Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005
KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Ur Läroplanen Lpo 94) I Simrishamns kommun ska barn och elevers behov vara utgångspunkt för allt arbete i verksamheterna (Skolplan för Simrishamns kommun) Skolans mål Alla våra elever ska uppleva att: Så här har vi arbetat Vi har vid samlingar, planeringar och samtalsgrupper aktivt arbetat med Den Lyssnande Kulturen enligt Lars Rokkjaers modell. De duger. De är en viktig del av en helhet. De kan uttrycka sina behov och att behoven respekteras. De kan förstå och respektera andras Stor vikt har lagts vid att ge varje elev tid att uttrycka sina tankar känslor och behov och att reflektera över hur de egna behoven påverkar omgivningens behov och hur omgivningens behov påverkar individen samt att få eleverna att formulera konsekvenser av det de upptäckt genom att uttrycka sig och reflektera. Så här hittade vi resultat Utvärdering har skett via kontinuerliga samtal under med elever och föräldrar. Veckovis har eleverna gjort skriftlig utvärdering. Klasslärare har sammanställt utvärderingen, haft samtal med enskilda elever, för att förstå deras sätt att tänka vid uppkomna frågeställningar, utifrån elevens utvärdering. Eleverna har efter varje arbetsvecka tagit ställning till i vilken grad de känner sig tillfredsställda med: Innehållet i veckans arbete Sin egen arbetsinsats Sitt inflytande över skolarbetet Hur mycket dels skolkompisar, dels vuxna brytt sig om deras tankar och känslor Hur mycket de brytt sig om dels skolkompisars dels vuxnas tankar och känslor.
Resultat Elevernas utvärdering visar, visserligen med lite skillnad mellan enskilda elever, att de genomgående markerat och skrivit att de varit nöjda med sin egen insats likaså upplevt att de fått arbeta på det sätt de önskat eller uttryckt. Eleverna har så gott som genomgående markerat att de har upplevelsen av att skolkompisarna och de vuxna bryr sig lagom mycket om deras tankar och känslor och att de själva bryr sig lagom mycket om skolkompisarnas och de vuxnas känslor och tankar. Bedömning av måluppfyllelse God måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling Fortsätta att utveckla Den Lyssnande Kulturen för att stärka och utveckla respekten och förståelsen för olikheter.
KVALITETSREDOVISNING ELEVINFLYTANDE Grundsärskolan Gärsnäs De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande å utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (1 kap. 2..). (Ur Läroplanen Lpo 94) I Simrishamns kommun ska barn- och elevinflytande utvecklas till att omfatta alla delar i den vardagliga verksamheten.... För verksamheten innebär detta att: Organisera arbetet så att alla elever allt efter mognad har ett direkt inflytande över sitt lärande. (Ur Skolplan för Simrishamns kommun) Skolans mål Så här har vi arbetat Alla elever ska uppleva att deras tankar och känslor tas på allvar och att de, genom att kommunicera sina tankar och känslor, har ett reellt inflytande över sin skolgång. Vi har vid samlingar, planeringar och samtalsgrupper aktivt arbetat med Den Lyssnande Kulturen enligt Lars Rokkjaers modell. Alla elever har fått en grundkurs i mötesteknik och om demokratins grunder. Vi har varje vecka haft tid avsatt till klassråd. Klassråd har vi haft då elev eller vuxen väckt en fråga som behövt diskuteras med alla i klassen och där beslut som gäller framgent fattas eller förändras. Diskussioner och beslut från klassråd har protokollförts. Så här hittade vi resultat Varje vecka har vi använt oss av planeringsbokens utvärderingsprotokoll. Personalen som arbetar med eleverna har haft kontinuerliga och täta samtal med eleverna och med varandra för att tillsammans se resultaten.
Resultat Genomgående visade utvärderingen med små enskilda variationer att deras tankar och känslor, både positiva och negativa tas på allvar samt att de upplever att de har ett reellt inflytande på sin skolgång. Tyvärr har klassen inte haft någon representant i skolans elevråd. Trots att vi vuxna har försökt påverka eleverna har ingen av dem velat vara representant och motiveringen har varit att de inte vill missa sitt skolarbete under elevrådstiden. Elevrådstiden har inte gått att ändra. Bedömning av måluppfyllelse God måluppfyllelse vad gäller klassens arbete men dålig måluppfyllelse vad gäller klassens representation i demokratiska processer utanför den egna klassen. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med demokratifrågor och utvärdering. Försöka påverka eleverna så att de deltar i skolans elevråd.
KVALITETSREDOVISNING SAMVERKAN I BARNS OCH ELEVERS UTVECKLING Grundsärskolan Gärsnäs I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2 ). Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. (Ur Läroplanen Lpo 94) I Simrishamns kommun ska verksamheterna organiseras så att barnomsorg och olika skolor och skolformer samverkar i barns och elevers utveckling (Ur Skolplan för Simrishamns kommun.) Skolans mål Vi ska ha en helhetssyn på eleverna. Vi ska ha en god kommunikation med de olika parterna i elevernas nätverk. (T ex anhöriga, socialförvaltning habilitering Så här har vi arbetat Vi har haft regelbundna utvecklingssamtal och andra samtal med eleverna och elevernas föräldrar. Vi har informerat alla elevers föräldrar om habiliteringens verksamhet och att vi gärna deltar i möten med habiliteringen i de fall sådana förekommer. Vi har deltagit i möten med t ex habilitering, fritidsverksamhet och/eller socialförvaltning i de fall sådana möten förekommit och vi blivit inbjudna. Vi har informerat alla elevers föräldrar om habiliteringens verksamhet och att vi gärna deltar i möten med habiliteringen i de fall sådana förekommer. Vi har haft regelbundna samtal, med ömsesidig kollegial handledning i den personalgrupp som arbetar med eleverna. Så här hittade vi resultaten Vi hittade resultaten genom samtal dels med föräldrar/vårdnadshavare och dels inom personalgruppen.
Resultat Resultaten varierar beroende av vilken elev, vilka föräldrar/vårdnadshavare och vilka kontakter det gäller. För vissa elever som har kontakt med habiliteringen är vår upplevelse att den kunskap vi har om hur eleven fungerar i skolan inte alltid, från habiliteringens sida, efterfrågas eller tas tillvara. Vi har, i vissa fall, en önskan om större delaktighet och ett större informationsutbyte. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen varierar från ganska god till mycket god. (Se Resultat. ) Åtgärder för utveckling Vi behöver bli ännu tydligare vad gäller att klargöra värdet av ett brett erfarenhetsutbyte mellan de olika parterna i elevens nätverk.
KVALITETSREDOVISNING FÖR TRÄNINGSSKOLAN OMRÅDEN: UTVECKLING OCH LÄRANDE - kommunikation - verklighetsuppfattning - motorik - vardagsaktiviteter - estetisk verksamhet NORMER OCH VÄRDEN Barns och elevers lärande och mognad skall vara utgångspunkt för utveckling av arbetssätt och arbetsorganisation. (Skolplan i Simrishamns kommun 2004-2008)
KVALITETSREDOVISNING Kommunikation Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler. Skolans mål Alla elever vill kommunicera Alla elever har adekvata verktyg för kommunikation. Människor i elevernas närhet har adekvata verktyg för kommunikation med eleverna. Så här har vi arbetat Vi har varit lyhörda för elevernas olika kommunikationssätt. Vi har gett tid, väntat in, tagit ögonkontakt och kroppskontakt samt visat positivt intresse. Vi har använt alternativa kommunikationsformer så som kroppsspråk, tecken och bilder tillsammans med det talade språket. Vi har använt datorn som hjälpmedel. Vi har använt digitala bilder i det dagliga arbetet. Vi har erbjudit eleverna en trygg, öppen och tillåtande miljö. Så här hittade vi resultat Metod för resultatinsamling: Genom dagliga observationer. Genom samtal med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Regelbundna samtal med talpedagog. Vi har i år inte gjort videoinspelning av olika moment inom kommunikation. Vem sammanställer: Respektive lärare skriver in detta i elevernas individuella målprogram (IUP).
Resultat Föräldrar kommenterar att de upplever en utveckling hos sina barn. Barnen vill kommunicera mer. Eleverna tar kontakt med lärare och varandra och vill berätta. Eleverna ställer oftare frågor och vill veta, vill ha svar. Tidigare kunde eleverna mer prata på utan tydlig önskan att få svar. Bedömning av måluppfyllelse Vi upplever att vi nått målen. Men när det gäller målet att alla i elevens närhet har adekvata verktyg för kommunikation så stämmer det så till vida att vi som arbetar nära barnet har det, men inte ALLLA människor som eleven kommer i kontakt med dagligen. Eleverna använder bilder och ljudupptagningar för att bättre kunna berätta för sina föräldrar om vad som händer på skolan. Eleverna kommunicerar på olika sätt. Eleverna kommunicerar med många människor i sin närhet. T.ex. taxichaufför, nya assistenter och liknande. Åtgärder för utveckling Formulera ett nytt mål: Här råder en kommunikativ miljö. Formulera om arbetssätt: Lägga till att ge tid, vänta in, ta ögonkontakt och kroppskontakt samt att visa ett positivt intresse.
KVALITETSREDOVISNING Verklighetsuppfattning Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att hantera tid, rum, kvalitet, kvantitet och orsakssammanhang i sin omvärld. (Lpo 94) Skolans mål Alla elever har rums- och tidsuppfattning. Alla elever förstår kvalitets- och kvantitetsbegreppen. Alla elever förstår orsakssammanhang Så här har vi arbetat Undervisningen har skett i konkreta situationer där eleverna har använt alla sina sinnen. T.ex. på väg till matsalen eller vid av och påklädning. Vi har skapat rutiner kring skoldagen och arbetsmomenten. Elevernas olika aktiviteter har föregåtts av schema, text, bild eller sak som signalerat vad som ska ske. Olika aktiviteter har skett i olika fysiska miljöer. Aktiviteterna har anpassats efter varje elevs behov och förutsättningar. Så här hittade vi resultat Metod för resultatinsamling: Genom dagliga observationer. Genom samtal med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Vem sammanställer: Respektive lärare skriver in detta i elevernas individuella målprogram (IUP).
Resultat Alla elever hittar på skolan Alla elever hittar det de behöver på skolan Flera elever känner inte när det är dags att t.ex. äta lunch Eleverna har favoritleksaker eftersom leksakerna gör det eleven tycker om som att pipa, prassla och liknande. Eleverna vet om att vissa saker kan vara varma (t.ex. maten). Eleverna har också favoritmaträtter. Eleverna förstår tryckkontakter. (På/av för ljus, ljud etc.). Bedömning av måluppfyllelse Alla elever har rums- och tidsuppfattning. - Ja, men det är svårare med tidsuppfattningen för alla eleverna. Många har nästan ingen tidsuppfattning alls. Alla elever förstår kvalitets- och kvantitetsbegreppen. - Ja, alla elever har någon uppfattning om kvalitet och kvantitet. Alla elever förstår orsakssammanhang - Ja, alla elever har en uppfattning om orsak och verkan i någon form. Åtgärder för utveckling Ingen åtgärd för närvarande
KVALITETSREDOVISNING Motorik Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att lära känna sin kropp och dess rörelseförmåga och att vara nyfiken och att ta initiativ. (Lpo 94) Skolans mål Eleverna behärskar olika hjälpmedel för att kunna öka sin rörelseförmåga. Eleverna har en god kroppsmedvetenhet. Eleverna tycker att det är roligt och lustfyllt att röra sig Eleverna kan behärska sina rörelser. Så här har vi arbetat Vi har tagit fram adekvata hjälpmedel till eleverna i samråd med föräldrar och habilitering. För att öka elevernas kroppsmedvetenhet har vi på ett lustfyllt sätt använt bl.a. sång, rörelselekar, rytm och dans i det dagliga arbetet. Massage i form av taktil stimulering har använts för ökad kroppsuppfattning och avslappning. Vi har stimulerat eleverna till ökad fysisk aktivitet. Samtliga elever har erbjudits bad en gång i veckan. Vi har skapat rutiner kring de motoriska aktiviteterna. Så här finner vi resultat Metod för resultatinsamling: Genom dagliga observationer. Genom samtal med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Regelbundna samtal med idrottslärare och sjukgymnast. Videoupptagningar. Vem sammanställer: Respektive lärare skriver in detta i elevernas individuella målprogram (IUP).
Resultat Ange de resultat ni anser er ha funnit. Bedömning av måluppfyllelse Värdering av resultaten Bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för utveckling Vad bör ändras till nästa år? Mål? Arbetssätt? Sätt att hitta resultat?
KVALITETSREDOVISNING Vardagsaktiviteter Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att använda färdigheter och känna till regler som gör det lättare att fungera i vardagslivet (Lpo 94). Skolans mål Eleverna medverkar aktivt i sin vardag. Eleverna påverkar aktivt sin vardag. Eleverna utvecklar kunskaper om människan, miljön och samhället efter sin förmåga. Så här har vi arbetat Vi har gett eleven metoder och tid att i vardagsaktiviteterna utföra så mycket som möjligt själva. Vi har mött eleverna positivt och vi har varit uppmärksamma på deras egna initiativ. Vi har arbetat med olika teman och utforskat vår närmiljö. Från år 4 har eleverna haft hemkunskap en gång i veckan, där många vardagsaktiviteter har tränats. Vi har skapat tydliga rutiner kring alla vardagsaktiviteter. Metod för resultatinsamling: Så här finner vi resultat Genom dagliga observationer. Genom samtal med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Genom samtal med kollegor och hemkunskapslärare. Användning av videoinspelat material som underlag för diskussion och utvecklingssamtal. Vem sammanställer: Respektive lärare skriver in detta i elevernas individuella målprogram (IUP).
Resultat Många elever tar egna initiativ. Många gör själv. De tittar på schemat för att se vad ska vi göra nu?. Eleverna visar tydligt när de INTE vill. T.ex. kan elever byta bild på schemat eller på annat sätt visa vad de vill göra istället. De flesta eleverna vet att det är i affärer man handlar mat och saker. Eleverna vet vad fiket innebär. Vissa elever har under året fått ett utökat ordförråd (kring dessa frågor). Bedömning av måluppfyllelse Eleverna medverkar aktivt i sin vardag. Eleverna påverkar aktivt sin vardag. - Ja, vi har nått målen. Men vi arbetar på att ständigt utveckla elevernas medverkan i, och påverkan på, sin vardag. Eleverna utvecklar kunskaper om människan, miljön och samhället efter sin förmåga. - Ja, efter sin förmåga och potential. Åtgärder för utveckling Inga åtgärder för närvarande
KVALITETSREDOVISNING Estetisk verksamhet Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att använda olika uttrycksmedel i upplevelser och för kreativt skapande (Lpo 94). Skolans mål Eleverna upplever skapandets glädje. Eleverna hittar olika uttrycksformer i sitt egna skapande. Eleverna tar del av kultur och konst i samhället. Så här har vi arbetat Vi har använt musik/rytm och lek/drama i det vardagliga arbetet. Eleverna har fått upplevelser för alla sinnen. Eleverna har fått möjlighet att gå på bl.a. bio, teater, konstutställningar och musikevenemang. Vi har haft gemensamma sångstunder en gång i veckan. Vi har haft föreställningar för föräldrar och anhöriga. Vi har arbetat med färg och form. Elever har ingått i textil- och träslöjdsgrupper efter förmåga. Så här hittade vi resultat Metod för resultatinsamling: Genom dagliga observationer. Genom diskussioner med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Vem sammanställer: Respektive lärare skriver in detta i elevernas individuella målprogram (IUP).
Resultat Ange de resultat ni anser er ha funnit. Bedömning av måluppfyllelse Värdering av resultaten Bedömning av måluppfyllelse Åtgärder för utveckling Vad bör ändras till nästa år? Mål? Arbetssätt? Sätt att hitta resultat?
KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Personalen skapar kommunikationsmönster som bygger på respekt för att alla människor uppfattar världen på sitt eget subjektiva sätt. Med hjälp av denna kommunikation ökar barnets/elevens medvetenhet om sig själv och andra (Skolplan i Simrishamns kommun 2004 2008). Skolans mål Eleverna accepterar och respekterar varandras olikheter. Så här har vi arbetat Vi har samtalat med eleverna om vikten av att acceptera och respektera varandras olikheter samt vad det innebär. Vi har också ingripit direkt och försökt att ta upp saker när de inträffar. Personalen har uppträtt som förebilder. Vi har visat konkret. Vi har använt sociala berättelser Vi har arbetat med social träning i grupp. Vi har, vid speciella tillfällen, väntat med att ingripa och låtit eleverna försöka lösa konflikter själva. Så här hittade vi resultat Metod för resultatinsamling: Genom dagliga observationer. Genom diskussioner med föräldrar vid utvecklingssamtal minst en gång per termin. Vem sammanställer: Respektive lärare skriver in detta i elevernas individuella målprogram (IUP).
Resultat Eleverna är glada för varandra och hjälper varandra. Bedömning av måluppfyllelse Vi anser att vi nått målen. De är vänliga och snälla mot varandra. Åtgärder för utveckling Inga åtgärder behövs för närvarande
Gladsax Resursskola
Gladsax Resursskola
Gladsax Resursskola
Gladsax Resursskola
Gladsax Resursskola