Dagverksamheter inom äldreomsorgen

Dagverksamheter inom äldreomsorgen Tillsyn av dagverksamhet och uppsökande verksamhet i länets samtliga kommuner sommaren 2005 Rapport 2006:1

Dagverksamheter inom äldreomsorgen i Gävleborgs län Tillsyn av dagverksamhet och uppsökande verksamhet i länets samtliga kommuner sommaren 2005 Ann-Kristin Carlson Hansen Länsstyrelsen Gävleborg 2006-01-10

Förord Länsstyrelsen skall enligt 13 kap. 2 socialtjänstlagen (SoL) utöva tillsyn över kommunernas socialtjänst och följa hur kommunerna tillämpar lagstiftningen och har bland annat till uppgift att verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida behov av bistånd i form av hemtjänst och särskilt boende. Länsstyrelsen har under juli och augusti 2005 besökt en dagverksamhet i varje kommun i länet för att få en uppfattning om på vilket sätt kommunen underlättar för den enskilde att bo kvar hemma och verkar för att de äldre får möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra genom de dagverksamheter som erbjuds. Dessutom har Länsstyrelsen kartlagt vilka kommuner som bedriver en strukturerad uppsökande verksamhet. Tillsynen har även beaktat jämställdhetsperspektivet. Rapporten har sammanställts av socialkonsulent Ann-Kristin Carlson Hansen. Gävle i januari 2006 Christina Markstedt Socialdirektör

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte 2 Tillsynsmetod 2 Definition 2-3 Resultat 3 Urval 3 Antal dagverksamheter i länet 3-4 Öppettider 4 Lokaler 4 Antal kvinnor/män 4-5 Personal 5 Dagverksamheternas inriktning 5 Biståndsbeslut 5-6 Insatser/aktiviteter 6-7 Antal platser 7 Upptagningsområde/resväg 7 Uppföljning av verksamheten 7 Anhörigkontakter 8 Framtida behov 8-9 Uppsökande verksamhet 9-10 Jämställdhet 10 Länsstyrelsens kommentarer 10-13

Sammanfattning Samtliga kommuner utom Ockelbo har biståndsbedömd dagverksamhet. Det finns stora variationer mellan länets kommuner/kommundelar avseende tillgänglighet i form av öppettider, inriktning, utbud av insatser/aktiviteter och antal dagverksamheter. Ockelbo har endast öppet fyra timmar/dag två dagar i veckan jämfört med Sandviken som har öppet alla veckans dagar och Ovanåker som har öppet till klockan 18.00. Nordanstig har som komplement till dagverksamhet även hemträning, vilket innebär att personalen på dagverksamheten utför beviljade insatser i hemmet. Dellenbygden har två biståndsbedömda dagverksamheter trots lågt invånarantal jämfört med andra kommuner/kommundelar. Gävle och Sandviken har ett stort antal dagverksamheter med olika inriktningar. Ovanåkers dagverksamhet i Edsbyn har ett stort och varierat utbud av aktiviteter/insatser. Länsstyrelsen har genomgående träffat engagerad och positiv personal. Personalen uppger att den viktigaste aktiviteten/insatsen är den sociala samvaron och gemenskapen. Kvinnor är i majoritet på de besökta dagverksamheterna. Av besökarna är 65 % kvinnor. Personalen består av kvinnor i samtliga kommuner utom i Ljusdal som har en man anställd. Tillsynsresultatet visar att hälften av länets kommuner, Bollnäs, Gävle, Hofors, Sandviken och Söderhamn, bedriver uppsökande verksamhet. Länsstyrelsen anser; Att de kommuner som har dagverksamheter med olika inriktningar och/eller ett stort och varierat utbud av insatser/aktiviteter har ökad möjlighet att erbjuda meningsfull sysselsättning till pensionärer med olika behov och önskemål, Att de kommuner som har uppsökande verksamhet och lättillgänglig dagverksamhet bidrar till att öka kvaliteten inom äldreomsorgen, Att de nämnder som verkar för detta erbjuder äldre människor en möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra och underlättar för den enskilde att bo kvar hemma om det är den enskildes önskan. 1

Bakgrund En rapport från Socialstyrelsen och Boverket 2003 visar att antal platser i särskilda boendeformer beräknas minska med 13 500, totalt i landet, under åren 2002-2005. Den procentuella andel av beståndet av särskilt boende för äldre som har eller ska avvecklas under samma period är för Gävleborg 7,6 %. Eftersom kommunerna minskar antal platser i särskilt boende och allt fler äldre bor kvar i det egna hemmet är det troligt att behovet av insatser i form av hemtjänst och dagverksamhet ökar. Socialnämnderna skall enligt 5 kap. 4 SoL verka för att äldre människor får möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra och bör enligt 3 kap. 6 SoL genom hemtjänst, dagverksamhet eller annan liknande socialtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och ha kontakt med andra. Dessutom skall socialnämnderna enligt 5 kap. 6 SoL göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Den 1 oktober 2004 hade ca 12 500 personer 65 år och äldre beslut om dagverksamhet i riket, ca 65 % var kvinnor. I Gävleborg var det 527 personer som hade behovsbeprövad dagverksamhet, 370 kvinnor och 157 män (70 % kvinnor och 30 % män). Av dessa 527 personer var det 517 personer som bodde i det egna hemmet d.v.s. ordinärt boende (Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg 2004, Sveriges officiella statistik.). Syfte Syftet med tillsynen var att se på viket sätt kommunen underlättar för den enskilde att bo kvar hemma och verkar för att de äldre får möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra genom den dagverksamhet som erbjuds. Tillsynens syfte var även att beakta jämställdhetsperspektivet. Tillsynsmetod Socialkonsulenten Ann-Kristin Carlson Hansen har genomfört tillsyn av en dagverksamhet i varje kommun i länet. Tillsynen bestod av att ett antal utvalda frågor ställdes under samtal till personal som arbetar i verksamheten. Sammansättningen av samtalsgrupperna såg olika ut, för det mesta deltog mer än en personal från dagverksamheten. I alla kommuner utom en deltog dessutom chef, i tre kommuner två chefer och i någon kommun även sjuksköterska. Därtill har varje kommun kontaktats angående uppsökande verksamhet. Tillsynsresultatet har redovisats i ett beslut till ansvarig nämnd samt sammanställs i denna övergripande rapport för länet. Definition Dagverksamhet individuellt beslutat stöd, enligt socialtjänstlagen och/eller insats enligt hälso- och sjukvårdslagen, under dagtid i form av 2

sysselsättning, gemenskap, behandling, rehabilitering m.m. till personer med t.ex. demens, psykiskt eller fysiskt funktionshinder. Dagverksamheter syftar till att underlätta för den enskilde att bo hemma och underlätta kontakter med andra. Innehållet i kommunernas dagverksamheter varierar beroende på vilken målgrupp verksamheten huvudsakligen vänder sig till. Kommunerna ansvarar för de hälso- och sjukvårdsinsatser vid dagverksamheterna som inte kräver läkares medverkan. S.k. öppna verksamheter, dvs. verksamheter i vilka personer kan delta utan ett individuellt beslut, exempelvis kaféverksamhet och andra former av träffpunkter avses inte (Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg 2004, Sveriges officiella statistik). Resultat I denna tillsyn har Länsstyrelsen valt att besöka dagverksamheter där insatsen är biståndsbedömd, förutom i Ockelbo där ingen sådan dagverksamhet bedrivs. Besöken har skett under juli och augusti 2005. Resultatet redovisar endast de dagverksamheter som har besökts, men viss information berör hela kommunerna. Urval Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Solsidan, Karlslund Sofia Magdalenas dagverksamhet Hammaren, Hesselgrenska Dagverksamheten på Edshammar Omtanken, Källbacka Dagverksamheten på Bållebo Soluret Dagverksamheten på Gyllengården Svea, Ängsbacken Klockarbo Antal dagverksamheter i länet I länet finns 29 dagverksamheter där insatserna är biståndsbedömda. Dessutom har de flesta kommuner även öppna verksamheter där personer utan ett individuellt beslut kan delta. Därutöver finns det träffpunkter, kaféverksamheter och/eller verksamheter på särskilda boenden som riktar sig både till pensionärer som bor på det särskilda boendet och till pensionärer i ordinärt boende. Vissa av de dagverksamheter där insatserna är biståndsbedömda har också öppet för pensionärer utan ett beslut om bistånd. 3

Tabell 1 Antal dagverksamheter där ett individuellt beslut om bistånd behövs Kommun SoL beslut behövs Bollnäs 1 Gävle 10 Hofors 2 Hudiksvall 3 Ljusdal 4 Nordanstig 1 Ockelbo 0 Ovanåker 1 Sandviken 6 Söderhamn 1 Totalt 29 Öppettider Dagverksamheternas öppettider varierar. De flesta har öppet fem dagar i veckan, från 4,5 tim upp till 8,5 tim per dag. Ovanåker har öppet till klockan 18.00 och skall även prova att ha öppet ännu längre någon kväll i veckan. Sandviken har fr.o.m. hösten 2005 helgöppet, två dagverksamheter skall turas om med att ha öppet på helgerna. Ockelbo har endast öppet två dagar i veckan mellan 10.00 14.00. Lokaler Lokalmässigt ser det också olika ut i kommunerna. I Bollnäs är verksamheten förlagd till ett kortidsboende. I Ovanåker används en hel före detta avdelning på ett särskilt boende, vilket medför att verksamheten har tillgång till flertalet rum som inretts och används till olika ändamål. Vanligast är att dagverksamheterna har en till två rum med eller tillgång till kök. Dessutom har de flesta en uteplats, trädgård eller tillgång till trädgård. Antal kvinnor/män Samtliga besökta dagverksamheter fick en förfrågan om antal kvinnor och män som hade ett biståndsbeslut vid tillsynsbesöket. Resultatet fördelar sig enligt följande. 4

Tabell 2 Antal kvinnor och män med biståndsbeslut Kommun Kvinnor Män Totalt Max antal besökare/dag (platser) Bollnäs 8 8 16 6 Gävle 21 7 28 13 Hofors 10 3 13 10 Hudiksvall 6 3 9 Inget max antal Ljusdal 25 10 35 12 Nordanstig 13 7 20 8-10 Ockelbo 32 Ovanåker 20 14 34 Inget max antal Sandviken 8 7 15 7 Söderhamn 12 5 17 5-7 Totalt 123 64 187 Länsstyrelsen konstaterar att de flesta som besöker dagverksamheten är kvinnor, nästan dubbelt så många kvinnor som män. Endast Bollnäs och Sandviken skiljer sig med jämnare fördelning av besökare. Antalet dagar som pensionären beviljats dagverksamhet varierar mellan 1-5 dagar, vanligast är mellan 2-3 dagar. Personalen försöker att fördela antalet besökare över de olika veckodagarna. Personal Dagverksamheternas personal består i alla kommuner utom en av kvinnor, Ljusdal har en manlig personal anställd. Ovanåker vars personal samarbetar med korttidsboendet brukar önska manlig personal när det är möjligt. De flesta arbetar deltid och många utökar sin tjänstgöringsgrad med annat arbete inom äldreomsorgen. Genomgående har Länsstyrelsen träffat mycket engagerad och positiv personal. Dagverksamheternas inriktning De flesta av de besökta dagverksamheterna riktar sig till personer med demenssjukdom, några verksamheter har social inriktning. Länsstyrelsen har också besökt dagverksamheter som är öppna för alla vilket innebär att de riktar sig till personer med olika behov. Vissa av de besökta verksamheterna tar också emot besökare som inte har ett biståndsbeslut. Ockelbo har ingen dagverksamhet där vistelsen är biståndsbedömd. Genomgående riktar sig verksamheterna till pensionärer som bor i det egna hemmet, ordinärt boende. Vid större evenemang som allsång eller bingo har de flesta verksamheter även öppet för pensionärer som bor på särskilt boende, i mån av plats. Biståndsbeslut Där det behövs ett biståndsbeslut har samtliga verksamheter en kopia av beslutet och det framgår tydligt vad syftet med biståndet är. De flesta har 5

beviljats biståndet dagverksamhet för behov av social gemenskap och/eller stöd för anhörig. Nordanstigs kommun har även hemträning vilket innebär att personalen åker hem till pensionären och genomför de insatser som beviljats i biståndsbeslutet. Insatser/aktiviteter Hälften av länets kommuner har individuellt anpassade insatser till person på dagverksamheterna. Det innebär att det framgår av biståndsbeslutet vilken insats som skall utföras. Här följer några exempel; - I Hofors inriktas insatserna utifrån person och beror på hur långt framskriden demenssjukdomen är, vissa får ren omvårdnad medan andra aktiveras. - I Ljusdal kan det vara individuella insatser, ibland har sjukgymnast utformat ett individuellt träningsprogram och ibland utförs vardagsträning för att bibehålla funktioner. - I Nordanstig är insatserna utformade efter personens behov med olika träningsinslag. Även individuella insatser i pensionärens hem utförs, som till exempel att gå till matvaruaffär, post eller om bostaden är en trappa upp så tränas personen att gå i trappor. - I Ovanåker finns individuella träningsprogram utformade av sjukgymnast, men även insatser såsom personlig omvårdnad med dusch, hår och/eller nagelvård förekommer. Flera har också afasiträning som insats. Ingen verksamhet har specifikt anpassade aktiviteter för kvinnor/män utan försöker tillgodose pensionärens behov och/eller intresse. På samtliga besökta dagverksamheter med inriktning mot personer med demenssjukdom uppger personalen att de lämnar ett formulär till anhöriga, där en levnadsberättelse ingår. Det är frivilligt att fylla i formuläret men levnadsberättelse är av stor vikt för personalen då pensionären har en demenssjukdom. Den ger information om pensionärens intresse, tidigare yrke etc. De vanligaste aktiviteterna på dagverksamheterna är högläsning av dagstidningen, korsordslösning, lyssna på musik, sång, bingo, gymnastik, sällskapsspel, pussel, filmvisning, sår frön och driver upp plantor samt bakar. Dessutom förekommer även promenader efter väder, ibland matlagning och tactil stimulering. De flesta verksamheter erbjuder också möjlighet till vila. Den viktigaste aktiviteten är ändå den sociala samvaron uppger personalen, att sitta ner och samtala. Majoriteten av pensionärerna har ett biståndsbeslut där det framgår att behovet är social gemenskap och/eller stöd för anhörig, ingen mer specifiering av insats. Personalen på samtliga besökta dagverksamheter 6

uppger att de försöker anpassa insatser och aktiviteter utifrån den enskildes behov och intresse. Antal platser Personalen i Bollnäs, Hofors, Ljusdal och Söderhamn uppger att det finns behov av fler platser. I Ljusdal var det dock förändringar på gång, verksamheten flyttar under hösten 2005 till större lokaler med tillgång till fler rum, vilket innebär att de får utökat platsantal. Personalen i de övriga nämnda kommunerna uppger att det är ökat tryck utifrån, dessa verksamheter riktar sig till personer med demenssjukdom och det innebär att verksamheterna inte kan ha för stora grupper. Upptagningsområde/resväg De flesta dagverksamheterna har hela kommunen som upptagningsområde, utom Gävle, Ljusdal och Dellenbygden. Gävles upptagningsområde innefattar ej Bergby och Hedesunda. Ljusdal har delar av kommunen som upptagningsområde. Dellenbygden har halva kommundelen som upptagningsområde och ej övriga kommundelar. Detta innebär en väldigt lång resväg för vissa pensionärer. Som längst kan en pensionär få åka fem mil enkel resa. Vid tillsynsbesöket var det ingen pensionär som reste så långt som fem mil, men många hade en resväg på två mil enkel resa. Om besökaren är en man eller en kvinna har ingen betydelse för hur man tar sig till dagverksamheten. Det förekommer att pensionärer promenerar till dagverksamheten med anhörig eller ledsagare eller att anhörig skjutsar till verksamheten. Vanligast är att pensionärerna åker färdtjänst. I Gävle finns Slingan som är en dagverksamhetsresa med taxi, resan ingår automatiskt om man beviljats bistånd i form av dagverksamhet. Bollnäs, Hofors och Ljusdal har egen buss. Uppföljning av verksamheten Ingen av dagverksamheterna har gjort någon uppföljning av pensionärernas uppfattning om verksamheten under de senaste åren. Dessutom är det svårt att genomföra på de verksamheter som riktar sig till personer med demenssjukdom, i så fall blir det anhörigas uppfattning, uppger personalen. (I december 2005 fick Länsstyrelsen från Ovanåkers kommun Rapport från dagverksamheterna i Edsbyn och Alfta. Rapporten är en utvärdering av kvaliteten på kommunens dagverksamheter ur ett brukarperspektiv. Intervjuer har genomförts under hösten 2005 med brukare, anhöriga och personal). 7

Anhörigkontakter Personalen uppger att de har mycket god kontakt med pensionärerna och eventuella anhöriga. Ca hälften av kommunerna har anhörigträffar, andra inbjuder anhöriga vid speciella tillfällen såsom påsklunch, jullunch och resor. Ingen personal på de besökta dagverksamheterna kan se någon skillnad på vem de har mest kontakt med av de anhöriga, utan det varierar om det är en man eller en kvinna. De kan heller inte se någon skillnad på innehållet i kontakterna, men flera personal uppger ändå att männen ofta är mer rakt på sak och har praktiska frågor, kvinnor lindar in det de vill framföra och har mer emotionella funderingar. De verksamheter som har egen buss och där dagverksamhetens personal följer med och hämtar och lämnar pensionären, uppger att de får en mycket nära kontakt med anhöriga. Dessutom får de värdefull och aktuell information om besökaren, t.ex. får de information om pensionären sovit dåligt under natten och därav kännedom om varför pensionären är så trött under dagen. Framtida behov Länsstyrelsen ställde frågan om vad personalen ser som det största behovet inom dagverksamheten framöver. Här följer citat från de olika kommunerna; Bollnäs fler personer med demenssjukdom, fler som är yngre, med yngre avses personer under 65 år men även fler som är äldre-äldre. Gävle mer omvårdnad inriktad på det primära, som att äta. Hofors det kommer att behövas fler platser och när behovet väl uppstår så kommer pensionärerna att behöva plats fortare än idag, övernattningsmöjligheter. Hudiksvall social samvaro, omtanke, ADL-träning. Ljusdal social samvaro. Nordanstig social samvaro, allra helst i glesbygd där kontaktnätet är litet. Ockelbo platser till personer med demenssjukdom och pensionärer som har haft en stroke. Ovanåker social stimulans, vardagsrehabilitering, fler yngre (under 65 år), platser till personer som har haft en stroke. 8

Sandviken social kontakt, vilket gör att pensionären kan bo kvar hemma längre. Söderhamn social samvaro där maten utgör en viktig del, en värdig vardag, mer stöd till anhöriga. Uppsökande verksamhet Länsstyrelsen skall enligt 13 kap. 2 SoL verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida behov av bistånd i form av hemtjänst och särskilt boende. Socialnämnden skall enligt 5 kap.6 SoL göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Tillsynsresultatet visar att hälften av länets kommuner, Bollnäs, Gävle, Hofors, Sandviken och Söderhamn, bedriver en strukturerad uppsökande verksamhet. I Bollnäs görs varje år ett slumpmässigt urval av alla pensionärer mellan 75 och 85 år som ej har några insatser från kommunen. Till dessa personer skickas ett brev med information om socialtjänsten som sedan följs upp med ett telefonsamtal och erbjudande om hembesök. I Gävle skickas årligen ett brev med information om socialtjänsten till alla pensionärer över 80 år som ej har några insatser från kommunen, efter ca två veckor rings pensionärerna upp och erbjuds ett hembesök. I Hofors skickas ett brev vartannat år till alla pensionärer över 80 år som ej har några insatser från kommunen. Brevet innehåller information om socialtjänsten och ett svarsbrev där pensionären kryssar i om telefonkontakt eller ett hembesök önskas för ytterligare information. I Sandviken skickas årligen ett brev till alla kommuninvånare över 85 år som ej har några insatser. Brevet innehåller information om socialtjänsten och ett svarsbrev där pensionären kryssar i om ett hembesök önskas för ytterligare information. De som ej skickar in sitt svar rings upp. I Söderhamn skickas årligen ett brev till alla kommuninnevånare 80, 85, 87, 90 år och äldre med information om insatser som kan erbjudas vid behov och erbjudande om hembesök. De övriga kommunerna i länet, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker och Ockelbo, som ej har en strukturerad uppsökande verksamhet hänvisar till att de har god kontakt och ett bra samarbete med distriktssköterskor, 9

kyrkan, primärvården och/eller att kommunen/kommundelen på grund av sin litenhet har en stor kännedom om kommuninnevånarna. Jämställdhet Enligt regeringens och riksdagens mål för jämställdhetspolitiken (skr 2002/03:140) ska kvinnor och män ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. I en jämställd socialtjänst ska män och kvinnor utifrån detta mål ha samma förutsättningar att få sina behov tillgodosedda på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt. En jämställd socialtjänst innebär inte att män och kvinnor alltid skall ha samma insatser. Mäns och kvinnors behov av insatser från socialtjänsten påverkas av många olika förhållanden i samhället. Socialstyrelsen fick i juni 2002 regeringens uppdrag att följa upp, analysera och redovisa könsskillnader i socialtjänstens verksamheter och vid behov lämna förslag till åtgärder. Det är första gången som hela socialtjänstens verksamhet granskas ur ett jämställdhetsperspektiv. Inom äldreomsorgen är majoriteten av de äldre brukarna, personalen samt de informella omsorgsgivarna kvinnor. Ca 70 % av de äldre med insatser från kommunen är kvinnor. För insatserna kommunal hemsjukvård, dagverksamhet och korttidsvård är insatserna jämnare fördelade mellan män och kvinnor. För dagverksamhet är det en något större andel kvinnor som är beviljade insatser, medan för korttidsvården är männen något överrepresenterade. (Socialstyrelsens rapport Jämställd socialtjänst 2004-103-2). Länsstyrelsen har vid denna tillsyn uppmärksammat kommunerna på jämställdhetsperspektivet genom att ställa frågor om dagverksamheternas tillgänglighet, utbud av aktiviteter, verkställighet av beviljad insats, kontakter med anhöriga och antal kvinnor/män som besöker verksamheten samt antal kvinnor/män som arbetar i den. Länsstyrelsen har även informerat om Socialstyrelsens meddelandeblad från oktober 2004 Ett första steg mot en jämställd socialtjänst. Länsstyrelsens kommentarer De nationella målen för äldrepolitiken är att äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg. Utgångspunkten för socialtjänstens insatser är de grundläggande kraven på självbestämmande och normalisering. En av de viktigaste principerna i socialtjänstreformen är normaliseringsprincipen, samhällets insatser för att stödja människors strävan efter att så långt som möjligt kunna leva som andra. Nämndens insatser bör i första hand inriktas på att göra det möjligt för den enskilde hjälpbehövande att bo kvar i den invanda miljön. Nämnden 10

skall genom sina insatser ge de äldre valfrihet och skapa förutsättningar för att äldre människor som önskar det kan bo kvar i sin invanda miljö. Dagverksamhet är en insats som underlättar för de äldre att bo kvar i det egna hemmet. Länsstyrelsen konstaterar att alla kommuner i länet har någon form av verksamhet under dagtid för äldre. Men det varierar stort emellan kommunerna på utbud, inriktning och tillgänglighet på dagverksamheterna. Exempelvis har en kommun endast öppet fyra timmar under två dagar i veckan medans en annan kommun har öppet alla veckans dagar. Tillsynerna har ändock visat att samtliga nämnder verkar för att ge insatser som möjliggör för de äldre att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Då tillsynerna visar att några kommuner har satsat mer resurser på dagverksamheter än andra vill Länsstyrelsen gärna lyfta fram dessa; Dellenbygden har trots sin litenhet (invånarmässigt) två biståndsbedömda dagverksamheter, Gävle har många olika former av dagverksamhet att erbjuda, Nordanstig har hemträning som komplement till sin dagverksamhet, Ovanåker har ett stort utbud av aktiviteter och flertalet rum vilket innebär större möjlighet att erbjuda individuella insatser och har även lång öppettid, Sandviken har många dagverksamheter med ett varierat utbud och med olika inriktningar och dessutom har de helgöppet. Dagverksamheter med olika inriktningar och/eller ett stort och varierat utbud av insatser och aktiviteter ökar möjligheterna att erbjuda en meningsfull sysselsättning till pensionärer med olika behov och önskemål. Sammantaget medför detta att tillgängligheten och valfriheten ökar för de äldre. Socialstyrelsens rapport Jämställd socialtjänst (2004-103-2) redovisar att inom äldreomsorgen är majoriteten av de äldre brukarna, personalen samt de informella omsorgsgivarna kvinnor. Ca 70 % av de äldre med insatser från kommunen är kvinnor. Den 1 oktober 2004 hade ca 12 500 personer 65 år och äldre beslut om dagverksamhet i riket, ca 65 % var kvinnor (Socialstyrelsen 2005, Äldre vård och omsorg 2004, Sveriges officiella statistik.). Länsstyrelsen konstaterar att tillsynen som genomfördes under juli och augusti i länet stämmer överens med den undersökning som genomfördes i 11

oktober 2004 i riket. På de besökta dagverksamheterna hade totalt 187 personer beslut om bistånd i form av dagverksamhet. Av dessa personer var 123 kvinnor och 64 män, 65 % kvinnor. Ett av Länsstyrelsen syften med tillsynen var att beakta jämställdhetsperspekivet. Genom att ställa frågor utifrån ett jämställdhetsperspektiv och genom att informera om Socialstyrelsens meddelandeblad från oktober 2004 Ett första steg mot en jämställd socialtjänst har Länsstyrelsen uppmärksammat de besökta verksamheterna på detta. Länsstyrelsen hoppas att ovanstående inspirerat personalen till att tänka på jämställdhetsintegrering i sitt framtida arbete. Den 7 och 8 december 2005 i Falun respektive Gävle har Länsstyrelsen Gävleborg i samarbete med Länsstyrelsen i Dalarna och Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS) genomfört två inspirations-konferenser med utgångspunkt från Socialstyrelsens rapport Jämställd socialtjänst. Konferenserna vände sig till förtroendevalda inom kommuner och landsting, chefer och verksamhetsledare, biståndsbedömare, socialsekreterare inom socialtjänst samt övriga intresserade. I Gävle var det stor uppslutning med över 80 deltagare. Utvärderingen av konferensen visade att den var mycket uppskattad och att deltagarna tyckte att det varit mycket intressanta diskussioner som väckt många tankar. Länsstyrelsen har i tillsynen även kartlagt vilka kommuner som bedriver strukturerad uppsökande verksamhet då socialnämnderna enligt 5 kap.6 SoL skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor. Dessutom skall nämnderna i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen skall också planera sina insatser för äldre. Äldreomsorgens planering skall syfta till att tillgodose äldre människors behov av boende, service och vård. Länsstyrelsen har funnit att nämnderna i fem kommuner/kommundelar brister i sin skyldighet att bedriva strukturerad uppsökande verksamhet. En strukturerad insamling av information ger kommunen kännedom om enskilda människors behov av stöd, service och livsvillkor, en viktig förutsättning för kommunernas planering av äldreomsorgen. Då endast hälften av kommunerna bedriver strukturerad uppsökande verksamhet ställer sig Länsstyrelsen frågande till, hur dessa kommuner får kunskap om vilka medborgare som kommer att behöva insatser från socialtjänsten, hur kommunen planerar för framtida bostadsbyggande och/eller bostadsanpassningar och på vilket sätt kommunen förbereder sig på en eventuell utökning av hemtjänst, dagverksamheter, korttidsboende etc. Det är viktigt med en god framförhållning och en långsiktig planering, ett bra planeringsunderlag bör undanröja risken för oväntade ansökningar om bistånd. Länsstyrelsen påtalar betydelsen av att ha en planering framåt, att genom kartläggning få kunskap om framtida behov inom äldreomsorgen 12

vilket underlättar kommunens resursfördelning och beredskap inom området. Den demografiska utvecklingen med en kraftig ökning av åldersgruppen 65-84 år de närmaste 15-20 åren innebär att det är viktigt med en god framförhållning och långsiktig planering av äldreomsorgen. Förutom kunskapen om att antalet platser i särskilt boende minskar visar olika undersökningar att framtidens äldre kommer att vilja bo kvar i sin bostäder, det kommer troligen att innebära en ökning av insatser i form av hemtjänst och dagverksamhet. Redan idag finns också kännedom om att anhöriga står för en betydande del av de insatser som samhället tidigare ufört. Länsstyrelsen påtalar att det är av stor vikt att nämnderna är väl förberedda på de äldres framtida behov, uppsökande verksamhet är ett tillvägagångssätt för att få kännedom om hur det ser ut i kommunen. Genom olika former av dagverksamhet med varierat utbud och stor tillgänglighet verkar kommunerna för att erbjuda den enskilde valmöjlighet och möjliggör för den enskilde att få en meningsfull sysselsättning. Detta underlättar också för den enskilde att bo kvar hemma om det är den enskildes önskan. Dessutom är det betydelsefullt för alla anhörigvårdare i länet att få avlösning från sin dagliga omsorg av sin närstående. Länsstyrelsen anser att de kommuner som har uppsökande verksamhet och lättillgänglig dagverksamhet med varierat utbud bidrar till att öka kvaliteten inom kommunernas äldreomsorg. Slutligen anser Länsstyrelsen att det är angeläget för kommunerna att vara förberedd på kommande ansökningar om bistånd och att ha en beredskap för en eventuell förändring av kommunens socialtjänstinsatser då kommande generationer kan ha andra förväntningar på äldreomsorgen. 13

Länsstyrelsens rapporter 2005 2005:1 Barn i familjehem och Hem för vård eller Boende i Gävleborg - Kartläggning gällande 2003 samt verksamhetstillsyn i fem kommuner 2003 2004 2005:2 Vem ser barnet? En granskning av 100 familjehemsplacerade barn åren 2002-2003 2005:3 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 2005:4 Fiskyngel och undervattensvegetation i Axmars Naturreservat, Gävleborgs län 2005:5 Näringslivsklimat och entreprenörskap en jämförande studie mellan Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län 2005:6 Hur mår miljön i Gävleborg? Rapport nr 4 i Länsstyrelsen Gävleborgs miljömålsserie 2005:7 Lex Sarah anmälningar i Gävleborgs län 2004 2005:8 Handeln som tillväxtmotor en analys av handeln i Gävleborgs län 2005:9 Projekt energiplaner sammanställning av energikarteringar för tillståndspliktiga företag i Gävleborgs län 2005:10 Vem bestämmer sammanfattning av tillsyn i elva särskilda boenden för äldre i Gävleborgs län år 2004-2005 2005:11 Personligt ombud i Mellansverige - myndighetseffekter 2005:12 Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder socialtjänstens insatser i Gävle kommun 2005:13 Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Gävleborg 2005:14 Förorenade områden i Gävleborgs län Inventering av branscher inom skogsindustrisektorn 2005:15 Samverkan med brukarorganisationer 2005:16 Hur försurat är egentligen Gävleborg? 2005:17 Personligt ombud i Mellansverige klienteffekter. En gemensam rapport från fem länsstyrelser. 2005:18 Artkartering av fladdermöss i Gävleborgs län 2005 inventering med ultraljudsdetektor och nätfångst 2005:19 Inventering av vattensalamandrar i Gävleborgs län 2005 2005:20 Inventering av grodor och paddor i Gävleborgs län 2005 2005:21 Social hållbarhet i Gävleborgs län 2005:22 Luftmätningar i Gävleborgs län - sammanställning fram till 2005 2005:23 Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön 2005:24 Personligt ombud i Mellansverige ombuden och deras arbete 2005:25 Social hållbarhet i Gävleborgs län 2005:26 Uppföljning av sumpskogar och svämlövskogar i naturreservaten Gysinge, Spjutholmen och Bredforsen Tryck: Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2006:1 ISSN: 0284:5954 Upplaga: 150 ex Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00 Webbadress: www.x.lst.se Rapport 2006:1