Skilj på utvecklingsförsening. Tidig diagnos - varför? Tidig upptäckt - varför? Early intervention effekt? Early intervention.



Relevanta dokument
Grovmotorisk funktionsnivå CP orsaksmönster

HEFa 1: regional konferens

CP subtyper - en översikt. Lena Westbom

Diagnostisering av cerebral pares

Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene

Hur? Created with novapdf Printer ( Please register to remove this message.

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.

Cerebral pares. Cerebral pares - CP. Samlingsbegrepp för rörelsehinder orsakade av en stationär

Retrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP.

Cerebral pares. fysioterapeuten. test - mätning. utredning. vid test av barn. Fysioterapi vid cerebral pares

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

fysioterapeuten utredning vid test av barn spasticitet motorisk förmåga? reduktion av spasticitet Fysioterapi vid Cerebral Pares

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

NY VERSION. REGIONALT VÅRDPROGRAM Cerebral pares hos barn och ungdom

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism

Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens

Dagens presentation. CPUP (liksom barnet med CP) är en helhet! Bakgrund. Bakgrund

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

FUNKTIONSHINDER I. Ulrika Uddenfeldt Wort

Annemarie Bexelius och Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting 2008.

Funktionshinder. Ulrika Uddenfeldt Wort

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Mål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet

Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?

ITB Dosering, uppföljning

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Background: Methods: Results: Conclusion:

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Examensarbete 10 p Vårterminen 2007

YrkesträffFysioterapeuter. 21 okt2014

Nya sätt att beskriva och klassificera kommunikation vid CP

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017

CPUP-dagar Malmö GMFM

Cerebral pares hos barn och ungdomar i Skåne/Blekinge: prognostiska faktorer för överlevnad

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Cerebral visual impairment (CVI) en vanlig synskadeorsak hos barn - kräver insatser från habilitering och skola

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Sammanfattning för dig med CP

Effekter av styrketräning för barn med cerebral pares

När blir normal utveckling onormal?

Årsrapport HEFa Inledning

Fördjupning om Målfokuserad funktionell träning

Medicinsk behandling av dyskinesi och spasticitet Lena Westbom och Kate Himmelmann Malmö Session C

44 neurologi i sverige nr 1 16

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos

Motorisk träning. Karin Shaw.

Avnavling vid normal förlossning

STROKE- vad är det? En kort översikt

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

INTRATEKAL BAKLOFENBEHANDLING FÖR BARN OCH UNGDOMAR. Gunnar Ahlsten Barnneurologi och habilitering Akademiska barnsjukhuset FBH-dagen 2014

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Klassifikation av ät- och drickförmåga. Eva Sjöstrand, leg logoped

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Infantil spasm Behandling. Var står vi? Lund

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Årsrapport 2007 Lund

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Varför är fysisk aktivitet viktigt för personer med Alzheimers sjukdom?

Intrathekalt baclofen. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Barns utveckling kognitivt, motoriskt, språkligt, socialt

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Stabilitet över tid avseende kognitivfunktion hos barn med cerebral pares - en pilotstudie. Åsa Korsfeldt

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

8 September Sven Mattsson & Peter Wide Barn o Ungdomskliniken, US, Linköping

Vardagsförmågor hos barn med måttlig synnedsättning

Transkript:

Cerebral pares 13118 Lena Westbom, Avd för pediatrik, IKVL, LU, SUS Planerar ta upp Tidig upptäckt - hur varför CP-defintion och klassifikationer CP subtyper Överlevnad Videor Dyskinetisk CP Hypoton! 1:a året Tongue thrust /sväljer inte ( efter första halvåret) Alltför slapp/alltför spänd kring 1 år Avvikande kroppshållning Sprättbåge, nackextension, sträckta/korsade ben, Sponant pos Babinski, Tumme-i-hand; pronerade/sträckta armar Ljudkänslighet Primitiva reflexer Cerebral Pares Bestående 3 25 2 Perinatal dödlighet rörelsehinder pga engångsskada i omogen hjärna Per 1 15 1 5 CP Perinatal mortality PNM CP omogen = före 2 årsdagen 54-58 59-62 63-66 67-7 71-74 75-78 79-82 1954-1998 83-86 87-9 91-94 95-98 1

Tidig upptäckt - varför? Tidig diagnos - varför? Primärprevention - utveckla perineonatalvården Sekundärprevention förhindra komplikationer Förbättra framtida funktion - Early intervention För familjens skull! - A Antonowsky: Begripligt - hanterbart-påverka sin situation Primärprevention - utveckla perineonatalvården Sekundärprevention förhindra komplikationer Förbättra framtida funktion - Early intervention För familjens skull! - A Antonowsky: begripligt hanterbart - påverka sin situation Early intervention effekt? Early developmental intervention programs post hospital discharge to prevent motor and cognitive impairments in preterm infants AJ Spittle et al. Cochrane Database of Systematic Reviews 27, 212 Resultat 21 studier (> 3 pat), varierande fokus, fr.a. föräldra-barn-interaktion, barnets utveckling Kognitiv utveckling: Förbättring* småbarnsåren, ingen skillnad i skolåldern *IQ +,5 SD (95% CI,3-,6 SD) Motorisk utveckling: Ingen skillnad interventions/kontrollgrupp (AJ Spittle et al 27, 212) Early intervention Fler studier behövs Skilj på utvecklingsförsening och 2

avvikande rörelsemönster Diagnos CP Anamnes inklusive hereditet, grav-neo, ulj/neuroradiologi, tillväxt/ho-kurva sjukdomar, syn, hörsel, traumata, utveckling motorik, tal, kogn, beteende MOTOSKOPI Neurologstatus Motorisk bedömning av spädbarn Milstolpar uppnådda färdigheter av grov och finmotorisk funktion för korrigerad ålder Reflexer -? Skattning av tonus ej standardiserat och variabelt Observation av spontanmotorik Neonatal diagnos av trolig CP < 4 mån korr ålder: Kombinationen MRT + Prechtl s General Movements - högt prediktivt värde för CP (A Spittle et al AACPDM 27) Typer av GM Preterm/term Writhing- vridande rörelser, fullgången tid- 2 mån ålder Figdety- Små rörelser av moderat hastighet och varierande acceleration av extremiteter, bål och nacke. 2-6 mån Avvikelse i GM, 1(2) Vid skada i CNS förändras rörelsernas kvalitet, förlorar i komplexitet och i variabilitet Poor reportoire- (Preterm-tidig postterm) Monotona sekvenser. Kan följas av normal onormal och frånvaro av fidgety. Lågt prediktivt värde. Cramp-synchronised (Preterm uppåt) rörelser är rigida och saknar flyt stark prediktion för spastisk cerebral pares. 3

Praktisk GM undersökning: Standardiserad filmning minimera sensoriska stimuli i vaket tillstånd Analys av sekvenser enligt protokoll 3 olika GM bedöms och kvalitetsbestäms/ testtillfälle. Tidsåtgång: Prematurer 3-6 min inspelningar writhing perioden och framåt: endast 5-1 min inspelningar Utbildning http://www.general-movements-trust.info/ Veckokurser; basic, advanced certificate. Utveckling av klinisk bild vid CP Ju svårare CP desto tidigare och tydligare symtom Rörelsearmod Matningssvårigheter/viktstagnation Irritabilitet/skrikighet Dålig sömn Hypotonus Hypertonus/extensionsmönster 4 månader gammal; Pigg, fin kontakt. Sitter med stöd 1. Normalt för åldern? 2. Försenad? Spasticitet och dystoni ofta SENA tecken 1-2 års ålder atetos och ataxi ännu senare. 3 mån 6 mån 4 månader gammal; Pigg, fin kontakt. Sitter med stöd 1. Normalt för åldern? 2. Försenad? 3. AVVIKANDE 4

Cerebral pares - definition Cerebral palsy describes a group of developmental disorders of movement and posture, causing activity restriction or disability that are attributed to disturbances occurring in the fetal or infant brain. The motor impairment may be accompanied by a seizure disorder and by impairment of sensation, cognition, communication and/or behaviour (Rosenbaum et al 27) Rörelsehinder i Grovmotorik Finmotorik Ansikte, mun, svalg CP - andra svårigheter strabism, CVI, brytningsfel uppmärksamhet, konc, aktivitetskontroll kognition, inlärning, språk CP förekomst 4-11 år ca 2,5/1 = 1/4 Pojkar > flickor 1,3 : 1 svårt automatisera långsamhet Vl.2 - Neuroimaging Typical pathogenetic patterns which can occur in CP summarizing the afore given examples for the different timing periods in uni- or bilateral distribultion, pathology always involves the motor system, thus explains uni- or bilateral neurology and motor dysfunction BACK Cerebral Pares grund för klassifikation Dominerande symtom: spasticitet, ataxi, dyskinesi Symtomlokalisation: hemi- di-, tetraunilat bilat maldevelopments p.v. white grey matter matter 9%* 56%* 18%* *Data from a systematic review indicating how often these patterns were described in CP REFERENCE 3 Motorisk funktionsnivå: GMFCS MRT fynd 5

Cerebral Pares indelat efter symtom och lokalisation (Hagberg 1975) Diagnos 4-7 år CP subtypes according to dominating symtom and localisation USCP Atetos BSCP Ataxi Tonusvxl 9 subtyper 5 år (4-7 år) DMCN 2; 42:816-24 www.scpenetwork.eu Palisano R et al. Dev Med Child Neurol 1997; 39: 214-223 Svensk version på www.cpup.se 5 45 4 Grovmotorisk funktionsnivå Nationell fördelning av GMFCS-nivåer (%) n=115 GMFM tillväxtkurvor 35 3 25 2 15 1 5 25 26 per GMFCS-nivå JAMA 22; 288: 1357-63 I II III IV V Saknas 6

JAMA 22; 288: 1357-63 7

Hanna S et al. Stability and decline in gross motor function among children and youth with cerebral palsy aged 2 to 21 years DMCN 29; 51:295-32. Lundkvist Josenby A et al. Motor function after selective dorsal rhizotomy: a 1-year practice-based follow-up study Dev Med Child Neurol 212 ; 54(:429-35. GMFCS MACS 5 nivåer Manual Ability Classification System Marianne Arner, MD, PhD Ann-Christin Eliasson OT, PhD Birgit Rösblad PT, PhD Eva Beckung PT, PhD Lena Krumlinde-Sundholm OT, PhD Peter Rosenbaum MD, FRCP (C) Förmågan att hantera föremål i dagliga aktiviteter Klassificerar typiskt utförande inte maximal prestation Validerad /reliabilitetstestad för barn 4-18 år http://faculty.uca.edu/sharonr/cfcs1 8

sekundär prevention Nytt sätt att arbeta höftluxation www.cpup.se Tidig prevention Standardiserad utvärdering kanske lite stelare ingen säker skillnad oklart om försämring skett möjligen något sämre rörlighet Standardiserad uppföljning Tidig upptäckt dålig rörighet, men svårt avgöra om det skett någon försämring dålig rörlighet, men då jag inte sett pat. tidigare vet jag inte om det är nytillkommet 8 7 6 5 4 3 2 1 Abduktion höger och vänster höft Alla barn med 9521 9593 9635 96927 97415 9711 9834 98122 99215 > 4% % 12 1 8 6 CPUP S Sweden 1994-23 Total population with CP born 199-1995 Hip dislocation < 8 yrs % 12 1 8 6 Wind-swept < 8 yrs 4 4 33 4 2 2 9-91 92-93 94-95 9-91 92-93 94-95 < 33 Reimers index = a/d x 1 % 18 16 14 12 1 8 6 4 2 9-91 92-93 94-95 Scoliosis < 12 yrs % 45 % 4 35 3 25 2 15 1 5 199-91 1992-93 1994-95 9-91 92-93 Birth year 94-95 Op contractures < 8 yrs 9

Cerebral Pares Huvudtyper dominerande spt: Spastisk ca 7% Dyskinetisk 15-2% Ataktisk 1% Spasticitet Hastighetsberoende tonusökning vid passiv sträckning Stegrade muskelreflexer Klonus Pos Babinski Spasticitet - hastighetsberoende ökning av tonus CP sp hemiplegi, unilateral spastisk CP Vanligaste CP-typ GMFCS I-II (III) CP spastisk hemiplegi Vanligen bra syn och hörsel 2/3 normal begåvning Ofta ADHD/beteendeproblem, perceptionsstörningar, dyslexi, dyscalculi 1/3 epilepsi Vl.3 - Neuroimaging Morphology function in periventricular lesions This scheme is well known and shows the topography of the pyramidal tracts in relation to periventricular lesions. Small lesions affect mainly the legs, larger also trunk and arms. unilateral lesions cause unilateral spastic CP bilateral lesions cause bilateral spastic CP mild BS-CP severe BS-CP BACK NEXT 1

CP spastisk diplegi 2/3 preterm - 1/3 term Vanligaste CP-typ hos prematurfödda CP spastisk diplegi Benen mer engagerade än armarna GMFCS I-V Periventriculär skada, PVL, PVH, HC Prevalens by CP-syndrome during 2 years 1,2 Spasticitet ben > armar Kan påverka alla extremiteterna! Syn SKADA per 1 livebirths 1,8,6,4,2 Hemiplegia Diplegia Tetraplegia Dyskinetic CP Simple ataxia 75-78 79-82 83-86 87-9 91-94 95-98 Birth year period CP sp diplegi 2/3 normal begåvning bra hörsel CVI (+ ROP) skelning, brytningsfel, perceptionsstörning - crowding, dåligt synfält nedåt Epilepsi hos ca 1% CP spastisk tetraplegi Spasticitet dominerar, armarna lika mycket eller mer drabbade än benen Microcefali utbredd cortikal skada OBS! Smärtupplevelse Djup utvecklingsstörning, synskada, oftast epilepsi BSCP sp di + tetra GMFCS V 1 di:4 tetra 11

Atetos Dyskinetisk CP Bättre begåvning än rörlighet Tonusväxling = Dystoni Dyskinetsk CP Dyskinesi dåliga rörelser Dystoni dålig muskelspänning tonusväxlingssyndrom Hyperkinesi för mycket rörelser atetos/chorea Atetos - funktion CP tonusväxling/dystoni God motorisk funktion God kognitiv funktion Ej perceptionsstörningar Hälften har hörselskada/dövhet Medrörelser försvårar talet Av de hörande saknar ca 1% tal Missbedöms/underskattas - socialt hcp CP tonusväxling Tal - saknar talförmåga helt el delvis Äta - svårt svälja + ökat energibehov utmärgling, kortvuxenhet Andning - felsväljning astma, lunginflammation Ataktisk CP Dysfunktion/skada lillhjärnan Spasticitet tillkommer i tonåren, muskelkraft och dystoni ökar 12

Ataktisk CP Proportion of surviving children with CP at different ages and GMFCS levels GMFCS I-III Många MR Neuropsykol spt/autistiska drag 96% av alla med CP lever till vuxen ålder majoriteten av personer med CP är vuxna Vid CP GMFCS V överlever 6% till vuxen ålder trots svår flerfunktionsnedsättning (fr.a. CP sp tetraplegi och CP dystoni) Balances Devices to measure height/length 13