktighet avses innehav av olika uppdrag på fritidsgården, i styrelse eller arbetsgrupp/kommitté, som ledare eller medhjälpare eller att man har någon annan form av uppdrag. Den informella 7
delaktigheten bygger på svaren på påståenden om att ledare tar stor hänsyn till förslag, att man har mycket att säga till om samt att man vill bestämma mer på fritidsgården. I rapporten ställs fritidsgårdsbesökarnas delaktighet på fritidsgården i relation till samtliga elevers formella och informella delaktighet i skolan liksom föreningsmedlemmars delaktighet inom föreningslivet. Resultaten visar att den formella delaktigheten på fritidsgård är lika hög som för samtliga elever när det gäller skolan. Däremot är den något lägre än för medlemmar i idrottsförening och speciellt medlemmar i annan förening när det gäller formell delaktighet i föreningslivet. Ser man till den informella delaktigheten är fritidsgårdsbesökarna minst lika nöjda med sina möjligheter att påverka på fritidsgården som föreningsmedlemmar är när det gäller möjligheter att påverka i förening. I bägge fallen gäller att man är avsevärt mer nöjd än vad elever rent allmänt är när det gäller möjligheter av påverka i skolan. Engagemanget för att vilja påverka är också lika högt bland fritidsgårdsbesökare som bland föreningsmedlemmar. Rent allmänt är dock detta engagemang störst när det gäller skolan, där störst andel (av samtliga elever) skulle vila påverka mera. Sammantaget är alltså fritidsgårdsbesökare lika engagerade i demokratifrågor som andra och tycker sig i ungefär samma utsträckning ha möjlighet att påverka. Däremot är den formella delaktigheten något lägre än bland föreningsmedlemmar men ligger ändock på samma nivå som skolan. I resultaten framträder dock ett mönster som pekar mot att flickorna är missgynnade. Flickorna är mer aktiva när det gäller att besöka gårdsmöte, lämna förslag och att medverka vid genomförande av beslut. Detta får dock inget genomslag när vi ser till hur vanligt det är att man har uppdrag där skillnaden mellan pojkar och flickor är liten. Fritidsgården skiljer sig i detta avseende från skola och förening där det är vanligare att flickor har uppdrag. När det gäller hur nöjd man är med sina möjligheter att påverka är bilden inte entydig - i Jönköping är pojkarna mer nöjda medan det snarast finns en svag tendens i motsatt riktning i Stockholm. Mycket uppenbart är dock att pojkarna är starkare engagerade i frågan om inflytande än vad flickorna är. Även här finns en skillnad gentemot andra institutioner där könsskillnaderna oftast går i motsatt riktning. Det är knappast möjligt att diskutera fritidsgårdsverksamheten och sammansättningen av besöksgruppen utan att knyta an till den mer allmänna debatt som förts kring målen för och syftet med verksamheten. De mål och syften som diskuterats kan föras in under tre övergripande teman. Ett sådant övergripande mål är fritidspolitiskt. Den statliga ungdomsvårdskommittén noterade redan i slutet av 1930-talet behovet av öppen fritidsverksamhet eftersom den slutna verksamheten (föreningslivet) främst attraherade ungdomar, som målmedvetet gick in för att ägna sig åt en viss verksamhet. Med den öppna verksamheten skulle man få kontakt med andra grupper av ungdomar. Man noterade att det fanns en stor grupp av ungdomar, som i varje fall på fritiden vill ha avkoppling från skolans och arbetslivets instrumentella inriktning. Det finns en betydande variation då det gäller ambitioner och syftet med den fritidspolitiska inriktningen både mellan olika tidsperioder och mellan politiker och debattörer under samma tidsperiod. Ibland handlar det enbart om att erbjuda ungdomarna en frizon - med öppen verksamhet - där de skall kunna träffas. Bakom detta döljer sig dock nästan alltid indirekt ambitioner att man därigenom kan förhindra att ungdomarna träffas ute på gator och torg och att man via fritidsgårdsledarna ändock skall få en viss kontakt med och kontroll över ungdomar, som befinner sig i en social riskzon. Mer ambitiösa mål är att man skall erbjuda ungdomar ett brett utbud av lämpliga fritidssysselsättningar, som 8
förhoppningsvis så småningom kan engagera dem för den slutna, instrumentella fritiden. Hit kan också hänföras syftet att därmed kunna ge resurssvaga ungdomar resurser, som är nödvändiga för att de skall kunna fungera som "mogna" samhällsmedlemmar, då de blir vuxna. Vi kan alltså se att det finns en betydande bredd när det gäller de fritidspolitiska målen med fritidsgårdarna. De socialpolitiska målen handlar mer direkt om att söka fånga upp ungdomar, som befinner sig i riskzonen att bli utslagna eller att hamna i kriminalitet. Fritidsgårdarna kan fungera som en mötesplats, vilken förhindra att ungdomar samlas - helt utan vuxenkontroll - på gator och torg. Men många gånger tänker man sig också att fritidsgården kan förhindra utveckling av kriminellt beteende och utslagning av resurssvaga ungdomar. Den forskning, som genomförts - se speciellt Sarnecki - visar dock ganska tydligt att det är svårt att påvisa att fritidsgårdar kan förhindra utveckling av kriminalitet eller att motverka utslagning. Det tredje målområdet gäller kulturpolitiska målsättningar. Här handlar det om att erbjuda ungdomar möjligheter till skapande verksamhet och estetiska upplevelser utifrån sina egna erfarenheter. Det gäller alltså här att ge utrymme för en kultur, som går utanför de "borgerliga" ramarna, vilka den officiella kulturen lever inom. Man vill utveckla en kultur, som passar de av arbetarklassens ungdomar, som inte accepterar skolans instrumentella kod. Ett tydligt exempel på en sådan inriktning är stöd till ungdomarnas eget utövande av musik. Bakom dessa kulturpolitiska mål döljer sig ofta ett mer långsiktigt syfte att ge ungdomarna starkare politiska resurser då de blir vuxna. 9
RAPPORTENS SYFTE OCH UPPLÄGGNING Rapportens grundläggande syfte är att ge en bild av hur vanligt det är att högstadie- och gymnasieelever besöker fritidsgård. Alla tidigare undersökningar har visat på att det finns betydande skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkar är överrepresenterade, speciellt bland de flitiga besökarna och fortsätter att besöka fritidsgård vid högre ålder. Även om det är lika vanligt att flickor i början på högstadiet besöker fritidsgården är det mindre vanligt att de tillhör de flitiga besökarna och de slutar också besöka fritidsgård i tidigare ålder. Ser man till samtliga besök (där de flitiga besökarna väger tungt) blir det uppenbart att pojkar dominerar fritidsgården. Tidigare undersökningar har också visat att en stor del av högstadieeleverna besöker fritidsgård, vilket naturligtvis innebär att besöksgruppen på detta stadium knappast skiljer sig dramatiskt från högstadieeleverna i sin helhet. Däremot är det rimligare att tänka sig att de flitiga besökarna skiljer ut sig mer markant på högstadiet från elever i allmänhet. Detta kan också gälla för de gymnasieelever som går på fritidsgård eftersom dessa utgör en tydlig minoritet på detta stadium. Detta motiverar att i analysen lägga en speciell vikt vid dessa båda grupper, givetvis med ett tydligt fokus på eventuella könsskillnader. Ett andra syfte med rapporten är att studera hur besök på fritidsgård varierar beroende på ungdomarnas sociala bakgrund samt att studera vilken betydelse denna har för att förklara dessa variationer. Det tredje syftet är att söka ge en mer fördjupad bild av fritidsgårdsbesökarnas livssituation och livsstil. Här vänds perspektivet från att studera hur vanligt det är att pojkar och flickor besöker fritidsgård till att jämföra besökare med icke besökare. På högstadiet delas besökarna upp i två grupper - "normalbesökare" som besökt fritidsgård från en till tio gånger under de fyra veckorna samt "flitiga besökare", som gjort mer än tio besök, dvs minst två besök per vecka. På gymnasiet kan endast hela gruppen besökare studeras, eftersom antalet flitiga besökare är alltför få. Dessa grupper jämförs sedan med de som ej besöker fritidsgård, självklart efter uppdelning mellan pojkar och flickor. Jag söker i redovisningen ge en bred beskrivning av ungdomars livssituation och livsstil, begränsningen handlar främst om vad som ingår i enkäten. I de flesta fall kommer jag också att kommentera hur situationen ser ut bland samtliga elever uppdelat efter stadium och kön. Beskrivning har delats upp i följande avsnitt: - socialt stöd innefattande beskrivning av relationer till vuxna och andra ungdomar - ungdomarnas skolsituation innefattande medelbetyg och vilken betydelse man lägger vid skolan i relation till fritiden. - ungdomarnas fritidsituation innefattande vad man söker på fritiden, hur man trivs med sin fritidssituation, deltagandet i instrumentellt inriktade fritidsaktiviteter (förening samt kommunala musikskolan) samt vad man brukar göra på fredagskvällar. Utgångspunkten är här att se hur fritidsgårdsbesök, som är en expressivt inriktad fritidsaktivitet kopplas till instrumentellt inriktade aktiviteter. Den expressiva livsstilen belyses delvis också av frågan om vad ungdomarna brukar göra på fredagskvällar. 10
- ungdomarnas upplevda möjligheter och önskan om att påverka när det gäller utformning av fritidsverksamheten, i skolan och på fritidsgården. Analysen kan här direkt kopplas till föreställningar om att fritidsgårdsbesökare har mindre politiska resurser. - ungdomarnas önskemål om satsningar på olika fritidsområden och mera specifikt inom kultur- respektive idrottsområdet. - hur ungdomarna skattar sin totala livssituation (livskvalitet). - relation och attityder till invandrare samt till flyktinginvandring. 11
MATERIAL Frågor kring fritidsgårdsbesök Fritidsgården är främst riktad till ungdomar över tretton år, dvs högstadie- och gymnasieelever. På bägge stadierna ingår två frågor som berör frågan om hur ofta ungdomarna besöker fritidsgård. Den första av dessa har följande formulering: Hur många gånger de senaste fyra veckorna har du besökt fritidsgård? Ingen 1 gång 2-4 gånger 5-10 gånger 11-16 gånger mer än 16 gånger I den andra frågan ingår fritidsgård som ett av flera alternativen bland ställen ungdomarna besökt efter skoltid och på helger. Frågan lyder Hur många gånger de senaste fyra veckorna har du besökt följande ställen efter skoltid och på helger? Fritidsgården utgör här ett av de fjorton uppräknade alternativen som bl a innefattar olika kulturella institutioner, idrottsanläggningar, museer och café. Som svarsalternativ ingår: ingen gång, 1 gång, 2-3 gånger, 4-5 gånger, 6-10 gånger samt mer än 10 gånger. De två frågorna skiljer sig i första hand genom att den andra specificerar besöken till efter skoltid, medan den första även innefattar besök under skoltid. I samband med presentationen av resultaten jämförs svaren på de båda frågorna närmare, men det är viktigt att redan nu göra en reservation. Vid jämförelser med resultat från andra kommuner måste redovisningen begränsas till frågan där avgränsningen gjorts till besök efter skoltid, då denna avgränsning gjorts i tidigare undersökningar. I övrigt är det mer öppet om endast de som besöker fritidsgården efter skoltid skall ses som "fritidsgårdsbesökare" eller om även de som går dit på skoltid skall räknas med. Jag väntar med det slutliga ställningstagandet tills resultaten studerats närmare. Frågor kring social bakgrund Ålder studeras via stadium och årskurs. Familjetyp bestäms med utgångspunkt från svaren på frågan Vilka bor du med? (du kan kryssa för flera alternativ) med svarsalternativen pappa, mamma, annan/andra vuxen, jag bor själv. Vid analysen delas ungdomarna upp i tre grupper, nämligen bor med bägge föräldrar, bor endast med mamma samt övriga. För ungdomarnas sociala bakgrund används i rapporten två olika mått. Den första familjens materiella resurser innefattar en gruppering i fem grupper med utgångspunkt från familjens boende samt tillgång till bil, båt och sommarstuga. Grupperingen utgör en hierarki från familjer med mycket små till familjer med mycket stora resurser och ser ut på följande sätt: Mycket stora resurser : Bor i villa/radhus + bil + båt + sommarstuga Stora resurser : Bor i villa/radhus/insatslägenhet/andelslägenhet + har två av sommarstuga, båt och bil Genomsnittliga resurser : Övriga t ex bor i hyreslägenhet + har två av sommarstuga, båt och bil Små resurser : 12
Bor i hyreslägenhet + har tillgång till ett av sommarstuga, båt och bil Mycket små resurser : Bor i hyreslägenhet + har ej sommarstuga, båt eller bil Teoretiskt kan detta mått kopplas till Webers definition av klass, vilket i sin tur kopplas till begreppet livschanser (Weber, 1983). Med ett likartat mått finner Tåhlin en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser (12) och flertalet fritids- och kulturaktiviteter även efter kontroll för ålder och socialgrupp (Tåhlin, 1985). Tåhlin har också i senare rapporter visat att individens ekonomiska resurser har en direkt inverkan på både individens fritids- och hälsosituation (Tåhlin, 1987). Det andra måttet på social bakgrund utgår från föräldrarnas utbildning och bygger på svaren från frågan: Vilken utbildning har din pappa (mamma)? /Grundskola, 2-årigt gymnasium (t ex målare, barnskötare etc., handel och kontor), teoretiskt 3-årigt gymnasium (t ex natur-samhälle-teknisk-humanistisk), högskole- eller universitetsutbildning/ Beskrivningen av sambanden med föräldrars utbildning kan göras på flera olika sätt. Ser man till traditionen inom sociologisk forskning har det ofta varit vanligt att se faderns utbildning som avgörande vid bedömningen av familjens ställning och socialgrupps-tillhörighet. Detta kan i hög grad ifrågasättas om man t ex studerar kulturutnyttjande där troligen modern många gånger spelar en minst lika central roll. Helt självklart är dock ej detta. Vid analyser av sambandet mellan ungdomars utbildningsval och föräldrars utbildning har det visat sig att mönstret kan vara relativt komplicerat. Mammans respektive pappans utbildning har t ex delvis olika betydelse för pojkar och flickor. I en mer fördjupad analys av sambanden med föräldrars utbildning torde det därför vara nödvändigt att ta hänsyn till utbildningsnivån hos bägge föräldrarna. Problemet är dock att uppgifter om bägge föräldrars utbildning saknas i flera fall. (Speciellt ofta saknas uppgifter om faderns utbildning). För att begränsa bortfallet på denna variabel har jag som mått valt medelvärdet av faderns och moderns utbildning (i de fall det endast finns uppgift för en av föräldrarna används detta värde). Ett ytterligare problem med att använda separata mått på faderns och moderns utbildning är att detta leder till ökad osäkerhet i resultaten från de multivariata analyserna eftersom det finns ett starkt samband mellan föräldrars utbildning. Jag räknar också med att det valda måttet skall fånga upp de väsentligaste aspekterna när det gäller inverkan av föräldrarnas utbildning. I den ena polen finns alltså ungdomar där bägge föräldrar (eller den förälder de bor med om denne är ensamstående) endast har grundskola och i den andra ungdomar där båda föräldrar (eller den de bor med) har högskole- eller universitetsutbildning. Det problematiska med måttet är de fall där en förälder har hög utbildning medan den andra har låg. Ser vi till de extrema fallen - en förälder har grundskoleutbildning och den andra högskole- eller universitetsutbildning gäller detta endast för ett fåtal ungdomar (6%). Något fler än tre procent anger att pappan har grundskoleutbildning och att mamman har högskole- eller universitetsutbildning medan något mindre än tre procent uppger motsatt situation. Sammanlagt uppger 55% av ungdomarna på högstadiet och gymnasiet samma utbildning för bägge föräldrar. Bortfallet när det gäller föräldrarnas utbildning är betydligt större än när det gäller måttet familjens materiella resurser. På högstadiet uppgår det till 13.7% (14.6% bland pojkar och 12.7% bland flickor), på gymnasiet till 13
11.4% (8.9% bland pojkar och 6.7% bland flickor). Bortfallet blir alltså lägre bland flickor än bland pojkar och lägre på gymnasiet än på högstadiet. Det finns ett positivt samband mellan föräldrars utbildning och familjens materiella resurser, men detta samband är inte särskilt starkt (r=0.23 på högstadiet, 0.22 på gymnasiet). Som grund för beskrivningen av invandraranknytning används uppgifter huruvida ungdomarna själva och deras föräldrar är födda i Sverige eller ej. Frågorna har följande formulering: Är du (din pappa, mamma) född i Sverige? (Nej/Ja) Med utgångspunkt från svaren på dessa tre frågor grupperas ungdomarna i fyra grupper i hierarkisk ordning från ungdomar utan invandraranknytning till ungdomar med stark invandraranknytning på följande sätt: Ungdomar med svenskt ursprung Föräldrarna födda i Sverige. Barnet fött i Sverige. Ungdomar med svag invandraranknytning innefattar tre grupper, nämligen * Föräldrarna födda i Sverige. Barnet fött utomlands. * En av föräldrarna född i Sverige. Barnet fött i Sverige. * En av föräldrarna född i Sverige. Barnet fött utomlands. Andra generationens invandrare Båda föräldrarna födda utomlands. Barnet fött i Sverige. Första generationens invandrare Båda föräldrarna födda utomlands. Barnet fött utomlands. Frågor kring ungdomarnas livssituation och livsstil För att få en fylligare bild av fritidsgårdsbesökarna jämförs de som besökt (på högstadiet även de som ofta besökt) fritidsgård med dem som ej besökt fritidsgården med avseende på livssituation och livsstil. Beskrivningen av ungdomarnas sociala bakgrund innefattar uppgifter om kön, ålder, vilka vuxna som ingår i familjen, familjens resurser, föräldrars utbildning och invandraranknytning. Även om uppgifter om familjetyp ger en viss bild av relationen till föräldrarna är denna långt ifrån fullständig. Beskrivningen av ungdomarnas relation till föräldrar och vuxenvärlden i övrigt kompletteras dels med en fråga kring hur många vuxna man tycker att man kan prata i förtroende med samt uppgifter om vilka vuxna man har förtroende för. Uppgifter kring hur många ungdomar man kan prata i förtroende med ger en ytterligare bild av ungdomarnas sociala stöd. Ungdomarnas skolsituation beskrivs med medelbetyg i ett antal centrala skolämnen samt på gymnasiet även uppgifter om vilken linje man går på. En fråga där eleverna fått ange vad som främst ger deras liv mening (skola, skola och fritid eller fritid) ger också en bild av hur ungdomarna ser på sin skol- liksom sin fritidssituation. På alla stadier finns dessutom frågor som berör ungdomarnas bedömning av sina möjligheter att påverka i skolan samt en fråga om de skulle vilja påverka mer. Dessa frågor behandlas i ett särskilt avsnitt som mer allmänt beskriver ungdomarnas möjligheter och önskan att påverka. När det gäller ungdomarnas fritidssituation finns en lång rad frågor, huvudsyftet med enkäten har ju varit att studera ungdomarnas fritidsutnyttjande. En redovisning av alla dessa frågor är knappast möjligt, det skulle bli alltför omfattande. I rapporten koncentrerar jag mig därför att göra några centrala jämförelser: deltagande i förening respektive kommunala musikskolan, vad man söker på fritiden samt hur man trivs med sin fritidssituation. Föreningsdeltagande och deltagande i kommunala musikskolan kan ses som exempel på instrumentellt inriktade fritidsaktiviteter, vilka 14
blir en motpol till den expressivt inriktade, öppna fritidsgårdsverksamheten. Till beskrivningen av fritidssituationen kan också föras frågor kring vad ungdomar gör på fredagskvällar och vad ungdomarna vill att kommunen främst skall satsa på. Det senare innefattar dels en prioritering av satsningar på fem centrala fritidsområden - kultur, idrott, natur, fritidsgård samt förening (utanför idrotten), dels frågor där ungdomarna fått ange vilka specifika kulturaktiviteter respektive idrottsaktiviteter/-anläggningar ungdomarna tycker att kommunen i första hand skall satsa på. I det senare fallet har jag valt att begränsa mig till frågan om satsningar på olika kulturaktiviteter. Tidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare (i varje fall de flitiga besökarna) i högre utsträckning än övriga ungdomar visar olika tecken på bristande social anpassning. Som indikationer på bristande social anpassning används rökning, alkoholoch narkotikakonsumtion samt användning av anabola steroider. För narkotika studeras även om man har kamrater som använder narkotika, om man vet var man kan köpa narkotika och om man blivit erbjuden att köpa narkotika. Frågan om vad ungdomarna gör på fredagskvällar kan också till en del ses som indikation på social anpassning liksom utnyttjande av lugnande medel och värktabletter. Frågan om kontakter med och attityder till invandrare liksom åsikter om flyktinginvandringen omfattning kommer att behandlas i en speciell rapport, men det är också av intresse att se närmare på hur fritidsgården fungerar som mångkulturell miljö. Med tanke på att invandrarungdomar (i varje fall invandrarpojkar) är överrepresenterade bland fritidsgårdsbesökare bör kontakterna mellan svenskar och invandrare vara mer omfattande än vad den oftast är i övrigt. Överrepresentationen kan tänkas innebära att fritidsgården som miljö är mer invandrarvänlig än samhället i övrigt, men man kan också tänka sig att "konflikter" mellan svenskar och invandrare leder till att miljön blir mer konfliktfylld. Ungdomarnas skattning av sin totala livssituation (livskvalitet) på en tio-gradig skala får slutligen ses som en mer övergripande beskrivning av ungdomarnas totala livssituation. För att inte belasta rapporten alltför mycket med en beskrivning av de enskilda frågornas utformning kommer dessa att redovisas i detalj i bilaga 1. I vissa fall ges också en något mer utförlig redovisning av olika mått i samband med presentationen av resultat. Urval och studiernas genomförande Studien har genomförts i form av enkäter som eleverna fyllt i under lektionstid i skolan. Urvalet av elever har genomförts som ett stratifierat klusterurval där klassen utgör urvalsenhet. Urvalsramen innefattar uppgifter om skola, klassbeteckning och antal elever i klassen. På gymnasiet ingår även uppgifter om program samt antal pojkar och flickor i varje klass. Urvalen omfattar ett lika stort urval av elever i varje årskurs på alla tre stadierna och har genomförts som ett systematiskt urval för att få en god geografisk spridning över skolor (och därmed även olika typer av bostadsområden) samtidigt som hänsyn tas till skolornas storlek. På gymnasiet har eftersträvats att få en fördelning i urvalet mellan naturprogrammet, samhällsvetarprogrammet och övriga program som stämmer med den som gäller för staden i sin helhet. Gruppen "övriga" program har stratifierats så att man skall få en likartad representation av pojk- respektive flickdominerade program. Undersökningsgrupp 15
Den aktuella studien har genomförts på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i Helsingborg under våren 2000. Sammanlagt har 739 elever på högstadiet och 811 elever på gymnasiet besvarat enkäterna. Bortfallet som endast innefattar elever som var frånvarande vid det aktuella lektionstillfället är cirka 10% på högstadiet och cirka 15% på gymnasiet. För att ge en mer fyllig presentation av urvalsgruppen redovisas i tabell 1 vid sidan av uppgifter om totala antalet svarande för varje stadium även fördelningen efter kön, familjesituation, familjens resurser, pappans respektive mammans utbildning samt grad av invandraranknytning. Tabell 1. Undersökningsgruppen, antal elever efter stadium. Uppgifter om antal svarande totalt samt efter kön, familjesituation, familjens resurser, pappans respektive mammans utbildning samt grad av invandraranknytning. Variabel Värde Högstadiet Gymnasiet Totalt 739 811 Kön Pojkar 378 400 Flickor 354 400 Familjesituation Båda föräldrar 505 519 Ibland mamma, ibland pappa 56 33 Ensam mamma 87 110 Mamma o styvpappa 44 65 Familjens resurser Mycket stora 24 24 Stora 145 175 Medel 420 460 Små 110 107 Ganska små 36 43 Grad av invandrar- Svenskt ursprung 497 582 Anknytning Svag 101 105 Andra gen invandrare 51 40 Första gen invandrare 90 84 Pappans Grundskola 116 181 Utbildning Praktiskt gymn.. 171 167 3-årigt teoretiskt gymn. 87 98 Högskola el universitet 241 305 Mammans Grundskola 121 162 Utbildning Praktiskt gymn. 147 162 3-årigt teoretiskt gymn. 106 147 Högskola el universitet 258 294 På bägge stadierna kommer mer än hälften av ungdomarna från familjer med genomsnittliga resurser, knappt en fjärdedel från familjer med goda eller mycket goda resurser samt cirka en femtedel från familjer med små eller mycket små resurser. Det finns genomgående en tendens till att flickor i något högre utsträckning kommer från familjer med små resurser (resultaten redovisas ej), vilket i varje fall delvis kan återföras till faktumet att de något oftare bor med en ensamstående mamma. En majoritet av ungdomarna - på högstadiet 69% och på gymnasiet 64% - bor med bägge sina biologiska föräldrar. Av övriga familjekonstellationer är ensamstående mamma vanligast, 12% av högstadieeleverna och 14% av gymnasieeleverna har detta. Andelen ungdomar med invandrarbakgrund är 19% på högstadiet och 15% på gymnasiet, på högstadiet tillhör 12% och på gymnasiet 10% av eleverna första generationens invandrare. För ungefär 40% av eleverna gäller att pappan eller mamman har högskole- eller universitetsutbildning, medan det för ungefär en femtedel gäller att mamman eller 16