Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13 Revisionsrapport - Personalrelaterade skulder - 2013 slutlig.docx
Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier 6. Metod 7. Projektorganisation 8. Regelverk och lagstiftning 9. Okompenserad övertid 9.1 Inrapportering, kontroll och godkännande 9.2 Sparande, uttag och utbetalning 9.3 Hantering vid förvaltningsbyten 10. Jour- och beredskapsersättning 10.1 Inrapportering, kontroll och godkännande 10.2 Sparande, uttag och utbetalning 10.3 Hantering vid förvaltningsbyten 11. Semesterlön 12. Analytisk granskning av personalrelaterade skulder 12.1 Övertidsskuld 12.2 Jourkomp 13. Kvarstående problemområden och möjligheter till förbättringar 13.1 Inrapportering, kontroll och godkännande 13.2 Sparande, uttag och utbetalning 13.3 Hantering vid förvaltningsbyten 13.4 Övrigt 1 2 2 2 2 3 3 3 3 4 4 4 5 5 5 6 6 6 6 7 8 8 10 10 11
1. Sammanfattning Vår bedömning är att den interna kontrollen beträffande hanteringen av de personalrelaterade skulderna har förbättrats under de senaste åren. Det finns dock fortfarande möjligheter till förbättringar som enligt vår uppfattning ytterligare skulle förstärka den interna kontrollen. Vi har identifierat följande problemområde med tillhörande förslag på förbättringar: Vi bedömer att det i många fall finns begränsade möjligheter för chefsstöd och enhetschefer att kontrollera att inrapporterade uppgifter är korrekta. Detta kan sannolikt inte fullt ut åtgärdas men vi föreslår att överväger att utforma riktlinjer för vilka kontroller som skall utföras innan inrapporterade tidsuppgifter attesteras. Enligt avtalen har arbetsgivaren i många fall rätt att avgöra om inarbetad övertid skall ersättas med ledighet eller betalas ut i pengar. Detta avgörs vid respektive chefs attest av inrapporterade tidsuppgifter. Vi anser att systemet på ett bättre sätt borde stödja chefens beslut genom att signalera att det redan finns stora sparade saldon varför utbetalning bör väljas. Det saknas begränsningar när det gäller hur stora övertidssaldon som får sparas och det finns inte heller någon begränsning avseende hur länge inarbetad övertid får sparas. Vi anser att det vore rimligt med en överenskommelse, liknande 12 månadersregeln för jourkomp, som begränsar sparandet av övertidssaldo. I vår granskning har det inte varit möjligt att kartlägga omfattningen och frekvensen av sena inrapporteringar av jour och beredskap. Baserat på vad som framkommit i våra intervjuer är dock vår bedömning att förekomsten av sena inrapporteringar har minskat och att det inte är ett särskilt stort problem. Det förekommer dock fortfarande och det är inte ovanligt att det är samma personer som återkommande rapporterar med eftersläpning. Då det skapar merarbete för GSF Lön anser vi att detta merarbete borde debiteras ut på respektive verksamhet vilket skulle skapa ett ekonomiskt incitament för att rapportera jour och beredskap i tid. Anställda som återkommande rapporterar med eftersläpning borde även notera konsekvenser av detta i belöningsmodellen då det påverkar måluppfyllelsen i ekonomiperspektivet negativt. Inom är det möjligt att ta ut övertid och jourkomp i ledighet i sådan omfattning att det resulterar i ett negativt saldo. Den anställde kan alltså ta ut mer ledighet än vad som tjänats in vilket då resulterar i en fordran på den anställde. Vår granskning har visat att det saknas begränsningar i hur stora uttag med negativt saldo som följd som en anställd kan göra. Vi anser inte att det bör vara möjligt att ta ut mer övertid än vad som redan tjänats in. När det gäller jour och beredskap anser vi att det borde finnas någon övre gräns avseende hur stora förtida uttag som kan göras. Vi anser vidare att systemet tydligt bör signalera både för den anställde som lägger in om ledigheten och för chefen vid attesten att uttaget resulterar i ett negativt saldo på X timmar. 1
Ovanstående utgör de iakttagelser vi bedömt vara de mest väsentliga från vår granskning och i avsnitt 13 i föreliggande rapport redovisas ytterligare iakttagelser och mer detaljerade beskrivningar. 2. Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska s hantering av personalrelaterade skulder. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2013. Under granskningen av delårs- och årsbokslut 2012 noterades förekomsten av enskilt höga saldon beträffande övertidsskulder och skulder för jour- och beredskapsersättning (jourkompskulder) samt uppgifter om sena inrapporteringar från medarbetare. Det har därför bedömts viktigt att genomföra en granskning för att kartlägga och bedöma rutiner för inrapportering samt beräkning av övertids- och jourkompskulder. 3. Syfte Syftet har varit att granska att gällande interna och externa regelverk tillämpas samt att den interna kontrollen i rutinerna för inrapportering och beräkning av skulderna för övertid samt jour och beredskap är tillfredsställande. Inom ramen för projektet har vi belyst: Tillåten storlek på enskild anställds saldo. Risken för förekomst av enskilt höga saldo. Redovisningsrutiner avseende anställd som byter tjänsteställe inom. Godkännanderutiner och attest av tillkommande tid samt jour- och beredskapstjänstgöring. Risken för väsentlig eftersläpning i inrapportering av tidsuppgifter. 4. Avgränsning Granskningen har avsett de processer och rutiner så som de tillämpas efter införandet av personalsystemet HR-Fönster. Granskningen har avgränsats till att gälla sjukvården och de tre förvaltningarna Kryh, SUS och Sund. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om processerna och rutinerna som tillämpas av uppfyller: Lagen om Kommunal Redovisning och god redovisningssed. 2
Tillämpbara interna och externa regelverk. 6. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument. Erfarenhetsåterföring från KPMGs granskning av delårsbokslut och årsbokslut avseende 2012. Intervjuer med berörda tjänstemän med ansvar för regelverk, godkännande, rapportering och beräkning av övertidsskulder samt skulder för jour- och beredskapsersättning. Analytisk granskning av övertids- och jourkompsaldo samt stickprovsvis avstämning mot regelverk. Revisionsrapporten har saklighetsgranskats av de personer som varit föremål för intervju och informationsöverföring. 7. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Jesper Sturesson som är auktoriserad revisor. Jesper ingår i KPMGs team för redovisningsrevision. 8. Regelverk och lagstiftning Intjänande, uttag och sparande av ersättning för övertid och jour- och beredskapsarbete regleras framförallt av kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) vars senaste lydelse är från 2013-04- 01. Utöver detta avtal finns det bestämmelser i Arbetstidslagen (1982:673) som har betydelse för hur mycket en anställd får tjänstgöra etc. Beträffande jour och beredskapstjänstgöring finns ett särskilt förhandlingsprotokoll daterat 2011-03-09 med bestämmelser framförallt avseende sparande av ersättning. 9. Okompenserad övertid Okompenserad övertid är det mer formella begreppet med vilket avses vanlig övertid. Det finns både enkel och kvalificerad övertid vilka berättigar till olika nivå på ledighet eller ersättning. I det efterföljande kommer benämningen övertid och övertidsskuld att användas. 3
9.1 Inrapportering, kontroll och godkännande Alla anställda arbetar utifrån scheman som är inlagda i systemet. De skall vid tillkommande tid manuellt i HR-Fönsters självservice lämna uppgift om denna tillkommande tid, t ex övertid. Inrapporterade uppgifter granskas och rimlighetsbedöms av chefsstöden som därefter tillstyrker uppgifterna i systemet. Därefter går uppgifterna till respektive enhetschef för attest vilket sedan innebär att uppgifterna går till lönekörningen som hanteras centralt av GSF Lön. All tillkommande och avgående tid skall attesteras av enhetschefen och kan inte gå till lön utan att den är attesterad. Uppgift om övertid skall registreras senast månaden efter aktuell månad. Om uppgifterna registreras senare än månaden efter medför det ett stort merarbete. Chefsstöden får då fylla i en manuell blankett vilken skall attesteras av enhetschefen och sedan skickas till GSF Lön. Detta förfarande klassificeras som en rättelse. De i självservice registrerade uppgifterna kan vid rättelser inte med automatik gå till lönekörning utan GSF Lön måste manuellt registrera uppgifterna för att de skall komma med i lönekörningen. 9.2 Sparande, uttag och utbetalning Det finns inga begränsningar för hur stora övertidssaldo en enskild anställd får ha. Det finns inte heller någon begränsning i hur länge en enskild anställd får spara övertidssaldon. Enhetscheferna jobbar i varierande utsträckning aktivt med att försöka förmå anställda att ta ut övertiden i ledighet och i många verksamheter med begränsade personalresurser är detta svårt. Övertidssaldon betalas därför i övervägande del ut i pengar. Om cheferna vid attesten bedömer att det inte finns möjlighet för den anställde att ta ut övertiden i ledig tid har de i de flesta fall rätt att beordra att övertiden betalas ut i pengar. Ansökan om ledighet genom t ex uttag av övertidsersättning i tid registreras i självservice och skall attesteras av enhetschef. Det är fullt möjligt att ta ut mer ledighet än vad som finns intjänad. Detta resulterar då i ett negativt övertidssaldo vilket innebär en fordran på den anställde. De främsta orsakerna till sådana uttag är att det sker av misstag eller okunskap. 9.3 Hantering vid förvaltningsbyten Vid en anställds byte av förvaltningstillhörighet skall övertidssaldot regleras genom utbetalning. Endast i undantagsfall kan saldot flyttas med till den nya förvaltningen och då sker det en internfakturering mellan förvaltningarna. Enligt uppgift finns det inga begränsningar i systemet som förhindrar att en övertidsskuld står kvar på två förvaltningar. I normalfallet sker dock reglering av övertidsskulden och i undantagsfallen brukar detta följas upp och kontrolleras relativt noga av de chefer som är berörda av flytten. 4
10. Jour- och beredskapsersättning Jour innebär att en anställd utöver ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Beredskap innebär att den anställde utöver ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på annan plats än arbetsstället för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap förekommer endast för läkare. I det efterföljande kommer benämningen jourkomp och jourkompskuld att användas. 10.1 Inrapportering, kontroll och godkännande Normalt ligger jour- och beredskapstjänstgöringen inlagd i den anställdes schema. Den anställde måste dock bekräfta denna tjänstgöring samt registrera eventuella störningstillfällen i HR- Fönsters självservice. I de fall tjänstgöringen inte är schemalagd skall naturligtvis både jour- och beredskapstjänstgöringen och eventuella störningstillfällena registreras i självservice. Chefsstödet skall sedan kontrollera och granska rapporteringen och därefter krävs en attest av enhetschef. Reglerna för inrapportering av jourkomp är samma som när det gäller övertid nämligen att det skall ske senast månaden efter det aktuella tillfället. Försenade inrapporteringar hanteras på samma sätt som vid övertid och skapar motsvarande merarbete både i förvaltningen och centralt på GSF Lön. Under vår granskning framkom att det 2013-12-02 kom ut nya direktiv där tillåter läkare att skriva jourlistor på särskilt anvisad blankett. Dessa skall sedan lämnas undertecknade till chefsstöden som registrerar dessa i HR-Fönsters självservice. Detta är alltså en återgång till ett tidigare tillvägagångssätt och ett avsteg från principen om självservice. 10.2 Sparande, uttag och utbetalning Historiskt har det på vissa förvaltningar inom funnits en policy att intjänad jourkomp endast har fått sparas i 12 månader och därefter har det skett en utbetalning. Under 2011 nåddes en överenskommelse (förhandlingsprotokoll daterat 2011-03-09) mellan fackförening och arbetsgivare om att denna 12 månadersregel skulle gälla alla förvaltningar inom. Vid detta tillfälle fanns det enskilda läkare med jourkompsaldo på drygt 5 800 timmar eller nästan 3 Mkr. Det gjordes därför särskilda överenskommelser om dispens från 12 månadersregeln med några läkare. Dispenserna innebar att de skulle få fram till 2013-12-31 på sig att ta ut jourkomp och därefter skulle 12 månadersregeln tillämpas. Ansökan om ledighet genom t ex uttag av jourkomp i tid registreras i självservice och skall attesteras av enhetschef. Precis som med uttag av övertidssaldot är det fullt möjligt att ta ut mer ledighet än vad som finns intjänad. Detta resulterar då i ett negativt jourkompsaldo vilket innebär en fordran på den anställde. De främsta orsakerna till sådana uttag är att det sker av misstag, okunskap eller då man vet att man kommer att ha mycket inplanerad jour och beredskap i en period nära efter ledigheten. 5
10.3 Hantering vid förvaltningsbyten Hanteringen av jourkompskulden vid byte av förvaltningstillhörighet är samma som när det gäller övertidsskulden. 11. Semesterlön I granskningen har även viss information kring hantering av semesterlön framkommit som redovisas här även om det egentligen inte omfattas av uppdraget. En anställd får vid årsskiftet spara maximalt 40 semesterdagar och eventuellt överskjutande dagar betalas ut. Även när det gäller semesteruttag kan detta ske i större utsträckning än vad som tjänats in vilket medför ett negativt semestersaldo och en fordran på den anställde. Detta är i enlighet med reglerna då tillämpar förskottssemester. Vid byte av förvaltningstillhörighet skall semestersaldot följa med den anställde till den nya förvaltningen. Detta sker genom internfakturering mellan förvaltningarna. 12. Analytisk granskning av personalrelaterade skulder I granskningen har vi begärt in filer på övertids-, semesterlöne- och jourkompskuld både per förvaltning och totalt för. Filerna har analyserats i syfte att kartlägga förekomsten av höga respektive eventuellt negativa saldon på enskilda anställda. 12.1 Övertidsskuld Nedan framgår de 10 högsta övertidssaldona i kronor inom per 2013-09-30 då den totala övertidsskulden uppgick till 77 255 435 kronor. Ansvar Namn Kronor Timmar 65281 Anonym 563 376,22 1 122,67 10001 Anonym 486 385,45 1 190,00 33111 Anonym 274 620,32 553,67 46110 Anonym 252 921,08 503,28 52198 Anonym 231 911,12 432,67 53498 Anonym 207 870,55 474,00 65281 Anonym 193 745,45 296,00 53706 Anonym 192 563,45 333,05 53498 Anonym 187 596,35 369,02 52890 Anonym 175 707,05 355,29 6
Tabellen visar att det förekommer att anställda har relativt stora sparade övertidssaldon. Det finns ingen begränsning varken när det gäller hur många timmar som kan sparas eller hur länge timmarna kan sparas. Timmarna värderas kontinuerligt om baserat på den anställdes aktuella lön. Detta kan innebära kostnader för som inte motsvaras av någon utförd prestation. Nedan framgår även de 10 största negativa övertidssaldona i kronor inom per 2013-09-30. Ansvar Namn Kronor Timmar 54998 Anonym -31 696,36-111,75 54940 Anonym -34 045,09-70,50 54598 Anonym -38 574,55-102,00 53801 Anonym -39 273,82-77,70 56501 Anonym -47 896,73-110,50 22001 Anonym -49 105,45-80,00 78704 Anonym -57 687,27-120,00 22201 Anonym -67 758,55-144,00 63750 Anonym -77 054,55-130,00 13001 Anonym -97 047,27-192,00 Av tabellen framgår att vid denna tidpunkt fanns det anställda med upp till nästan 5 veckors i förväg uttagen övertid. 12.2 Jourkomp Nedan framgår de 10 högsta jourkompsaldona i kronor inom per 2013-09-30 då den totala jourkompskulden uppgick till 213 130 358 kronor. Ansvar Namn Kronor Timmar 63350 Anonym 1 033 346,72 1 887,58 62550 Anonym 774 851,38 1 428,73 62550 Anonym 704 475,33 1 218,60 71150 Anonym 672 675,18 1 237,00 35001 Anonym 559 706,04 1 122,69 62550 Anonym 542 265,47 1 227,94 22101 Anonym 535 792,69 1 163,29 35001 Anonym 517 275,80 1 060,88 57019 Anonym 512 328,76 927,20 37432 Anonym 491 561,46 1 202,57 Ovanstående visar att det inte längre förekommer några så höga saldon som fanns tidigare. När dispenstiden från 12 månadersregeln löper ut 2013-12-31 kommer sannolikt några av de högsta saldona sjunka då några av dessa personer har dispens. För läkare som tar mycket jour och 7
beredskapsarbete och särskilt på helger uppstår dock relativt snabbt stora saldo då timmarna uppräknas. Det kan alltså även inom 12 månadersgränsen uppstå relativt stora saldon. Nedan framgår de 10 största negativa jourkompsaldona i kronor inom per 2013-09- 30. Ansvar Namn Kronor Timmar 64889 Anonym -36 724,29-73,88 61021 Anonym -40 417,21-81,19 63550 Anonym -42 510,19-77,24 64089 Anonym -45 547,45-160,00 53705 Anonym -46 998,28-91,33 40260 Anonym -50 903,36-188,48 56501 Anonym -74 151,77-152,42 53803 Anonym -79 018,43-188,27 37810 Anonym -100 318,25-229,06 42189 Anonym -112 992,70-240,00 Av tabellen framgår alltså att vid denna tidpunkt fanns det anställda med upp till 6 veckors i förväg uttagen jourkomp. 13. Identifierade problemområden och möjligheter till förbättringar I detta avsnitt redovisas våra kommentarer och synpunkter avseende de iakttagelser som redovisats i tidigare avsnitt. 13.1 Inrapportering, kontroll och godkännande Under vår granskning har det framkommit att det fortfarande förekommer särskilda överenskommelser om ersättning utanför gällande avtal. Vi har fått uppfattningen att detta minskat i omfattning och att det endast sker i undantagsfall och oftast i akuta och komplicerade situationer. Då dessa inte kan hanteras i det ordinarie flödet genom HR-Fönster utan kräver manuell hantering av GSF Lön finns alltid ett krav på skriftlig överenskommelse. Överenskommelsen skall vara undertecknad av enhetschefen och går alltid till förvaltningens personalchef för kännedom. Vi anser att det av flera anledningar är viktigt att verkar aktivt för att undvika att sådana överenskommelser förekommer och att ersättningar till anställda skall följa gällande avtal. Upplägget med självservice i HR-Fönster och avsaknaden av stämpling för vissa yrkesgrupper innebär att rutinerna i stor utsträckning bygger på arbetsgivarens förtroende för den anställde. Det finns i många fall begränsade möjligheter för chefsstöden och enhetscheferna att kontrollera att t ex inrapporterad övertid är korrekt. Vår uppfattning är att det saknas riktlinjer eller instruktioner för vilka kontroller och analyser chefsstöden skall utföra. Möjligheterna att kontrollera riktigheten i inrapporterade tidsuppgifter är också beroende av antalet anställda chefsstödet och chefen 8
hanterar samt hur involverade chefsstöden är i schemaläggning, bemanning och verksamhet. Chefsstödens möjligheter till kontroll ligger framförallt i rimlighetsbedömningar och kartläggning av eventuella mönster i anställdas inrapportering. För de anställda som stämplar finns naturligt en större möjlighet till kontroll då det finns tidsangivelser i stämplingen som visar när den anställde anlände till respektive lämnade arbetsplatsen. Inrapporterad övertid och jourkomp kan då jämföras och rimlighetsbedömas mot stämplingen. Vi anser att bör överväga att utreda vilka kontroller och rimlighetsbedömningar som chefsstöden och cheferna vid attest förväntas vidta i dessa uppgifter. Genom detta skulle man kunna säkerställa att visa kontrollmoment utförs och att kontrollerna hanteras likformigt på alla förvaltningar. Arbetsgivaren har i många fall enligt avtalet rätt att besluta att övertidsersättningen skall betalas ut i pengar. Detta bör tillämpas för anställda som arbetar mycket övertid och har begränsade möjligheter att ta ut ledighet. Vi anser att det i anslutning till chefens attest av övertid i HR- Fönster borde uppkomma ett meddelande för chefen med information om att en anställd inte bedöms kunna ta ut övertiden i ledighet inom X månader och att utbetalning därför bör ske. Detta skulle minska risken för stora skuldsaldon till enskilda anställda som dessutom löneuppräknas utan motsvarande motprestation från den anställde. Alternativt borde verka för en överenskommelse innehållande en begränsning av hur många timmar som får sparas alternativt hur länge timmarna får sparas. Under vår granskning utkom 2013-12-02 nya direktiv om att läkare tillåts skriva manuella jourlistor som sedan chefsstöden skall registrera i HR-Fönsters självservice. Vi anser att detta är en återgång till en mindre effektiv hantering som även skulle kunna innebära en ökad risk för eftersläpningar i inrapporteringen. Inom ramen för detta uppdrag hade vi som ambition att via stickprov försöka kartlägga omfattningen av eftersläpande inrapporteringar av jour och beredskap. Sena inrapporteringar av jour och beredskap hanteras som rättelser i HR-Fönster och kräver en manuell blankett samt medför ett manuellt merarbete för GSF Lön. GSF Lön hanterar efter införande av HR-Fönster ca 8 000-9 000 rättelser varje månad. Dessa rättelser kan bero på många olika anledningar och avser alltså inte enbart eftersläpande inrapportering av jour och beredskap. Då dessa eftersläpningar inte erhåller någon särskild kodning eller liknande har det inte varit möjligt att utreda omfattningen utan att i så fall gå igenom en månads alla rättelser. Vi har dock genom våra intervjuer fått uppfattningen att mängden eftersläpande inrapporteringar av jour och beredskap minskat väsentligt efter införandet av HR-Fönster och självservice. För att ytterligare reducera antalet eftersläpningar i inrapporteringen anser vi att GSF Lön borde debitera ut det extra merarbete som eftersläpningarna skapar. Genom att dessa debiteringar sedan fördelas ut på de verksamheter där eftersläpningarna förekommer skapas ett ekonomiskt incitament att rapportera i tid. Anställda med återkommande eftersläpningar i rapporteringen borde även se konsekvenserna av detta i sin belöningsmodell då måluppfyllelsen i ekonomiperspektivet försämras. 9
Inom Primärvården finns en överenskommelse att läkaren får 1,5 gånger ersättningen om ersättningen tas ut i pengar och inrapporteringen av jour och beredskap sker utan eftersläpning. Sena inrapporteringar av jour och beredskap hanteras som tidigare beskrivits som rättelser i HR- Fönster och kräver en manuell blankett. Det har enligt uppgift förekommit att läkare angivit ersättning till 1,5 gånger på blanketten och att detta attesterats och betalts trots att försenade inrapporteringar ej berättigar till detta. Vi vill därför uppmana att utreda om det finns någon ytterligare kontroll att införa för att minska risken för liknande framtida fel. 13.2 Sparande, uttag och utbetalning I vår granskning har vi noterat att det förekommer större uttag av ledighet än vad som tjänats in. Detta gäller både uttag från övertidssaldo och jourkompsaldo. Beträffande uttag av övertidssaldo borde det inte vara möjligt att göra större uttag än vad som tidigare tjänats in. Det framgår av tabellerna i avsnitt 12.2 att det förekommer uttag så att saldot blir upp till minus 192 timmar eller knappt fem veckor. Vi anser att bör vidta åtgärder för att förhindra att sådana uttag görs. HR-Fönster borde kompletteras så att det finns en begränsning när det gäller registrering av uttag från övertidssaldo som resulterar i negativt saldo. Om detta inte anses lämpligt eller möjligt borde åtminstone en gräns för hur stora förtida uttag som får göras införas. Systemet borde vid ansökan om ledighet kompletteras med en varning eller information om att ledigheten medför negativt saldo. Uttag av jourkomp kan också göras i större omfattning än vad som tjänats in. Detta är dock av mer planerad karaktär och bör rimligen få förekomma då man vet att en anställd under kommande perioder kommer att ha omfattande jour och beredskap. I sådana situationer kan det vara rimligt att den anställde i gengäld kan få göra större uttag än vad som för stunden tjänats in. Vi har dock noterat att det förekommer negativa jourkompsaldon på upp till 240 timmar eller sex veckor. Vi anser att det borde finnas en begränsning i förtida uttag och att systemet vid ansökan om ledighet kompletteras med en varning eller information om att ledigheten medför negativt saldo. I vår granskning har vi noterat att det även inom en 12 månadersperiod kan uppstå betydande jourkompsaldo då t ex två jourpass under en helg kan ge upp till 50 omvandlade jourtimmar. 13.3 Hantering vid förvaltningsbyten Vi har inte noterat någon förhöjd risk för fel beträffande de personalrelaterade skulderna i anslutning till att anställda byter förvaltningstillhörighet inom. Det finns riktlinjer för hur detta skall hanteras och det sköts centralt av GSF Lön. I normalfallet är det endast semesterskuldssaldo som följer med den anställde vid ett förvaltningsbyte då både övertid och jourkomp regleras. Regleringen och i undantagsfall överföringen till ny förvaltning hanteras centralt av GSF Lön vilket innebär att risken för att saldo skulle stå kvar på två förvaltningar har minskat. 10
13.4 Övrigt Vid vår granskning har det framkommit information som tyder på att det förekommer att anställda går ner i ordinarie tjänst för att istället kunna vara mer i jour och beredskap. Syftet med detta tillvägagångssätt är att erhålla en högre inkomst vilket därmed innebär en högre kostnad för. Vi har inte kunnat verifiera detta men vill ändå uppmärksamma detta då det innebär onödiga kostnadsökningar som i egenskap av arbetsgivare kan förhindra. Kristianstad dag som ovan Jesper Sturesson Auktoriserad revisor 11