Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Relevanta dokument
Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå UMEÅ.

Skadade i trafiken 2009

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Olyckor.

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2009

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafiksäkerhet för barn och unga

STRADA rapport för 2012

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

STRADA Värmland

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

Vägtrafikskador 2018

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

Trafiksäkerhetsprogram. Vägen mot ett trafiksäkrare Umeå

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Trafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport

Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Antal omkomna

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bilaga 1 Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Olycksutveckling Moped

Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen

Underlagsrapport till Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun KS-2016/2472

Gemensam inriktning för säker gångtrafik 1.0

Bilaga 1. Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

Trafikolyckor. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen

motorc för åren , version 1.0

Samarbete mellan Svenska Frakturregistret och Transportstyrelsen

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO

Trafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys

Antal omkomna

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Trafiksäkerhetsutveckling i kommunerna

Rapport. Trafiken i Norrköping TEKNISKA KONTORET

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Trafiksäkerhetsutvecklingen

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Samverkan för säker cykling

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

Trafiksäkerhet och konjunktur

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Minskad sjukvårdsregistrering i Strada år 2015

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

2008:27. Vägtrafikskador SIKA Statistik Vägtrafikskador. skador

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad

Yttrande över remiss Trafiksäkerhetsplan Trafiksäkra Eskilstuna

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

Trafikanalys Drömgården

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Oskyddade Trafikanter

År 2020 Fler rör sig i staden

Bilaga 2: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgra nsningar

Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

GATUKONTORET Trafiksäkerhetsstrategi för Malmö stad

TRAFIKSÄKRA ESKILSTUNA

SIKA Statistik Vägtrafik Vägtrafikskador 2006

Olyckor med snöskoter

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Yttrande över remiss - Eskilstuna kommuns trafiksäkerhetsplan

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

-en sammanställning för Norrköpings kommun

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Trafikräkningar och trafikolyckor i Lunds kommun 2011

Säkerhetsläget på cykel. Ylva Berg, Trafiksäkerhetsenheten

Transkript:

Trafikdatarapport Trafiksäkerhet i Umeå 2014 2017 UMEÅ www.umea.se/kommun

Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Fortsatt arbete...5 1.2 Avgränsning...5 1.3 Påverkan på statistiken...5 1.4 Väghållningsområde...5 1.5 Befolkningsutveckling...6 2. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad 2014 2017... 7 2.1 Olyckstyp...9 2.2 Ålder- och könsfördelning...10 3. Sjukhusrapporterade olyckor i Sävar 2014 2017... 11 3.1 Olyckstyp...12 3.2 Ålder- och könsfördelning...12 4. Olycksdrabbade platser i Umeå stad... 13 4.1 Fotgängare singelolyckor...13 4.2 Cykel singelolyckor...13 5. Uppföljning av olycksdata och andra trafiksäkerhetsmått... 14 5.1 Trender, allvarligt skadade och dödade i vägtrafiken...14 5.2 Polisrapporterade och sjukhusrapporterade dödsolyckor i Umeå kommun och Umeå stad 2014 2017...16 Bilaga 1. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad 2017... 17 B1.1 Olyckstyp...18 B1.2 Ålder- och könsfördelning...18 Bilaga 2. Cykel Singelolyckor... 19 Bilaga 3. Fotgängare Singelolyckor... 20 Bilaga 4. Upphinnandeolyckor... 21 Bilaga 5. Kartor över tättbebyggt område Umeå och Sävar... 22 Trafiksäkerhet i Umeå 2014 2017 Framtagen av: Umeå kommun, Gator och parker

Sammanfattning Varje höst sammanställer Umeå kommun statistik från Transportstyrelsens trafikskaderegister Strada. Trafikdatarapporten redovisar statistik från fyra år tillbaka i tiden, åren 2014 2017. En fyraårsperiod studeras eftersom enskilda år har för få olyckor för att finna frekventa olycksplatser. Sjukhusrapporterade olyckor presenteras och analyseras för Umeå stad samt för en av kommundelarna. Kommundelarna redovisas vart tredje år enligt ett rullande schema. Trafikdatarapporten används som en uppföljning av de mål och åtgärdsområden som beskrivs i Trafiksäkerhetsprogrammet samt som underlag till det årliga gatuombyggnadsprogrammet. Trafikdatarapporten syftar till att säkerställa att kommunens trafiksäkerhetsarbete följer nationella och kommunala mål. Under åren 2014 2017 har 2 490 personer skadats i vägtrafiken i Umeå stad. Fotgängare i singelolyckor är den mest skadedrabbade gruppen och cyklister i singelolyckor den näst mest skadedrabbade gruppen. Tillsammans står dessa två trafikantslag för nära 90 % av de allvarliga skadorna i vägtrafiken i Umeå stad. Under perioden har två personer omkommit i Umeå stad och sex personer i Umeå kommun (inkl. Umeå stad). I Sävar har 35 personer skadats i vägtrafiken, ingen person har omkommit till följd av sina skador. De mest olycksdrabbade platserna i Umeå stad bland fotgängare och cyklister i singelolyckor är centrumfyrkanten samt universitets- och sjukhusområdet samt kopplingen däremellan. Att det är dessa områden och stråk som är mest olycksdrabbade beror till stor del på att det är här flest människor rör sig. Umeå kommun följer årligen upp olycksdata och andra trafiksäkerhetsmått, bland annat: Antal allvarligt skadade och omkomna i Umeå kommun Antal allvarligt skadade och omkomna i förhållande till befolkningen i Umeå kommun Dessa indikatorer och övriga indikatorer som redovisas i rapporten är viktiga att följa, då dessa visar trafiksäkerhetsläget i kommunen. * Se även avsnitt 3 befolkningsutveckling 3

1. Inledning Inledning Redan i slutet på 1970-talet arbetade Umeå kommun systematiskt med trafiksäkerhet med hjälp av engagerade tjänstemän som vartannat år tog fram trafikdatarapporter. Initialt baserades statistiken på polisrapporterad skadestatistik, men redan från år 1991 baseras uppgifterna på sjukhusrapporterad skadestatistik. Umeå är unikt ur det hänseende att det finns statistik från lång tid tillbaka som visar hur utvecklingen sett ut de senaste 40 åren. Ända sedan riksdagen beslutade om nationella mål för trafiksäkerhetsarbetet, Nollvisionen, har Umeå kommun satsat stora resurser på att minska antalet trafikolyckor som leder till allvarliga skador eller dödsfall. Umeå kommuns trafiksäkerhetsmål är att minska antalet allvarligt skadade och dödade med 39 % från 2007 till 2020. Denna rapport presenterar och analyserar data från Transportstyrelsens trafikskaderegister för trafikolyckor, Strada Swedish Traffic Accident Data Acquisition. I databasen samlas uppgifter från både polis och sjukhus. Rapporten redovisar och analyserar data för åren 2014 2017. Umeå kommuns trafiksäkerhetsarbete Trafiksäkerhetsprogram Trafikdatarapport (årlig uppföljning) Beslut i Tekniska nämnden Vision Mål Strategier Åtgärdsområden Godkänns i Tekniska nämnden Trafiksäkerhetsläget Olycksdrabbade platser Aktuell olycksdata Indikatorer, resultat Indikatorer, vilka? Genom framtagande av Trafiksäkerhetsprogram och Trafikdatarapport har Gator och parker ett målstyrt och systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Trafiksäkerhetsprogrammet tas fram ungefär vart sjätte år och Tekniska nämnden beslutar om bland annat visioner, mål och strategier. I Trafiksäkerhetsprogrammet presenteras aktuell olycksdata och det år som Trafiksäkerhetsprogrammet tas fram utgår trafikdatarapporten. Trafikdatarapporten är en årlig uppföljning av bland annat Trafiksäkerhetsprogrammets mål, åtgärdsområden och indikatorer. Trafikdatarapporten godkänns av Tekniska nämnden och presenterar bland annat aktuell olycksdata, trafiksäkerhetsläget i Umeå stad och kommundelarna, redovisar olycksdrabbade platser och om indikatorerna följer målen. Både Trafiksäkerhetsprogrammet och Trafikdatarapporten används som underlag till det årliga gatuombyggnadsprogrammet. 4

1.1 Fortsatt arbete Årets olycksrapport redovisar statistik från åren 2014 2017. Statistiken redovisas enskilt för år 2017 och sammanslaget för tidsperioden 2014 2017. En fyraårsperiod studeras eftersom enskilda år har för få olyckor för att finna frekventa olycksplatser. Varje år ska en kommundel (Hörnefors, Holmsund/ Obbola eller Sävar) redovisas i rapporten och i denna rapport tas statistik för Sävar fram. Statistiken som presenteras för kommundelarna är en sammanslagen fyraårsperiod. 1.2 Avgränsning Inledning Avgränsningsområde i denna rapport är Umeås tättbebyggda område, vilket betyder att bland annat E4 (Kolbäcksvägen) inte ingår i statistiken. Avgränsningsområde i Sävar är tättbebyggt område. För att en person ska räknas som omkommen i en vägtrafikolycka måste personen avlida inom 30 dagar efter olyckan annars räknas det som en allvarlig skada 1. 1.3 Påverkan på statistiken År 2015 2017 har det skett en nedgång i antalet inrapporterade olyckor i Strada. Att nedgången i antal rapporterade fall sjunkit så mycket jämfört med 2014 beror på att Transportstyrelsen beslutat att all datainsamling till Strada sjukvård ska baseras på att det finns en ifylld trafikskadejournal. Tidigare fick sjukhusen registrera in olycksfall med de kända uppgifter de kunde hämta från till exempel läkaranteckning, ambulansjournal, röntgensvar och så vidare, om ett följebrev med skadejournal skickats hem till patienten, ett så kallat informerat samtycke. Då ansågs patienten vara informerad och ha lämnat sitt samtycke till registrering. Nu måste skadejournalen vara ifylld för att sjukhuset ska kunna registrera olyckan/skadan i Strada. Det finns ett förslag framtaget om att akutsjukvårdens rapportering till Strada ska regleras i lag så att det blir obligatoriskt att rapportera alla skador från vägtrafikolyckor (Regeringen 2016). Personalomsättningen på akutsjukvården bidrar även den till bortfallet då många nya sjuksköterskor ska lära sig nya rutiner och då kan skadejournalen glömmas bort. Detta leder till att skadejournalen måste skickas ut med brev istället och bortfallet blir då stort. Endast personer som har sökt sig till Norrlands Universitetssjukhus eller via vårdcentralerna blivit remitterade till Universitetssjukhuset ingår i statistiken. Det innebär att det utöver redovisad statistik finns ett mörkertal av personer som sannolikt blivit lindrigt skadade och antingen inte alls sökt vård eller där vårdcentralerna har kunnat tillgodose vårdbehovet. Polisrapporterad skadestatistik finns tillgänglig men har inte analyserats, annat än dödsolyckorna, då betydligt färre vägtrafikskadade kommer till polisens kännedom än till sjukvårdens kännedom. Samtliga vägtrafikolyckor, där det finns en ifylld trafikskadejournal, registreras i Strada. Olyckor som sker på exempelvis privat fastighetsmark registreras också om det inte tydligt framgår att olyckan skett på privat fastighetsmark. Det är alltså inte bara olyckor på enskilda-, kommunala- och statliga vägar som registreras. För att få en helhetsbild av antalet olyckor bedömer Umeå kommun att det inte är lämpligt att göra sådana begränsningar i urvalet. 1.4 Väghållningsområde Umeå kommuns väghållningsområde innefattade år 2017 hela Umeå tätort med undantag för väg E4, E12, väg 364 och väg 363 där Trafikverket är väghållare samt del av väg 503 respektive väg 507. På Universitets- och sjukhusområdet är fastighetsägarna väghållare. Vidare innefattas även kommunens tättbebyggda områden. I denna rapport presenteras statistik för Umeå stad samt Sävar. Se bilagor över 1 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0, Kapitel 9 Trafiksäkerhet och olyckskostnader 5

tättbebyggt område. 1.5 Befolkningsutveckling Inledning Mellan åren 2007 och 2017 har Umeå kommuns befolkning ökat med 13 309 personer. Under samma tidsperiod har antalet allvarliga olyckor samt dödsolyckor minskat från 72 personer år 2007 till 20 personer år 2017. I diagrammet visas antalet allvarligt skadade och dödade i förhållande till be folkningen i Umeå kommun. Diagrammet visar tydligt att trots en ökande befolkning så minskar olyckorna. Figur 1: Befolkningsutveckling samt allvarligt skadade och dödade i förhållande till befolkningen i Umeå kommun. 126 000 7 Befolkning 124 000 122 000 120 000 118 000 116 000 114 000 112 000 110 000 6 5 4 3 2 1 Skadade Invånare Antal allvarligt skadade/omkomna i förhållande till befolkningen (*10 000) 108 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0 Umeå kommuns trafiksäkerhetsarbete har bidragit till en minskning av personskador i trafiken och arbetet med att minska antalet trafikolyckor har varit framgångsrikt. I ett tidigt skede identifierades oskyddade trafikanter som en viktig målgrupp där åtgärder för att separera huvudvägnätet för gång- och cykel från övrig trafik har prioriterats. En hastighetsöversyn har medfört en utökning av antalet 30- och 40-sträckor där oskyddade trafikanter vistas i gaturummet. Antalet hastighetsdämpande åtgärder, till exempel farthinder, upphöjda korsningar, avsmalningar och cirkulationsplatser har stadigt ökat. I takt med detta arbete har antalet oskyddade trafikanter i konflikt med motorfordon kraftigt reducerats. 6

2. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad 2014 2017 För att på ett bättre sätt kunna analysera personskadorna slås de fyra åren samman. Under fyraårsperioden har 2 490 personer skadats i vägtrafiken, en minskning med 347 personskador från föregående tidsperiod. Fotgängare 2 i singelolycka är den mest skadedrabbade gruppen och står för 48 % av personskadorna. Fotgängare och cyklister i singelolyckor står tillsammans för 78 % av samtliga olyckor och nära 90 % av de allvarliga skadorna. Under tidsperioden har sex personer omkommit i Umeå kommun i en trafikolycka. Av dessa har två personer omkommit i Umeå stad, dessa olyckor redovisas inte i tabell 1 då endast sjukhusrapporterade olyckor presenteras där. Olyckor Umeå stad 2014 2017 Under perioden har två personer omkommit på grund av sjukdomsfall i vägtrafiken i Umeå stad. Personer som omkommit på grund av sjukdomsfall räknas inte som dödsolyckor i vägtrafik och tas därför inte med i statistiken. 5 av 10 3 av 10 0,5 av 10 skadade var fotgängare i singelolyckor skadade var cyklister i singelolyckor skadade var bilister i upphinnandeolyckor 2 Fotgängare är den mest skadedrabbade trafikantgruppen. I begreppet fotgängare singel ingår även skateboardåkare, inlinesåkare, stöttingåkare samt personer med rollator eller rullstol. Till antalet är dessa få. 7

Tabell 1: Trafiksäkra staden 2014 2017 Olyckor Umeå stad 2014 2017 Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Död Allvarligt skadad ISS > 9 Måttligt skadad ISS 4 8 Lindrigt skadad ISS 1 4 S Singel (motorfordon) 2 8 42 M Möte (motorfordon) 6 O Omkörning (motorfordon) 7 U Upphinnande (motorfordon) 142 A Avsvängande (motorfordon) 33 K Korsande (motorfordon) 31 C Cykel motorfordon 2 9 69 F Fotgängare motorfordon 9 23 G0 Fotgängare singel 45 562 595 G1 Cykel singel 25 237 478 G2 Moped singel 1 5 15 G3 Cykel Fotgängare 7 6 G4 Cykel Cykel 3 18 72 G5 Cykel Moped 1 3 G6 Moped Fotgängare 1 G7 Moped Moped 2 G8 Fotgängare Fotgängare 1 V Övrigt 1 2 27 Skadade personer under fyra år 0 79 859 1 552 Figur 2: Antal skadade fördelat på år och skadegrad 600 500 Antal skadade 400 300 200 100 0 2014 2015 2016 2017 År Lindrigt skadad Måttligt skadad Allvarligt skadad År 2015 2017 syns en tydlig nedgång i antalet inrapporterade personskador i Strada. Läs mer om orsaker till bortfall på sidan 5. 8

2.1 Olyckstyp De som oftast skadas i trafiken är fotgängare och cyklister i singelolyckor. Av alla skadade i trafiken dessa år var 1 245 (50 %) fotgängare i någon typ av olycka. Av fotgängarna skadades 96,5 % i singelolyckor och 2,6 % i kollision med motorfordon. Under åren skadades 913 (37 %) cyklister i någon typ av olycka. Den vanligaste olyckstypen bland cyklister är singelolyckor som stod för 81 % av skadefallen. Knappt 8 % skadas i kollision med motorfordon och cirka 10 % skadas i kollision med annan cyklist. Den tredje mest olycksdrabbade trafikantgruppen var bilister. Den vanligaste olyckstypen är upphinnande olyckor som står för 54 % av alla olyckor med motorfordon inblandat. Olyckor Umeå stad 2014 2017 Tabell 2: Olyckstyp 2014 2017 Fotgängare Cyklist MC Moped Bil Annan trafikant Summa Singel 1 202 740 8 21 39 13 2 023 Fotgängare 1 6 1 8 Cykel 7 93 1 1 102 MC 1 1 2 Moped 4 2 6 Bil 32 67 11 222 2 334 Annat 3 2 10 15 Summa 1 245 913 9 35 262 26 2 490 Tabell 3: Typer av bilolyckor Olyckstyp Antal Upphinnande 142 Korsande 31 Singel 39 Avsvängande 33 Möte/omkörning 13 Annat 4 Summa 262 9

2.2 Ålder- och könsfördelning Olyckor Umeå stad 2014 2017 Av de som skadats under åren 2014 2017 var 61 % kvinnor och 39 % män. Bland kvinnor är fotgängarolyckor den vanligaste olyckstypen. Den mest skadedrabbade åldersgruppen bland kvinnor är 55 69 år som står för 35 % av personskadorna. Dessa åldersgrupper står tillsammans för 35 % av personskadorna bland kvinnors fotgängarolyckor. Kvinnorna är överrepresenterade bland fotgängarolyckor med 68 % av personskadorna. Kvinnor skadas i något högre grad än män i cykelolyckor och står för 54 % av personskadorna. Åldersgruppen 20 24 år är den mest skadedrabbade gruppen bland både män och kvinnor och står för 15 % av personskadorna. Kvinnor skadas i högre grad än män i fotgängarolyckor och står för 68 % av personskadorna Åldersgruppen 55 69 år står för 35 % av personskadorna Kvinnor skadas i något högre grad än män i cykelolyckor och står för 54 % av personskadorna Åldersgruppen 20 24 år är den mest skade drabbade gruppen bland cyklister och står för 15 % av personskadorna 10

3. Sjukhusrapporterade olyckor i Sävar 2014 2017 Under åren 2014 2017 blev 35 personer trafikskadade i tättbebyggt område i Sävar. Den vanligaste olyckstypen är fotgängare i singelolyckor (74 %) och cyklister i singelolyckor (17 %). En person har skadats allvarligt i trafiken i Sävar i en cykel singelolycka. Tabell 4: Trafiksäkra staden Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Olyckor Sävar 2014 2017 S M O U A K C F Singel (motorfordon) Möte (motorfordon) Omkörning (motorfordon) Upphinnande (motorfordon) Avsvängande (motorfordon) Korsande (motorfordon) Cykel motorfordon Fotgängare motorfordon Död Allvarligt skadad ISS > 9 Måttligt skadad ISS 4 8 Lindrigt skadad ISS 1 4 G0 Fotgängare singel 17 9 G1 Cykel singel 1 1 4 G2 Moped singel 1 G3 Cykel Fotgängare G4 Cykel Cykel 1 G5 G6 G7 G8 Cykel Moped Moped Fotgängare Moped Moped Fotgängare Fotgängare V Övrigt 1 Skadade personer under fyra år 0 1 19 15 11

3.1 Olyckstyp Olyckor Sävar 2014 2017 De som oftast skadas i trafiken är fotgängare i singelolyckor men även cyklister i singelolyckor. Av alla skadade i trafiken under fyraårsperioden var 94 % en singelolycka. De resterande 6 % (2 personer) var två cyklister som kolliderade med varandra, varav en av dessa blev lindrigt skadad samt en skoterolycka. Tabell 5: Olyckstyp Fotgängare Cyklist MC Moped Bil Annan trafikant Summa Singel 26 6 1 1 34 Fotgängare Cykel 1 1 MC Moped Bil Annat Summa 26 7 1 1 35 3.2 Ålder- och könsfördelning Av samtliga olyckor i Sävar är 91 % en fotgängare eller cyklist i singelolycka. Av de olyckor som sker är 43 % över 70 år gamla och 69 % över 50 år gamla. Kvinnor är överrepresenterade och står för 63 % av olyckorna. 12

4. Olycksdrabbade platser i Umeå stad Vissa platser i Umeå stads tättbebyggda område är mer olycksdrabbade än andra. De vanligaste olyckstyperna är fotgängare och cyklister som skadats i singelolyckor. Upphinnandeolyckor är den vanligaste typen av kollisionsolycka bland motorfordon. För dessa olyckskategorier har separata kartor tagits fram. Olyckorna har inträffat under perioden 2014 2017 och baseras på sjukhusrapporterade personskador i Umeås tättbebyggda område. Kartorna finns i bilagorna 2-3-4. Antalet olyckor bland oskyddade trafikanter som kolliderat med motorfordon samt kollisionsolyckor mellan motorfordon (exkl. upphinnandeolyckor) är få till antalet, vilket innebär att olyckor från många år behöver användas för att hitta olycksdrabbade platser. Specifika platser (annat än de som sticker ut) kommer inte presenteras i rapporten utan fokus kommer ligga på stadsdelar och stråk som är trafikerade av stora flöden av fotgängare och cyklister. Olycksdrabbade platser 4.1 Fotgängare singelolyckor Av alla de som skadas i vägtrafiken i Umeå stad är ungefär 48 % en fotgängare i singelolycka. Olyckorna inträffar i störst utsträckning på platser där det är stora fotgängarflöden. Många av olyckorna inträffar vintertid och den vanligaste olycksorsaken är att fotgängaren halkat på snö eller is. Det finns ett par platser där det har skett ett antal olyckor under tidsperioden som är värda att nämna, Vasaplan Rådhustorget Renmarkstorget En av de mest olycksdrabbade stadsdelarna i Umeå är centrumfyrkanten där det är många människor i rörelse. Cirka 16,5 % av olyckorna sker i centrumfyrkanten. 4.2 Cykel singelolyckor Av alla som skadas i vägtrafiken i Umeå stad är ungefär 30 % cyklister i singelolyckor. Olyckorna inträffar i störst utsträckning på platser där det är stora cykelflöden och möjligt att komma upp i höga hastigheter. Det finns ett par platser där det har skett ett antal olyckor under tidsperioden som är värda att nämna, Stråket Gamla bron till Kungsgatan Mariehemsvägen mellan Mariehems centrum och Bofinksvägen Området runt Ålidhems centrum Svingen mot Kungsgatan Av samtliga cykel singelolyckor i Umeå stad sker cirka 32 % inom centrum, Öst på stan samt sjukhusoch universitetsområdet. 13

5. Uppföljning av olycksdata och andra trafiksäkerhetsmått Uppföljning Umeå kommun följer årligen upp olycksdata från Strada. Skadestatistiken är viktig för att kunna följa trender inom trafiksäkerhetsområdet. I Umeå har huvudfokus varit att följa antalet allvarligt skadade och omkomna då det är Nollvisionens fokusområde. 5.1 Trender, allvarligt skadade och dödade i vägtrafiken De senaste åren har trenden varit god, det vill säga, antalet allvarligt skadade och omkomna i kommunen minskar. Målet är att år 2020 ska inte fler än 38 personer skadas allvarligt eller dödas i vägtrafiken i Umeå. I figur 3 syns kommunens uppsatta mål om antalet allvarligt skadade och om komna fram till år 2020. Om trenden håller i sig kommer antalet vara betydligt lägre än det uppsatta målet. Figur 3: Antal allvarligt skadade och omkomna i Umeå kommun (rullande 12-månadersvärden) Antal allvarligt skadade och dödade 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007-01-01 2008-01-01 2009-01-01 2010-01-01 2011-01-01 2012-01-01 2013-01-01 2014-01-01 2015-01-01 2016-01-01 2017-01-01 2018-01-01 2019-01-01 Umeå kommuns mål om antalet allvarligt skadade och dödade i vägtrafiken fram till år 2020. År Umeå kommuns trafiksäkerhetsmål är att minska antalet allvarligt skadade och omkomna med 39 % från 2007 till 2020. I dagsläget ser möjligheterna att lyckas ut att vara goda, men det finns områden som innebär utmaningar; exempelvis fotgängares och cyklisters singelolyckor. Det finns även bortfall ur statistiken, läs mer om det på sidan 5. Statistiken redovisas även relaterat till Umeå kommuns befolkning, se figur 1. Siffrorna visar att trots att befolkningen ökar* och därmed sannolikt även trafikarbetet**, så minskar antalet allvarligt skadade och omkomna stadigt. Under 2017 var antalet allvarligt skadade/dödade i förhållande till befolkningen i Umeå kommun 1,6. Det talet innebär att 1,6 av 10 000 invånare skadades allvarligt eller omkom i vägtrafiken detta år. * Se även avsnitt 1.5 Befolkningsutveckling ** Trafikarbete ett mått på trafikens belastning på vägnätet uttryckt i fordonskilometer 14

Figur 4: Antal allvarligt skadade och omkomna per 10 000 invånare i Umeå kommun (rullande kvartalsvärden) 7 6 5 4 Uppföljning 3 2 1 7 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 År 5.2 Polisrapporterade och sjukhusrapporterade dödsolyckor i Umeå kommun och Umeå stad 2014 2017 I Umeå stad har två personer omkommit i en trafikrelaterad olycka under den aktuella tidsperioden. Olyckorna är enbart polisrapporterade och anges därför inte i tabell 1 på sida 8. I Umeå kommun omkom totalt sex personer i en trafikrelaterad olycka under tidsperioden. Tabell 6: Omkomna i Umeå kommun under tidsperioden 2014 2017 Fotgängare Cyklist MC Moped Bil Annan trafikant Summa Singel 1 1 2 Fotgängare Cykel MC 1 1 Moped Bil 2 1 3 Annat Summa 2 1 1 2 6 Två personer har omkommit på grund av sjukdomsfall i vägtrafiken i Umeå stad. Dessa räknas inte som dödsolyckor i vägtrafik och redovisas därför inte i tabell 6. Tre personer har omkommit på det statliga/enskilda vägnätet i Umeå kommun på grund av sjukdomsfall. Alla olyckorna var singelolycka med bil. Dessa räknas inte med i den officiella statistiken. Ytterligare en person har omkommit i Umeå kommun av andra orsaker och räknas inte med i den officiella statistiken. 15

Bilaga 1 Olyckor Umeå stad 2017 Bilaga 1. Sjukhusrapporterade olyckor i Umeå stad 2017 Under år 2017 blev 567 personer trafikskadade i tättbebyggt område i Umeå stad. Den vanligaste olycks typen är fotgängare och cyklister i singelolyckor, dessa grupper står även för flertalet av de allvarliga skadorna i trafiken. Under året skadades 14 personer allvarligt i trafiken i Umeå stad. Under året finns en (1) polisrapporterad dödsolycka i Umeå stad och det finns inga rapporterade dödsolyckor utanför tättbebyggt område. Tabell B1-1: Olyckstyp och skadegrad 2017 Olyckstyp Antal skadade personer och skadans allvarlighet Död Allvarligt skadad ISS > 9 Måttligt skadad ISS 4 8 Lindrigt skadad ISS 1 4 S Singel (motorfordon) 1 5 M Möte (motorfordon) 3 O Omkörning (motorfordon) 2 U Upphinnande (motorfordon) 39 A Avsvängande (motorfordon) 11 K Korsande (motorfordon) 8 C Cykel motorfordon 1 4 14 F Fotgängare motorfordon 2 6 G0 Fotgängare singel 11 163 122 G1 Cykel singel 2 48 101 G2 Moped singel 2 G3 Cykel Fotgängare 2 2 G4 Cykel Cykel 2 9 G5 Cykel Moped G6 Moped Fotgängare 1 G7 Moped Moped 1 G8 Fotgängare Fotgängare 1 V Övrigt 4 Skadade personer under ett år 0 14 223 330 Under 2017 blev 720 personer trafikskadade i Umeå kommun. Av dessa blev 2,8 % allvarligt skadade. Under 2017 skadades 205 cyklister i trafiken, av dessa blev 1,5 % allvarligt skadade. Under 2017 skadades 375 fotgängare i trafiken, av dessa blev 3,7 % allvarligt skadade. 205 375 5 6 104 1,5 % allvarligt skadade 3,7 % allvarligt skadade 20 % allvarligt skadade 17 % allvarligt skadade 1 % allvarligt skadade 16

B1.1 Olyckstyp De som oftast skadas i trafiken är fotgängare och cyklister i singelolyckor. Av alla skadade i trafiken detta år var 309 (54 %) fotgängare. Av dessa skadades 96 % i singelolyckor. Under året skadades 181 cyklister, vilket är 32 % av alla skadade. Den vanligaste olyckstypen bland cyklister är singelolyckor som stod för 83 % av skadefallen. Den tredje mest olycksdrabbade trafikantgruppen var bilister och den vanligaste olyckstypen är upphinnandeolyckor som står för 56,5 % av alla olyckor med motorfordon inblandat. Tabell B1-2: Olyckstyp (i bil ingår även lastbil och buss) Fotgängare Cyklist MC Moped Bil Annan trafikant Summa Bilaga 1 Olyckor Umeå stad 2017 Singel 296 151 2 6 1 Fotgängare 1 1 Cykel 4 11 1 MC 1 Moped 1 Bil 8 19 62 2 Annat Summa 309 181 0 4 69 4 567 Tabell B1-3: Typer av bilolyckor Olyckstyp Antal Upphinnande 39 Korsande 8 Singel 6 Avsvängande 11 Möte/omkörning 5 Annat Summa 69 B1.2 Ålder- och könsfördelning Flest fotgängarolyckor sker i äldre åldrar (50 69 år) och kvinnorna är överrepresenterade, 70 % av de som skadas är kvinnor. Åldersgruppen 20 29 år står för 26 % av de som skadats i cykelolyckor. Flest cykelolyckor sker i unga åldrar och är lika fördelat mellan könen (91 kvinnor och 90 män). 17

Bilaga 2 Cykel singelolyckor Bilaga 2. Cykel Singelolyckor 18

Bilaga 3. Fotgängare Singelolyckor Bilaga 3 Fotgängare singelolyckor 19

Bilaga 4 Upphinnandeolyckor Bilaga 4. Upphinnandeolyckor 20

Bilaga 5 Tättbebyggt område Bilaga 5. Kartor över tättbebyggt område Umeå och Sävar 21

vä Klö Solvägen Bilaga 5 Tättbebyggt område 649 Mot Bullmark väg 649 Upplagsv Jättklövshällorna Kesen Mot Umeå väg E 4 600 m Viol 646 Håkaforsen Gabrielsmyran Sävar Sågverk Fotbollsplaner Häll Kottv Risvägen Väster- Sport- Stubbv ver gen Förrådsvägen hagsv skogen vägen Kottv Ljungv Krutbrånet Tväråmarksvägen Skogsv Granst Timotejv Granst Tallst Bullmarksvägen Hällvägen Åkervägen Tallst Fågelst Träindustri Vattenverk Aspv Fågelst Lövstigen Lövst Ängsv Aspvägen Örnst Örnst Ängsv Furuv Furuv Blom Alstigen Rönn Åkervägen Björkstigen Generalsvägen Kungsvägen Tennisbanor Kyrk vägen gen sti stervägen Lärkstigen Kaptensvägen Träindustri Fotbollsplan Forsells väg Kyrkidan Bruket Honnörsgr Grens v Prästg.allén Vårdcentral Strandvägen Älvsbackav Gångbro Forskningsinstitut Herrgårdsallen Badhus Skola Sågforsv Ringv Ringv Älvängsv Parkv Backv Majorsvägen Bryggv Drottningvägen Fotbollsplan Vinterbacken Majorsvägen Nämn Smeds E4 vägen Granvägen Tolvmansv Slöjdvägen demansv Länsm.v Hagv väg Hälle- Rosenius en lovs väg Sävarån Såg- forsen Kraftverk Såg Namnhällan Johannisforsv Planet vägen Jullovsvägen vägen Terminsvägen Sörbysv Rymdv Fällmans väg Briggv Fregattv Sävar Termins Rymdvägen Ferie Examensv Påsklovsv 652 695 Palmbrånet vägen Brumorarna Rastplats Ferievägen gsv gsber Sko (Skonertv) bergs vägen Till Skellefteå Mot Skellefteå väg E 4 Ivarsbodavägen Mot Norrfjärden väg 652 Tättbebyggt område Karta över tättbebyggt område Beslut TN1129/2011, LTF 2480-2012-268 Umeå kommun Gator och Parker Datum 2011-10-13 Sävar 4 22

Besök: Stadshuset, Skolgatan 31A Postadress: 901 80 Umeå 090 16 10 00 umea.kommun@umea.se www.umea.se/kommun