Kostrekommendationer & evidens SEDS 16 maj 2019 Cecilia Pettersson Leg dietist Doktorand
SEDS Höstmöte 2017 När svenska näringsrekommendationer krockar med den ätstörda verkligheten Gisela van der Ster Vegetariskt och veganskt ätande, för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken? Susanne Fredén
Svenska Kliniska Riktlinjer, 2015 Kost-och nutritionsbehandling är en viktig del av behandlingen vid ätstörning. Även om det forskningsmässiga stödet är begränsat är den kliniska erfarenheten oantastlig. Det är ofta den första åtgärden man vidtar när man upptäckt eller diagnostiserat en ätstörning. Alla som jobbar med ätstörning behöver ha tillräcklig kompetens för att kunna ge kostråd och kunna utföra kost- och nutritionsbehandling på en grundläggande nivå. De nordiska näringsrekommendationerna ska ligga till grund för kostbehandlingen om särskilda behov ej föreligger (Nordic Nutrition Recommendations, 2012).
Svenska Kliniska Riktlinjer, 2015 Kost-och nutritionsbehandling är en viktig del av behandlingen vid ätstörning. Även om det forskningsmässiga stödet är begränsat är den kliniska erfarenheten oantastlig. Det är ofta den första åtgärden man vidtar när man upptäckt eller diagnostiserat en ätstörning. Alla som jobbar med ätstörning behöver ha tillräcklig kompetens för att kunna ge kostråd och kunna utföra kost- och nutritionsbehandling på en grundläggande nivå. De nordiska näringsrekommendationerna ska ligga till grund för kostbehandlingen om särskilda behov ej föreligger (Nordic Nutrition Recommendations, 2012).
Kan vi lita på NNR 2012? Är rekommendationerna gamla? Uppdateras de någon gång? Vem har skrivit dem? Kommer nya forskningsrön med i rek? Hur förmedlas rek till folket? Bör man vara skeptisk till rek?
Kan vi lita på NNR 2012? Är rekommendationerna gamla? 2012 Uppdateras de någon gång? 2004 och 2012 (5:e upplagan) Vem har skrivit dem? Nordisk arbetsgrupp (11 personer) som bildades 2009 Kommer nya forskningsrön med i rek? Ja * Hur förmedlas rek till folket? Livsmedelsverket har som uppgift att förmedla och informera. Titta på hemsidan slv.se och prenumerera på info
NNR 2012 Över hundra vetenskapliga experter har deltagit i revideringen. Det aktuella vetenskapliga underlaget har granskats i syfte att fastställa referensvärden för näringsintag som säkerställer optimal nutritionsstatus och bidrar till att förebygga livsstilsrelaterade sjukdomar Systematiska litteraturöversikter (Systematic Reviews, SR) utfördes av experterna, med hjälp av bibliotekarier, för de näringsämnen och områden där nya data av särskild betydelse för fastställandet av rekommendationer har framkommit sedan den fjärde upplagan Respektive näringsämne och område har även granskats av andra experter (granskare) som gått igenom och kommenterat varje SR och kapitel. En referensgrupp bestående av seniora experter från olika discipliner inom nutritionsvetenskapen, från Norden och övriga Europa, har också deltagit i projektet
NNR 2012 Vid fastställandet av NNR 2012 har mer fokus än tidigare lagts på kosten som helhet och de aktuella matvanorna i de nordiska länderna Den femte upplagan, Nordic Nutrition Recommendations 2012, ges ut av Nordiska Ministerrådet och finns i både tryckt och elektronisk form NNR 2012 antogs som officiella rekommendationer i Sverige i oktober 2013
Svenska Kliniska Riktlinjer, 2015 Kost-och nutritionsbehandling är en viktig del av behandlingen vid ätstörning. Även om det forskningsmässiga stödet är begränsat är den kliniska erfarenheten oantastlig. Det är ofta den första åtgärden man vidtar när man upptäckt eller diagnostiserat en ätstörning. Alla som jobbar med ätstörning behöver ha tillräcklig kompetens för att kunna ge kostråd och kunna utföra kost- och nutritionsbehandling på en grundläggande nivå. De nordiska näringsrekommendationerna ska ligga till grund för kostbehandlingen om särskilda behov ej föreligger (Nordic Nutrition Recommendations, 2012).
Individer med ätstörning Har sällan ett adekvat energi- och näringsintag Finns det forskning om matvanor, energibehov och nutritionsbehandling vid ätstörning?
Energi- och näringsintag hos en grupp unga kvinnor med AN AN grupp Frisk kontrollgrupp Ålder 22 23 BMI 15 21 Energiintag, kcal/d 906 1660 Protein, g/d 51 68 Fett g/d 24 62 Kolhydrater g/d 128 220 Fiber g/d 16 11 Chiurazzi et al. /Nutrition 38 (2017) 80-84
Low intake of vitamins and minerals in young women with AN, 3 years after intensive treatment Dietary intake compared to NNR 2012 Patients Below RDI Calcium 26% Folate 89% Iron 89% Retinol 53% Vit. D 89% Vit. B12 32% Zinc 26% Pettersson 2019