Studieavbrott i sfi. 1 Inledning



Relevanta dokument
En fördjupad redovisning av studietider i sfi

Resultatbilaga till kvalitetsrapport för grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning samt utbildning i svenska för invandrare (sfi)

10 Konsekvenser av tidsbegränsad sfi

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

ANSTÄLLNINGSBEVIS Originalet till den anställde, kopia till arbetsgivaren, kopia till Transports avdelning i samband med anställningens ingående.

Antagningsordning för Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2013/2014

Stannar inresande studenter kvar i Sverige?

JÄMFÖRANDE ANALYS AV ANSTÄLLNININGVILLKOREN MELLAN KOMMUNALT OCH LR-ANSTÄLLDA. Kommun Landskapet Fördel kommun

Statskontorets regressionsanalyser (Dnr 2008/45-5)

1 FRAMTIDEN. a Hur uppfattar du att stämningen bland invånarna i Munkedals kommun är? b Hur tycker du att dina framtidsutsikter i Munkedals kommun är?

Ungas inträde på arbetsmarknaden

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Protokollsanteckning. Tillämpningsanvisning. Tillämpningsanvisning

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev

Kvalitetsarbete. I praktiken AVESTA

RÅ 2009 ref. 76 Lagen.nu

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

Rapportering till FORA 2016

Redovisning av uppdrag om avbrott i vuxenutbildningen

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015

Uppföljning av nystartsjobben

Arvika kommun. Granskning av kontroll och hantering av konstföremål. KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9

Riktlinjer för anstånd med studiestart och studieuppehåll

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

FLEX Lathund för semesterskuld

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändringar i lagen (2003:113) om elcertifikat tilldelningsprinciper

Föreskrift. om nyckeltal för elnätsverksamheten och deras publicering. Utfärdad i Helsingfors den 21 december 2011

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Sveriges bästa skolkommun 2010

Reviderad Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Danderyds kommun. Kundundersökning Villa Solvi förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Storstadsregionjämförelsen En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

Uppföljning av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning vid Centrum för livslångt lärande (C3L), Tyresö kommun

Resultat av föräldraenkät våren 2009

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring , statistik

Engelska skolan, Järfälla

CSN-rapportering, gymnasiet

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Kartläggning av hemkommuners kostnader för elever i hörselklasser med regionalt upptagningsområde

SKL s Öppna jämförelser 2012 Sammanfattning av resultatet för Säters kommun

Utbetalning. Insatser genomförs. mars

Remiss av betänkandet Tid för snabb flexibel inlärning (SOU 2011:19)

Befolkningsförändringar bland barn 2001

System för Validering (U 2014:G) Elin Landell särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Tävlingsreglemente för SAM

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan

Så kan vuxenutbildningen stärkas för studerande med funktionsnedsättning. En väg till fortsatta studier och arbete. 1

Under min praktik som lärarstuderande

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Avbrott i utbildningen år 2011

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

Bilaga till Dnr: BoF (7)

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning nr 4

REGLER OCH AVGIFTER FÖR FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG Gäller från och med

FÖRESKRIFTER FÖR BETALNING AV STUDIEAVGIFTER

Tolvan öppenvård förändring i försörjning och andra faktorer efter behandling, 2007 april 2009

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (14)

Lärare i grundskolan

Möjligheter och begränsningar med olika metodval

KÖ- OCH AVGIFTSREGLER FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHET, FRITIDSHEM OCH ANNAN PEDAGOGISK OMSORG I ESKILSTUNA KOMMUN

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Bo förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Innehåll. Innehåll...3. Sammanfattning...7

Förskola omsorg erbjuds inte till barn som samtidigt har en plats i motsvarande verksamhet i sin hemkommun.

HUR EFFEKTIV ÄR R EDA KOMMUN?

De ungas arbetsmarknad

Lokal arbetsplan. för de frivilliga skolformerna i Nordanstigs kommun

Kvalitetsanalys för NTI-skolan läsåret 2012/13

Information om statsbidraget för Lärarlönelyftet

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Rätt till fritidshem Fritidshem erbjuds elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola till och med den 31 juli det år eleven fyller 13 år.

Vuxenutbildning 2014 sfi och sfx Danderyd

Komvux och sfi: uppgifter i den nationella uppföljningen. Att hitta fram med rätt siffror

Sammanfattning på lättläst svenska

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänner Kunskapsparkens kvalitetsredovisning för år 2010 och lägger den till handlingarna.

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Allmänna mål i högskolelagen för utbildning på avancerad nivå

VÄLKOMMEN TILL VUXENUTBILDNINGEN LÄRCENTRUM, SYDNÄRKES UTBILDNINGSFÖRBUND!

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Sfi-pengsutredningen (U 2011:05) Dir. 2013:10. Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari 2013

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Urval och antagning av studerande till yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning Yrkesvux

Beslut för vuxenutbildning

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kvalitetsplan för

Transkript:

PM 1 (6) Studieavbrott i sfi 1 Inledning Statskontoret utvärderade på regeringens uppdrag sfi under 2008 (Sfi resultat, genomförande och lärarkompetens, Statskontoret 2009:2). Statskontoret analyserade bland annat deltagarnas studieuppehåll och avbrott i sfi. I denna PM redovisar Statskontoret ytterligare information som rör deltagarnas studieavbrott. I denna PM redovisar vi deltagare efter deras sammanlagda studietid, det vill säga tiden mellan studiestart och elevens senaste notering i Skolverkets register. Det innebär att en deltagare återfinns enbart i ett tidsintervall i varje tabell. Kapitlet följer därmed Skolverkets sätt att redovisa. Statskontoret skiljer i redovisningen mellan bruttotid och nettotid. är antalet dagar mellan det datum då sfi påbörjades och det senaste datum som eleven återfinns i Skolverkets register. Under den tiden kan emellertid eleven göra uppehåll i studierna av olika orsaker. Nettotiden är den tid som eleven faktiskt varit inskriven i sfi, det vill säga bruttotiden minus eventuella studieuppehåll. Statskontorets redovisning avser i första hand nybörjare som påbörjade sfi under läsåret 2003/04. Redovisningen bygger på uppgifter från Skolverkets register för sfi. Uppgifter om deltagande sträcker sig fram till den 30 juni 2008. Statskontorets redovisning visar att många deltagare som gör avbrott i sfi återupptar studierna vid senare tillfälle. Deltagare med långa bruttotider gör längre studieuppehåll än deltagare med korta bruttotider. För deltagare som deltar i sfi längre än tre eller fyra år utgör den faktiska inskrivningstiden (nettotiden) 60 70 procent av bruttotiden. Där avbrotten är konkret specificerade utgör graviditet eller föräldraledighet och arbete de dominerande orsakerna till avbrott. Avbrott på grund av sjukdom sker i liten utsträckning. För större delen av avbrottstiderna kan man dock inte utläsa den konkreta anledningen.

PM 2 2 Studieavbrottens omfattning Deltagare med långa bruttotider har hög frånvaro I tabell 1 redovisas olika mått på studietid. är antalet dagar mellan datum då sfi påbörjades och datum för senaste notering i Skolverkets register. Studieuppehåll är det sammanlagda antalet dagar för de uppehåll som huvudmännen rapporterat. 1 Nettotid är bruttotid minus studieuppehåll. Deltagare i sfi med längre bruttotider har i genomsnitt hög frånvaro, 30 40 procent av bruttotiden när denna överstiger tre år. De sammanlagda studieuppehållen utgör således en stor del av studietiden. Tabell 1. Genomsnittlig studietid i sfi, antal dagar fördelat på intervall för bruttotid (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004), antal dagar 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år Totalt Genomsnitt 179 528 906 1 273 1 616 588 Studieuppehåll Genomsnitt 6 52 188 394 632 133 Nettotid Genomsnitt 173 475 718 879 984 455 Nettotidens andel av bruttotid (%) 98 91 80 69 61 88 Deltagare med långa uppehåll studerar länge i sfi Tabell 2 visar hur summan av samtliga studieuppehålls varaktighet varierar för deltagare med olika lång bruttotid i sfi. 2 Deltagare med en bruttotid på högst två år har till största delen gjort uppehåll i sfi mindre än 30 dagar. Andelen längre uppehåll (ett eller flera år) ökar ju längre en deltagare är registrerad i sfi. För deltagare som återfinns i sfi fyra år efter studiestarten 2003/04 svarar dessa uppehåll för drygt 70 procent av studieuppehållen. 1 Det finns en viss underskattning i dessa uppgifter. Om en deltagare gjort flera avbrott under samma termin rapporteras nämligen endast det senaste avbrottet. I allmänhet torde dock ett avbrott som föregår ett andra, rapporterat, avbrott vara tämligen kortvarigt för att rymmas under samma termin. 2 Med samtliga studieuppehåll avses individens samtliga uppehåll.

PM 3 Tabell 2. Studieuppehållens längd, procentuell fördelning av bruttotid i sfi (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) (%) Studieuppehåll 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år 0 dgr 69 28 14 10 4 1 29 dgr 25 39 26 16 9 30 59 dgr 2 6 8 4 3 60 181 dgr 3 17 16 12 8 182 365 dgr - 7 11 11 7 1 2 år - 3 20 27 25 2 3 år - - 4 18 26 Över 3 år - - - 3 18 Summa 100 100 100 100 100

PM 4 3 Studietider och orsaker för studieuppehåll I detta kapitel redovisas hur studieavbrotten fördelar sig på olika orsaker. I föregående kapitel presenterade Statskontoret avbrottstiden, summerad för samtliga avbrott. I det här kapitlet är det de enskilda avbrotten och orsakerna som redovisas. En enskild deltagare kan ha varit frånvarande vid flera tillfällen av olika orsaker, till exempel arbete vid något tillfälle och sjukdom vid ett annat. Varje sådant avbrott ingår då bland de uppgifter som redovisas för de olika avbrottsorsakerna. Syftet är att ge en uppfattning om hur betydelsefulla avbrott av en viss orsak är i relation till den sammanlagda avbrottstiden. I redovisningen ingår endast avbrott som överstiger 60 dagar. En av fyra med långa tider avbryter av okänd anledning I tabell 3 redovisas den andel av samtliga deltagare som har gjort avbrott eller uppehåll av viss orsak, alltså hur ofta olika avbrottsorsaker förekommer bland elever med olika studietid. Bland deltagare med en bruttotid över fyra år hade 23 procent avbrutit sfi en eller flera gånger av okänd anledning. 19 procent hade gjort uppehåll i studierna efter att ha fått godkänt på en kursnivå innan de åter tog upp studierna på nytt. 15 procent hade gjort avbrott på grund av graviditet/barnledighet. Andelen som gjort avbrott på grund av sjukdom är förhållandevis låg, drygt 4 procent. Tabell 3. Andel (%) av samtliga deltagare som gjort avbrott eller uppehåll i sfi av angiven orsak, fördelat på bruttotid i sfi (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år Fortsätter 0.3 1.9 4.6 8.2 12.2 Arbete, praktik 0.1 2.1 4.2 7.8 9.1 Flyttat 0.2 1.6 3.3 4.5 4.5 Okänd anledning 0.3 4.0 10.3 16.6 23.0 Annan orsak 0.3 2.3 5.6 8.2 9.9 Avslut m betyg 2.2 11.4 16.2 18.0 18.5 Gravid/barnledig 0.1 1.1 5.4 10.4 14.5 Sjukdom 0.0 0.5 1.4 3.2 4.4 Annan utbildning 0.1 0.5 1.5 2.7 2.9

PM 5 Graviditet/föräldraledighet främsta orsaken till avbrott för längre studietider I tabell 4 redovisas den genomsnittliga längden på avbrotten fördelat på avbrottsorsaker. De längsta avbrotten beror på graviditet/barnledighet, sjukdom och av okänd anledning. 3 Av de deltagare som efter fyra år återfinns i sfi och som avbryter på grund av graviditet eller föräldraledighet, gör hälften avbrott på 737 dagar eller mer. För avbrottsorsaken okänd anledning var motsvarande tal 624 dagar och för arbete/praktik 551 dagar. Tabell 4. Genomsnittlig varaktighet i dagar (median) för olika typer av studieavbrott, fördelat på bruttotid i sfi (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år Fortsätter 98 178 404 423 516 Arbete, praktik 158 211 340 443 551 Flyttat 99 117 154 235 275 Okänd anledning 127 229 421 505 624 Annan orsak 103 187 256 356 415 Avslut m betyg 73 85 94 115 142 Gravid/barnledig 141 299 486 619 737 Sjukdom 135 156 372 365 599 Annan utbildning 121 252 266 477 644 Tabell 5 redovisar hur stor del av deltagarnas frånvaro som beror på olika avbrottsorsaker. Tabellen redovisar det sammanlagda antalet frånvarodagar för en viss orsak som andel av samtliga frånvarodagar för eleverna i respektive studietidsintervall. Frånvaron på grund av okänd anledning eller graviditet/barnledighet svarar för de högsta andelarna av frånvaron bland deltagare i sfi med bruttotider som överstiger två år. Av sista raden i tabellen framgår att frånvaroorsakerna som ligger till grund för redovisningen i tabellen står för drygt 90 procent av det totala antalet frånvarodagar för studietider som överstiger två år. 3 Endast avbrott som överstiger 60 dagar redovisas. Vidare redovisas inte avbrott som bedömts vara av mindre betydelse eller som i regel är korta. Följande avbrottsorsaker redovisas inte: Ej godkänd, Studieuppehåll, Åter hemland och Avskild från utbildningen. Vi redovisar inte heller registreringar som rör Direkttest.

PM 6 Tabell 5. Studieuppehållens andel av samtliga frånvarodagar, beräknat för elever i respektive studietidsintervall (endast deltagare som påbörjade sfi läsår 2003/2004) 0 1 år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 år Fortsätter 4.9 6.5 9.3 9.6 11.3 Arbete, praktik 3.3 9.7 9.0 10.2 8.9 Flyttat 3.5 4.5 4.6 3.8 3.2 Okänd anledning 6.0 17.9 23.2 23.1 24.6 Annan orsak 5.0 9.7 9.2 8.8 7.9 Avslut m betyg 28.5 25.4 15.2 12.6 10.1 Gravid/barnledig 1.5 6.2 14.0 16.6 17.6 Sjukdom 1.0 1.6 3.3 3.8 4.3 Annan utbildning 1.5 2.1 2.7 3.7 3.0 Summa 55.3 83.6 90.5 92.2 91.0