Manuskriptet Manuskript (lat. handskrift) eller manus kallades ursprungligen det textunderlag som författaren lämnade till sätteriet. Idag skriver författaren ofta själv in sin text på diskett eller annat datamedium och kan senare också själv bearbeta den. Utkast till texter kan också komma till genom att de talas in på t.ex. magnetband som sedan avlyssnas för inskrivning på diskett. Det kan också finnas texter som tidigare lagrats på diskett och som nu ska ingå som delar i ett nytt manus en rätt vanlig situation. Med manus avses idag oftast texten när den har skrivits in på diskett. Stadierna dessförinnan kallas därför i denna bok manusunderlag. Med andra ord: Termen manus har inte längre exakt fixerbara gränser som tidigare. Inte alla tankar och idéer dyker upp just när modern teknisk utrustning finns tillgänglig. Många manus kommer även framgent att påbörjas som handskrivna notiser eller mer utvecklade tankegångar som antecknas. Ett manus kan därför också bestå av handskrivna textutkast. Även befintliga utskrifter från skrivare eller kopior från kopiator kan utgöra delar av ett grundmanus. I många fall växer ett manus fram genom en kombination av underlag i några av de nämnda formerna. Författaren Författaren har kanske inte alltid möjlighet att själv skriva in sina underlag på diskett. Likväl måste författaren ta sig tid att detaljgranska alla manusunderlag innan de lämnas till någon annan person för inskrivning. Skriver du som författare själv in dina manusunderlag på diskett, läs då även igenom vad textinskrivaren helst bör veta på sidan 45. Är någon översättare inblandad i framtagningen av dokumentet, så försök sätta dig in i hans/hennes roll och arbetssätt. Om ditt dokument ska genomläsas och rättas av fackgranskare eller annan remissinstans, bör du ta del av inledningstexten till kapitlet om korrektur på sidan 71. 39 04 Manus 39
Översättaren Översättaren övertar oftast rollen som textinskrivare och bör i denna roll ha många av inskrivarens detaljkunskaper. För övrigt är det en fördel om översättaren också känner till de krav som ställs på författaren. Inskrivaren Inskrivaren, den person som skriver in texten på diskett eller annat datamedium, bör få manusunderlagen med bästa möjliga förutsättningar för sitt arbete. Hon eller han måste också ha vissa detaljkunskaper som inte direkt är nödvändiga för författaren. Rekommendationer till inskrivaren, se sidan 45. Originalaren Originalaren den person som bryter om dokument skriver vanligen inte själv in större textmängder. Originalaren bör dock ha gedigna kunskaper inom ett antal områden som denna bok handlar om. Dessa kunskaper omfattar självklart hantering, korrigering och professionell presentation av texten för läsaren. Detta kapitel har därför betydelse för alla som med typografiska medel försöker göra författarens budskap mer lättillgängligt för läsaren. Vad författaren bör veta Enkelsidiga, numrerade papper När du lämnar dina underlag till inskrivning, se till att materialet är komplett och lättläst. Alla underlag (handskrivna texter, utskrifter från skrivare eller kopior från kopiator) ska helst vara enkelsidiga och numrerade. Tillägg i manuset Markera noggrant var i ditt manus tillägget ska placeras. Beroende på tilläggets omfattning skrivs texten i marginalen eller på en bit papper som tejpas fast i kanten av det aktuella manusbladet. Större tillägg inhäftas som separata blad, t.ex. som 12 B. Skrivanvisningar Skrivanvisningar Speciella skrivanvisningar förmedlar dina intentioner och önskemål till textinskrivaren. Beträffande dessa anvisningar, se vidare under rubriken Markeringar i manuset på motstående sida. Gör ett rubrikschema För att underlätta textens strukturering arbetar man vanligen efter ett rubrikschema. De flesta typer av dokument bortsett kanske från ren skönlitteratur har fler än bara en rubrikstorlek. Rubrikmarkeringar i manusunderlag 40 04 Manus 40
Markera olika rubriknivåer med en siffra bredvid rubriken. En etta markerar rubrikstorlek 1, en tvåa står för storlek 2 etc. Gör du detta för hand, använd helst inringade siffror eftersom risken för förväxlingar och misstolkningar då är minimal. Begränsa antalet rubriknivåer Arbeta med så få rubriknivåer som möjligt. Tre, maximalt fyra nivåer är acceptabelt. Ju fler olika rubriker, desto mindre blir de optiska skillnaderna mellan dem för läsaren. Undersök istället om inte dokumentets struktur möjligen kan förenklas/förbättras. Hur rubrikerna exakt ska se ut i det slutgiltiga dokumentet behöver du inte ta ställning till när du markerar dem i manuset. Väsentligt är att rubrikernas inbördes rangordning klart framgår. Anvisningar till medarbetare Ska du lämna en kommentar eller anvisning till någon som efter dig bearbetar ditt manus inskrivare, korrekturläsare, språk- eller faktagranskare bör du markera tydligt att det rör sig om en personlig kommentar som inte hör till själva manuset. Placera din kommentar eller anvisning i marginalen och ange vem den riktar sig till. Måste du ge en anvisning inne i texten, ska du ovillkorligen sätta din kommentar inom hakparenteser [ ] och inleda med att ange vem du riktar dig till. Markeringar i manuset Vid sidan av ett korrekt och stringent språk är textens struktur viktig för läsaren. När dina manusunderlag lämnas för inskrivning ska de vara försedda med klara markeringar som anger hur enstaka detaljer i dokumentets struktur ska hanteras. Beroende på typ av text eller dokument kan avvikelser från följande rekommendationer bli aktuella i vissa sammanhang. Är du osäker på hur du lämpligast bör markera, be någon som kan det om hjälp. Många av de tecken som används vid markering i manuset är vedertagna korrekturtecken. Nytt kapitel Nytt kapitel (avsnitt) inleds i vanliga fall med rubrik. Denna kan i rubrikschemat exempelvis motsvara nivå 1 och markeras därför, som nämnts, med en om möjligt inringad etta (1). Om kapitlen inte inleds med rubrik utan direkt med slättext, skriver du helt enkelt [Nytt kapitel]. Nytt stycke (ny rad) markeras såhär. Nytt stycke Nytt stycke (ny rad) ska markeras tydligt i manusunderlagen. Du använder självklart det vedertagna tecknet för nytt stycke som finns bland korrekturtecknen på sidan 75. 41 04 Manus 41
Framhävningar i texten Ord eller meningar som ska framhävas markeras med enkel understrykning. Hur framhävningen görs i det slutgiltiga, typograferade dokumentet tar man ställning till senare när texten typograferas. I viss litteratur kan två framhävningssätt förekomma, en vanlig och en något mer betonad för att ersätta onödigt många små rubriker (se denna bok). De båda framhävningssätten markeras olika så att de tydligt skiljer sig från varandra. Se även sidan 109. Bildtexter Bildtexter ska tydligt markeras som sådana. Hur inskrivaren sedan förfar med bildtexterna rent generellt kan vara olika. Bildtexterna kan sammanställas i slutet av varje kapitel eller i ett separat manus efter hela brödtexten. Varje bildtext (och bild) bör åtminstone i manuset numreras eller få en individuell beteckning. Bakgrunden till denna rekommendation är att man i regel inte vet exakt var bilderna kommer att hamna i den ombrutna trycksaken (detta gäller även fotnoter och tabeller). Framhävningar i texten. I detta exempel används två framhävningssätt: det ena markeras med ett rakt streck under framhävningen, det andra med en våglinje. Fotnoter I manuset måste fotnotstecken markeras tydligt så att inskrivaren och senare den som typograferar dokumentet lätt hittar dem. Själva nottexten placeras av författaren oftast nedtill (eller i marginalen) på den manussida där fotnotstecknet finns, och detta är helt i sin ordning. Viktigt är dock att det klart framgår att det rör sig om en nottext och inget annat. Separat manus som för bildtexter kan vara ett bra alternativ även för fotnoter. Betr. fotnoter och fotnotstecken se sidan 63. Förkortningar Förkortningar i manuset underlättar arbetet för författaren avsevärt, för textinskrivaren kan de däremot försvåra i lika hög grad. Klargör för inskrivaren vilka förkortningar i manuset som ska skrivas ut och vilka som ska återges som förkortningar i det slutgiltiga dokumentet eller ge henne/honom fria händer att avgöra själv. I det slutgiltiga, typograferade dokumentet ska endast vedertagna förkortningar samt mått och liknande uppgifter förekomma och de ska vara konsekvent lika genom hela dokumentet. Utförligare om förkortningar, se sidan 65. Utländska språk För att undvika ändlösa rättelser vid framtagning av dokument på utländska språk bör du som författare behärska det aktuella språket någorlunda, annars bör du anlita en kunnig översättare. Även inskrivaren bör helst vara förtrogen med språket. 42 04 Manus 42
Krävs speciell teckenfont? Som färdiga specialtecken omfattar en vanlig svensk teckenfont bokstäverna Ü, ü, ß, Æ, æ, Œ, œ, Ø, ø, Ç, ç, É, é. Den svenska fonten omfattar även en rad flytande accenter (se sidan 51) som kan sättas på valfri bokstav. Ska man skriva in större textmängder på något utländskt språk, kanske med ovanliga accenter, bör man definitivt försöka anskaffa en speciell teckenfont för det aktuella språket. Se under rubriken Specialtecken och accenter på sidan 51. Sammasatta ord Avstavningar i hand- eller maskinskrivna underlag i utländska språk ska inskrivaren kunna tolka som vanliga avstavningar. Ord som är sammansatta ska i underlag markeras genom att upprepa bindestrecket i början av nästa rad. Vid inskrivningen skrivs dessa upprepade streck givetvis som endast ett bindestreck. OCR-manus Optiskt läsbara manuskript, s.k. OCR-manus (Optical Character Recognition) kan vara till stor hjälp vid rationell produktion av framförallt omfångsrika dokument. OCR-manus kan bestå av textkopior, skrivarutskrifter eller tidigare tryckta texter. Slättext är lämpligast för optisk läsning, tabeller är mindre lämpliga. Inläsning av texten sker med scanner och ett OCR-program, t.ex. OmniPage. Texten blir inte till en bild som vanligen är fallet utan består av lösa bokstäver och kan få nytt teckensnitt och radavstånd, ändrad grad och ny spaltbredd. Observera: Se till att du själv har författat de texter som ska läsas in eller att du har (helst skriftlig) tillåtelse från den aktuella författaren eller copyright-innehavaren! Optisk läsning med OCR-programmet OmniPage. Den med en tunn ram markerade sidan ur en bok (i vänstra bildhalvan) har lästs in och styckena har enligt önskemål skilts från varandra med blankrad. 43 04 Manus 43
Tabeller Kravet på lättlästhet betyder inte att endast maskin- eller skrivarutkrifter duger, men handskrivna underlag måste vara tydliga, väl strukturerade och i läsbar storlek. Tänk på att du oftast inte vet exakt var en aktuell tabell kan placeras förrän dokumentets sidor är ombrutna (detta gäller även diagram). Av den anledningen bör du inte i manuset hänvisa till tabellen genom att skriva... enligt följande tabell: eller enligt tabellen längst ner på sidan eller liknande. Det är inte alls säkert att tabellen ifråga kan placeras på just det avsedda stället i texten. Förse istället varje tabell med ett löpnummer eller en bokstavsbeteckning så att du i texten lätt kan hänvisa till dem. Om du inte själv skriver in dina tabeller ska du inte överlåta detta jobb till någon oerfaren! Gör du inskrivningen själv, kan det vara värt att läsa Vad textinskrivaren bör veta på motstående sida. Tabellunderlag 1: Ett delvis handskrivet underlag som dettta är tillräckligt tydligt för att fungera i praktiken. Tabellunderlag 2: En tillkommande kolumn ska inte markeras så här och bifogas som separat manustillägg... Tabellunderlag 3:... utan kolumnen ska på något sätt klistras in direkt på sin plats i underlaget. Begär offert innan du köper tjänster Om du inte har möjlighet att själv skriva in dina manusunderlag bör du vara medveten om vilka ekonomiska konsekvenser detta kan innebära. Köper du inskrivningstjänsten, har du all anledning 44 04 Manus 44
att gå igenom dina underlag noggrant för att undvika tidskrävande och därmed dyrbara missförstånd. Innan du lämnar dina underlag för inskrivning bör du alltid inhämta en kostnadsberäkning, en offert. Detta gäller även om du måste köpa andra tjänster som språk- eller faktagranskning, korrekturläsning, typografering, diagram, fotografier och andra typer av illustrationer m.m. Tillkommande kostnader Förvissa dig om vad den erhållna offerten omfattar och vad som inte ingår. Tänk på att svårtolkade underlag, strukturell eller språklig redigering och andra efterhandsjobb kan resultera i tillkommande kostnader som inte omfattas av offerten. Ta alltid en kopia! Innan du lämnar dina manusunderlag ifrån dig, oavsett i vilket skick eller skede, ska du alltid ta en säkerhetskopia på hela dokumentet. Det har faktiskt hänt att viktiga eller rentav oersättliga manuskript kommit på avvägar. Att du alltid själv behåller en extrakopia av digitalt lagrade underlag torde vara självklart. Vad textinskrivaren bör veta Om du är van vid dator och textinskrivning är du nog förtrogen med de flesta av nedanstående rekommendationer: Gör under inskrivningen aldrig manuella avstavningar om de inte ska finnas i det färdiga dokumentet. Gör aldrig radbyten inne i texten utom vid nytt stycke och i sammanhang där det ska vara ny rad i det slutliga dokumentet. Ta reda på hur special- och skiljetecken ska användas i olika situationer (se sidan 54 ff). Lär dig framförallt skillnaden mellan det korta bindestrecket och det dubbelt så långa tankstrecket, hur de används och i vilka sammanhang. Ta reda på vilka förkortningar i manusunderlagen som ska skrivas ut och vilka som ska stå kvar som förkortningar i det färdiga dokumentet. Ta reda på vilka förkortningsformer som ska användas om du inte själv får avgöra det. Med eller utan förkortningspunkt? Med eller utan (fasta) mellanslag? De förkortningsformer som valts ska användas konsekvent lika i hela arbetet. 45 04 Manus 45
Mellanrum (mellanslag) där avstavning absolut inte får ske, ska vara fasta (fixerade). Några exempel: I mått och andra storleksbeteckningar som 12Imm, 100Ig, 300IMHz etc. I sammansatta siffergrupper som belopp, postnummer, telefon-, fax- och kontonummer: 100I000Ikr, tfni08-123i45i67. I förkortningar som skrivs utan punkt: fin, tiex, frioim, sik, mim, mifl. Använd funktionen för rättstavning om sådan finns för det aktuella språket. För svenska språket är den standard i svenska program, ofta även för UK-engelska. Fasta mellanslag Ta reda på hur du kan åstadkomma fasta (s.k. fixerade) mellanslag i det program du arbetar med. Mellanslag kan t.ex. fixeras genom att alternativ- eller kommandotangenten hålls nere när mellanslagstangenten trycks ner men olika program använder olika kombinationer, så titta för säkerhets skull i ditt programs manual. Rådgör med författaren Om du i manusunderlaget stöter på oklarheter: kontakta författaren eller den som har beställt arbetet och räta ut alla frågetecken. Ta också reda på vilka förkortningsformer du ska använda. Om inte anvisningarna är konsekvent lika i dina underlag, bör du själv skapa konsekvens! Om du gör något konsekvent fel, kan det vanligen rättas till i efterhand med dataprogrammets hjälp. Kommentarer från författaren Ser du mitt inne i manusunderlagen någon text inom hakparenteser [ ] är det sannolikt en kommentar (från författaren) som inte hör till själva manuskriptet. Är kommentaren riktad till dig som inskrivare, tar du del av den men skriver inte in den på diskett. Hur och när hakparenteser används för övrigt, se sidan 57. Tabeller En tabb per kolumn Ha det som regel att varje kolumn ska representeras av endast en tabulering! Alltför ofta placerar orutinerad skrivpersonal siffergrupperna i kolumner genom att upprepade gånger trycka på tabbtangenten (med de oftast förinställda tabbarna) tills man anser att siffrorna står på rätt plats. När dokumentet får sin slutgiltiga utformning i ett layoutprogram bör varje kolumn på ett flexibelt sätt kunna anpassas till en given satsbredd eller andra förutsättningar. Detta görs enklast om 46 04 Manus 46
Tabulering 1: Så ska en tabell skrivas in. Texten i förspalten är vänsterställd medan siffrorna i kolumnerna högerställs med rätt form av tabb (markerad med ringar). Tabulering 2: Såhär ska en tabell inte skrivas in. Pilarna avslöjar att inskrivaren har tabbat sig fram till acceptabla lägen med hjälp av inställda standardtabbar. varje kolumn styrs av sin egen, individuella tabulatorinställning. Om du ska arbeta vidare med tabeller som någon annan har skrivit in: kontrollera tabuleringen och rätta till den vid behov. Tabeller som kommer på diskett kan ibland verka svårtolkade eftersom siffrorna står lite hur som helst. Siffrorna har troligen skrivits in rätt, dvs. med endast en tabbrörelse per kolumn, men att tabbinställningarna måste göras om. Lätt att kolla. Teckenbredder vid sifferuppställningar Vissa andra tecken än siffror är ganska vanliga i tabeller. Det kan därför vara nyttigt att veta att de mest frekventa av dessa tecken har vissa breddförhållanden till siffrorna. 1234567890 Normalsiffror har samma bredd 1234567890 Medievalsiffror eller gemena siffror har inte samma bredd (t.ex. är siffran ett smalare). Fyrkanten Begreppet fyrkant härstammar från blysatstiden och avsåg en blytyp som var lika bred som hög. I tio punkters grad är en fyrkant tio punkter i höjden och tio punkter i bredden (se sidan 82). En fyrkant har ingen given storlek, inget fast mått, dess storlek varierar med den aktuella typgraden. En fyrkant indelas i två halvfyrkanter eller fyra kvatsfyrkanter. Om man i sifferuppställningar vill ha mellanrum i viss storlek, markeras detta i manusunderlaget på följande sätt: b Helfyrkant b Halvfyrkant b Kvartsfyrkant Alla bokstäver (versaler och gemena) och specialtecken har individuellt varierande bredder. Bokstäverna i, n, m och W är ju exempelvis olika breda. Siffror (såkallade normalsiffror) har alla samma bredd, nämligen en halvfyrkant. 47 04 Manus 47
Bindestreck (divis) - har vanligen en kvartsfyrkants bredd. Tankstreck har en halvfyrkants bredd och kallas därför även halvfyrkantsminus. Långt minus har en helfyrkants bredd och kallas därför även helfyrkantsminus. Punkt. och komma, har en kvartsfyrkants bredd. Kolon : och semikolon ; har likaledes en kvartsfyrkants bredd. Mellanslag (ordmellanrum) har en kvartsfyrkants bredd dock inte när texten är marginaljusterad (knappast aktuellt i tabeller). I sammanfattning: Varje normalsiffra kan ersättas med två mellanslag. Komma, punkt, kolon och semikolon kan ersättas med ett vanligt mellanslag som grupperingsmellanrum: 330l025,5 llll9.630,0 Siffror i texten Arabiska siffror förekommer i två skepnader: som normalsiffror och som medievalsiffror. Normalsiffror är de vanligast förekommande och kallas även versalsiffror eftersom de har samma höjd som versala bokstäver. Normalsiffror är lika breda och lika höga: 1234567890 Medievalsiffror kallas även gemena siffror eftersom de varierar i sina former på samma sätt som gemena bokstäver. I motsats till normalsiffror finns medievalsiffror inte till alla teckensnitt. Medievalsiffror ser ut såhär: 1234567890 Siffror i löpande text ska i möjligaste mån smälta in i texten, så även storleksbeteckningar och liknande som ofta hör ihop med siffrorna. I slättext, som ju huvudsakligen består av gemena bokstäver, är medievalsiffror om man har tillgång till dem odiskutabelt lämpligast, vilket framgår av följande exempel:... vars kyrka påbörjades år 1615 och blev klar omkring 1712. Med normalsiffror skulle samma mening se ut på följande sätt:... vars kyrka påbörjades år 1615 och blev klar omkring 1712. Om sifferuppgifter i löpande text föregås eller åtföljs av versalförkortningar ska dock normalsiffror användas:... en dator med 400 MHz-processor och 120 MB RAM-minne. Romerska siffror I II III IV 1 2 3 4 V VI VII VIII 5 6 7 8 IX X XI XII 9 10 11 12 XIII XIV XV XVI 13 14 15 16 XVII XVIII XIX XX 17 18 19 20 XXI XXII XXIII XXX 21 22 23 30 XL L LX LXX 40 50 60 70 LXXX XC C CC 80 90 100 200 CCC CD D DC 300 400 500 600 DCC DCCC CM M 700 800 900 1000 MM 2000 48 04 Manus 48
Det ser inte lika bra ut med medievalsiffror:... en dator med 400 MHz-processor och 120 MB RAM-minne. Medievalsiffror kan dock bli bra vid inblandning av kapitäler:... en dator med 400 MHZ-processor och 120 MB RAM-minne. När siffror skrivs som ord I löpande text skrivs siffror upp till tolv (12) helst med bokstäver eftersom orden är så korta: Även större, jämna sifferuppgifter i löpande text skrivs ofta som ord. Det finns kanske fem sex undantag. Vi var nästan hundra tjejer som sprang loppet. Av tvåtusen ungdomar fick drygt fyrahundra inget jobb. Knappt två procent av resultatet används till det. Bokstäver används dock inte när sifferuppgifter utgör värden som ska kunna jämföras med andra siffror i någon del av texten, t.ex. penningsummor, procenttal och liknande: De har 4 hål, men kan även beställas med 6, 8, 12 eller 16 hål. Sedan 1997 växte företaget årligen med 5 6%, i år med 15%. (Ordet procent skrivs ut om det endast förekommer någon enstaka gång.) Det gäller således att från fall till fall avgöra när sifferuppgifter i löpande text lämpligast skrivs som ord. Men blanda aldrig sifferoch ordvarianten i texten! Alltså inte så: Av dessa var tolv procent för, 20% emot och 14% avstod. De levereras med åtta, 16 eller 32 MB. Storleksbeteckningar I tabeller och andra sifferuppställningar som är trånga kan man självklart använda förkortningar med vedertagna internationella symboler för aktuella storleksbeteckningar: Kabel A: 2 st 3-fas 3,5 m 5,5 mm Kabel B: 3 st 2 fas 3,5 m 5,0 mm Täckplåtar: 2 st 2 mm plåt 25 52 cm 49 04 Manus 49
I löpande text av beskrivande eller berättande art skrivs storleksbeteckningarna självklart ut: Kablarna har en diameter på 5,5 millimeter. Hela anläggningen kostar 2,3 miljoner dollar, varav en fjärdedel ska betalas vid leverans. Av intäkterna går endast femton procent till skatt. Alltså inte så: Hela anläggningen kostar 2.300.000$, varav 1/4 ska betalas vid leverans. Av intäkterna går endast 6% till skatt. Undantag från denna regel görs om det finns särskild anledning till att använda förkortningsformer i löpande text, i uppräkningar och jämförelser där utskrivna beteckningar måste upprepas i en lång rad. I tekniska, vetenskapliga och branschanknutna dokument används förkortningar och symboler av just denna anledning. Den rörliga delen varierar avsevärt. För Vänersborg är den 14%, Skara 12%, Skövde 10% och Landskrona 8%. Dela aldrig siffror och storleksbeteckningar Som tidigare nämnts får siffergrupper med grupperingsmellanslag aldrig delas eller avstavas. Samma regel gäller för siffror och tillhörande storleksbeteckningar. Risken för delning är särskilt stor om det obligatoriska fasta (s.k. fixerade) mellanslaget saknas. Alltså inte så: Vår gårdskarl kan nås mellan kl. 7.00 och 17.00 på telefon 23 82 30. Vikten för våra utskick får inte överstiga 250 g. Även vid endast 2 g övervikt ska förmannen underrättas. För att undvika eller kringgå otillåtna delningar som de visade kan det krävas lite fantasi. Men tänk på att du i vanliga fall inte får ändra författarens ordval utan dennes medgivande. Exemplen ovan kunde kanske ändrats till detta utseende: Vår gårdskarl kan nås kl. 7.00 17.00 på telefon 23 82 30. Vår gårdskarl kan nås mellan kl. 7.00 och 17.00 på tfn 23 82 30. Vikten för våra utskick får inte överstiga 250 g. Även vid endast 2 g övervikt ska förmannen underrättas. 50 04 Manus 50
Utländska språk Det är en fördel om du som skriver in manusunderlaget är förtrogen med det aktuella språket och åtminstone klarar det hjälpligt. Ta reda på vem du kan rådfråga vid eventuella oklarheter beträffande språket. Specialtecken och accenter Ska du skriva in text på ett språk vars specialtecken eller accenter datorn inte kan åstadkomma med den vanliga svenska teckenuppsättningen, kan det bli nödvändigt att anskaffa en speciell font för det aktuella språket. I en vanlig svensk teckenfont ingår ett antal diakritiska tecken accenter och specialtecken med vilka man klarar större delen av de viktigaste europeiska språken som franska, spanska, portugisiska, italienska, tyska, även turkiska och några till. I den svenska fonten ingår ett antal s.k. flytande accenter, tecken som kan sättas över resp. under valfri bokstav, även versal: Akut accent ( ) som används på betonade vokaler som i armé. Grav accent (`) använder vi bl.a. i lånade uttryck som à la carte. Circumflex (ˆ) i franska och portugisiska: tête-à-tête, maître. Trema ( ) används i flera språk: Blüte, Noël, Citroën, äpple. Tilde ( ) vanlig i spanska och portugisiska: Nuñez, Marão. Cedilj ( ) vanligast i franskan där ç uttalas som s, t.ex. garçon. Ovan visade accenter förekommer i ett mycket större antal språk än de som ingår i exemplen. Den svenska teckenfonten omfattar dessutom även följande flytande accenter som komplement till ytterligare ett antal europeiska språk: ˇ Som färdiga specialtecken ingår i den svenska teckenuppsättningen bokstäverna Ü, ü, ß, Æ, æ, Œ, œ, Ø, ø, Ç, ç, É, é. Med svensk teckenuppsättning klarar man hjälpligt ett antal språk som skrivs med latinska bokstäver och kan förses med de flytande accenter som ingår i fonten. Observera: Gäller det att skriva in ett mer omfattande verk i något utländskt språk med många, ofta ovanliga accenter, ska man definitivt anskaffa en teckenfont för det aktuella språket. Tangentmall till hjälp Som komplement till en aktuell utländsk font behövs kanske en tangentmall en sådan kan man i nödfall tillverka själv. En tangentmall visar var de specialtecknen är placerade i fall du inte är van vid att arbeta med det aktuella språket och kan tangentlägena. Så hittar du alla tecken Att arbeta med vanliga skrivtecken som bokstäver, siffror, satstecken och vissa specialtecken är de flesta av oss vana vid. Men hur 51 04 Manus 51
hittar man i en specialfont med tekniska, matematiska eller andra kufiska tecken? På PC är den enklaste vägen via Start-menyn Program Tillbehör Teckenuppsättning och välja namnet av den aktuella fonten. I den förteckning som visas klickar du på det sökta tecknet, så visas vilka tangenter du ska använda för att få detta tecken. På Macintosh går vägen via Apple-menyn Tangentbord och där väljer du den aktuella fonten. Det avbildade tangentbordet kan visa tecknen i fyra lägen med varsitt urval: 1. i normalläge 2. i skiftläge 3. när alt-tangenten hålls ner 4. när alt-tangenten hålls ner samtidigt med skift-tangenten. Nyttigt programtillägg En annan utmärkt hjälp för att snabbt se vilka tecken som står till förfogande och var de finns är ett litet programtillägg som t.ex. PopChar. Genom att klicka på dess ikon öppnas en komplett teckenlista för den aktuella fonten. Klickar man på ett visst tecken i teckenlistan, visas vilka tangenter man ska använda för att åstadkomma detta tecken. Hand- och maskinskrivna underlag Sammansatta ord är förhoppningsvis tydligt markerade med ett upprepat bindestreck i början av nästa rad som i exemplet nedan. Vid inskrivning sätter du givetvis endast ett bindestreck. Om dina manusunderlag inte är utformade efter denna princip, finns några enkla regler i åtminstone engelska och tyska manus: I engelska manus kan hälften av det som ser ut att vara avstavningar vara sammansatta ord som råkat hamna vid radslut i manuset. Resten är vanliga avstavningar. PopChar visar i sitt fönster att det markerade tecknet (pilen) i fonten (Geneva) kan åstadkommas med tangentkombinationen alt+skift+3 (inringat). But we know a wast amount about paired- -associate learning, and the acquisition of series of nonsense-syllables... And this vast amount of scientific learning is inconsequential for the understanding of ordinary rules. Engelska manus: Om ett sammansatt ord råkar stavas av, bör bindestrecket upprepas i början av nästa rad. I tyska manus är detta en grov regel: Om avstavningen börjar med en versal på andra raden, är det ett sammansatt ord med bindestreck. 52 04 Manus 52
Tyska manus: Om en avstavning börjar med versal på andra raden rör det sig om ett sammansatt substantiv och bindestrecket ska sättas ut. sind die acht Stanslinge, die den Modellierbogen umgeben, sauber herauszutrennen, så daß nur noch ein Streifen mit zwei Längsreihen bleibt. Induktions- Merkmale sind eindeutig festzustellen. Faber-Castell- Stifte sind hierbei ein großer Vorteil, da die äußere Inskrivning av texten Inskrivningen sker vanligtvis i ett ordbehandlingsprogram, oftast i Microsoft Word. Dokumentet bör få sin slutgiltiga, typograferade form senare med hjälp av ett kvalificerat layoutprogram. Det går självklart att skriva in manustexten direkt i ett layoutprogram om man så vill, men ursprungstexter skrivs i vanliga fall in i något ordbehandlingsprogram varifrån de lätt kan hämtas. Markera tydligt var hänvisningar saknas I många dokument hänvisas till tabeller, diagram, illustrationer m.m. på annan plats i dokumentet. Inte förrän dokumentet är ombrutet vet man till vilka sidor författaren ska hänvisa. Om det i underlaget står se sidan XX, kan du vid inskrivning gärna ersätta dessa X med tecken som är lättare att hitta när de ska ersättas av aktuella sidhänvisningssiffror. Två tre s.k. bomber ( ) kan vara ett lämpligt alternativ, förutsatt att de är tillräckligt stora i det typsnitt som texten skrivs med. Bomben ligger på tangenterna alt + Q. Det går bra att markera även med andra figurer som har mycket svärta, exempelvis ur Zapf Dingbats eller liknande specialfonter. Lämpliga tecken från Zapf Dingbats är exempelvis. Formatering i Word längst till vänster i det markerade fönstret syns det valda formatets beteckning och till höger därom formatets teckensnitt och grad (storlek). Format och formatering Innan du påbörjar själva inskrivningen bör klarläggas i vilken form manuset ska skrivas in: med något slags formatering eller utan sådan. Med formatering menas att dokumentets struktur bestäms. Format kallas varje strukturell förändring i texten. Brödtexten den stora textmassan som även kallas löpande text är t.ex. ett format och återkommer genom hela dokumentet med samma utformning. Även varje enstaka rubrikstorlek utgör ett format som återges med samma utformning i hela dokumentet. Betr. formatering i layotprogram, se kapitlet Dokument. Helt färdigt dokument i ordbehandlingsprogrammet Ett dokument formateras direkt i ordbehandlingsprogrammet när dokumentet helt framställs i detta program. Det mångfaldigas kanske genom utskrift från en skrivare, dvs. det flyttas inte till något layoutprogram och trycks sedan. Denna väg duger för enk- 53 04 Manus 53
lare dokument utan större krav på flexibilitet, typografisk detaljrikedom, optimal lättlästhet och upplaga. Lämpliga dokument kan mot denna bakgrund helt produceras i ett modernt ordbehandlingsprogram med vissa typografiska möjligheter. I denna bok behandlas detta dock inte närmare. Skriv in texten utan formatering Om dokumentet ska utformas i ett layoutprogram, skrivs texten in utan formatering i ordbehandlingsprogrammet. Här några rekommendationer för hur de väsenligaste formatändringarna bör hanteras vid inskrivning: Nytt kapitel (avsnitt) föregås lämpligast av tre fyra blankrader om inget annnat bestämts. Kapitelrubriken följs av en eller två blankrader. Om nytt kapitel inleds direkt med text utan kapitelrubrik, markera för säkerhets skull med tillägget [Nytt kapitel]. Rubriker förses vid inskrivning lämpligast med de beteckningar som författaren använder i sitt rubrikschema. En rubrik på första rubriknivån förses med siffran 1, helst inom parenteser (1) eller hakar [1], en som tillhör nivå 2 förses med (2) eller [2] etc. Siffrorna tas bort när dokumentet ombryts i layoutprogram. Utan formatering har detta dokument skrivits in i ordbehandlingsprogrammet. Varje nytt stycke/ny rad och därmed varje radmatning symboliseras av ett stycketecken ( ) som även kallas alineatecken. Rubriker kunde med fördel markerats med sifferkod men de känns ändå lätt igen. Nytt stycke markeras med endast en radmatning alltså inte två radmatningar så att det uppstår en blankrad såvitt det inte är bestämt i förväg att blankrader ska inleda nytt stycke. Och inga indrag för nya stycken! Indrag görs med formatmallen när dokumentet får sin slutgiltiga form i layoutprogrammet. Framhävningar, ord eller meningar som ska framhävas med t.ex. kursiv i den löpande texten, skriver du in understrukna. Understrykningen gör att det som ska framhävas kan hittas lätt vid typografering av dokumentet i layoutprogrammet. Framhävningar kan oftast kursiveras direkt vid inskrivning, men det kan ha viss betydelse vilka teckensnitt som används. Tala för säkerhets skull med din servicebyrå eller ditt tryckeri. SPECIAL- OCH SKILJETECKEN Textinskrivaren, författaren och översättaren avgör oftast vilka skiljetecken som ska användas i enstaka situationer. Då är det bra att veta hur dessa tecken ska användas. Skiljetecken följer föregående text Skiljetecken sist i en framhävning följer alltid framhävningen, dvs. ett frågetecken kursiveras efter en kursiv framhävning och en punkt ska vara fet efter ett ord som framhävs i fet teckenvariant. 54 04 Manus 54
...., MANUSKRIPTET Undantag: Parenteser sätts enligt en gammal, beprövad regel aldrig med kursiv (inte ens i en helt kursiverad mening som denna) även om det finns förespråkare för motsatt uppfattning också bland grafiska yrkesmän. Punkt. Punkt sätts tätt ihop med föregående ord, men med ordmellanrum efter punkten om ny mening följer. Meningar som slutar med förkortningspunkt (om sådan används) får ingen extra punkt. Punkt utsätts inte efter: Rubrik Namnunderskrift Bildtexter och fotnoter om dessa inte utgörs av fullständiga meningar. 1 Förra årets lönenivå 2 Genomsnitt Utelämningspunkter... Utsätts alltid som tre punkter, placerade tätt ihop (finns även som ett enda tecken på tangentkombinationen (alt + punkt). Om det saknas bokstäver i början eller i slutet av ett ord, sätts utelämningspunkter utan mellanslag direkt intill det aktuella ordet. Om ett eller flera hela ord saknas görs ett mellanslag. Det var en gång en sjöman med... käck på svaj. Det var en gång en sjö... med m... käck på s... Citat: ekorr n satt i.... (Observera att slutpunkt utsätts efter citattecknet.) Parentes: (ekorr n satt i...). (Observera att slutpunkt utsätts efter parentesen.) Engelsk text: Slutpunkten behandlas annorlunda i engelsk text. Extra slutpunkt (en fjärde punkt) sätts efter avslutade meningar enligt engelska skrivregler som alltid kräver slutpunkt. Utelämningspunkter används också när ett stycke eller ett passage i citerad text saknas. I dessa sammanhang sätts utelämningspunkterna ofta inom parenteser (...). Kommatecken, Kommatecken används för att skilja huvudsats från bisats, vid uppräkningar m.m. I likhet med punkt sätts komma tätt ihop med föregående ord och med ordmellanrum efter kommat. Komma används även som decimaltecken i nästan alla språk 55 04 Manus 55
utom engelska, som använder punkt. I engelskan används kommatecknet istället för att gruppera tusental. Svenska Engelska Om kolumnens största heltal är högst femsiffrigt: 1,2 1.2 23,5 23.5 210,0 210.0 1 235,5 eller 1.235,5 1235.5 Om kolumnens största heltal har fler siffror än fem: 12 360,3 eller 12.360,3 12,360.3 2 120,0 2.120,0 2,120.0 225 113,2 225.113,2 225,113.2 Siffergrupper i löpande text Inne i löpande text kan sifferuppgifter med punkt efter varje tusental vara att föredra. Om sifferuppgifter grupperas med mellanslag, ska de ha fasta mellanslag på kvartsfyrkants bredd (se sidan 48). Med fasta mellanslag varierar inte mellanrummen i siffergrupperna som fallet är med vanliga ordmellanrum och samtidigt förhindras avstavning inne i siffergruppen. Kolon : Som satskolon sätts kolontecknet tätt ihop med föregående ord, men får mellanslag efter. Undantag: I franska texter ska kolon ha mellanslag även framför. Som proportions- och indelningskolon sätts kolontecknet utan mellanslag tätt ihop med föregående och efterföljande tecken. På samma sätt placeras kolon i sammandragningar där mittdelen av ordet saknas som i S:t (Sankt), inte att förväxlas med St. (Stora) i kartverk och andra geografiska sammanhang. Blandas i förhållande 1:5 Tabell 16:2 S:t Görans sjukhus : Kolon i samband med prisuppgifter (20: kr) och vid förkortningsgenitiv (NASA:s) används endast i Skandinavien. I prisuppgifter förekommer kolon vanligast, men de bör helst skrivas utan kolon, t.ex. 20 kr, kr 20,00 eller kr 20,. Vid förkortningsgenitiv utelämnas kolonet helst och man skriver t.ex. NASAs. 56 04 Manus 56
; Semikolon ; MANUSKRIPTET Semikolon används idag relativt sällan i text. Som satstecken är semikolon något mellan komma och punkt. Det sätts tätt hop med föregående ord, men har mellanslag efter. Liten bokstav används efter semikolon. Semikolon används också i uppräkningar för att åtskilja siffergrupper som innehåller såväl punkter som kommatecken. Aktuella värden är 12,7; 18,25; 5,3 och 27,32. () Parenteser ( ) Framför öppningsparentesen och efter slutparentesen utsätts alltid mellanslag utom vid alternativangivelser, t.ex. patient(er). Första bokstaven efter inledningsparentesen och sista bokstaven före slutparentesen sätts utan mellanslag, dvs. tätt ihop med respektive parentes. Parentes i kombination med punkt: Efter självständig mening inom parenteser utsätts punkt inom slutparentesen. Vid osjälvständig mening (som ju börjar med gemen bokstav) inom parenteser utsätts punkt efter slutparentesen.... står i stadgarna. (Se även Lehman, sidorna 112 114.)... med oförändrad styrka (vilket var meningen). Uppräkningsparentes är gammalmodig och ersätts nuförtiden oftast med punkt eller mellanslag. 1) Tändstift skrivs nuförtiden: 1. Tändstift eller: 1 Tändstift. Självklart använder man antingen parentes eller punkt vid uppräkning, aldrig båda samtidigt. Alltså inte så här: 1). eller 1.) [] Undantag: Uppräkningsparenteser i engelsk text ska sättas med dubbla parenteser enligt detta exempel: (1) Hakparenteser [ ] Om innanparenteser förekommer i löpande text, rangordnas parenteserna enligt följande exempel:... (utom då man äger fastighet[er] och regeln inte gäller). 57 04 Manus 57
Om författaren eller redaktören inflätar någon egen kommentar i en text, anges detta inom hakparenteser, t.ex. [redaktionens anmärkning], även [red:s anm.] eller [författarens kommentar]. Observera: I matematiska sammanhang är rangordningen omvänd [(...)] som i följande exempel: [(x + y) (a + b)2] Citattecken» «Citattecknet sätts tätt intill citatets första och sista ord. Det ska vara ett ordmellanrum framför det inledande citattecknet och efter det avslutande (om inte ett sats- eller specialtecken följer direkt efter det avslutande citattecknet). Undantag: I franska språket behandlas citattecken, liksom kolon, som separata ord. Citattecken har alltså i fransk text mellanslag (ordmellanrum) både före och efter. Citattecken i olika språk: Språk Citat Innancitat Ditotecken Svenska citerad text citerad text alt.»citerad text» citerad text» alt.»citerad text» citerad text» Norska «citerad text» «citerad text»*» alt. citerad text citerad text Danska»citerad textciterad text Engelska citerad text citerad text Tyska citerad text citerad text alt.»citerad text«citerad text Spanska citerad text citerad text Franska «citerad text» «citerad text»*»» «* Om manuset tydligt skiljer mellan citat och innancitat sätts citattecknen vid innancitat så här: eller. Som ditotecken är formen» i olika variationer även känd under namnet gåsögon. De vanliga, kommaformade citationstecknen används i de olika språken enligt gällande regler. De vinkelformade gåsögonen (på tyska mer träffande kallat Gänsefüßchen, gåsfötter) används däremot ofta tvärtemot det officiellt riktiga användningssättet. I språk där gåsögonen ska peka mot citatet kan man ibland se att de är vända och pekar från citatet. I länder där de ska peka från citatet vänder man dem ibland så att de pekar åt andra hållet. Om gåsögon används på något inofficiellt sätt, men konsekvent, har det ju ingen betydelse för läsaren om författaren eller typografen tillåter sig att leka lite. Även i svensk text, där gåsögonen såväl före som efter citatet ska peka åt höger ( framåt ) kan man ibland se att formgivaren har vänt ett av tecknen så att båda pekar mot eller från citatet. 58 04 Manus 58
Punkt i samband med citat: Vid självständiga citat placeras punkten innanför citationstecknet. Vid osjälvständiga citat placeras punkten utanför citationstecknet. Så här ser ett självständigt citat ut. Denna mening slutar med ett osjälvständigt citat. Apostrof Satstekniskt placeras apostrof utan mellanrum tätt intill föregående och eventuellt efterföljande bokstav. Apostrof och tumtecken är i många snitt mycket lika varandra och förväxlas därför ofta. Se även Tum- och fottecken på nästa sida. I svensk text används apostrof bl.a. då bokstäver eller orddelar utelämnas i dialekt- eller talspråksuttryck: Ge na mat, vet ja! Du får inge tack för et Sammandragna ord som är mer självklara beståndsdelar av vardagssvenskan, skrivs dock utan apostrof: Nånsin, sen, stan, bagarn Apostrof används i svenska språket också för genitivformen av ord som slutar på s, x eller z om textens mening annars kan bli oklar. Hennes penna var sönder, så hon lånade Jonas. Fåglums cykel blev inte stulen, men Eddy Merxx blev det. Monas pojk är en riktig filur och Liz är inte mycket bättre. I vanliga fall används i svenska språket inte apostrof vid genitivbildning. Vi skriver: Elisabeths dotter, gårdagens tidning, Hennes Majestäts barndom, Kalles kaviar, Gunnars bageri etc. När engelska namn och begrepp ingår i svenska texter sätts heller inget genitiv-apostrof: Captain Cooks upptäktsresa. Sitting Bulls hemland. Clintons resa till Europa. Aliens regissör. Att genitiv i engelska språket bildas med apostrof (vanligtvis med genitiv-s efter) är vi i allmänhet förtrogna med. Även i samman- 59 04 Manus 59
dragna uttryck sätts i engelska apostrof: Her Majesty s Secret Service. Saint Angus Chapel. NASA s organization. This doesn t fit either. Apostrof känner vi annars mest från utländska texter, sammandragningsformer av låneord och namn av utländsk härkomst: Prix d Amerique, le pont d Avignon chargé-d affaires, envoyé Miriam d Abo, Peter O Tool Tum- och fottecken ' " Tecknen för tum (inch) och fot (foot) används ofta felaktigt i stället för citationstecken i citat och innancitat. Vanliga citationstecken om det inte gäller vinkelformade gåsögon är i regel kommaformade. I antikvasnitt (som det här använda) är citationstecknen lätta att känna igen eftersom de antingen har formen av små nior ( ) eller små sexor ( ) den senare formen förekommer dock inte i svensk text. I engelska språket, där båda dessa former används, har man uttrycket sixty-six ninety-nine för att lättare komma ihåg hur tecknen framför och efter citat ska se ut. Tecknen för tum och fot är raka, vilket är lätt att se i antikvasnitt men inte i alla linjärsnitten (se rubriken ovan). Tecken för tum resp. fot: " ' Citationstecken: Bindestreck - Bindestrecket är det kortaste strecket bland satstecknen och kallas med en fackterm divis (med betoning på andra stavelsen). Vid avstavning placeras divisen tätt intill föregående tecken, men med mellanslag (ordmellanrum) efter. Där divis används för att sammanbinda ord och siffergrupper, placeras det tätt intill föregående och efterföljande tecken, dvs. inga mellanslag görs. Sammansatta ord: IBM-kompatibel, K-företag, tc-tal, 50-years-old, Werner-von-Siemens-Ring (särskilt i engelskan, men även i tyskan, förekommer många sammansatta ord) Sifferkombinationer: 08-667 24 44, 312-F, YL-13-2PK Siffra eller symbol före ord: α-partikel, 8-metre, 7-day-old Dubbelnamn: Peterson-Berger, Moholy-Nagy (men: Strand Larsson = två personer) ", ' - 60 04 Manus 60
Firmabeteckningar (även flera personer): Hoffman-La Roche, Berg-Verlag, Marie La Reine-Kosmetika (Om ett företag officiellt tillämpar egna regler och inte utsätter divis, gäller företagets skrivsätt.) Ortsbeteckningar: Stockholm-Bromma, Berlin-Tegel (men:... sträckan Stockholm Göteborg [i betydelsen till ]) Tankstreck (halvfyrkantsminus) Tankstreck sätts i princip utan mellanslag (ordmellanrum) mellan eller intill de enheter som det tillhör. I betydelsen till : 1890 93, sidorna 5 26, 20 24 C Vid samband och inbördes förhållanden: inkomster utgifter, brott straff, fylleri förargelseväckande beteende Flera personers namn (t.ex. författarnamn): Larsson Stening, Andersson Hellberg Romander Kemiska beteckningar: C O, NO NO2 Undantag: Tankstreck placeras dock i vissa sammanhang med ordmellanrum före och efter. Vid inskjutning av bisats, där tankstreck ersätter komma:... han slet som en tokfan och sådana fanns det gott om för att upprepa bravaden. (I engelska texter görs vid inskjutning av bisatser inte mellanrum före och efter tankstreck. I engelskan används dessutom i regel helfyrkantsminus [se nedan] som tankstreck.) Vid uppräkningar (som denna uppräkning) Som minustecken: 225 + 117 286 = 56 Vid kombination av siffror och text i flera led: 12 aug. 20 sept., 9 fm. 16 em., A. Berg S. Svensson Långt minus (helfyrkantsminus) Långt minus förekommer idag i svensk text relativt sällan och har i princip ersatts av tankstreck (halvfyrkantsminus). Långt minus har tidigare använts som tankstreck, i dialogsättning (därifrån känt som pratminus ), vid uppräkningar, i referensförteckningar och i fristående kemiska formler. 61 04 Manus 61
Observera: I engelskspråkiga verk används vanligtvis långt minus som tankstreck och inget mellanrum före och efter tankstrecket sätts vid inskjutning av bisatser. Det ska alltså se ut så här: There is not and should not be space for all of them. Frågetecken? Utropstecken! Dessa tecken hade som blytyper ett tunt fast mellanrum så att de fick ett ytterst litet avstånd från föregående bokstav. Idag sätts dessa tecken utan några som helst mellanrum tätt intill det föregående ordet.?!?! Undantag: I spansk text sätts fråge- och utropstecken uppochnedvänt framför frågesatsen och rättvänt efter. ( Varför inte så i alla språk?) Procenttecken % Promilletecken Även procent- och promilletecknen hade som blytyper ett tunt fast mellanrum så att de fick ett mycket litet avstånd från siffergruppen. Trots att Svenska Språknämnden rekommenderar mellanslag före procent- och promilletecknet anser författaren att detta tecken bör sättas tätt intill den föregående siffergruppen (jfr. gradtecknet nedan som också är ett specialtecken som betecknar en enhet). I kontrakt m.m. kan ett mellanslag ge möjlighet till att skriva dit en siffra en inte så populär efterhandsändring. Tillägg sker med 5,25% av grundpriset. Procent- resp. promilletecknet används endast tillsammans med sifferuppgifter. I andra sammanhang och därmed även i ordsammansättningar skrivs procent resp. promille med ord istället för tecknen. Används som tioprocentig blandning. Uppslutningen var 100-procentig (eller hundraprocentig). Testet visade hög promillehalt. Inte så här: Används som 10%-ig blandning. Uppslutningen var 100%-ig. Testet visade hög -halt. % 62 04 Manus 62
** * En liten upphöjd siffra kan i texten skrivas som vanlig siffra (här i Microsoft Word). När siffran sedan markeras... Gradtecken MANUSKRIPTET Gradtecken sätts utan mellanrum tätt intill sifferuppgiften, direkt följt av C (Celsius) eller F (Fahrenheit). Vid beteckning av latitud sätts dock ett (fast) mellanslag mellan gradtecken och väderstreck. Temperatur: +24 C, latitud: 15 N Paragraftecken Paragraftecken sätts i löpande text vanligen före tillhörande sifferuppgift: 13 vilket utläses paragraf tretton. I lagar och hänvisningar i annan juridisk text sätts paragraftecknet efter tillhörande sifferuppgift: 13 vilket då utläses trettonde paragrafen. Paragraftecken sätts med (fast kvartsfyrkants-) mellanslag som avstånd från tillhörande sifferuppgift. Fotnotstecken * 2 a Enstaka fotnoter markeras vanligen med en liten stjärna, en s.k. asterisk (*). Flera noter på samma sida eller då noterna har löpande nummer i varje kapitel markeras med en upphöjd liten siffra. Fotnotstecknet upprepas utan parentes framför själva nottexten som placeras längst ner på sidan, ibland i marginalen. Fotnotstecknets placering i förhållande till skiljetecken varierar i princip efter två modeller: Svenska och engelska: Om ett nottecken 1 hänför sig till ett enstaka uttryck i texten placeras siffran omedelbart efter detta uttryck 2, dvs. före eventuellt satstecken. Om notsiffran hänför sig till en eller flera meningar, ska siffran placeras efter det skiljetecken som avslutar den sista av meningarna. 3 Denna regel känns betydligt modernare än den tidigare, att nottecken alltid skulle placeras efter samtliga skiljetecken. Även i engelska texter placeras nottecken efter olika regler. Observera att nottecknet placeras efter det avslutande citationstecknet eftersom fotnotstecknet inte får citeras!... väljer du till Format-menyn, går till Tecken och väljer Upphöjd. Tyska och franska: Som här 1, sätts fotnotstecknet i tysk och fransk text före samtliga skiljetecken 2. Denna regel gäller i princip även i följande extrema fall 3 : En allmän regel är bättre än ingen regel 4! Varför ska en regel äventyras av otaliga undantag 5? Övriga språk: Här avgörs med ledning av manuset efter vilken regel nottecken ska placeras. 63 04 Manus 63
Undantag: I matematiska arbeten, oavsett språk, sätts samtliga fotnoter i text och tabeller med upphöjda små siffror inom vanliga parenteser som i detta exempel: 123( 4 ), cos x( 5 ) eller (formel a + b)( 6 ) I tabeller ersätts siffror lämpligast med små upphöjda gemena bokstäver som i detta exempel: 130 a 2 355 b 68 820 Et-tecknet & Det latinska ordet et betyder och. Et-tecknet kan ha mycket varierande utseende och används i vanliga fall endast i firmanamn med (fast) mellanrum före och efter: Larsson & Holm. Antikvasnitten har ofta mycket fantasifulla et-tecken, speciellt i kursiven, och dessa används ibland även till annat än firmanamn, närmast som ett slags dekorativt inslag: & & & & Grekiska symboler Då grekiska symboler förekommer (här är det alltså inte fråga om grekisk text) sätts gemena bokstäver alltid med kursiv, versaler däremot med rak teckenvariant. 25 µg, α-partiklar, γ-strålar, π-faktorn men: Ω (Ohm) Grekiska alfabetet Namn Versaler Gemena Namn Versaler Gemena Alfa Α α Ny Ν ν Beta Β β Ksi Ξ ξ Gamma Γ γ Omikron Ο ο Delta δ Pi Π π, ϖ Epsilon Ε ε Ro Ρ ρ Zeta Ζ ζ Sigma Σσ, ς Eta Η η Tau Τ τ Teta Θ θ, ϑ Ypsilon Υ, ϒ υ Jota Ι ι Fi Φ ϕ, φ Kappa Κ κ Ki Χ χ Lambda Λ λ Psi Ψ ψ My Μ µ Omega Ω ω & γ α β 64 04 Manus 64