Psykiatri som spegel av samhället och tidsandan Kent-Inge Perseius Specialistsjuksköt. i psykiatrisk vård, docent Varje kultur och varje tid bestämmer vad som betraktas som avvikande och också hur detta ska hanteras. Om det ska lyftas upp som ideal eller föraktas och marginaliseras Michel Foucault Lektor, Röda Korsets Högskola, Stockholm
Psykiatrins särart inom hälso- och sjukvården Stigmatiserande sjukdomar Delvis behandling under tvång Livsproblem livshistorier Stor del psykologisk psykosocial behandling Tvärvetenskap helhetssyn Närhet till humaniora
Psykiatrins historia beskrivning Antiken Aristoteles, Hippokrates och Galenos Orsak: Obalans av kroppsvätskor; blod, slem, galla (gul och svart). Straff av Gud Var: I hemmen gömda Behandling: Förvaring, åderlåtning, kräkning, laxermedel, framkalla var ur sår. Medeltiden Galin skall man hållas fängslad Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor. Straff av Gud, besatt av onda andar eller förhäxad. Var: Förvaring under inte sällan fängelselika förhållanden burar likt djur. Ibland i burarna var ibland placerade vid torg och kyrkor dit människor kunde gå och spotta på dem, sticka käppar mellan burgallren, håna dem. Helgeandshus (1100-tal). Klostren ansvarade för dessa. Hit kom fattiga, invalider, sjuka, psykiskt sjuka, gamlingar, föräldralösa barn. Behandling: Förvaring, Skapa balans i kroppsvätskorna: laxering, åderlåtning
Psykiatrins historia beskrivning 1700-tal ca 1850 (Galin ska man hållas fängslad) Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor. Straff av Gud. Kroppsliga fel tex. hjärnans storlek och form Var: Hospital (till Englands äldsta mentalsjukhus Bethlam åkte människor för att beskåda patienterna likt djur på zoo) Behandling: Spänntecken, fastkedjning, kalla bad, terapeutiska bad med elektriska ålar, långbad i flera dagar, chockbehandlingar (som promenad och under promenaden ramlar de ned i en fallucka), svänggunga, stoppad naken i en säck med myror etc. Stor påhittighet.
Philippe Pinel befriar dårarna 1795 År 1792 anställdes Pinel som läkare vid hospitalet Bicêtre i Paris och 1795 vid La Salpêtrière i samma stad Han hade själv en nära vän som drabbats av mentalsjukdom och han var inspirerad av Franska revolutionens frihetsidéer Hans idé var att man borde behandla med mildhet och sysselsättning Han befriade dårarna från deras bojor Vilket visade sig inte bara vara tämligen ofarligt det hade terapeutisk effekt Det tar dock över 50 år innan hans idéer får genomslag i t ex Sverige med 1858 års Hospitalstadga. Den sjuke skola vid hospital med mildhet behandlas. Inga andra tvångsmedel må användas än sådana, genom hvilka den sjuke, utan att kroppsligt misshandlas eller moraliskt förnedras sättas ur stånd att skada sig eller andra. 1858 års Hospitalstadga
Johann Christian August Heinroth Professor i psykiatri, verksam i Leipzig under första hälften av 1800-talet En av de främsta representanterna för den då vanliga uppfattningen, att de psykiska sjukdomarna orsakades av syndfullt leverne Detta moralfilosofiska och synsätt påverkade behandlingen av de intagna Tog sig uttryck i stränghet, straff och aga och en så kallad "psykisk behandling", som innefattade grymma kurer
Johann Christian Reil Professor i medicin verksam i Berlin under första hälften av 1800-talet En av Heinroths främsta kritiker och anhängare av Philippe Pinels idéer. Han delade in behandlingsformerna i de behagliga vin, opium, kittling, samlag och magnetism Och de obehagliga hunger, törst, blåsmedel, nässlor, skabb, tortur douch.
Immanuel Kant och människovärdesprincipen Det var först kring 1800 som människovärdesprincipen som vi känner den idag formulerades Denna fick sin teoretiska uttolkare i filosofen Immanuel Kant som hävdade att varje människa oavsett social status och klass alltid skall behandlas som ändamål och aldrig blott som medel 1800-talets demokrati- och folkrörelser tog fasta på detta - så förändrades succesivt synen på människovärdet i Europa Man kom att hävda att varje människa just genom att vara människa är värd respekt. Respekt och heder var inte länge knutet till ras, kön eller klass En oerhörd moralisk landvinning Globalt sett går det ibland litet knackigt för denna princip att etablera sig hur går det inom psykiatrin?
Omänskliggörande eller humanitet Kulturantropologerna lär oss Definiera andra människor som ingrupp, en av oss, så ökar vår empatiska förmåga Utgruppsperspektiv minskar vår empatiska förmåga och är inkörsport respektlöshet och kränkningar i en förlängning folkmord och allsköns vidrigheter.
Idéhistoriska reflexioner Pinel lyfts ofta fram som den upplysta läkaren vilken med förnuft och vetenskapligt tänkande humaniserar och reformerar psykiatrin Motbilden (Foucault, Luttenberger m fl) är att läkarnas inblandning i mentalvården under 1800-talet istället allmänt sett brutaliserade verksamheten med inhumana experiment Dessutom legitimerade psykiatrin den framväxande rättsstatens repression mot avvikare dvs att kunna fortsätta spärra in folk utan rättegång och dom Man talade om detta i termer av det lyckliga sammanträffandet dvs att behovet av samhällsskydd sammanföll med personernas behov av vård Psykiatrin som instrument för social kontroll Det finns extrema exempel på detta i modern tid t ex i Nazityskland och Sovjetunionen I Sverige hölls rättssystemet och psykiatrins myndighetsutövning i stort sett åtskilda fram till 1992, när LPT och LRV trädde ikraft
Diskutera gärna Ser man fortfarande tecken på omänskliggörande av patienter inom psykiatrisk vård Används psykiatrin fortfarande som instrument för att utöva social kontroll
Psykiatrins historia - 1900-talet Tillfälligheter och kliniska experiment i en anda av god vilja och desperation 1900: sinnesjukdom detsamma som hjärnsjukdom (Emil Kreaplin, Eugene Bleuler m fl) Sängbehandling och prolongerade bad 1920-tal: Aktiviteter och sysselsättning som terapimetoder 1930-tal: Krampbehandling, insulinbehandling, lobotomi 1949: Litiumprofylax 1952: Neuroleptika 1957: Antidepressiva Bror Gadelius, 1862 1938, psykiater, professor vid Karolinska Institutet 1902 27. Gjorde betydande insatser för utvecklingen av vården av de psykiskt sjuka och var den ledande auktoriteten inom sitt fackområde. Skapande fantasi och sjuka skalder, (1927), en studie i Tegnérs och Frödings själsliv.
Idéhistoriska reflexioner Synen och vården av dårarna påverkades inte nämnvärt av samhällsutvecklingen från antiken via medeltiden och in på 1700-talet De stod vid sidan om Inte ens upplysningstiden under 1700-talet och tron på förnuftet påverkade nämnvärt De stod vid sidan av förnuftet Under 1700- och 1800 talet blev dock klasskillnader mera tydliga i de högre samhällsskikten kunde det vara chict att vara melankolisk och känslosam (neurotisk) Man börjar redan här kunna skönja en indelning i en tyngre och en lättare psykiatri Denna indelning blir tydligare med psykoterapins genombrott lättare tillstånd behandlas med prat tyngre tillstånd med institutionsvård och somatiska metoder (vilket senare blir psykofarmaka) Man kan anta att Reils behagliga behandlingsmetoder främst hade utprovats utanför institutionerna
Psykiatrins historia 1967 - nutid Organisatoriska experiment i en anda av god vilja och desperation 1967 Landstingen tar över från staten 1970-tal psykoterapi miljöterapi antipsykiatri 1970-80-tal avinstitutionalisering, öppenvård och sektorisering, socialpsykiatri Man provar prat som metod även för patienter tillhörande den tyngre psykiatrin 1990-1995 psykiatriutredning och psykiatrireform, socialpsykiatrin blommar - går över till kommunerna och blommar över 1995 2005 nya psykofarmaka, subspecialisering 2010-talet mentalsjukhuset tillbaka i ny tappning
Idéhistoriska reflexioner Ända sedan slutet på 1800-talet har starka krafter velat göra psykiatri till en riktig medicinsk specialitet Man har haft somatisk sjukhusvård som förebild (dominerade fram till 1970-talet och sedan efter 1990) Andra krafter har mera velat se psykiatri främst som en psykologisk och social verksamhet (dominerade 1970-tal 1990-tal) Sedan 1990-talet åter skett en tydlig maktförskjutning åt det medicinska hållet med läkemedelsindustrin som pådrivande och påhejande Subspecialiseringen ett uttryck för detta (subspecialiseringens dilemma) Psykiatrireformen 1995 speglar och skyndar på utvecklingen. Kommunerna får stå för det sociala
Diskutera gärna Hör psykiatri hemma bland de medicinska specialiteterna? Om inte var hör den hemma då?
Olika ideologier - med konsekvenser hur man tänker kring patienter och vård Medicinskt biologiskt Psykoterapeutiskt Socialpsykologiskt socialpsykiatriskt Biologi Miljö Piller Prat Objekt - Subjekt Individ Socialt kontext Centralisering (institution och stordrift) decentralisering (vård i lokalsamhället) Var befinner du dig?
Livskvalitetsstrategier i ett socialpsykiatriskt kontext Kanske den kraftfullaste typ av intervention jag arbetat med Inriktar sig på resurser, speciella begåvningar, intressen drömmar och önskningar kring vad man vill med sitt liv. Sådant som skapar mening och ger tillfredställelse något att leva för. Att ha en sysselsättning eller ett arbete som man trivs med är ofta centralt, men också att skaffa sig en eller flera hobbies. Exempel: Konceptet för Integrered psykiatri, Bostonmodellen, Psykiatrin i Trieste, Italien, Staden Geel i Belgien, Gården Nymålen i Oskarshamn.
Psykiatrin och vetenskapen Marie Åsberg Reformerade det diagnostiska tänkandet i svensk psykiatri genom att initiera en översättning av DSM III En tretvinnad tråd brister inte så lätt Har gått i spetsen för att utvärdera metoder inom psykiatrin vetenskapligt (dvs med naturvetenskapliga metoder) Kallades under en period biologhäxan på Karolinska av Barbro Sandin och andra psykoterapeutiskt inriktade, vilka var måttligt intresserade av s k naturvetenskapliga metoder Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri, Karolinska Institutet
Psykiatrin har fått tre Nobelpris genom tiderna Vilka?
1. Malariabehandling av neurosyfilis, 1920-tal Nobelpriset i medicin 1927 Julius Wagner-Jauregg 1857-1940, österrikisk psykiater och forskare
Lobotomi, 1935 Nobelpriset i medicin 1949 António Egas Moniz 1874-1955, portugisisk neurokirurg och professor
Dopaminhypotesen, 1950-tal Nobelpriset i medicin 2000 Arvid Carlsson f 1923, svensk professor i farmakologi
De stora upptäckterna inom psykiatrisk forskning Litiumprofylax vid manodepressivitet: John Cade, 1949 & Mogens Schou Neuroleptika och dopaminhypotesen: 1950-tal, 2000 års Nobelpris i medicin
De stora upptäckterna inom Antidepressiva läkemedel: 1957 psykiatrisk forskning Antidepressiva läkemedel som används i Sverige Icke-selektiva upptagshämmare imipramin (Tofranil ) klomipramin (Anafranil, Klomipramin) trimipramin (Surmontil ) lofepramin (Tymelyt ) amitriptylin (Saroten, Tryptizol ) nortriptylin (Sensaval ) venlafaxin (Efexor ) Selektiva serotoninupptagshämmare fluoxetin (Fontex, Fluoxetin, Fluoxetin ratiopharm, Seroscand) citalopram (Cipramil, Citalopram, Desital) paroxetin (Seroxat, Euplix, Paroxetin, Paroxetin ratiopharm ) sertralin (Zoloft ) fluvoxamin (Fevarin ) escitalopram (Cipralex ) Selektiva noradrenalinupptagshämmare maprotilin (Ludiomil, Maprotilin) reboxetin (Edronax ) Monoaminoxidashämmare moklobemid (Aurorix, Moklobemid) Övriga mianserin (Tolvon, Mianserin) mirtazapin (Remeron )
De stora upptäckterna inom psykiatrisk forskning Psykoterapi & psykoterapiutvärdering Social skills training
Diskutera gärna Vilka motsvarande stora upptäckter finns inom omvårdnadsforskningen?
Omvårdnadsforskning stora Patienter vill och mår bra av att bli bemötta som människor Prof. Astrid Norberg & medarbetare, Umeå, Sverige m fl. m fl. m fl. Att lindra patienters lidande är målet för omvårdnad Prof. Katie Eriksson & medarbetare, Vasa, Finland m fl. m fl. upptäckter
Psykiatri bilder och motbilder
Rötägg och latmaskar med dåliga chefer I en del av mina studier såväl som i forskning kring återhämtning mera allmänt framstår ofta psykiatrin som mera av motkraft än medkraft. Hur kan det komma sig? Har psykiatrin större andel rötägg i personalgrupperna än andra branscher Har psykiatrin större andel oengagerade latmaskar i personalgrupperna än andra branscher Har psykiatrin större andel dåliga chefer än andra branscher
Psykiatri är utmanade och svårt Att ta sig grupper av människor som samhället I övrigt helst verkar vilja glömma Att kombinera vård av svårt lidande människor med samhällsskydd hög grad vård under tvång Att vara medias strykpojk nr 1 - om man gör något får man ofta skit för det, om man inte gör något får man skit för det Vanmakt i förhållande till grupper där det inte finns någon tydlig farmakologisk behandling Det är mycket lidande som ska hanteras Stress och utmattningseffekter bland personalen
Författare som skriver om psykisk ohälsa och psykiatri ur ett idéhistoriskt perspektiv Karin Johannisson, professor i idéhistoria Franz Luttenberger, idéhistoriker, författare Nils Uddenberg, psykiater, professor i livsåskådningsforskning Roger Qvarsell, professor i idéhistoria Ingrid Carlberg, journalist, författare (Pillret)
Mental health the global perspective Globally, 1 in 4 (25%), suffer from mental disorders in both developed and developing countries. Four of the six leading causes of years lived with disability are depression, alcohol use disorders, schizophrenia, and bipolar disorder. Mental illness in the U.S., Canada, and Western Europe ranks first among illnesses that result in disability. In 2010, depression ranked 2nd for global disease burden. By 2020, depression is projected to be the leading cause of years lived with disability worldwide. The global cost of mental illness is estimated at nearly $2.5 trillion (T) (2/3 in indirect costs) in 2010, with a projected increase to over $6T by 2030. To put that in perspective: The entire global health spending in 2009 was $5.1T. The annual GDP for low-income countries is less than $1T. The entire overseas development aid over the past 20 years is less than $2.3T. Worldwide, someone commits suicide every 40 seconds. About 1 million die by suicide every year. Mental illness accounts for more than 15% of the overall burden of disease from all causes in established market economies, such as the U.S. slightly more than that of cancer. Mental illnesses do not discriminate they can affect anyone: men, women and children, regardless of gender, race, ethnicity, and socio-economic status. World Health Organization (WHO), Mental Health Action Plan 2013-2020
Det blir bättre och bättre dag för dag Ju bättre vi får det ekonomiskt materiellt sett desto mera ökar den psykiska ohälsan Psykisk ohälsa ökar i alla åldersgrupper, men mest dramatiskt bland unga Psykisk ohälsa blir mera komplex i sina yttringar leder till utslagning från arbetsliv och sociala arenor Vården använder gamla strategier för att ta sig nya scenarior