TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53



Relevanta dokument
Nekad akut bedömning/vård på vårdcentral

Införande av spärrar enligt patientdatalagen

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 1 oktober 2014.

Svårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning

Öppnande av principärendet Ofullständigt adresserade försändelser

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 1 september

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende gällande brister i remissbevakning.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Funktionsbeskrivning Version 3.1 1

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

Rutin för samordnad vårdplanering

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård

Förvaltning av 48-72

Årsrapport. Patientnämnden i Sörmland 2011

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Återföring. Remisshantering

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Samråd med länets handikappsorganisationer

2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Höftfrakturlinjen SUS - Lund

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

kärlröntgenundersökning

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Patientsäkerhetsberättelse

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola

Vårdcentralen Ankaret

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Principärende. Bortglömd på akutmottagning

Uppföljning av regelbunden tillsyn i förskoleverksamheten

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

Dagverksamhet för äldre

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Lokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Utvärderingar VFU läsåret 2014/ Katja Cederholm

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 125 Öron-, Näs- och Halssjukvård Information till patient och närstående

Reglemente för sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje kommun

MOBIL DOKTOR 1 januari december 2007 vardagar i Kalmar läns södra sjukvårdsdistrikt

48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.

Anmälan av verksamhetsuppföljning av dagverksamhet för äldre med demenssjukdom 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Projektrapport Undvikbar slutenvård april- september 2014

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN LS SLL1144 Bilaga 1

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland

Inspektion den november 2013 av Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sandvikens kommun

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

opereras för åderbråck

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

Beslut för vuxenutbildningen

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Äldreombudsmannens årsrapport 2015

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE

Personlig assistans Skellefteå kommun

Strokevårdkedjan i Stockholm

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Om du blir skadad i vården kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Patientsäkerhetsberättelse

Beslut för förskola. i Sandvikens kommun

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2010 Sverige

PROTOKOLL. Pensionärsrådet Sammanträdesdatum: Plats och tid Ale Kulturrum, sal 105, kl 13:30-16:30. Monica Samuelsson Isabell Korn

Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna SID 1 (10)

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Transkript:

PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 25 maj 2010 ett principärende rörande bristande samverkan. Dottern till en äldre kvinna, numera avliden, har i skrivelse till patientnämndens förvaltning anfört att modern utsatts för onödigt lidande på grund av bristande samverkan mellan vårdgivare. Modern, som bodde hemma med hjälp av hemtjänst, hade en cancertumör i magen. Som en följd av denna förlorade hon blod och vätska genom kräkningar och diarréer. Hon fick då blodtransfusion och dropp. Rosenlunds vårdcentral kontrollerade blodvärdet och ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) gav blod i hemmet. Kvinnan var ibland tvungen att åka akut till sjukhus. Dessa besök tog hårt på henne, ibland hårdare än själva sjukdomen. Den 11 oktober 2008 togs kvinnan in akut på Södersjukhuset på grund av blödningar. Hon ramlade under vårdtiden och bröt nyckelbenet. På fredagen den 24 oktober skrevs hon ut. Dottern hämtade henne och bad att få prata med en läkare. Det fanns dock ingen läkare tillgänglig. En sköterska informerade henne om att kommunen hade kontaktas för utökad hjälp i hemmet. Även Rosenlunds vårdcentral hade kontaktats. Eventuellt skulle modern få ny medicin. I så fall skulle de ringa henne så att hon kunde hämta ut den på apoteket. Samma dag pratade dottern med hemtjänsten och biståndshandläggaren som inte hade fått någon information. Måndagen den 27 oktober träffade dottern biståndshandläggaren som beviljade utökad hemtjänst. Onsdagen den 29 oktober ringde dottern Rosenlunds vårdcentral. En sjuksköterska informerade att de inte hade blivit kontaktade av Södersjukhuset. Däremot hade hemtjänsten gett information om moderns hemkomst. Sjuksköterskan hade därför beställt journaler från Södersjukhuset och i dessa framkom att modern fortfarande hade en infektion i kroppen som skulle behandlas med antibiotika. Modern hade således varit utan antibiotika i fem dagar när hon dagen därpå fick sin första tablett. Drygt två månader senare, den 5 januari 2009 fick kvinnan diarré och började kräkas. Dottern bad ASIH att ge modern dropp i hemmet på samma sätt som de gett blod. ASIH ville inte göra detta eftersom de inte hade något beslut på att ge dropp i hemmet. Dottern bad att någon läkare på antingen

Rosenlunds vårdcentral eller ASIH skulle undersöka modern alternativt att remiss skrevs gällande dropp i hemmet. Ingen ville göra detta, utan hon blev hänvisad till akuten. Dottern ringde den 10 januari efter ambulans. Ambulansen tog modern till akutmottagningen på Södersjukhuset, där hon fick övernatta i ett tomt undersökningsrum. Modern fick dropp. Nästa dag flyttades kvinnan till en infektionsavdelning. Dagen därpå skrevs hon ut. Personal lovade att ASIH hade informerats och att modern skulle få dropp i hemmet. Modern var mycket svag och i dåligt skick när hon skrevs ut. Nattpatrullen hittade modern samma dag som hon skrevs ut kräkandes blod. De ringde ASIH som vägrade att komma. Nattpatrullen tog kvinnan till Södersjukhuset. Hon blev återigen inlagd på infektionsavdelning och skrevs ut därifrån den 16 januari. 2 Patientnämnden ansåg att samverkan och samarbetet mellan och inom olika vårdgivare inte hade fungerat. Samtliga vårdgivare bekräftade att det från och till är brister i samverkan när flera vårdgivare samtidigt bär ansvaret för en patients vård. I ärendet påpekades bland annat att ett av problemen har varit att inblandande vårdgivare inte haft full vetskap om ASIH:s olika uppdrag. Ersta sjukhus hade framfört att de flesta vårdgivare känner till målgrupp ett där ASIH har helhetsansvaret, men däremot inte målgrupp två där ASIH utför specificerad medicinsk åtgärd på uppdrag av en annan vårdgivare. Detta ledde relativt ofta till missförstånd och patienter riskerade då ett ökat lidande, vilket hände i detta fall. Gränsdragningen kring målgrupp två är ständigt i fokus därför att det alltför ofta leder till att patienter faller mellan stolarna. Ersta sjukhus måste arbeta vidare med frågan och vara än tydligare mot vårdgrannar. Den aktuella kvinnans lidande skulle sannolikt ha varit mindre om hon konverterats till målgrupp ett långt tidigare. Ersta sjukhus borde ha tagit initiativ till det. Man behöver vara mer vaksam på när det är dags att överta helhetsansvaret. I yttrande från Södersjukhuset framgick att infektionsenheten borde ha försäkrat sig om att ASIH kunde ge medicinsk hemsjukvård omedelbart efter utskrivningen. Inskrivning i ASIH borde ha skett samma dag som patienten skrevs ut från Södersjukhuset. Sjukhuset måste kontinuerligt se till att det blir tydliga överenskommelser med ASIH om att möta upp i hemmet när så krävs, vilket borde ha skett i detta fall. Personalen ska vidare ha adekvat kännedom om hur kontakt med ASIH ska ske och dokumenteras. I yttrande från Rosenlunds vårdcentral bekräftades det att det av och till fungerar dåligt med information från de stora sjukhusen till dem.

Bristande samverkan kan i sämsta fall leda till vårdskador hos patienterna. Patientnämnden såg därför positivt på att Ersta sjukhus och Södersjukhuset uppgav att de ska vidta åtgärder för att förbättra samverkan. Patientnämnden undrade vilka rutiner Södersjukhuset, Ersta sjukhus och Rosenlunds vårdcentral har gällande samverkan och hur dessa delges berörd personal. Nämnden undrade även vilka åtgärder som ovan nämnda vårdgivare kommer att vidta för att förbättra samverkan och samarbete, såväl internt som mellan vårdgivare, så att patienter får bästa tänkbara vård, utan onödigt lidande. Vidare undrade nämnden vilken effekt redan vidtagna åtgärder hade fått. Patientnämnden hade även erfarit genom andra ärenden till nämnden att bristande samverkan mellan akutsjukhus, ASIH och primärvård förekommer vid utskrivning av patienter. Nämnden undrade därför vilka rutiner samtliga akutsjukhus har gällande samverkan och hur dessa delges berörd personal. Vidare undrade nämnden om sjukhusens personal har tillräcklig kunskap om ASIH:s olika uppdrag, målgrupp ett och två, dels rent allmänt och dels vilken målgrupp varje enskild patient tillhör. Patientnämnden beslutade att översända patientnämndens skrivelse till styrelserna för samtliga akutsjukhus, Ersta sjukhus och EF Medical AB (som driver Rosenlunds vårdcentral) och att begära skriftlig uppföljning senast den 1 oktober 2010. 3 Återföring Rosenlunds vårdcentral har i inkommen återföring informerat om gällande rutiner gällande samverkan vad gäller informationsöverföring via fax, telefon och Web-care. En jourtelefon har upprättats. Telefonnumret till denna sprids till så många vårdinstanser som möjligt. Rutinerna är väl kända av personal. I nuläget kan man inte följa vilka patienter som är inskrivna i ASIH. Ersta sjukhus har i återföring framfört att det sällan är problem gällande målgrupp ett vad gäller samverkan. För målgrupp två har det visat sig vara ett generellt problem med otydligheter i ansvarsfördelningen, men problemen tycks ha minskat med tiden. Sjukhuset kommer fortsätta arbeta med att utveckla interna rutiner och sprida till egen personal. Man kommer att vinnlägga sig om att kommunicera dessa till vårdgrannar samt att fortsätta att skriva avvikelser när samverkan brister. Man ska försöka att bidra till att få landstinget att utveckla målgrupp två uppdraget så det blir tydligare och mer pedagogiskt kommunicerbart. Södersjukhuset framför att kommunikation mellan sjukhuset kommun/primärvård ska ske elektroniskt via WebCare. Det finns fastställda rutiner för detta, som ska vara kända för av alla medarbetare. WebCare an-

vänds i allt större utsträckning. Det inträffade fallet har noga diskuterats på berörda enheter och använts i förbättringsarbetet. Sjukhuset kommer att arbeta fram en tydlig riktlinje för hur kontakt med ASIH ska utformas mer strukturerat. SBAR (strukturerad muntlig överrapportering) har införts på sjukhuset och förhoppningsvis kan detta ytterligare förbättra arbetet med adekvat och korrekt överrapportering I återföring från Karolinska Universitetssjukhuset framkommer det att principärendet med aktuella frågeställningar har lyfts hos sju berörda verksamhetschefer, som var och en har inkommit med yttranden. I dessa framkommer det att det finns lokala rutiner på området som delges berörd personal. Kunskap om ASIH:s olika uppdrag varierar. Södertälje Sjukhus har konstaterat att kunskapens om ASIH:s olika uppdrag behöver förbättras. För att tydliggöra sitt uppdrag har ASIH STSAB varit ute och informerat på sjukhusinterna läkarmöten inom akutsomatiska specialiteter och informerat vid arbetsplatsträffar på akutsomatiska avdelningar. Alla AT-läkare får information om ASIH:s verksamhet i samband med deras introduktionsvecka på sjukhuset. När patienten ansluts för insatser ges skriftlig information om begränsningen av ASIH:s uppdrag, och att övrig vård och omvårdnad vid behov måste tillhandahållas av annan vårdgivare. Sjukhusets bedömning är att samverkan mellan ASIH STASAB och övriga vårdgivare fungerar bra generellt sett, men att de problem som lyfts från patientnämnden även gör sig påminda av och till. ASIH STSAB kommer ånyo att se över rutinerna och hur dessa efterlevs samt hur andra vårdgivare generellt informeras om ASIH:s verksamhet. TioHundra AB framför bland annat att patientjournalsystemet TakeCare har underlättat i kommunikationen mellan olika vårdgivare, vårdplaneringsteam har införts, ett gemensamt samverkanforum finns samt flera projekt och utbildningsinsatser för ökad samverkan mellan sjukhus och övrig vård och omsorg har initierats. Danderyds Sjukhus uppger att man inte har någon övergripande rutin för samverkan med ASIH. Samtliga verksamhetschefen har tillfrågats och det framkommer att kontakten med ASIH varierar. De verksamhetsområden som oftare har kontakt har också rutiner för kontakt med ASIH. Verksamheten förhör sig om ASIH kan erbjuda den vårdinsats aktuell patient har behov av. Man upplever dock oklarheter eller känner inte till ASIHS:s målgrupp två och skulle uppskatta gemensamma sammankomster för diskussion kring detta. Capio S:t Görans Sjukhus anför att man använder WebCare vid samverkan mellan vårdgivare. Sjukhuset har regelbundna samverkansmöten med de geriatriska klinikerna i serviceområdet, även ASIH vid Stockholms sjukhem har deltagit. Under våren 2010 har ett informationsmöte genomförts med deltagande av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. ASIH verksamheterna vid Bromma geriatriken, Stockholmsgeriatriken samt Stockholms sjukhems ASIH informerade om sina verksamheter och uppdrag. Dialog med geriatriska klinikerna sker fortlöpande och informationsmaterial finns. 4

Förhoppningen är att aktiviteterna har lett till tillräcklig kunskap hos medarbetarna. 5 Förvaltningens synpunkter Patientnämndens förvaltning finner det glädjande att de flesta i ärendet aktuella vårdaktörer har lyft ärendet och dess problematik hos berörda verksamhetschefer. Förvaltningen hoppas att detta ska leda till bättre samverkan gällande patienter som har behov av ASIH och att kunskapen om ASIHS olika uppdrag har ökat. Förvaltningen anser det inte vara acceptabelt att en del vårdaktörer har tagit så lång tid på sig att inkomma med återföring. Återföring var begärd till den 1 oktober 2010. Den sista återföringen inkom den 30 september 2011. Samtliga återföringar bör skickas till samtliga vårdaktörer för att sprida kunskap om hur andra arbetar med den aktuella frågan, vilket förhoppningsvis kan inspirera till fortsatt kvalitetsutveckling på området. Det kan även vara av intresse för sjukvårdsutskotten att ta del av detta ärende samt programberedningen för akutsjukvård. Förslag till beslut Nämnden föreslås besluta att - godta återföringarna och avsluta ärendet med skrivelse och kopia på återföringar till styrelserna för samtliga akutsjukhus, Ersta sjukhus och EF Medical AB (som driver Rosenlunds vårdcentral), - ge förvaltningen i uppdrag att översända ärendets tjänsteutlåtande och inkomna återföringar till anmälaren, - ge förvaltningen i uppdrag att översända ärendets tjänsteutlåtande till sjukvårdsutskotten och programberedningen för akutsjukvård för kännedom, - ge förvaltningen i uppdrag att översända ärendets tjänsteutlåtande till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för kännedom. Staffan Blom Förvaltningschef

6 Bilagor 1. Återföring från Rosenlunds vårdcentral 2. Återföring från Ersta sjukhus 3. Återföring från Södersjukhuset 4. Återföring från Karolinska Universitetssjukhuset 5. Återföring från Södertälje Sjukhus 6. Återföring från Tiohundra AB 7. Återföring från Danderyds Sjukhus 8. Återföring från Capio S:t Görans sjukhus