TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18
- 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...- 10 - - 2 -
- 3 - Bakgrund PBL, problembaserat lärande har sitt ursprung inom den medicinska fakulteten på Mc Master University i Canada, och har i Sverige använts framförallt inom vårdutbildningar av olika slag. PBL introducerades 1986 på Hälsouniversitet i Linköping efter en förebild från Mc Master University of Canada. Under 1980 talet och hela 1990 talet har det spridit sig till andra utbildningar och används inte bara i hälsovårdutbildningar utan till de flesta utbildningar. Tidigare användes beteckningen PBI problembaserad inlärning, men numera används beteckningen PBL-problembaserat lärande. Förändringen förklaras med att vi i början av 1990-talet övergick till ordet lärande och det blev då naturligt att ändra beteckningen från inlärning till lärande. Inom lärandet ingår förvärv av kunskap, men också reflektioner, olika strategier för studerande -teknik, kritiskt tänkande och analysering/praktik samt träning i att samarbeta i grupper. - 3 -
- 4 - Syfte Syftet med detta arbete är att vi i gruppen ska lära oss om olika pedagogiska metoder. Först fick vi bestämma individuellt vilken metod som vi ville lära oss mer om. Detta meddelade vi i First Class varefter att vi utifrån detta delades in i grupper. Arbetsuppgiften bestod av följande punkter: att fördjupa sig i, utforska och utvärdera en pedagogik (pedagogisk inriktning). att inte bara läsa teoretiskt om vald pedagogik utan även observera och undersöka hur den fungerar i praktiken. Att redovisa skriftligt och muntligt för sina kurskamrater. att jobba i grupp tillsammans med 3 kurskamrater. (Man blir alltså 4 st/grupp.) Metod När vi hade blivit en liten grupp så började vi det hela med att skapa en grupp i FC där vi kunde diskutera oss emellan om hur vi ska lägga upp arbetet. Vi kom då fram till att man söker dels efter fakta på Internet och i litteratur men också, i må av möjlighet, besöka någon skola eller liknande som använder sig av PBL. Under arbetets förlopp har vi också stämt träff i chatten och diskuterat igenom fortskridande av arbetet men också hur vi ska göra redovisningen. - 4 -
- 5 - Fakta Idag används det på många olika områden, t.ex. Intern vuxenutbildning på företag, offentlig verksamhet, samt på skolor. Under -90 talet började man se på lärande som mer än bara inlärning och därav utvecklingen av PBL. Inom lärandet ingår förvärv av kunskap, men också reflektioner, olika strategier för studerande - teknik, kritiskt tänkande och analysering/praktik samt träning i att samarbeta i grupper. Problembaserat lärande är grundat på att eleven ska lära sig genom att själv söka svar utefter sin kunskap och sätta upp delmål som de i sin takt själva ska nå. Läraren har inte en traditionell lärande roll utan fungerar som en mentor/handledare till de studerande. Studerande och deltagare inom kompetensutveckling får aktivt söka efter kunskaper, skaffa sig ett förhållningssätt och värderingar/insikter, som underlättar för dem att få färdigheter i de specialområden, som är typiska för deras verksamhetsområde. Som studerande har man ett stort eget ansvar i vilka sammanhang och fakta som behövs införskaffas för att kunna lösa problemen. För att uppnå ett bra inlärningssystem ska eleven ha egna problemlösningar, genom den s.k. sjustegsmetoden. Eleven kan själva välja i vilken ordning de vill använda i lärandet. I grunden är det lättast att börja med Observera - reflektera - planera agera. Innan man startar ett arbeta sa man ha utgångspunkter att gå efter. Man ska kunna redovisa hur du gått tillväga för att uppnå de delmål du satt upp. PBL arbetar man med både i grupp och individuellt/i par. Starten är alltid i gruppindelningar på 4-8 personer och sedan kan man dela in olika ansvars områden, som bearbetas individuellt för att sen redovisas i gruppen. Viktigt är att alla kan komma till tals och säga sin mening under arbetets gång. Arbetsgången är denna. 1. De studerande delas in i bas grupper om 4-8 personer som tillsammans skall följas åt under studietiden och gemensamt nå sina mål från sin utgångspunkt. 2. När alla har fått klart för sig vad som är idén eller fallbeskrivningen börjar de fria associationerna (brainstorming) där alla (i gruppen)skall bidra med något, muntligt eller skriftligt utan påverkan av varandra. 3. Nu skall all information struktureras och ordnas s.k. Mindmapping, för att lättare kunna indela informationen i rubriker så att det blir överskådligt för alla i gruppen. Alla skall förstå innebörden av associationerna. 4. I den här fasen skall basgruppen precisera vad man skall arbeta vidare med. Arbetet avgränsas genom att man formulerar ett syfte och tar fram flertalet frågeställningar som skall bearbetas och som berör utgångspunkten/fallbeskrivningen. 5. Hur, var och på vilket sätt? Gruppen bestämmer sig för vad som behöver göras och vilket tillvägagångssätt som skall användas för att nå sina studiemål. Genom detta skall hela gruppen veta vad alla har att göra. 6. Dags för studie och arbetsfasen. Där kan man arbeta individuellt eller i par. En tidsplanering görs för att kunna planera hur arbetet löper fram till redovisningsdatum. Planerade studiebesök eller intervjuer bokas och tid för avstämning planeras. - 5 -
- 6-7. Bearbetning och sammanställning av materialet planeras in i avstämning med basgruppen för att slutföra och färdigställa det skrivna arbetet inför redovisningen. Det är i denna fas som kreativiteten kommer till nytta. 8. Inom sjukvården anses arbetet klart vid punkt 7 då en diagnos är ställd, men inom utbildningar för unga och vuxen utbildning har vi en punkt till - redovisning/tillämpning. Arbetet redovisas enligt vad som bestämdes i början från utgångspunkten och slutmålet uppnås genom det. Tid för eftertanke och utvärdering är bra efter redovisningen, för att smälta vad man har lärt sig och hur man har utvecklats under processens gång. PBL bygger dels på uppfattningen om att människan är aktiv och skapande, dels på kunskap pm hur lärandet går till. Bakom PBL finns en grundläggande ideologi om lärande och kunskap som bygger på en humanistisk människosyn, där människan ses som en aktiv skapande med behov av kunskap och ansvarstagande. Den pedagogiska grundsynen inom PBL utgår ifrån frågor som hur går det till när vi lär oss? och är det skillnad på att lära in och lära ut? Problembaserade lärande är ett koncept på utbildningsområde, konceptets huvudtanke är att studenterna ska vara vana att arbeta med problem inom ämnesområde. De som sysslar med problembaserade inlärning är därför noga med att säga problembaserade och inte problemorienterade inlärning. PBL är baserad kring uppgift och att arbeta i grupp man ska förklara och lösa olika problem som är meningsfulla och ligga nära verkliga situationer. PBL hänvisar på den egna aktiviteten i läroprocessen. Med aktivitet menas att studenterna ska reflektera, ta ställning, pröva och formulera sig i tall och skrift. För att lära sig behöver man nämligen bearbeta fakta, diskutera med andra samt pröva det nya mot och koppla det samman med tidigare kunskaper, erfarenheter och föreställningar. - 6 -
- 7 - Resultat Det som vi har fått fram genom olika källor är att PBL anses vara en stor pedagogisk metod som många mer eller mindre använder. Att användningen förekommer i mindre omfattning i förskolan jämfört med högre klasser (högstadiet, gymnasiet samt vuxenutbildning) motiveras med att små barn ska individuellt utvecklas och utifrån det kunna arbeta lättare i grupp senare i livet. Anna-Leena har besökt Angereds gymnasiet i Göteborg och fått information av en lärare som arbetar med PBL dagligen för unga studerande på gymnasiet. Med PBL på Angeredsgymnasiet avser de både en arbetsmetod och en kunskapssyn samt ett antal gemensamma begrepp som alla lärare arbetar efter. Kunskapssyn och arbetsmetod man utgår från att eleverna söker kunskap utifrån den mognad och bas av kunskap som de har för tillfället. Projekten skall ha sin utgångspunkt i den verklighet som eleverna befinner sig i. En viktig del är att eleven skall lära sig att värdera sin kunskapsinhämtning, vad kunde jag förut och vad har jag lärt mig nu? Diskussioner och insikter inom grupprocesser samt källhantering är viktiga inlärningssituationer för att nå slutmålen. Begrepp då förutsättningarna för Angeredsgymnasiets olika utbildningar inte är de samma för hur de skall arbeta med PBL, har de tagit fram begrepp för hur alla lärare skall arbeta. Tydlighet för både lärare och elever är viktigt, så alla lärare säger samma sak. Man har arbetslag inom PBL där de lärare som bygger projekt arbetar samspelt. Avstampet till ett nytt projekt kan vara filmvisning, studiebesök eller föreläsning. Basgrupp och basgruppsmöten 8-10 elever med en handledare träffas två ggr i veckan för att avhandla projektets framåtskridande enligt de 8 stegen. Att använda PBL inom vuxenutbildningen, vanligast förekommande inom Kvalificerad Yrkesutbildning s.k. KY, gör att eleverna lär sig på ett annat sätt än om ren teori med avslutande prov skulle användas. Inom PBL använder man just som namnet säger, ett problem som ska lösas. Genom att använda vanligen olika fallbeskrivningar så kan eleven själv hitta lösningar och därigenom lösa problemen. Gruppdynamiken och grupprocessen har mycket stor inverkan och betydelse för PBL-arbetet och den sociala processen spelar en framträdande roll för elevernas positiva upplevelser av sin yrkesroll. Att använda PBL genom en hel utbildning kan för många vara svårt att förstå vitsen med. Men tanken bakom PBL är att eleven själv ska söka svaren på problemen och på så sätt hitta lösningen på problemet. När man använder fallbeskrivningar så är detta oftast problemet i sig. Utifrån en kort berättelse så ska ett arbete göras. Arbetet består av olika delar och dessa skrivs oftast efter en modell kallad 7-stegsmodellen. Så här ser den ut: bakgrund, syfte, fakta, metod, resultat, diskussion och referenser. - 7 -
- 8 - Eleven lär sig genom att söka resultat för de olika delarna. Av de olika delarna så bildas det ett arbete där fallet/problemet blir löst. Genom att själv inleda med att ställa upp frågeställningen utifrån fallet så blir också svaren den delen av arbetet som är lösningen. Anita har intervjuat Anna-Karin Fändrik, rektor vid Smedenskolan i Smedjebacken som före sin rektorstid arbetade som lärare för vuxenutbildningen på Västerbergslagens Utbildningscentrum, VBU, inom vård och omsorg. Anna-Karin menar att man har lättare för att uppnå önskade studieresultat av att jobba med PBL inom skolan än att använda sig av den klassiska metoden med prov och skrivningar. Om eleven själv får ställa frågorna (problemen) så kan denne också lättare söka svar och därigenom få den kunskap som eleven eftersöker. Det handlar också om att eleven själv sållar bort det som är av mindre intresse och riktar in sig på intressanta områden som kan stärka elevens kunskapsnivå och öka bredden av utbildningen. På VBU där Anna-Karin tidigare arbetade så användes det inga skriftliga prov utan alla ämnen avslutade med inlämningsuppgifter och redovisningar av olika slag. Det kunde vara enskilda redovisningar, opponering eller skriftliga enskilda inlämningsuppgifter. Allt skulle skrivas efter modellen som även detta arbete baseras på: bakgrund, syfte, fakta, resultat, diskussion samt källhänvisning. Anna-Karin menar om en elev redan från början lär sig att skriva utifrån detta så kommer denne ha lättare att både ställa frågor och söka svaren på dem i arbetslivet senare. Hon förklarar med ett exempel: Om en lampa inte lyser kan det bero på två saker, antingen är glödlampan trasig eller så är det fel i det elektriska. När du har hittat orsaken kan du enkelt åtgärda problemet. På samma sätt kan du använda PBL i ditt arbete. Du vet att en person mår dåligt och när du hittat orsaken kan också det sjuka botas. Problemet är sjukdomen och lärandet är att hitta orsaken och bota detta. Anna-Karin avslutade med att förtydliga hur viktigt det är att man alltid sätter eleven i fokus vid arbete med PBL. Det är eleven som ska göra hela jobbet medan handledaren/läraren ska finnas vid behov av stöd, hjälp och vägledning. - 8 -
- 9 - Diskussion Det som är viktig och roligt när det gäller PBL är grupparbete att man är inte ensam utan man kan vända sig till sina gruppkamrater. Visa saker är jätteviktiga för att man ska trivas med PBL och det är att man ska respektera tiden för att det handlar mest om andras tid. Man får anstränga sig för att ju mer man lär sig desto mer kan man bidra med i gruppen. Man kan styra sitt intresse, man får komma ihåg att man kan om man vill. Man är mer i ett socialt sammanhang än att studera själv. Alt det här gör att hela människan utvecklas. Om jag tänker efter så används nog en hel del PBL i den klassiska skolan fastän man kanske inte tänker på det. Kan ta ett exempel med matematik. Där ska eleven lösa problemet som då är talet t.ex. 4*7. Lösningen är ju svaret så om man ser till det stora hela så finns det en del PBL inom flera områden än man kanske inte tänker på. PBL är en intressant metod att jobba utifrån eftersom den ger eleven en helt annan chans att hitta svaren än bara genom att läsa ur en bok. De behöver inte läsa inför prov utan proven består av inlämningsuppgifter istället. Jag tror att detta är ett arbetssätt som fler kommer att anamma då det faller sig mer naturligt att lära sig den vägen än genom traditionell studieteknik där eleven ska läsa på inför teoretiska prov. I PBL ges eleven också möjlighet att träffa personer som kan ge konkret feedback på uppgiften genom direktrelaterad information från yrkesområdet. Att kombinera PBL med den traditionella metoden som används idag skulle med all säkerhet fungera. Det handlar inte om stora förändringar men ändå en möjlighet att kunna ge elever större eget ansvar. Sedan tror jag också att läraren lättare skulle kunna betygsätta en elev om den har arbetat enligt PBL. Eftersom det är eleven själv som formar sin uppgift så är det också denne som formar problemet och löser det. Intressant metod är det och jag skulle inte bli förvånad om det inte kom i de vanliga skolorna snart. Att arbeta enligt PBL är utvecklande för både den studerande och läraren då slutresultatet aldrig blir detsamma för de olika basgrupperna. Det stimulerar till vidare nyfikenhet och kunskapsinhämtning. Samtidigt upplever eleverna att de inhämtar mer kunskaper än de trodde att de var kapabla till. - 9 -
- 10 - Referenser Problem baserat lärande/bo Jerdmyr, Per- Olov Olsson, Roger Tönnert och Maria Åkesson ISNB 91-646-1107-8 Problembaserat Lärande en introduktion för lärare och lärande/henry Egidius ISBN 91-44-01232-2 Problem baserat - För gymnasieskolan lärande i praktiken/liselotte Alanko och Leif Isaksson ISBN 91-47-04891-3 Broschyr från Angeredsgymnasiet, PBL, Problem baserat lärande på Angeredsgymnasiet Januari 2009-09-10 Anna-Karin Fändrik, rektor vid Smedenskolan Smedjebacken Vad är problembaserat lärande? http://www.med.lu.se/plain/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/problembaserat_laerande Problembaserat lärande http://sv.wikipedia.org/wiki/problembaserat_l%c3%a4rande Problembaserat lärande, Fryshuset Kunskapcentrum http://www.fryshuset.se/documents/fryshuset/fkc/pbl_kursbeskrivning_jan09.pdf - 10 -