Skola för elever med tal- och språkstörning

Skola för elever med tal- och språkstörning - Kartläggning av möjligheten att erbjuda skola för elever med tal- och språkstörning i Järfälla Judit Kisvari Rapportnr: Dnr 2013/217 2013-09-15

2013-09-11 1 (11) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 2 4. INKLUDERING OCH MÅLUPPFYLLELSE... 3 5. REDOVISNING... 3 5.1. Barn med språkstörning... 3 5.2. Situationen i Järfälla kommun... 4 5.3. Inspirerande exempel... 5 5.3.1. Nyhemsskolan i Halmstad... 5 5.3.2. Ängskolan i Sundbyberg... 6 5.3.3. Kryddgårdsskolan i Malmö... 6 5.4. Vad säger skollagen?... 7 6. ANALYS... 7 6.1. Förslag på organisation... 7 6.2. Ekonomiska förutsättningar... 8 6.3. Att tänka på - framgångsfaktorer... 10 6.4. Hur ska kommunen göra med redan placerade elever?... 10 7. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 10 8. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING... 11

2013-09-11 2 (11) SAMMANFATTNING Barn- och ungdomsförvaltningen har sett över möjligheten att erbjuda skolgång för elever med grav tal- och språkstörning i kommunen. Järfälla kommun har idag en godkänd språkförskola, men något liknande erbjuds inte på skolnivå. För närvarande har Järfälla kommun sammanlagt 12 elever med tal- och språkstörning som går utanför kommunen, närmare bestämt i Sollentunas tal- och språkskola. Trots fördelarna med en specialiserad skola så riskerar en sådan exkluderande verksamhet leda till stigmatiseringseffekter och sänkta förväntningar på elevers kunskapsutveckling. Utifrån tre inspirerande exempel har framgångsfaktorer för en lyckad verksamhet tagits fram. Framgångsfaktorer som lyfts fram som centrala är bland annat en engagerad ledning, välplanerad kompetensutveckling för samtliga pedagoger och en relativt liten verksamhet vid uppstart. Även ur ett ekonomiskt perspektiv skulle en verksamhet för elever med tal- och språkstörning i kommunen vara fördelaktigt, då den totala kostnaden för dessa elever kan sänkas. 1. BAKGRUND Barn- och ungdomsförvaltningen har initierat uppdraget om att se över möjligheten att erbjuda skolgång för elever med grav tal- och språkstörning. I kommunen finns det tal- och specialpedagoger som arbetar med elever med lättare svårigheter som kan gå i ordinarie verksamhet. För de elever som behöver större insatser har kommunen erbjudit familjer skolplats i tal- och språkskola i Sollentuna. Sedan 2012 har kommunen en godkänd språkförskola, Vattmyra förskola. Förskolan har en avdelning som är specialiserad på barn med språkstörning. Men något liknande för barn som kommer upp i skolålder finns alltså inte i kommunen idag. För närvarande finns det 12 elever varav tre elever i åk 6-9 och nio i åk 1-5 i Sollentunas språkskola. Frågan om att erbjuda dessa elever skola i kommunen har funnits tidigare, men ingen bra lösning har hittats. Det övergripande målet med utredningen är därför att ge förslag på ett språkspår för elever i Järfälla kommun. 2. SYFTE Syftet med utredningen är att utreda möjligheten att erbjuda elever med grava taloch språkstörningar skolgång i Järfälla kommun. Utredningen består av följande: En beskrivning av nuläget i Järfälla kommun En översyn av skollagens föreskrifter vad gäller skolgång i annan kommun än hemkommunen Förslag på hur en verksamhet för elever med grav tal- och språkstörning i kommunen skulle kunna se ut. 3. METOD Utredningen är baserad på intervjuer som genomförts med bland annat förvaltningens pedagogkonsult och tal- och specialpedagog. Vidare har intervjuer gjorts med Nyhemsskolan i Halmstad, Ängskolan i Sundbyberg och Kryddgårdsskolan i Malmö.

2013-09-11 3 (11) Även handläggare på Sollentuna kommun och verksamhetschef på Danderyds sjukhus talklinik har kontaktats. 4. INKLUDERING OCH MÅLUPPFYLLELSE Inkludering har blivit ett allt vanligare förekommande begrepp. Ur ett skolperspektiv handlar inkludering om att alla människor är olika, och att skolan ska möta alla elever med den stimulans och uppmuntran de behöver för ett meningsfullt deltagande i en större gemenskap. Det handlar alltså om att bejaka olikheter hos elever och anpassa utbildningen till deras varierande behov och inte tvärtom. Att titta på grundskolors resultat i form av meritvärde och gymnasiebehörighet är några av de vanligaste sätten att uppskatta verksamhetens måluppfyllelse. Det är därför intressant att kort beskriva hur ett inkluderande förhållningssätt kan påverka en skolas måluppfyllelse. I en av Skolverkets rapporter från 2009 analyseras konsekvenserna av ett inkluderande respektive exkluderande förhållningssätt ifråga om elever i behov av särskilt stöd. I rapporten anges att nivåindelning kan ge positiva effekter för högpresterande elever men att dessa uppvägs av de negativa effekter som uppstår i de lågpresterande nivågrupperna. Ett flertal studier pekar nämligen på att exkluderande verksamhet riskerar att leda till att elevers självvärdering och motivation påverkas negativt om de placeras i en lägre nivågruppering. Vidare har det visat sig att lärare tenderar att sänka sina krav och förväntningar på dessa gruppers elever, något som alltså tillsammans med elevers sjunkande motivation och självvärdering kan påverka den potentiella måluppfyllelsen. En utgångspunkt i barn- och ungdomsförvaltningens arbete är därför ett inkluderande förhållningssätt. 5. REDOVISNING I ett första steg beskrivs vad det innebär att ha en tal- och språkstörning. Därefter beskrivs hur situationen ser ut i Järfälla kommun följt av tre exempel på inkluderande verksamheter riktade till elever med tal- och språkstörning. Slutligen beskrivs vad skollagen föreskriver angående elevers rätt att fullfölja en utbildning i en annan kommun än sin hemkommun. 5.1. Barn med språkstörning Språkstörning är ett samlat begrepp för när ett barns språkutveckling är påtagligt försenad och/eller avviker från jämnåriga barns språk- och talutveckling. Karaktäristiska drag för språkstörning kan till exempel vara att barnet har svårt att lära sig nya ord, har nedsatt språkförståelse, har svårt att göra sig förstådd eller har begränsad språkanvändning. Vanligtvis sker bedömningen att ett barn har någon form av språkstörning redan i tre-fyra årsåldern. En förutsättning för att få diagnosen språkstörning är att barnets utveckling inom andra områden är relativt opåverkad. Språkstörningen ska alltså vara den mest framträdande funktionsnedsättningen hos barnet. Tills idag har man inte kunnat påvisa några direkta orsaker till språk- och talstörning. Däremot vet man att det är ärftligt. Mellan 30 till 40 procent av barn med språkstörning har visat sig ha en nära anhörig som har haft en språkstörning eller läs- och skrivsvårighet. Enligt forskning har det även visat sig att språkstörning inte är statiskt utan varierar mellan individer, situation och kan förändras under barnets utveckling. Det är till

2013-09-11 4 (11) exempel vanligt att barnets språkljud och grammatik förbättras över tid medan problem med ordförråd och språkförståelse oftast kvarstår. Det finns olika grader av språkstörning. När en elev placeras i en grupp eller klass med språkprofil så är det för att barnet ifråga behöver få mer stöd än en vanlig skola skulle klara av. Det finns ett mycket brett spektrum av språkstörning. Vanligast är att dela upp språkstörning i fyra olika nivåer: Lätt Måttlig Grav Mycket grav Uttalsproblem, ofta av övergående natur Problem med språkljud och till viss del problem med grammatik (böjning, ordföljd etc) Omfattande problem med språkljud och grammatik men även med ordförråd och språkförståelse Barnet har mycket begränsat tal och stora svårigheter att förstå språk Enligt internationella undersökningar är det ungefär 1-2 procent av barn i förskoleåldern som har en grav språkstörning. I de flesta studierna har det dock visat sig att siffrorna tenderar att sjunka ganska tvärt efter 5 års ålder. Barn som efter 5 års ålder har kvarstående grav språkstörning tenderar att ha en sämre prognos att bli av med sin språkstörning, ibland kan deras problem även kvarstå i vuxen ålder. Men språkstörning blir alltså bättre med barnets ålder. När ett barn misstänks ha en språkstörning remitteras det till en logoped som är den som har den medicinska kompetensen att fastställa språkstörningen och dess omfattning. Det är även logopeden som sen ger kontinuerlig behandling för de barn som på grund av sin språkstörning behöver det. 5.2. Situationen i Järfälla kommun I Järfälla kommun finns sedan år 2012 en avdelning på Vattmyra förskola som är specialiserad på barn med språkstörning. På avdelningen går det just nu fyra barn. På avdelningen arbetar tre förskolelärare med extra kompetens om språkförseningar och alternativa kommunikationssätt. Till enheten hör även en logoped som arbetar halvtid på förskolan genom avtal med Danderyds talklinik. Logopedtjänster erbjuds kostnadsfritt av landstinget så till vida förskolan uppfyller vissa kvalitetskrav som alltid formuleras i samråd mellan kommun och landsting. I och med att inget fortsatt stöd i form av specialiserad verksamhet för barn med språkstörning erbjuds i Järfälla kommun, placeras skolelever med svår språkstörning idag utanför kommunen, framförallt i Sollentuna som har en skola som enbart arbetar med elever med tal- och språkstörning. Till hösten 2013 kommer det totalt gå 12 elever folkbokförda i Järfälla kommun i Sollentunas tal- och språkskola åk 1-9. Skolan kännetecknas av små klasser på ungefär åtta elever per klass, hög personaltäthet och hög kompetens om funktionsnedsättning i och med att skolan är specialiserad på språkstörning.

2013-09-11 5 (11) Trots fördelarna med en specialiserad skola så kan en sådan exkluderande verksamhet vara ett hinder i elevernas möjlighet att utveckla social kompetens och förmåga att samspela och kommunicera med jämnåriga utan språkstörning, något som kan vara grundläggande för en elevs fritid och sociala relationer ur ett långsiktigt perspektiv. Vidare finns det en risk att den exkluderande organisationen leder till stigmatiseringseffekter och sänkta förväntningar på elevers kunskapsutveckling. Detta är anledningen till att barn- och ungdomsförvaltningen i Järfälla kommun vill kunna erbjuda ett mer inkluderande alternativ, där barn med språkstörning får möjlighet att vara med barn utan språksvårigheter. 5.3. Inspirerande exempel Nedan följer exempel på tre grundskolor som arbetar med elever med tal- och språkstörning. 5.3.1. Nyhemsskolan i Halmstad Nyhemsskolan är en F-5 skola i Halmstad kommun med ungefär 200 barn. Skolan tar emot elever med språksvårigheter från hela kommunen. De har idag 29 elever med tal- och språkstörning. Eleverna med behov av extra stöd inkluderas i skolans klasser vilket visat sig vara något som enligt skolan gynnar alla barns språkutveckling. Skolan är organiserad i enparalleliga klasser. Det innebär att det för varje årskurs finns en klass med ungefär 40 elever. I varje klass går ungefär fyra till sex elever med språkstörning. Till varje klass hör ett arbetslag som består av; en ma/no lärare, en sv/so lärare samt en ansvarspedagog som har som huvuduppgift att möjliggöra dessa elevers inkludering genom planering och individuell anpassning. Klasserna kan verka stora men oftast delas de in i mindre grupper om till exempel tjugo barn. Eleverna med språkstörning går då i samma grupp för att ansvarspedagogen ska kunna vara närvarande i klassrummet. Nyhemsskolans grundidé är att ha en flexibel organisation som samtidigt kräver struktur och planering för att flexibiliteten ska kunna behållas. Skolan satsar mycket på fortbildning för samtliga pedagoger inom området språkstörning, bland annat har de halvdagar med utbildning och schemalagd teckenspråk för lärare och elever varje vecka. Ansvarspedagogerna går varje vecka på utbildning med anställd logoped och ansvarig samordnare på Halmstad kommun. Vidare har skolan varje månad så kallad språkvecka där frågor relaterade till språkstörning tas upp. När skolan startade sin verksamhet för elever med kommunikationssvårigheter fick samtliga pedagoger fortbildning och stöd från Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) som bistod med en baskurs för samtliga pedagoger, något som har uppskattats av skolan. Till organisationen hör att skolan har en logoped anställd på 75 procent. Det är viktigt att logopeden finns på plats då det ger logopeden möjlighet att arbeta mer operativt snarare än med handledning. För att verksamheten ska fungera väl framhäver Nyhemsskolan bland annat att det är viktigt att samtliga pedagoger är delaktiga och förstår att det är allas ansvar att få verksamheten anpassad för elever med tal- och språkstörning. Fortbildning behöver därför vara återkommande, framförallt i början när verksamheten startas upp. Det är ett sätt att få med alla pedagoger i processen. Viktigt är också att ha någon med samordnande mandat. Det är ett sätt att utveckla verksamheten framåt. För att samtliga

2013-09-11 6 (11) pedagoger ska ta del i processen är ledningens vilja och engagemang en av de viktigaste framgångsfaktorerna. 5.3.2. Ängskolan i Sundbyberg Ängskolan är en F-9 skola med cirka 900 elever. De har verksamhet för elever med tal- och språkstörning upp till åk 3 och startade hösten 2011. Från början hade Ängskolan fyra elever men kommer till hösten ha totalt tolv stycken. Att starta med ett mindre antal platser tyckte ledningen var bra, då det tillät skolan att successivt anpassa och utveckla verksamheten kring de nytillkomna eleverna. Idag har de en organisation som består av en specialpedagog, en förskolelärare som har vidareutbildat sig inom tal- och språkutveckling samt en logoped som arbetar 40 procent fördelat på två till tre dagar i veckan. Logopedens uppdrag är att träna barnen individuellt utifrån deras behov. Majoriteten av eleverna med språkstörning går i samma klass. I klassen går det 26 elever varav åtta är elever som behöver stöd för sin språkstörning. Eleverna går tillsammans med de andra, men spenderar en del av sin tid i språkgrupp. Hur mycket tid de spenderar i klassen beror på deras individuella behov. Finansieringen är baserad på antal elever som är i behov av särskilt stöd. Det betyder att skolan får en peng per elev plus ett tilläggsbelopp på 70 000 kronor per elev och termin. Ängskolan framhåller att det vid uppstart av verksamheten var svårt att få tilläggsbeloppet att räcka till, i och med att de bara hade fyra elever då. Ett extra anslag vid uppstart kan därför vara bra att ha. Viktigt är också att se till att förankra den nya verksamheten såväl hos förskolor och grundskolor i kommunen men också hos andra kommuner, då det ur ett ekonomiskt perspektiv kan vara positivt. 5.3.3. Kryddgårdsskolan i Malmö Kryddgårdsskolan är en F-9 skola med tillhörande förskola. Skolan ligger i stadsdelen Rosengård i Malmö. De har elever med tal- och språkstörning både på förskolan och upp till årskurs 3. För varje årskurs går fem elever med tal- och språkstörning. Organisationen består av en specialpedagog i tal och språk som också är den som driver och samordnar arbetet. Till sin hjälp har hon två pedagoger som vardera arbetar halvtid. Vidare har skolan en logoped på 10 timmar i veckan. Deras organisationsuppbyggnad utgår från rättvis inkludering, vilket innebär att organisationen tar hänsyn till vilken inkludering eleven klarar och mår bra av. I och med det, har de utvecklat två modeller; den ena innebär att eleven tillhör en mindre grupp, men deltar ibland i ordinarie klass. De låter även välfungerande elever gå till den lilla gruppen för att på så sätt se till att elever med tal- och språkstörning får interagera med elever som inte har samma svårigheter. Den andra modellen innebär att eleven i fråga går i ordinarie klass. Som ett stöd i klassrummet finns en av de halvtidsanställda pedagogerna. För att samtliga pedagoger ska veta hur de ska bemöta elever med tal- och språkstörning håller den samordnade specialpedagogen tillsammans med logoped och de två halvtidspedagogerna kompetensutveckling en gång per månad för alla arbetslag. De har även under året anordnat fyra träffar för föräldrar till barn med tal- och språkstörning. Det har varit ett sätt att diskutera och nå fram till föräldrar som har haft svårt att acceptera sitt barns språksvårigheter.

2013-09-11 7 (11) I uppstarten hade skolan enbart fem elever. Det mindre antalet elever i början anser den samordnande tal- och språkpedagogen har varit bra för att få till en väl fungerande verksamhet. Framförallt då eleverna har varit väldigt olika. Hon tycker sig se att de metoder de använder även är bra för flerspråkiga barn, vilket majoriteten av eleverna på skolan är. Vad gäller lokalerna har skolan valt att ha grupprum för elever med tal- och språkstörning i nära anknytning till ordinarie klassrum för att underlätta förflyttningen mellan klasser. Framgångsfaktorer har bland annat varit en ledning som är motiverad och stödjande till idén att ha elever med tal- och språkstörning. Även här anser man att det är viktigt att ha någon med samordnande roll som driver på och organiserar verksamheten runt dessa elever. 5.4. Vad säger skollagen? I skollagen, kapitel 10 återfinns bestämmelser gällande grundskolan. Under 25-28 anges vad som gäller för att en elev ska få gå sin utbildning i en annan kommun än sin hemkommun. Enligt 28 har en elev som tagits emot i en annan kommuns grundskola rätt att gå kvar det innevarande läsåret. Om eleven enbart har en årskurs kvar av sin utbildning, har eleven också rätt att gå kvar den återstående årskursen. Med andra ord kan ett beslut om en placering omprövas inför varje nytt läsår. Vårdnadshavare kan alltid ansöka om att en elev ska få gå i skola i en annan kommun än hemkommunen. Den andra kommunen har då en skyldighet att ta emot eleven om denne har särskilda skäl att gå där, något som bedöms av mottagande kommun. Om eleven inte anses ha särskilda skäl kan mottagande kommun ta emot i mån av plats, det vill säga efter att den tagit in sina egna elever. Att hemkommunen erbjuder egen verksamhet påverkar inte bedömningen av särskilda skäl, eftersom mottagande kommunen alltid kan hävda att deras verksamhet skiljer sig från den hemkommunen erbjuder. Storleken på den interkommunala ersättningen (kap 10 34) beror på om eleven tagits emot med hänsyn till särskilda skäl eller inte. Om eleven tagits emot med särskilda skäl betalar hemkommunen den andra kommunens skolpeng. Om den andra kommunen tagit emot i mån av plats är det hemkommunens egen prislista som gäller. Allt detta om inte kommunerna kommer överens om något annat. 6. ANALYS 6.1. Förslag på organisation För att kunna erbjuda en inkluderande skolgång för elever med tal- och språkstörning så kommer det krävas att ny kompetens tillförs organisationen. I praktiken kommer det innebära att en tal- och specialpedagog samt en logoped eller liknande kompetens kommer att behöva anställas på skolan. För att skolan ifråga ska hinna förbereda och utveckla verksamheten så att den är väl anpassad till eleverna med språkstörning är det bra om det i uppstart inte blir en allt-

2013-09-11 8 (11) för stor verksamhet. Samtidigt får inte verksamheten bli för liten heller, då det ur ett ekonomiskt perspektiv fortfarande måste gå ihop. Det man vet idag är att ett av barnen på Vattmyra förskola kommer att börja grundskolan till hösten. Till nästa höst kommer det vara ytterligare ett barn från Vattmyra förskola som börjar skolan. Vidare finns det tre elever som går i Järfällas grundskolor idag, men som skulle behöva ha tillgång till extra stöd för sin tal- och språkstörning. Sammanlagt handlar det alltså i dagsläget om fem elever som idag finns i kommunen och som inte har en planerad placering utanför kommunen. Förslagsvis skulle därför en verksamhet som riktar sig till barn med tal- och språkstörning initialt bestå av sex platser. Det är varken för få eller för många till en början. Samtidigt är det viktigt att förhålla sig flexibel till antal platser, då det är svårt att veta exakt hur stort det faktiska intresset att gå på en språkskola i Järfälla kommun är. Vid val av organisation är det viktigt att verksamheten finns på en central enhet. Ett naturligt val skulle vara att förlägga verksamheten vid Vattmyraskolan. Anledningen är flera. Först skulle det vara en naturlig övergång för de elever som redan går på Vattmyra förskola. Vidare skulle det underlätta samarbetet mellan logopederna på grund av närheten mellan verksamheterna. Det skulle antagligen bidra till att överlämningen av barnen skulle underlättas och att de två logopederna skulle få ett stöd av varandra i sitt arbete. En annan fördel med att förlägga verksamheten på Vattmyraskolan är att de då skulle ha tillgång till förskolans behandlingsrum som idag används av logopeden, något som varit ett kvalitetskrav från landstinget. Det som talar emot att förlägga den nya verksamheten på Vattmyraskolan är att den inte tillhör samma enhet som Vattmyra förskola. Fördelen med att ha samma ledning på förskola och skola är att Vattmyra förskola i det här fallet redan har barn med språkstörning, vilket skulle kunna underlätta introduktionen av ett språkspår i skolan. Samordning mellan enheterna kommer därför bli viktigt. En annan fråga att ta ställning till är att Vattmyraskolan enbart har verksamhet upp till årskurs 5. Med andra ord finns det inte en naturlig fortsättning för dessa elever när de ska upp till årskurs 6. Men enligt forskningen så är många barns språkstörning övergående, vilket kan innebära att många av dessa elever kommer med stor sannolikhet klara sig utan det extraordinära stödet som en språkskola skulle ge. Barn- och ungdomsförvaltningen bör därför först bygga upp en verksamhet för de yngre barnen, det vill säga upp till årskurs 5. Därmed inte sagt att mottagande 6-9 skolor inte ska kunna få stöd i form stöd från kommunens tal- och specialpedagog. Men verksamheterna där kommer inte behöva innefatta logoped och/eller erbjuda annan klinisk behandling. 6.2. Ekonomiska förutsättningar Idag går elever med grav språkstörning i Sollentuna kommuns språkskola. I och med att det handlar om en specialskola är elevpengen relativt hög. En plats i förskolan kostar idag 260 000 kronor per läsår, 250 000 kr för årskurs 1-5 och 300 000 kronor för elever i årskurs 6-9. Till hösten 2013 räknar barn- och ungdomsförvaltningen med 12 elever i Sollentunas språkskola. Av dem går 9 elever i årskurs 1-5. För de 9 eleverna kommer Järfälla kommun under läsåret 2013/14 betala totalt 2 250 000 kronor för skoldelen. Beroende på antalet fritidsplatser kan totalkostnaden vara ännu högre.

2013-09-11 9 (11) Till detta tillkommer i många fall även skolskjuts. Järfälla kommun betalar i genomsnitt 770 000 kronor per år för tio barn, något som sannolikt skulle kunna sänkas i och med att de skulle få kortare ressträckor till en skola i kommunen. För att starta upp en verksamhet med sex platser antas utifrån ovanstående exempel att en tal- och specialpedagog skulle behöva anställas på 100 procent, en logoped på 40 procent samt en lärare på 50 procent. En lokalt anställd tal- och specialpedagog skulle kosta cirka 540 000 kronor inklusive arbetsgivaravgifter och försäkringar. En logoped på 40 procent skulle kosta runt 235 000 kronor medan en lärare anställd på halvtid cirka 275 000 kronor. Sex platser skulle således kosta 1050 000 kronor exklusive skolskjuts och andra stödmaterial. Järfälla kommuns elevpeng var 42 500 kronor år 2013. Till detta tillkommer i viss mån även viktat bidrag. För Vattmyraskolan var det viktade bidraget 7 500 kronor per elev år 2013. Nedan sammanställs intäkter och kostnader. Mellanskillnaden ger en fingervisning på hur stort tilläggsbeloppet skulle behöva vara för sex elever. Järfälla: Sex platser räknat på ett år Elevpeng 255 000 Viktat bidrag 45 000 Intäkter 300 000 Tal- och specialpedagog 100% 540 000 Logoped 40 % 235 000 Lärare 50 % 275 000 Kostnader 1 050 000 Tilläggsbelopp/Anslag 750 000 I och med att hela skolan kommer behöva involveras i den nya verksamheten kan det vara bra att i början även ge något slags anslag som täcker uppstartkostnaderna. Framförallt då antalet elever är svårt att förutse från början. Ett sätt att lösa uppstartkostnaden är att hålla tilläggsbeloppet konstant de första åren oavsett om de sex platserna fylls eller inte. Kalkylen ovan visar att tilläggsbeloppet/anslaget skulle behöva ligga på cirka 125 000 kronor per elev och år. Den totala kostnaden per elev (175 000 kr/elev) skulle då vara 75 000 kr lägre än Sollentunas kostnad per elev (se tabell nedan som visar kostnad för sex externa placeringar exklusive skolskjuts). Sollentuna: Sex platser räknat på ett år Elevpeng 1 500 000 Kostnader 1 500 000 Viktigt att komma ihåg är att kostnaden per elev på längre sikt även kan sjunka över tid, då förhoppningsvis fler elever med tal- och språkstörning väljer Järfälla kommuns verksamhet före Sollentunas. På så sätt skulle nämligen de fasta kostnaderna kunna fördelas över fler antal elever. Om inte antalet elever ökar över tid finns det risk att verksamheten i ett längre perspektiv blir olönsamt.

2013-09-11 10 (11) 6.3. Att tänka på - framgångsfaktorer Utifrån de tre exemplen som redovisats nämns ett antal faktorer som är viktiga för att en verksamhet riktad till elever med tal- och språkstörning ska bli bra. Att ledningen är med i processen och känner engagemang för frågorna är centralt, då det är en förutsättning för att få med alla pedagoger på tåget. En introduktion av ett språkspår kommer kräva god förberedelse. Det är därför viktigt att tidigt börja planera skolgången för dessa elever. Det måste finnas tid för utbildning så att kunskap sprids och finns i hela organisationen. För att verksamheten ska kunna anpassa sig till dessa elevers behov är det bra om det vid uppstart inte är en alltför stor verksamhet. Ett mindre antal platser till en början är därför att föredra, i och med att det underlättar skolans process att bli en välfungerande språkskola. Samtidigt är det viktigt att förhålla sig flexibel till antal platser, så att det vid intresse finns möjlighet att bereda plats åt fler elever. För kompetensutvecklingen kan det vara en fördel att ta kontakt med Specialpedagogiska myndigheten som erbjuder kurser som kan vara en bra introduktion för en skola. Kurserna är avgiftsfria och erbjuds någon/några gånger per termin. Det är också en fördel om skolan som ska ha verksamheten besöker skolor med verksamhet för elever med tal- och språkstörning, för att idéer om vilken organisation som skulle passa bäst för just den skolan. Exempel på kommuner i Stockholmsområdet som har någon form av verksamhet för elever med tal- och språkstörning är till exempel Botkyrka, Huddinge och Haninge. För att verksamheten ska kunna fortleva och få en fortsatt tillströmning av elever blir det även viktigt att förankra, och visa på att den nya verksamheten finns. Föräldrar, förskolor och skolor i och utanför kommunen måste veta vad som krävs att bli mottagen och hur ansökningsprocessen går till. Annars finns det risk att elever som skulle behöva det stöd de kan få på en språkskola går miste om det. 6.4. Hur ska kommunen göra med redan placerade elever? Eleverna som idag går i Sollentuna kommun är mottagna med hänsyn till särskilda skäl. De har enligt skollagen rätt att gå kvar innestående läsår. Inför nästa läsår kan Järfälla kommun däremot erbjuda redan placerade elever att byta till Järfällas egen verksamhet. Det kommer kräva att barn- och ungdomsförvaltningen informerar familjerna om den nya verksamheten, där fördelarna med den egna verksamheten lyfts fram så att fler känner en vilja att börja eller byta verksamhet. 7. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Syftet med utredningen har varit att utreda möjligheten att erbjuda elever med taloch språkstörning skolgång i Järfälla kommun. Barn- och ungdomsförvaltningen strävar efter att ha inkluderande verksamheter, där alla elever oavsett förutsättningar har möjlighet att ta del i en större gemenskap. En verksamhet som riktar sig till elever med tal- och språkstörning i Järfälla kommun skulle därför förläggas i en befintlig skola. För att elever med tal- och språkstörning ska välja Järfälla kommuns alternativ är det viktigt att verksamheten förbereds väl. Den mottagande skolan bör därför planera för

2013-09-11 11 (11) besök i skolor med verksamhet riktad till elever med tal- och språkstörning men också för kompetensutveckling hos SPSM. Vidare behöver rätt kompetens finnas på plats. Det innebär att personal i form av tal- och specialpedagog, logoped eller liknande kompetens behöver anställas. Det är en fördel att starta upp verksamheten med ett mindre antal elever, då det ger utrymme för skolan att anpassa och utveckla verksamheten till att bli något bra. När fler börjar i Järfälla kommuns verksamhet kommer de externa placeringarna minska vilket ur ett ekonomiskt perspektiv är positivt. En verksamhet i Järfälla skulle även ge elever med tal- och språkstörning möjlighet att gå i en skola närmare deras hem, vilket i sin tur innebär att de slipper långa resvägar och även får chansen till att få kompisar i närområdet, något som ur ett barnperspektiv är positivt. 8. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING Persson Bengt & Persson Elisabeth, Inkludering och måluppfyllelse att nå framgång med alla elever, Liber 2012. Nettelbladt Ulrika & Salameh Eva-Kristina, Språkutveckling och språkstörning hos barn, Författarna och Studentlitteratur 2007. Samtal med pedagog på Specialpedagogiska skolmyndighetens Intervju med Nyhemsskolan, Halmstad kommun Intervju med tal- och specialpedagog, Järfälla kommun Intervju med Ängskolan, Sundbyberg stad Intervju med Sollentuna kommun Intervju med pedagogkonsult, Järfälla kommun Intervju med talkliniken, Danderyds sjukhus Intervju med skoljurist på SKL Intervju med Kryddgårdsskolan Skollagen 2011