Sammanställning av 2009 års brukarundersökning i Socialpsykiatriska området

Transkript

1 Sammanställning av 2009 års brukarundersökning i Socialpsykiatriska området Undersökningsperiod Ansvarig för utformning av enkät: Kristina Rönnkvist Distribution och information om enkät: Samtliga personal i kontakt med klienter Rapport och statistik sammanställt av Kristina Rönnkvist

2 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Undersökningspopulationen... 4 Svarsfrekvens och bortfall...4 Resultat och diskussion - gemensamma frågor... 5 Tycker du att du får det stöd du är beviljad?... 6 Resultat och diskussion - verksamhetsspecifika frågor... 7 Bilagor: Bilaga års brukarundersökning. Sammanställning alla svar och kommentarer. 2

3 Inledning Perioden till genomfördes brukarundersökning i Socialpsykiatriska området. Två år har gått sedan föregående undersökning genomfördes. Socialpsykiatrin har vuxit i antal verksamheter: Fyrmästaren ett särskilt boende för unga vuxna mellan har tillkommit. Enkätfrågorna är i stort sett desamma som i undersökningen Syfte Det finns flera syften med att genomföra en brukarundersökning. Dels är vi ålagda att göra det av politikerna i Äldre- och handikappnämnden. I målen för verksamheten 2009 ska socialpsykiatriska området genomföra brukarundersökning för att ta reda på hur nöjda brukarna är med verksamheten. Så här formulerades målet för att undersöka kundnöjdheten: Nöjda Kunder: 90% av omsorgstagarna inom de olika verksamhetsområdena ska vara nöjda. Enligt socialtjänstlagen 3 kap. 3 ska verksamheten ge insatser präglade av god kvalitet. Insatserna ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Brukarundersökningen är ett sätt att ta reda på hur våra brukare eller kunder uppfattar de insatser som de får i våra olika verksamheter. I socialpsykiatrins verksamhetsplan 2009 slogs fast att brukarundersökningen skulle uppnå en svarsfrekvens på 85 % och att vi skulle eftersträva fler svar från den yngre målgruppen (under 40 år) som var underrepresenterad i förra undersökningen. Brukarundersökningen är ett viktigt led i Socialpsykiatriska områdets kvalitetsuppföljning. Rapporten kommer användas som diskussionsunderlag i områdets ledningsgrupp, i de olika personalgrupperna samt i dialog med brukarna vid till exempel husmöten. Verksamhetsplanen 2010 kommer innehålla planer baserade på prioriteringar utifrån brukarundersökningens resultat. Vi har med årets frågor velat ta reda på hur brukarna ser på återhämtning och brukarinflytande. (se frågorna i bilaga 1) Metod Första enkätomgången omfattade perioden och förlängdes med några veckor till Undersökningspopulationen består av de personer som under perioden haft ett beslut om insatser och tagit emot stöd eller deltagit i verksamhet. För träfflokalens räkning utgörs populationen av de personer som under perioden besökt verksamheten. Distributionen av brukarundersökningen har skett personligen från personal till brukare i verksamheterna. 4 något olika formulerade frågeformulär har delats ut beroende på vilken verksamhet brukaren kommer i kontakt i: i eget boende (ordinärt boende) i särskilt boende (Fyrmästaren, Vattenvägen eller Agavägen) Sysselsättning på Träfflokalen Freja På fanns möjlighet att svara antingen via ett webbformulär eller på papper. I övriga verksamheter lämnades enkäterna ut i pappersform. 3

4 Insamlingen av svar har skett på olika sätt. På, i Träfflokalen Freja och på de särskilda boendena på Vattenvägen och Agavägen har brukarna kunnat lämna pappersenkäterna i svarslådor. De som har boendestöd har skickat in svaren med hjälp av förfrankerade svarskuvert adresserade områdeschefen. Undersökningspopulationen Vid den aktuella tidsperioden hade de olika verksamheterna följande antal brukare: för brukare i ordinärt boende 59, 49 personer, särskilda boenden 23 personer och träfflokalen besöktes under den aktuella perioden av 17 gäster, vilka räknas som undersökningsgrupp. Samtliga personer som varit i kontakt med verksamheterna har fått information om brukarundersökningen och motiverats till att delta i undersökningen. Bakgrundsfrågor, gruppen som svarat: Ålder: De flesta som svarat på brukarundersökningen, 42 % hör till åldersgruppen år, 28 % hör till år 16% år 13 % och Kön: Svarens fördelning på kän blev i stort sett jämn, 52 5 av svaren kommer från kvinnor och 48% från män. ( ska jag kolla i VM-data om det motsvarar könsfördelningen i hela gruppen?) Hur länge har du haft insatsen? (Frågan ställdes inte till de som går på träfflokalen.) Av de inkomna svaren kommer 72 % från personer som haft insatser mer än ett år från någon av våra verksamheter. 18 % har svarat att de haft insats under ett år och resterande 10 % kortare tid. Svarsfrekvens och bortfall Av 148 möjliga enkätsvar har vi under undersökningsperioden fått svar från 92 brukare, dvs en genomsnittlig svarsfrekvens på 62 %, att jämföra med en svarsfrekvens på 70% år Tyvärr har vi inte nått upp till ambitionen att höja svarsfrekvensen till 85 % som vi formulerade i vår verksamhetsplan Svarsfrekvensen har gått ned överlag i verksamheterna. 32 av 59 brukare som har boendestöd i ordinärt boende svarade, svarsfrekvens på 54 %. I särskilda boendena har 16 av 23 brukare svarat, en svarsfrekvens på 70 %. På har 30 av 49 brukare svarat vilket ger en svarsfrekvens på 61 %. På träfflokalen Freja har 14 av 17 möjliga svarat, svarsfrekvens: 82 %. Vi kan bara spekulera över anledningen till att vi får in färre svar. Frågorna kanske inte känns angelägna, man har sett dem förut och vad tjänar det till att svara? Blir det någon skillnad? Kanske har vi medarbetare i socialpsykiatriska området haft fokus på annat håll, hösten 2009 har präglats av förändringar; boendestödet omorganiseras februari 2010 och träfflokalen 4

5 startade om i ny lokal i oktober 2009 efter en exiltillvaro i tre olika tillfälliga lokallösningar sedan i maj Det kanske medfört att vi inte nått ut med information i lika hög grad, och att inte klienterna varit mottagliga. Sedan hörs klagomål rent allmänt att det är många brukarundersökningar i omlopp, på vårdcentraler, inom psykiatrin på webben och i övrigt som medborgare, med en påföljande enkät-trötthet. Bland de 92 enkätsvar som vi fått in är det med största sannolikhet så att några av svaren kommer från samma brukare, eftersom vissa brukare samtidigt nyttjar upp till tre olika verksamheter inom Socialpsykiatriska området, (någon form av boendestöd samt sysselsättning och träfflokal.) Av enkätsvaren som är helt anonyma kan vi inte utläsa vilka som har svarat och vilka andra samtidiga insatser dessa har. Resultat och diskussion - gemensamma frågor För att ta reda på om våra kunder/brukare är nöjda med socialpsykiatrins insatser har vi frågat om o bemötande o samarbete o möjlighet att påverka hur stödet utformas o om de fått det stöd de är beviljade till o om stödet upplevs bidra till återhämtning o hur lättillgänglig personalen är. För att räkna ut om vi uppnått målnivån 90 % nöjda kunder räknade vi ut ett genomsnitt på dessa 6 frågor. Genomsnittet blev att 94 % är övervägande nöjda. Tyvärr är detta svar från 62 % av de 148 brukare vi möter i våra verksamheter, varför de siffror vi redovisar i denna rapport innehåller hög grad av osäkerhet. Bortfallet på 38 % (56 brukare) är högt. Deras svar skulle kunna rymma svar som skulle kunna ändra på de nu redovisade siffrorna av 94 % nöjda brukare. Det område som ger absolut högsta svarsfrekvens av mycket nöjda brukare är bemötande, här har 71 % valt svarsalternativet MYCKET BRA. Det är intressant läsning att gå igenom de 62 personliga kommentarer som exemplifierar vad brukarna tycker är bra bemötande. Två frågeområden som ger anledning till reflexion kring vad som kan förbättras är dels inflytande, dels lättillgänglighet. Att utöva inflytande i sin verksamhet (träfflokalen) eller känna att man kan ha inflytande över hur stödet utformas är fortfarande en källa till fortsatta frågor för oss att arbeta vidare tillsammans med brukarna. Inflytande verkar inte vara betydande för hur nöjd man är med bemötande och samarbete. Hur tolkas inflytande? Inflytandefrågan är den enda i undersökningen som ligger under 90 % övervägande nöjda Lättillgängligheten har fått ett sämre betyg i årets undersökning. Jämfört med i 2007 års undersökning där 47,5 % svarade att de alltid fick tag på personal när de behövde är motsvarande siffra i årets undersökning endast 28 % som svarar Ja alltid. 5

6 Hur bemöter vi dig? 71 % har svarat mycket bra, 27 % ganska bra ger totalt 98 % som är nöjda, endast 2 % har valt alternativen ganska dåligt (1 ) eller mycket dåligt (1). Det är många, 62 personer, som gett en personlig kommentar om vad ett gott bemötande är. Här framkommer många viktiga synpunkter. Det som är intressant att svaren skiljer sig åt ganska mycket, en del betonar det formella att man är punktlig, ren och snygg, talar artigt. Andra lyfter upp den känslomässiga kvalitén i kontakten, att det är vänligt, hjälpsamt, att personalen visar att de bryr sig. Många betonar dialogen på något sätt, kommunikationen personal och brukare emellan. Bland svaren får de som har boendestöd i egen bostad visar det att det man gör med boendestödjaren kan vara av betydelse för känslan av att bli bra bemött. den gruppen säger någon att det ger snabbt resultat, att man får åka bil, vara ute och promenera. spela kort, fia. Det som verkar viktigt med tanke på att i stort sett alla brukare är nöjda med bemötandet är att personalen har en förmåga att läsa av den individuelle brukarens önskemål om hur ett gott bemötande är för just den personen. Hur fungerar samarbetet mellan dig och personalen? 69 % har svarat mycket bra och 29 % ganska bra. Endast två har svarat att samarbetet är ganska dåligt (2 %). 98 % hör till gruppen övervägande är nöjda. Det fanns ingen följdfråga kopplad till samarbete men mycket av svaren som handlar om gott bemötande innefattar samarbete och följsamhet från personalens sida i hur man pratar, hjälper till, lyssnar och förstår det som sagts i relationen. Kan du påverka hur stödet utformas och skrivs i din samarbetsplan? 32 % anger att de alltid kan påverka hur stödet utformas, 56 % ja oftast medan 9 % svarat nej sällan och 2 % nej aldrig. 88 % är fortfarande övervägande nöjda men jämfört med de övriga frågorna är det tydligt att det är här man är minst nöjd, man upplever det inte som att man alltid kan påverka hur det stöd man får läggs upp och hur det sedan skrivs i planer. Tycker du att du får det stöd du är beviljad? 50% svarar ja alltid och 43% ja oftast, 5 % nej sällan och 1 % nej aldrig. 93 % hör till de som tycker att de får det stöd de är beviljade. När man ser till kommentarerna på vad de anser att det beror på att de inte får det stöd de ska ha anges personalbrist, pga sjukdom, eller andra hinder. En person som går på är inne på att man kan känna sig klar med det man kan få i verksamheten och att känslan blir att man känner sig stoppad genom att vara kvar. Tycker du att stödet bidrar till din återhämtning? Exempel på det? 29 % svarar ja alltid, och 57 % ja oftast. 4 % anger nej sällan och 1 % nej aldrig. 95 % är övervägande nöjda. Det som ligger i frågans natur är något svårfångat. Hur definierar man att stödet bidrar till återhämtning? Och vilken betydelse ger man ordet återhämtning? De 38 svar som kommit på följdfrågan pekar i många olika riktningar, här några citat: boendestödet har fått mig på fötter efter en svår period utan boendestödet hade jag varit sämre jag har fått ett bättre självförtroende 6

7 som positiv uppmuntran till successiv uppbyggnad av förnyade rutiner och att söka personliga förutsättningar att man får stimulans av andra och inspiration också För att se olikheterna i tolkningen av återhämtning gå gärna vidare och läs i bilaga 1, s Är det lätt att få tag på personal när du behöver? 28% svarar ja alltid och 64 % ja oftast, 7 % anger nej sällan och 1 % svarar nej aldrig. 92 % hör till gruppen som är övervägande nöjd. Det här är ett område med mindre svar i den allra mest nöjda gruppen. Som jämförande mått svarade 47,5 % 2007 att de alltid fick tag på personal när de behövde. (svarsalternativ ja alltid). Här behöver vi fundera vad som kan vara förklaringen till att ganska många upplever att det blivit svårare att få tag på den man behöver. Övrigt: Den sista frågan som är helt öppen för att lämna övriga kommentarer innehåller allt ifrån ett förstärkande av att man är mycket nöjd, lite klurigheter och en och annan kritisk kommentar. Resultat och diskussion - verksamhetsspecifika frågor : Hur ofta träffar du din boendestödjare? Av de 32 har 2 angett att de träffar sin boendestödjare 2 gånger per månad, och 9 en gång i veckan. Resterande två tredjedelar har alltså kontakt 2 gånger eller fler per vecka. Särskilt boende: Hur länge har du bott i särskilt boende? Av de 16 brukare som svarat har 7 bott där mer än 4 år, 4 personer bott där 2-3 år, samt 5 personer ett år eller kortare tid. Sysselsättning: Hur ofta har du sysselsättning? 5 av 30 har sysselsättning mellan 4-5 gånger per vecka. 18 av 30, dvs över hälften ligger i gruppen som har sysselsättning 2-3 gånger per vecka och 7 har svarat en gång per vecka. Träfflokal: Hur fick du information om Träfflokalen Freja? Hälften, 7 personer svarar att det var genom socialpsykiatrin de fått information och två säger att det bland annat var socialpsykiatrin men att det även kom från annat håll som kollegor och eller psykiatri. Tre har fått informationen från psykiatrin och två från biståndsbedömare. Hur ofta går du på Träfflokalen? En svarade varje dag, medan hälften av de som svarat, (sju personer) säger några gånger i veckan, 2 anger besök en gång i veckan medan fyra angett sporadiskt. Kan du vara med och påverka innehållet i Träfflokalens verksamhet? I träfflokalen har 8 av 14 svarat att de alltid eller oftast kan vara med och påverka, men det är fortfarande många som inte tycker det. Det som blir svårt att få ihop är att bland dessa sex som inte tycker de kan vara med och påverka innehållet går det inte att dra någon annan negativ slutsats. Samarbetet fungerar lika bra som i övriga gruppen och bemötandet tycker man är lika bra som övriga gruppen som svarat att de kan vara med och påverka. Kanske man inte har en förväntan på det sättet att man ska kunna vara med och påverka? 7

8 2009 års brukarundersökning inom socialpsykiatriska området Bilaga 1 32 av 59= 54% Särskilda b.16 av 23= 70% Antal inkomna svar Svarsfördelning% Antal enkätsvar 92 av 148 möjliga 30 av 49=61% Freja 14 av 17 = 82 % 1. Ålder % % % % Totalsumma: Kön Kvinna % Man % Totalsumma: Hur länge har du haft insatsen? Bott i boendet? Frågan ej ställd Flera år 25 Flera år Ca 1 år 1 år el 6 kortare Några månader Några veckor Hur bemöter vi dig? Mycket bra % Ganska bra % Ganska dåligt % Mycket dåligt % Totalsumma: 89 Vet ej /ej svar 3 5. Vad är bra bemötande för dig? : Att man lever med agioma o vetenskaplig värld och pratar vid om Tysk-amerikanska överchefprofessor Robert Spetzler, han pratar om genetik. Det betyder motion, mat, sova och med mycket bra hygien m.m. Om gänget runt omkring. Han har MD som titel som o president som betyder ägahavare av sjukhuset i Arizona! USA! Dom kommer alltid i tid, alltså punktliga. Dem är ordentligt klädda och hela + rena. Dem har ett vårdat språk. Dem larvar sig sällan eller aldrig, (bra!) Får den hjälp jag behöver Får åka bil till andra förorter. Sitta och prata, spela kort, fia. Trevlig. Accepterar en. Behöver inte vara nervös. Vänlighet, hjälpsamhet. Goda bra ord. Trevlig anda Allt, förståelse, kommer ut och går Att bli mottagen med känsla, trevligt bemötande, viktigt att boendestödjaren bryr sig om hur jag mår och hur jag känner mig. Viktigt att kontakten är bra. Glatt humoristisk Respektera och lyssna in medmänniskor. Naturlighet otvungenhet Vänlighet Respekt för mig som person ingen ser ner på mig Jag träffar någon som förstår mig är glad och trevlig är hjälpsam och lyssnar. Att kunna ha en bra dialog 8

9 Att det ger snabbt resultat Att man får kontakt Hjälpsam, trevlig Att man är snäll och glad och förstående och har överseende med att jag inte alltid mår bra eller är glad. Vissa har varit mycket dåliga på att bemöta det bra. Deras handlande fick mig att må jättejättedåligt. De som jobbar borde ha kunskap och utbildning att jobba med människor som ej mår bra och vara medkännande och förstående. Vänlighet och glädje. Att vara vänlig och hjälpsam. Någon positiv och lyssnande människa. Att hon/han lyssnar. Att hon/han behandlar en som en vanlig människa, inte nedlåtande. Särskilda boenden Att bli tagen på allvar. Bli sedd. Att personalen ser att mina problem är just mina problem och ska inte kategoriseras utifrån en stereotyp. Att jag blir lyssnad på. Och tagen på allvar. Lyssna, komma med goda råd. Lyssnar på mig om jag behöver hjälp. Kan ringa på personalen alltid om det är något. Bra bemötande Att respektera mina och min familjs erfarenheter av min sjukdom så är det lättare för mig att respektera era åsikter. Att personalen bryr sig om hur jag mår och hur mycket hjälp jag behöver. Förståelse, hjälpsamhet positivitet Att vara empatisk Jag har utvecklats enormt mycket sedan jag flyttade in i mars Det har varit kämpigt för mig att "tvätta bort" gamla stämplar. Vet inte Snälla och vänliga. Lyssnar på vad man säger och inte dömer en. Vänlighet, värdigt/respektfullt Att arbetsledaren är närvarande och inte springer omkring i huset och gör gud vet vad Hjälpsamhet. Förståelse. Positivitet. Att hälsa och önska en välkommen till arbetet. Att inte behandla mig som en barnrumpa! Jag lider av Trauma, inte av psykisk sjukdom. Det är annorlunda! Ett gott bemötande innebär för mig: Tolerans för varandras olikheter. Respekt för varandras intressen. Ömsesidigt tålamod. Vilja att lösa problem. Vänlighet, artighet, informativt. Utifrån personliga behov och utmaningar. Förståelse Kan prata o diskutera det mesta med personalen. De visar respekt, positiva, stöttande, påputtande på ett för mig mycket bra sätt. Kan skämta på det sätt jag klarar av. Vänlighet. Att detta är en arbetsplats för vuxna människor och att man givetvis gör sitt bästa, vilket i och för sig kan vara svårt om man blir trött av medicinen eller om sjukdomen är besvärlig just nu för tillfället. Somliga som kan ta en på sin egen nivå. En dag i veckan? Lugn och sansad förstående för mina problem. Att man får ett bra bemötande från personalen Hänsyn och respekt för alla som är olika och har olika problem. Inte tänker i en box utan ser till personen. Att man kanske inte mår så bra och påverkas av det ibland. Att man har lite tålamod och inte är på dåligt humör på ett sånt sätt att det går ut över andra Att hälsa på varandra. Ibland får man fråga hur man mår. Lugnt och tryggt bemötande, ej stressigt Ett trevligt sätt. Positivitet. Tålamod. Förutsättningen för att man trivs med verksamheter och gör sitt bästa därefter!!! Träfflokal Social och snygg chilenare Att man känner sig välkommen och motiverad att hjälpa till med vad som behövs. 9

10 Allt Vänligt Bra bemötande är det bemötande som jag redan får från personalen, som jobbar på Freja Att hälsa på varandra Att jag får yttra mig, att det frågas om min åsikt/deltagande Vänlighet Artigt. Svara på frågor. Antal enkätsvar av 59= 54% Särskilda b.16 av 23= 70% 30 av 49=61% Freja 14 av???= % Antal inkomna svar Svarsfördelning% 6. Hur fungerar samarbetet mellan dig och personalen? Mycket bra % Ganska bra % Ganska dåligt % Mycket dåligt % Totalsumma: 90 Vet ej /ej svar 2 7. Kan du påverka hur stödet utformas (*och skrivs i din samarbetsplan) * ) *) Ja alltid % Ja oftast % Nej sällan % Nej aldrig % Totalsumma: 87 Vet ej /ej svar 5 8. Tycker du att du får det stöd du är beviljad? Ja alltid % ja oftast % Nej sällan % Nej aldrig % Totalsumma: 76 Vet ej /ej svar 1 1 Om du inte får det stöd du är beviljad vad beror det på? Finns inte personal. Att några är sjuka eller inte kan komma. Fel i samarbetet, Ibland väntar jag besök men det kommer ingen. Bra om det kommer nån mer till mig om dom fasta är sjuka eller inte kan. Särskilda boenden Får stöd när jag behöver det. Ingen god kontakt med personal. Bättre bemötande vore önskvärt. Arbetsledaren är inte närvarande 10

11 Jag känner att jag har kommit så långt att jag är mentalt klar med. Jag känner mig stoppad i min process Vet ej riktigt. Kanske dålig förståelse angående mina problem och att jag har informerat för dåligt om vad jag behöver för att känna mig som bäst. Jag får det stöd jag behöver. Antal enkätsvar av 59= 54% Särskilda b.16 av 23= 70% 30 av 49=61% Freja 14 av???= % Antal inkomna svar Svarsfördelning% 9. Tycker du att stödet bidrar till din återhämtning? Ja alltid % Ja oftast % Nej sällan % Nej aldrig % Totalsumma: 91 Vet ej /ej svar 1 Följdfråga: Exempel på det? Besöket i sig Genom samarbete blir bättre. Resultat och ta mer ansvar Att ha ordentliga gäster hemma hos sig gör att mina fyra väggar känns tryggare - ett hem. Varit i psyk så länge et har fått mig på fötter efter en svår period (personal) är ett bra exempel: jag mår bra när (personal) kommer. Hon är stillsam och fin och frågar så bra frågor också. (!) Tänk att få uppleva Lidingös fria strövområden! I sällskap. Jag har någon som pratar som pushar på mig, ger mig goda råd och gör så att jag känner mig lugn som jag kan tala med om allt. Det är tryggt. Jag har fått ett bättre självförtroende. Samvaron tillsammans en gång i veckan. Dom gör bra ---(oläsligt) Utan boendestödet hade jag varit sämre. Min boendestödjare har alltid stöttat mig i svåra situationer, hon har hjälpt mig att mig igenom dem! Särskilda boenden Det finns ett par i personalen som är jättebra. (personal), (personal) och (personal) har hjälpt mig otroligt mycket. Men ibland så tycker jag att inkompetensen är total. Mycket dåligt faktiskt. De lyssnar och kommer med goda råd Sköter min lägenhet, med hjälp av mamma och pappa + personal ibland Att sitta i vardagsrummet är bra Att personalen inte uppfattar hur jag mår (svarat nej sällan på ovanstående fråga) Att man frågar om man vill ställa upp Att de lyssnar alltid på mig med mina problem Får komma iväg om dagarna, aktivera mig Arbetssökandet på arbetsförmedlingen ökar. Att man får svårare uppgifter och får ta mer ansvar när jag ber om det! Som positiv uppmuntran till successiv uppbyggnad av förnyade rutiner och att söka personliga målsättningar Förståelse från andra och att min självkänsla då ökar. Jag har fått ett bättre självförtroende Om personalen är medveten om att det kan vara jobbigt att vara sjuk och ta medicin, t ex ibland i omgångar. Det där extra lilla tålamodet kan vara väldigt behagligt. 11

12 Dom lyssnar om man har några problem Jag har problem med att ha mycket folk omkring mig o här är lagom med folk så jag successivt kan vänja mig att ha folk omkring mig. Man kommer ut för att göra olika saker (data och redaktionsgruppen) De har alltid tid att lyssna på en och kan komma med råd. Att man får komma ut ibland arbetskamrater och göra nytta också. Jättebra! Att gå hemma hela dagarna vore helt förödande! Träfflokal Att behandla människor på bra sätt Att man får stimulans av andra människor och inspiration också! Att träffa andra, ta en fika, utan att ha krav på sig. Jag sitter inte isolerad i min lägenhet på Agavägen Jag blir mer arbetsam med arbetsförmedlingen Att jag varje dag får neutralisera + fråga om kunskap + fobien genom samtal Blir mätt efter måltid Antal enkätsvar av 59= 54% Särskilda b.16 av 23= 70% 30 av 49=61% Frågan ej ställd till Freja Antal inkomna svar Svarsfördelning% 10. Är det lätt för dig att få tag på personal när du behöver? Ja alltid % Ja oftast % Nej sällan % Nej aldrig % Totalsumma: 76 Vet ej /ej svar Övriga synpunkter: Att lära mer datans funktion hantering på grund den data jag är så stor och mäktig. Du som läser om att svarta Packard Bell är mycket mäktig datamaskin som klarar allting vettigt människa behöver dagligen för sin tillvara på planeten Tellus. Det är lätt att ta emot 249 kronor för en timme men svårare att göra 260 saker eller hur? Va. Inga alls (Bättre) Lite mera tid Jag bara tackar Jag har 3-4 boendestödjare. Jag ringer Agavägen om jag vill ha kontakt. Det är bra att boendestödet finns. Det behövs! Tycker att den hjälp jag får av boendestöd är toppen! Jag har fått byta 3-4 gånger det är jobbigt att byta hela tiden. Nu har de bestämt att jag ska få en ny igen. Tänk på oss det är jobbigt att lära känna nya hela tiden. Ibland är ni så låsta vid era bestämmelser och ser inte till oss som individer. Jag är jättenöjd med (personal). Särskilda boenden Inkompetens. Vissa i personalen har inte ens grundläggande empati och verbal förmåga. Är det här den bästa kompetensen man kan skaka fram är vi väldigt illa ute. Det finns guldkorn i personalen men de utgör inte ens 1/4. Det känns som att den siffran ska vara omvänd. Trivs bra på Vattenvägen Önskar mer gemenskap mellan personal och boende. Mat tillsammans en veckodag + lördagar. Mer gemensamma stunder, typ fika, el (promenader). Kontaktmannaskapet fungerar bra. 12

13 Att de tycker man kommer med klagomål. Men man blir påverkad av miljön och många som är för sjuka! Det skulle vara skönt att anpassa grupperna efter sjukdomsgrad och friskhet. Mailkontakt för resp. instruktör kunde i vissa fall förenkla återkoppling Personal som är borta ska kunna ersättas av andra. Det har varit rätt mycket sjuk personal den sista tiden Det fungerar oftast bra. Jag tycker att när jag mått jättedåligt har (personal) inte haft tid eller möjlighet att hjälpa mig och jag har fått lämna mötet eller samtalet jätteledsen, ensam och mått piss. Bättre samarbete och att inte lämna någon utan istället delegera så man får hjälp. Allt är till min belåtenhet Jag trivs mycket bra på Det är ogint och missunnsamt att vi inte får bestämma själva vilka tavlor vi vill ha på väggarna i matsalen hos oss tycker jag! Träfflokal NN är bästa personal som finns i träfflokalen Jag tycker att personalen är trevlig. Jag hoppas att vi fortsätter med utflykter med s buss, som vi gjorde förr om åren!?! Personalen som jobbar och vistas på Freja är JÄTTETOPPEN! Mer sång Förhållandevis bra dataplatser. Mer Trivial Pursuit TV 13