Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013
Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra om genomförandet av detaljplanen kommer att ge upphov till betydande miljöpåverkan och därför kräver en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Utöver detta tar behovsbedömningen upp miljöfrågor som bör beaktas i den fortsatta planprocessen. Ansvarig för behovsbedömningen har varit Anders Forsberg, miljöenheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Tumba 2012-05-02 Reviderad 2013-05-21 2
Inledning Den 21 juli 2004 kompletterades PBL beträffande kraven på konsekvensbedömningar. Vid upprättande av en detaljplan ska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning i 6 kap. 11-18 och 22 miljöbalken tillämpas om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt PBL 5:18. Bedömning av detaljplanens behov av miljöbedömning har kommit att kallas behovsbedömning. Som stöd för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan utgår nedanstående bedömningen från kriterierna i bilaga 2 och 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Beskrivning av planområdet Planförslaget innebär att radhusområdet vid Rågången kompletteras med ytterligare enbostadshus på tre platser. Radhusområdet omges av skogsklädda bergshöjder (kullar). Det är en del av marken på och i anslutning dessa kullar som föreslås bebyggas med hus. Kullarna hyser en trevlig bostadsnära natur med vissa naturvärden. Arter som ek, hassel och äldre tallar och aspar förekommer (Ahlgren, 2012). På kullarna går berget (gnejs) bitvis i dagen där det inte täcks av morän. I de lägre partierna, där den nuvarande bebyggelse finns, är den naturliga jordarten huvudsakligen postglacial grovsilt. I den nordöstra delen, längs Rågångens nordsydliga sträckning, finns ett område med glacial lera. Glacial lera kan ibland vara komplicerat att bebygga. Söder om radhusområdet övergår den småkuperade terrängen så småningom i ett öppet jordbrukslandskap som är av riksintresse för kulturmiljövården. Norr om radhusområdet är topografin också flackare och har tidigare varit ett jordbrukslandskap. Sedan början av 1970-talet är området bebyggt med flerbostadshus i 6-7 våningar. Planområdet avvattnas österut mot Albysjön. Albysjön ingår i skyddsområdet (primär skyddszon) för Östra Mälarens vattentäkter, vilket även innefattar skyddszoner på land. Planområdet ligger inom den sekundära skyddszonen för Östra Mälarens vattentäkter. Albysjön är klassad av Vattenmyndigheten till god ekologisk status och god kemisk status. Vattenmyndigheten bedömer att det inte finns risk för att miljökvalitetsnormerna (god status) för Albysjön inte ska klaras år 2015. En busshållsplats finns vid Hågelbyleden, cirka 200 m gångväg från Rågångens vändplan. Ett flertal busslinjer trafikerar hållplatsen söderut mot Tumba station och norrut mot bl. a. Alby T-banestation, norra Botkyrka och vidare in mot Stockholm stad. Avståndet att gå eller cykla till Alby T-banestation är drygt 1200 m. Söder om radhusområdet vid Rågången ansluter ett jordbrukslandskap som är en del av Bornsjöns riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset motiveras bl. a. enligt 3
följande: Herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och sjön Aspen, som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och till lands, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. Påverkan Planens påverkan på omgivningen Planområdets dagvatten avvattnas idag via ledningar till Albysjön. Om detaljplanen realiseras kommer den hårdgjorda trafikerade ytan att öka något och därmed även mängden förorenat dagvatten till dagvattensystemet. Om förorenat dagvatten inte renas innan det släpps vidare till dagvattensystemet kan det att påverka Albysjön negativt. Detaljplanen innebär dock att en relativt liten yta kommer att hårdgöras varför effekterna skulle bli mycket små. Lokalt omhändertagande av dagvattnet utreds inom ramen för detaljplanearbetet i syfte att rena dagvattnet på lämpligt sätt. Planområdet ligger inom sekundär zon för Östra Mälarens vattentäkter. För att skydda vattenkvaliteten i dessa vattentäkter ställs det krav i skyddsföreskrifterna på att nya dagvattenutsläpp inom skyddszonen ska renas. I Alby, 600-700 m NV om planområdet, har kommunen en station där man mäter luftkvalitet. Mätningarna visar att under vissa år överskrids miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid, framför allt under riktigt kalla vinterdagar med inga eller svaga vindar. En utbyggnad enligt planförslaget kommer att ge en ökning av fordonsrörelserna i området förbi Alby upp mot E4/E20 och därmed ökade utsläpp av kvävedioxider. Denna ökning bedöms dock som marginell i förhållande till den totala mängden fordonsrörelser på Hågelbyleden och E4/E20. Planområdet ligger i ett område där det enligt kommunens lokalklimatutredning (BERGAB, 1988) är olämpligt att använda braskaminer på grund av dåliga ventilationsförhållanden. En naturinventering har gjorts i planområdet (Översiktlig naturinventering Rågången, Ahlgren 2012). Planområdet ligger strax norr om en av Stockholms gröna kilar som utgör viktiga samband i Stockholmsområdets grönstruktur. De delar av planområdet som föreslås att bebyggas bedöms främst vara av värde för de närboende och innehåller inga höga naturvärden. En äldre ek, ett hasselbestånd, några gamla tallar och gamla aspar tillhör det som bör bevaras vid en exploatering. I rapporten graderas de tre föreslagna platserna för ny bebyggelse efter sina naturvärden. Mest värdefullt bedöms område 2 (se bifogad karta) ha på grund av sin funktion som grönt samband mellan den gröna kilen söder om planområdet och norrut in i Albys lokala grönstruktur. Område 3 bedöms ha näst högst naturvärde, bl. a. på grund av sitt hasselbestånd. Område 1 bedöms det område som har lägst naturvärde, men skulle man exploatera hela denna kulle medför det ett avbrott i det gröna sambandet från den gröna kilen och in mot Albys lokala grönstruktur. Omgivningens påverkan på planen 4
Resultat från mätningar av luftkvaliteten i kommunens mätstation, 600-700 m NV om planområdet, visar att miljökvalitetsnormen (MKN) för partiklar (PM10) klaras med god marginal. Däremot överskrids MKN för kvävedioxid under vissa år, framför allt vid kalla, stagnanta väderförhållanden. Under 2011 överskreds MKN för kvävedioxider (dygnmedelvärdet) på platsen. Platsen där luftmätningen sker är betydligt mer exponerad för luftföroreningar än vad planområdet är. Strax norr om mätplatsen går nämligen E4/E20. Att planområdet vid Rågången har betydligt bättre luft än mätområdet bekräftas av beräkning gjorda av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund (2012). Enligt denna kartläggningen klaras MKN för både partiklar och kvävedioxid med god marginal inom planområdet. Enligt kommunens bullerkartläggning (Ingemansson Technology, 2006) klaras riktvärdet för ekvivalent ljudnivå från vägtrafik på samtliga tomter inom planområdet. Däremot överskrids riktvärdet för maximal ljudnivå från vägtrafik på uteplats (70 dba) på de tomter som ligger intill Rågången. Detta riktvärde kan klaras om uteplatserna skärmas eller förläggs husens baksidor, sett från vägen. Det finns också en praxis (Boverket, 2004) som kan åberopas i fall som detta där det ekvivalenta riktvärdet klaras men där riktvärdet för den maximala ljudnivån överskrids. Enligt denna praxis får riktvärdet för den maximala ljudnivån överskridas högst 5 ggr/timme. I detta fall bedöms antalet överskridanden under maxtimmen bli färre, även om uteplatserna inte bullerskyddas. Inom planområdet är huvuddelen mark som innebär normalrisk för markradon och en liten del som innebär lågrisk för markradon. Planen Planområdet ligger inom ett område som i Översiktsplanen för Botkyrka kommun anges som pågående markanvändning, vilket även inbegriper mindre förtätningar och enskilda etableringar. Gällande detaljplan är stadsplan för del av Alby, Alby XIV är från 1972. I planområdet finns kommunalt vatten och avlopp samt fjärrvärme framdraget. Sammanfattande bedömning Sammantaget bedöms detaljplanen inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Planområdet är redan bebyggt med bostäder och den förslagna utbyggnaden bedöms inte innebära någon omfattande miljöpåverkan. De miljöfrågor som är viktiga att lösa i planprocessen är dagvatten, buller, naturhänsyn och eventuella utsläpp från lokala braskaminer. En dagvattenutredning pågår bl. a. för att utreda hur dagvattnet ska renas lokalt innan det släpps vidare till dagvattensystemet. Planförslagets påverkan på Albysjöns vattenkvalitet bedöms bli marginell. Om uteplatser anläggs oskärmade mot Rågången överskrids riktvärdet för den maximala ljudnivån (70 dba) enligt kommunens översiktliga bullerkartläggning (Ingemansson Technology, 2006). En möjlighet är att anlägga skärmade uteplatser för husen vid Rågången så att riktvärdet för buller vid uteplats klaras. Det finns också en 5
praxis (Boverket, 2004) som kan åberopas i fall som detta där det ekvivalenta riktvärdet klaras men där riktvärdet för den maximala ljudnivån överskrids. Enligt denna praxis får riktvärdet för den maximala ljudnivån överskridas högst 5 ggr/timme. I detta fall bedöms antalet överskridanden under maxtimmen bli färre, även om uteplatserna inte bullerskyddas. Inga höga naturvärden bedöms gå förlorade om planförslaget förverkligas. Med utgångspunkt från utförd naturinventering (Ahlgren, 2012) bör så stora hänsyn som möjligt tas för att bevara naturvärden och rekreationsvärden för de boende i området. Det gröna sambandet mellan den gröna kilen söder om planområdet och Albys lokala grönstruktur bör inte byggas igen helt. Eftersom ventilationsförhållandena är dåliga i området är det olämpligt att använda braskamin i planområdet enligt kommunens lokalklimatsutredning (BERGAB, 1988). Området är anslutet till fjärrvärme vilket innebär eldning i braskamin troligen sker i begränsad omfattning (s.k. trivseleldning). En planbestämmelse som förbjuder nya braskaminer inom planområdet bör dock övervägas. Anders Forsberg Miljöutredare Referenslista Ahlgren, Britta, 2012. Översiktlig naturinventering Rågången. Miljöenheten, Botkyrka kommun. BERGAB klimatundersökningar, 1988. Lokalklimatet i norra Botkyrka med hänsyn till energihushållning och ventilation. Stadsbyggnadskontoret, Botkyrka kommun. Boverket, 2004. Tillämpning av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder. Redovisning av ett regeringsuppdrag. s. 28-29 Ingemansson Technology AB, 2006. Bullerkartläggning av Botkyrka kommun. Fördjupad kartläggning. Rapport 2006:1 Miljöförvaltningen, Botkyrka kommun. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, 2012. Kartläggning av kvävedioxidoch partikelhalter i Stockholms och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandvikens kommun. Rapport LVF 2011:19. SLB-analys februari 2012. http://www.slb.nu/lvf VISS VattenInformationsSystem Sverige. http://www.viss.lst.se. Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna i Sverige. 6