Marknadsbrev oktober 2010 Bäst avkastnin sedan 2005 Skandia Link har haft högst avkastning av alla fondförsäkringsbolag under de senaste fem åren! Det visar Risk och Försäkrings årliga undersökning. Återigen visar sig vår utvärderingsprocess i kombination med våra sparares fondval ha gett resultat. Förra året vann vi också utmärkelsen. Det är glädjande att vi kan ha den bästa femårsavkastningen även i år. Vad beror framgången på? Jo, det är en kombination av två saker; dels lyckas våra analytiker välja ut bra fonder som har bra avkastning (tre fjärdedelar av våra utvärderade fonder har gett högre avkastning än genomsnittet i sin kategori de senaste fem åren). Men även ni kunder är en viktig del av resultatet eftersom era fondaffärer påverkar hur den totala avkastningen ser ut! Som vanligt har vi två externa krönikor i marknadsbrevet. Månadens börskrönika kommer från Magnus Matstoms på Lannebo Fonder. Magnus fond, SGF Lannebo Swedish Growth, är i skrivande stund den bästa Sverigefonden hittills i år. Läs mer om hans syn på börsen på nästa sida. För den makroekonomiska krönikan står den här månaden Maria Ljungqvist Mart, som är chef över makrostrategi på Swedbank Robur. Risken för att den ekonomiska utvecklingen blir sämre än väntat har ökat, skriver Ljungqvist Mart, men tillägger att man inte ska vara alltför pessimistisk. Vi har även gjort två intervjuer. OrbiMed, som är den nya förvaltaren av hälsovårdsfonden, SGF Healthcare ger sin syn på hälsovårdsmarknaden på sidan 5 och om den nya hedgefonden Graal Total kan du läsa på sidan 6. Dessutom startar vi den här månaden en artikelserie om en sparform som har blivit mycket vanlig bland svenska sparare, strukturerade produkter. Ta chansen att lära dig denna sparform från grunden i "Skandias struktskola". Fondstatistik oktober 2010: Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder Sverige 2. Aktiefonder Tillväxtmarknad 3. Hedgefonder/Alt. investeringar Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Nordamerika 3. Aktiefonder Asien Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder Sverige 3. Aktiefonder Asien Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Blandfonder 3. Aktiefonder Japan Statistiken baseras på byten, försäljningar och köp av fonder, exklusive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken under oktober 2010. Trevlig läsning! Jim Rotsman, chef Skandia Investment Management. 1
Vår bästa tid är nu I skrivande stund har den svenska rapportsäsongen precis påbörjats och så här långt har rapporterna överraskat positivt då omsättning, marginaler och därmed vinster har varit bättre än förväntat. Även företagsledningarnas framtidsutsikter präglas av optimism. Att vinsterna utvecklas starkt är inte förvånande eftersom efterfrågan har återhämtat sig rejält efter konjunkturnedgången samtidigt som företagens marginaler påverkas positivt av de senaste årens kostnadsneddragningar. De senaste två årens börsuppgång kan väl motiveras av kraftigt stigande vinster men även de låga räntorna som innebär en låg alternativavkastning till aktier. Just nu är de flesta bedömare mycket optimistiska om börsutvecklingen och många tror på en lika bra utveckling 2011 som vi har haft i år. Det finns dock två faktorer som skapar frågetecken kring konjunktur, vinster och därmed börsen: Ledande konjunkturindikatorer pekar mot svagare tillväxt. Förstärkningen av kronan kommer att påverka vinsterna negativt. Tillväxten i industriproduktionen låg under tredje kvartalet på hela 10 procent i OECD-området, vilket är extremt högt i ett historiskt perspektiv (se diagram 1). I utvecklingsländer som t.ex. Kina och Indien växte industriproduktionen ännu snabbare. Eftersom de svenska börsbolagens omsättning till 85 procent sker utanför Sverige gynnas förstås företagen av en stark återhämtning i världsekonomin, vilket nu sker. Diagram 1 OECD: Ledande indikator och Industriproduktion 15 Procent 10 5 0-5 -10-15 -20 80 85 90 95 00 05 10 Industriproduktion, årsförändring Ledande indikator, årsförändring (leder 6M) Som framgår av diagrammet ovan pekar dock OECD:s ledande indikator mot att tillväxten når sin topp under tredje kvartalet i år och att den kommer att försvagas framöver. OECD gör en ledande indikator för alla 29 medlemsländer men även för 6 större ekonomier utanför OECD-området. Syftet med indikatorn, som publiceras månadsvis, är att den skall fånga in svängningar i industrikonjunkturen med 6 månaders framförhållning. Som framgår av diagrammet ovan har indikatorn historiskt haft en mycket god träffsäkerhet när det gäller att förutse industrikonjunkturen. Tillväxten i den ledande indikatorn för OECD-området har fallit från drygt 10 procent i våras till 4 procent i augusti, som också är den senaste observationen. Den pekar således mot att tillväxten i industriproduktionen som nu är 10 procent kommer att falla till 4 procent om 6 månader. Att tillväxten minskar från de nuvarande höga nivåerna är kanske inte så konstigt men bakom dessa siffror döljer sig en mycket snabb försvagning under de senaste månaderna. Om man istället tittar på hur indikatorn har förändrats under de senaste tre månaderna jämfört med föregående tre månader kan man konstatera att tillväxten till och med är negativ. Många brukar hävda att även om tillväxten avtar i OECDområden kommer den starka tillväxten i utvecklingsländerna att kompensera en svagare utveckling i västvärlden. Tillväxten kommer att vara starkare i utvecklingsländerna men vi kan konstatera att även för t ex Kina har OECD:s ledande indikator minskat från en tillväxt på nästan 30% till drygt 10% i augusti. Utvecklingen under de senaste tre månaderna pekar mot en ännu snabbare avmattning (se diagram 2). Diagram 2 Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0-5 Kina: Ledande indikator -10 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Ledande indikator, 3M årstakt Mönstret är detsamma för alla regioner tillväxten avtar i snabb takt, vilket kommer att påverka den exportberoende svenska börsen negativt. Sett utifrån exportföretagens perspektiv har även valutasituationen förändrats i negativ riktning. I skrivande stund har kronan stärkts med nästan 20 procent mot den amerikanska dollarn sedan i juni medan euron har försvagats med nästan 10 procent mot kronan sedan årsskiftet, vilket kommer att påverka vinsterna negativt. Värderingen av Stockholmsbörsen är relativt attraktiv givet dagens vinstprognoser och de låga räntorna innebär att alternativavkastningen till aktier är låg. Problemet för aktiemarknaden är att en stakare krona och svagare global tillväxt kommer att påverka vinstprognoserna negativt. Mot bakgrund av detta är det svårt att tro att 2011 blir ett lika bra börsår som 2010. Magnus Matstoms Förvaltare av SGF Lannebo Swedish Growth och Lannebo Mixfond 2
Makro Vid årets början var den globala konjunkturen inne i en intensiv återhämtningsfas med starka siffror i många delar av världsekonomin och fina vinstökningar i bolagen. Detta tillsammans med centralbankernas historiskt låga styrräntor borde innebära prima tider för placeringar i riskfyllda tillgångar. Det var det också under 2009, men i år har börserna störts av oro kring styrkan i återhämtningen och av svaga offentliga finanser i flera länder där stödinsatserna till banksektorn och stimulanspaketen har satt sina spår. "Tecknen på avmattnin behöver inte betyda att återhämtnin en kommit av si utan kan vara ett normalt insla efter en första intensiv återhämtnin sfas." Under våren och försommaren började det komma tecken på att tillväxten i USA gått in i en lugnare fas. Konjunkturdata motsvarade inte längre analytikernas förväntningar och det stod allt mer klart att inköpschefsindex nått sin topp för den här gången. Tecknen på avmattning behöver inte betyda att återhämtningen kommit av sig utan kan vara ett normalt inslag efter en första intensiv återhämtningsfas. Oavsett hur det förhåller sig med den saken, så har marknaderna oroats av det hela. Samtidigt kan konstateras att bedömarna var på väg att bli lite väl optimistiska när det gällde USA. Flera prognosmakare förutsåg i våras en tillväxt på 3,5 procent eller mer i år. Så i den meningen var nedjusteringarna av tillväxtprognoserna för USA rätt naturliga. Den stora frågan om återhämtningen är på väg att komma av sig helt och hållet återstår dock att få besvarad. Tillståndet i bostadssektorn utgör helt klart en orosfaktor. Bostadsförsäljningen gynnades tidigare i år av skatterabatter som nu löpt ut och osäkerheten är mycket stor efter att bostadsförsäljningen fallit rejält under sommaren. Skulle bopriserna börja falla igen kommer det att skada bankernas och hushållens balansräkningar i ett känsligt konjunkturskede och riskera återhämtningen innan sysselsättningstillväxten kommit igång. Allt är dock inte mörkt vad gäller USA. Läget i den amerikanska ekonomin är inte så svagt som BNP-tillväxten ger sken av, eftersom efterfrågan till stor del mötts med import. I andra kvartalet ökade investeringarna kraftigt och i tredje kvartalet har hushållens konsumtion kommit ut ur den svacka som rådde andra kvartalet. En annan orosfaktor, som glädjande nog minskat jämfört med i våras, är risken för stopp i konjunkturen i Kina. Under våren började viktiga ledande indikatorer peka på att tillväxten skulle bromsa in vilket orsakade oro. En viss avmattning var önskvärd, då det minskar risken för överhettning, men en alltför hastig inbromsning ligger inte i Kinas eller den globala ekonomins intresse. Myndigheterna i Beijing har dock varit snabba att försäkra att de inte kommer att riskera en alltför abrupt inbromsning. Resurser slussas nu till stora projekt som ska förse befolkningen med billiga bostäder. Dessa projekt kommer att hjälpa till att hålla tillväxten uppe, samtidigt som förhoppningen är ett de inte skall vara inflationsdrivande. Mindre uppmärksammat har varit att vissa ekonomier i euroområdet uppvisat en överraskande styrka. Förväntningarna vad gäller euroområdet var lågt ställda redan vid årets inledning och i samband med vårens Greklandsturbulens skruvades de ned "Mindre uppmärksammat har varit att vissa ekonomier i euroområdet uppvisat en överraskande styrka." ytterligare. En svag banksektor ansågs inte klara att ta stora förluster i sina innehav av statsobligationer utan att det skulle få konsekvenser för utlåningen och därmed tillväxten. Enkäter visar mycket riktigt att vårens turbulens påverkade bankerna och föranledde dem att strama åt kreditvillkoren något, men än så länge 3
är situationen inte i närheten av läget 2008. Behovet av en stramare finanspolitik befaras ytterligare belasta tillväxten, inte minst i Europa. Än så länge är det dock bara de mest trängda länderna som har påbörjat sina konsolideringsprogram. Många länder börjar på allvar först nästa år. Dessutom är det så att vissa euroländer, däribland Tyskland, till viss del faktiskt gynnades av finansoron i våras tack vare lägre lokala marknadsräntor och en svagare valuta. Tyskland, och även Sverige, har därtill kunnat dra nytta av en god global efterfrågan på investeringsvaror. Oron kring de europeiska bankerna under våren och den tilltagande oron kring den amerikanska konjunkturbilden i sommar, har fått flera centralbanker att förskjuta retoriken från att handla om hur de ska dra tillbaka stimulansinsatserna från kristiden till att handla om behovet av mer stödåtgärder, till exempel i form "Vi måste som mån a andra konstatera att risken för en sämre utvecklin än väntat har ökat totalt sett." "Huvudscenariot är emellertid att företa en även kommer att välja att expandera och att arbetsmarknadslä et kommer att ljusna." Det finns dock många centralbanker som börjat höja sina styrräntor. Bara i juli var det minst 10 centralbanker som höjde. Dessa centralbanker finns företrädesvis i tillväxtländer och/eller i råvaruproducerande länder, men även Riksbanken har höjt sin styrränta och det kommer ytterligare höjningar. En förveckling av att vissa centralbanker för en ultralätt penningpolitik medan andra länders centralbanker höjer sina styrräntor är att de senare ser sina valutor utsatta för ett förstärkningstryck när kapitalet söker sig till regioner med hög tillväxt, högre räntor och undervärderade valutor. Något som företrädesvis gäller för tillväxtländer. Detta har föranlett vissa länder att införa olika former av kapitalkontroller och gör att risken för införande av andra handelshinder av olika slag har ökat. Vi måste som många andra konstatera att risken för en sämre utveckling än väntat har ökat totalt sett, men vi anser att det finns anledning att inte bli alltför pessimistiskt. Vår bedömning är att den globala återhämtningen fortsätter, men att det sker i betydligt lugnare takt och att vi kan få se ytterligare ett par månader med konjunktursiffror åt det svagare hållet innan tillväxten accelererar och blir mer självbärande. En viktig länk i konjunkturåterhämtningen blir huruvida företagen har tillräckligt med framtidstro för att fortsätta investera och även börja anställa igen. Om de inte gör det kan alternativet för börsbolagen bli att dela ut sina vinster till aktieägarna eller köpa tillbaka aktier för sina stora kassor, men det kan på sikt inte driva börserna på samma sätt som ekonomisk tillväxt kan. Huvudscenariot är emellertid att företagen även kommer att välja att expandera och att arbetsmarknadsläget kommer att ljusna. Tillsammans med attraktiva värderingar på många håll kan detta ge stöd till börserna längre fram. av köp av statsobligationer. Detta har hjälpt till att driva ned de långa obligationsräntorna till mycket låga nivåer. Det är dock inte uppenbart hur stora effekterna på amerikansk tillväxt av denna likvidisering egentligen blir i detta läge. Det lär bidra till att hålla räntorna låga och valutan svag, men situationen i USA är snarast att många bolånekunder inte anses kreditvärdiga nog att få del av det låga ränteläget samtidigt som kreditvärdiga stora företag inte vill/behöver låna då de har stora kassor. Maria Ljungqvist Marti Chef Makrostrategi Swedbank Robur 4
Gör en hälsokoll på din portfölj Under sommaren valde Skandia den amerikanska kapitalförvaltaren OrbiMed som ny förvaltare av hälsovårdsfonden SGF Healthcare. Investeringar i hälsovårdssektorn ses ofta som defensiva eftersom branschen tenderar att stå emot stora svängningar i konjunkturen. Men hälsovårdssektorn är mer än bara en defensiv placering. I den här artikeln berättar den nya förvaltaren Samuel Islay mer om sin syn på branschen. Samuel Islay Förvaltare OrbiMed Varför ska man investera i hälsooch vårdsektorn? Det finns en mängd skäl, efterfrågan är kanske det främsta. Konsumtionen av vård fortsätter att stiga globalt och en åldrande befolkning påskyndar den utvecklingen. Vårdsektorn är relativt okänslig för ekonomiska svängningar, särskilt inom terapeutiska sektorer såsom läkemedel och bioteknik. En annan viktig sak är att värderingarna, både i absoluta och relativa termer, är lockande i synnerhet på bioteknikaktier och andra läkemedelsaktier, vilket skapar möjligheter. Efter nästan ett decennium av nedgång i FoU ser vi också att innovationsförmågan förbättras. Det tåls även att nämnas att förvärvsaktiviteten inom vårdsektorn är hög, och vi tror att detta fortsätter, i synnerhet i form av att stora läkemedelsbolag förvärvar små- och medelstora bioteknik- och läkemedelsföretag för att fylla intäktsluckor som beror på patentutgångar. Vilka är drivkrafterna inom sektorn den närmaste tiden? Det finns många faktorer som bör ge stöd åt sektorn framöver. Vid sidan av makrofaktorer som diskuterats ovan står kongressvalet i november närmast för dörren och det tror vi kan leda till positiva effekter för vårdsektorn. De senaste två åren har effekterna av president Obamas sjukvårdsreform Patient Protection and Affordable Care Act (även känd som "Obama Care" eller bara "vårdreformen") i USA hängt kvar. Dock har genomförandet av reformen gjort att osäkerheten har minskat, och vi fortsätter att tro att detta är positivt för sjukvården och i synnerhet för läkemedelsindustrin. 30 miljoner fler personer med sjukvårdsförsäkring och läkemedelsförsäkring kommer att vara mycket positivt för industrin. Vi räknar även med att antalet positiva faktorer inom den kliniska sektorn kommer att öka inför årsslutet och in i 2011. Vi ser uppmuntrande tecken på att FoU och produktutveckling inom sektorn kommer öka. Vi kommer att ta tillvara på nya möjligheter, särskilt inom hjärt-, diabetes, reumatologi och onkologi. Sammantaget ser vi potential till förbättring efter ett decennium av underavkastning inom denna sektor där nedtryckta multiplar, och i vissa fall utdelningar, skapar "ett golv" som kommer att fungera som stöd framöver. Vad skiljer OrbiMed från andra fondförvaltare? OrbiMed är faktiskt störst i världen bland investerare som är helt dedikerade till hälsovård och vi har visat att vi kan leverera avkastning under en längre tid. Sedan vi startade vår första fond i augusti 1989 har vi genererat 13,6 procent årlig avkastning efter alla avgifter och kostnader. Vi tror att OrbiMed är väl positionerat för att fortsätta leverera stark långsiktig avkastning för våra investerare. Hur påverkas hälsovårdssektorn av konjunkturen? Som diskuterats ovan är hälsovårds- och läkemedelsaktier i allmänhet relativt okänsliga för konjunkturen. Under den senaste recessionen ifrågasattes det antagandet, men på lång sikt visar bevisen att så är fallet. Medan det kanske finns ett visst inflytande på marginalen, såsom inom plastikkirurgi, är den största delen av vårdkonsumtionen inte självvald. Det vill säga vård behövs oavsett konjunkturläge. Johan Lundqvist, Nordic Investment Management 5
Ny fond i Skandiadepå: Graal Total Den 1 oktober startades hedgefonden Graal Total. Fonden syftar till att erbjuda avkastning som är skild från börsen och räntemarknaden. Målet för fonden är att dubbla kapitalet inom 10 år, vilket innebär en genomsnittlig årsavkastning på 7 procent. I den här artikeln kan du läsa mer om fonden. Kan du beskriva hur Graal Total fun erar? Graal Total är en så kallad multistrategifond, vilket innebär att fondens kapital är investerat i fyra hedgefonder som förvaltas av separata nordiska förvaltningsteam med olika strategier. Det viktiga här är att de underliggande fonderna inbördes inte samvarierar. Det vill säga när en fond går lite sämre vägs det oftast upp av att andra går lite bättre. Genom att kombinera fyra framgångsrika fonder med dessa egenskaper får vi en multistrategifond som kan skapa en långsiktigt god avkastning till begränsad risk skild från aktie- och ränteutvecklingen. Helt enkelt en helig graal för oss hedgefondsförvaltare. Vår strävan att göra en rak kurva kallar vi för Graal Total, säger Stefan Nilsson som är ansvarig för Graal Total. "Genom att kombinera fyra fram ån srika fonder med dessa e enskaper får vi en multistrate ifond som kan skapa en lån sikti t od avkastnin till be ränsad risk skild från aktie- och ränteutvecklin en." Hur har avkastnin en sett ut historiskt för de förvaltare som in år i Graal Total? Summan för de fyra ingående förvaltarnas resultat de senaste åtta åren är att kapitalet har fördubblats. Det kan man jämföra med exempelvis världsindex inklusive utdelningar som under samma period har stigit med drygt 10 procent. Hur ser risken ut? Risk mäts i standardavvikelse vilket är ett mått på svängningarna i fonden. Standardavvikelsen för Graal Total har varit cirka 5 procent. Risken för världsindex har varit tre gånger så stor. Det innebär att Graal Total har gett en mycket högre avkastning till lägre risk än världens börser för en långsiktig sparare. Hur bör fonden användas i en sparportfölj? Graal Total passar den sparare som söker en positiv avkastning över tid oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. Graal Total passar även den sparare som strävar åt att förbättra den riskjusterade avkastningen i en traditionell värdepappersportfölj av aktier och räntebärande placeringar. Vad är ditt bästa råd till en fondsparare? Ha inte alla pengar i traditionella aktie- och räntefonder utan inkludera även en multistrategifond, exempelvis Graal Total, som har låg korrelation till de traditionella tillgångsslagen aktier och räntor. På så vis ökar du avkastningspotentialen samtidigt som du sänker risken på ditt totala sparande. Johan Lundqvist, Nordic Investment Management 6
Skandias struktskola del 1: kapitalskyddade investerin ar Strukturerade produkter är en snabbt växande sparform. Fördelarna med att spara i strukturerade produkter är många, men produkterna upplevs ibland som svåra att förstå. I den här artikelserien kommer Skandia att förklara hur strukturerade produkter fungerar. I denna första del börjar vi från grunden med att gå igenom den vanligaste och enklaste formen kapitalskyddade investeringar. Vad är en strukturerad produkt? Låt oss anta att du investerar 10 000 kronor i en strukturerad produkt. Detta belopp kallas för nominellt belopp. Den strukturerade produkten består av två delar en obligation och en option. Vid emissionsdagen räknar vi fram hur stor del av det nominella beloppet vi måste investera i obligationen för att värdet åter ska bli 10 000 på slutdagen. Det är denna del av produkten som kallas för kapitalskydd d.v.s. du får tillbaka din insats när investeringsperioden är slut, på slutdagen. Så nu har en del av det nominella beloppet investerats i obligationen. Resterande del investeras i en option. Optionen är knuten till en marknad, vi kan anta Stockholmsbörsen i det här fallet, och påverkas av hur denna utvecklas. Om Stockholmsbörsen stiger under perioden, kommer optionen att generera avkastning. Men om börsen istället sjunker under perioden, kommer optionen förlora i värde och avkastning utebli. Notera dock att det nominella beloppet, din insats, fortfarande kommer att betalas tillbaka på slutdagen, oavsett hur börsen utvecklas. Hur mycket avkastnin? Hur stor avkastning den strukturerade produkten ger i relation mot, i det här fallet, Stockholmsbörsen bestäms av den så kallade deltagandegraden. Om deltagandegraden är 1,0 innebär det att produkten ger lika hög avkastning som börsen. Om börsen stiger 25 procent under investeringsperioden, så ökar produkten också med 25 procent i värde. En deltagandegrad på t.ex. 0,8 innebär att produkten skulle ge 20 procent i avkastning om börsen stiger med 25 procent (0,8 x 25 = 20). På motsvarande sätt ger en högre deltagandegrad bättre avkastning än börsen. Många strukturerade produkter ges ut till så kallad överkurs, vilket innebär att du som sparare lägger till ett belopp, t.ex. 1 000 kronor för att få högre deltagandegrad. Överkursen är inte kapitalskyddad. Investeraren tar då en lite högre risk, men får i gengäld högre avkastning i det fall börsen utvecklas positivt. Vad finns det för risker? Eftersom hela det nominella beloppet är kapitalskyddat är det endast avgifter för courtage samt eventuell överkurs som går förlorade om den underliggande marknaden försvagas. Det kan jämföras med en fond där hela det investerade beloppet påverkas av marknadssvängningarna. Alla strukturerade produkter innehåller en så kallad emittentrisk. Det är emittenten, det vill säga den bank eller det institut som ger ut produkten, som står för utfästelsen att återbetala det nominella beloppet plus eventuell avkastning. Det finns därför alltid en risk att banken eller institutet går i konkurs och inte kan fullfölja sina betalningsåtaganden. Det är emellertid ytterst ovanligt att etablerade banker går i konkurs, men emittentrisken ska man vara medveten om. Sammanfattnin Med denna artikel hoppas vi att du förstår grunderna för hur en strukturerad produkt fungerar. Viktiga delar att förstå är att det nominella beloppet är kapitalskyddat att produkten består av en obligation och en option och hur dessa fungerar hur deltagandegraden påverkar avkastningen vad som menas med överkurs och att denna inte är kapitalskyddad att produkten har en emittentrisk Nästa månad kommer vi att gå igenom olika typer av strukturerade produkter. Johan Lundqvist, Nordic Investment Management 7
Marknadsuppdaterin i lokal valuta 2010-10-26 Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 16% 1% 2% 4% 20% -6% 27% Norden FTSE, NOREX 30 9% 2% 3% 4% 13% -22% 13% Europa STOXX 50 Index -5% -1% 2% 2% 0% -37% -13% USA S&P 500 6% 2% 4% 6% 11% -23% 0% Japan Topix Nikkei, 225-11% 0% -2% -1% -8% -44% -30% Global MSCI, All Countries 4% 1% 3% 6% 7% -26% 1% Kina FTSE Xinhua 25 5% -2% 6% 9% 2% -36% 136% Indien S&P Nifty Index 16% 1% 0% 11% 24% 2% 156% Ryssland CSFB ROS 9% 3% 8% 7% 3% -38% 47% Asien MSCI Asia All Countries 15% 2% 5% 15% 17% -17% 81% Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 9,3-8% 0% 1% -2% -9% 2% -2% USD/SEK 6,7-6% -1% -2% -8% -2% 6% -15% Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 1 0,8 0,1 0,4 0,6 0,8-2,8-0,5 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 2,9-0,5 0,2 0,4 0-0,4-1,3-0,4 Fonderna med högst avkastning i Skandia Links sortiment (okt) East Capital Turkiet East Capital Balkan BlackRock Latin America East Capital Östeuropa BlackRock Emerging Europe Fonderna med lägst avkastning i Skandia Links sortiment (okt) PineBridge Japan Smaller Comp. Plus Skandia Kapitalmarknad Skandia Realräntefond SGF First State Pacific Equity SGF First State Greater China Eq Fonderna med högst avkastning i Skandiabankens sortiment (okt) East Capital Turkiet Invesco Cont. European Sm Cap Eq FIM China Invesco Emerging Europe Equity Fund Swedbank Robur Balkan Fonderna med lägst avkastning i Skandiabankens sortiment (okt) FIM Ukraine JP Morgan Japan Small Cap Alfred Berg Obligationsfond Plus Nordea Obligationsfond Nordea Obligationsinvest Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 8