Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Text: Foto: Ingela Löfqist & Niels Andresen Hushållningssällskapet Kristianstad Jonas Ivarson, Hushållningssällskapet i Kristianstad Niels Andresen, Hushållningssällskapet i Kristianstad Ingela Löfquist, Hushållningssällskapet i Kristianstad Steffan Lundmark, Hushållningssällskapet i Kristianstad Utgivare: Hushållningssällskapet i Kristianstad, Box 9084, 291 09 Kristianstad, Tel: 044-22 99 00 (vx) www.hush.se/l Trycksaken har bekostats gemensamt av Sverige och EU Tryck: PrintExpo i Kristianstad Utgivningsår: 2005

Mot en uthållig djurhållning Den här skriften kommer att redogöra för de viktigaste skillnaderna man hittills funnit mellan ekologisk och konventionell djurhållning i fråga om utfodring, djurmiljö, djurhälsa, miljöpåverkan och produktkvalitet. Ekologisk och konventionell djurhållning utvecklas hela tiden, vilket innebär att man inte kan betrakta produktionsformerna som statiska. Djurhållningen förändras i takt med utvecklingen av ny teknologi, fördjupad kunskap om hälsa, beteende och näringsfysiologi samt inte minst jordbrukspolitiska beslut och marknadstrender. Ekologisk djurhållning har i jämförelse med konventionell djurhållning en högre självförsörjning av foder på gården, alla djur har tillgång till utevistelse under växtsäsongen samt huvuddelen av fodret som djuren äter är ekologisk producerat. Djurhållning med hög produktion är inte ett mål i sig om det är förenat med miljöbelastande foderråvaror från andra världsdelar och stallsystem där djurens möjligheter till ett naturligt beteende är begränsade. I Sverige diskuteras ofta om omläggning till ekologisk djurhållning verkligen förbättrar villkoren för miljön och djuren? Mycket tyder på det, om man inte fastnar i detaljer i diskussionen för där finns alltid möjlighet till förbättringar inom alla produktionssystem. 1

Samspel mellan växter och djur Raps intressant inhemsk proteingröda. Klöver en av drivkrafterna för ekologisk odling och därmed också ekologisk djurhållning. Utvecklingen av fabrikstillverkat kraftfoder till mjölkkor (kg per kg levererad mjölk). I det ekologiska lantbruket är målsättningen att ha en balanserad djurhållning i förhållande till växtodlingen på gården. De grödor som produceras på gården blir foder till djuren och gödseln som djuren producerar blir en växtnäringstillgång i odlingen. Detta minimerar transporterna och bidrar till utvecklingen av ett långsiktigt och uthålligt lantbruk. För det konventionella lantbruket finns endast regler om spridningsareal för stallgödsel som indirekt reglerar djurtätheten. Målsättningen i ekologisk djurhållning är att utfodra djuren med enbart ekologiskt foder, men i nuläget är det tillåtet att använda en mindre andel konventionellt foder (5 % till idisslare, 15 % till fjäderfä och grisar). Anledningen till att detta har varit tillåtet är att tillgången till foderråvaror inte har varit tillräcklig i den ekologiska produktionen. Inom kort kommer denna möjlighet att försvinna. Produktionskostnaderna i ekologisk mjölkproduktion har uppskattats öka med 10-15 öre per kg mjölk vid samma avkastningsnivå vid utfodring med enbart ekologisk foder. Inom konventionell produktion har andelen importerade fodermedel ökat kraftigt under senare år främst på grund av pressen på att producera billiga livsmedel. Det är framför allt proteinfodermedel som utgörs av importerade råvaror. Inom svinoch fjäderfäproduktion importerades ca en fjärdedel av fodret under 2003, medan den importerade andelen fodermedel i kraftfoder till nötkreatur var drygt en tredjedel. Huvuddelen (ca 4/5) av det tillverkade kraftfodret till nöt används inom mjölkproduktionen. Soja och raps utgjorde cirka två tredjedelar av importfodret till nötkreatur under 2003. Kraftfoderanvändningen i konventionell mjölkproduktionen har ökad markant under de senaste tjugo åren (se figur). Ekologiska producenter köper en mindre andel industritillverkade foderblandningar jämfört med konventionella konventionella. Andelen importerat foder i Lantmännens ekologiska färdigfoder för gris utgör cirka 6 %, medan den importerade delen i hönsfoder är cirka 12 %. Under år 2003 åt korna i ekologisk mjölkproduktion drygt en ton fabrikstillverkad kraftfoder medan de konventionella korna konsumerade nästen dubbelt så mycket. Den dagliga kraftfodertilldelning var i medeltal 3 kg lägre per ko på ekologiska mjölkgårdar jämfört med konventionella gårdar i kokontrollen 2001 och mjölkavkastningen cirka 8000 respektive 9000 kg mjölk per årsko. Självförsörjningsgraden med foder var i genomsnitt lite mindre än 90 procent av det årliga behovet på ekologiska mjölkgårdar i Västsverige och Danmark. I konventionell mjölkproduktion varierade andelen hemmaproducerat foder mellan 51 till 66 procent på 140 utvalda gårdar med utfodringsrådgivning. 2

Anpassad utfodring till djuren Utfodringen inom ekologisk djurhållning skall anpassas till djurslaget vilket innebär att exempelvis idisslare huvudsakligen skall livnära sig på grovfoder medan kraftfodergivan begränsas. Detta stimulerar till en hög andel vallfoder i foderstaten till nöt och får. Inom konventionell produktion finns inga begränsningar på kraftfoderandel, förutom de rent hälsomässiga, eftersom en idisslare behöver en viss mängd grovfoder för att magarna skall fungera. En tung köttrastjur föds oftast upp mycket intensivt, där upp till 75-80 procent av det dagliga foderintaget är kraftfoder i syfte att nå en hög tillväxtstakt. En ekologisk ungtjur får däremot maximalt äta 30 procent kraftfoder per dag. En dansk undersökning har visat att den ekologiska mjölkkon får lite mindre än 3 4-delar av sitt foderbehov ifrån grovfoder under sin tio till elva månaders laktationsperiod jämfört med drygt hälften för en konventionell ko. Djur som föds på en ekologisk gård skall kunna dia eller dricka helmjölk under en längre period än i konventionell produktion. Ekologiska griskultingar får dia två till tre veckor längre än konventionella, som vanligtvis avvänjs vid fem veckors ålder. Ju tidigare avvänjning desto större krav på foderkvaliteten på smågrisfodret som skall ersätta mjölkens höga näringsvärde, vilket ökar beroendet av högt förädlade importerade foderrråvaror. Ekologiska mjölkraskalvar får alltid dricka helmjölk från korna i tolv veckor medan de flesta konventionella får pulvermjölk i cirka åtta veckor. I system där mjölkraskalvar har fått dia amkor har tillväxten i försök varit betydligt bättre jämfört med utfodring i hink under de första 8 veckorna av kalvarnas liv. I ekologisk djurhållning skall alla djurslag, även gris och höna, utfodras med fri tillgång till grovfoder eller bete. Det ger djuren möjlighet att äta sig mätta och få sysselsättning. Konventionella slaktsvin äter upp sin mat på knappt 40 minuter per dag och är inte ute på bete utan lever hela sitt liv inne på stall. Bristande sysselsättning kan leda till stressituationer som utlöser aggressivt beteende mellan grisarna. Naturligt betar och bökar grisen stora delar av dagen. Det är vanligt att en gris dagligen spenderar mellan sex och åtta timmar på att leta föda. Därför ger fri tillgång på grovfoder och betesdrift grisen större möjlighet att utöva ett naturligt beteende. Vallfodret är den viktigaste födan för ekologiska idisslare. Djur som föds på en ekologisk gård skall kunna dia. 3

Produktion på djurens villkor Ekologiska höns kan värpa sina ägg i rede. Inom ekologisk djurhållning tas stor hänsyn till djurens behov och naturliga beteende, produktionssystem anpassas efter djurens villkor. Alla djurslag i ekologisk produktion ska vistas på bete under större delen av dygnet sommartid. Betet ger djuren både föda och möjlighet till att beta, böka, sprätta och springa - vilket i flera studier har visats befrämja en god hälsa. Utevistelsen ger motion, som ökar syreupptagningsförmågan och ger bättre hjärtkapacitet. Dessutom smörjer motion lederna och förbättrar ledbroskets näringsförsörjning, vilket innebär att djuren har lättare att röra sig. Inom den konventionella djurhållningen finns det inte krav på betesgång för tjurar och kalvar under ett halvt år. Detta innebär att uppskattningsvis minst 20 procent av det konventionella nötköttet kommer från djur som aldrig varit ute. Det är främst ungtjurar av mjölkras som tillbringar hela sitt liv inomhus, från födelse fram till slakt. Alla ekologiska djur skall kunna röra sig fritt och får inte vara bundna. Vissa undantag finns, då äldre nötkreatur tillåts att vara uppbundna under stallperioden i gamla stallar. Detta under förutsättning att djuren hålls på bete under en längre period eller blir rastade regelbundet under vintern. Vid ny- eller ombyggnation av stallar är det lösdrift som gäller. Konventionella nötkreatur får bindas upp, förutom kalvar som är under 6 månader gamla. Betet en viktig resurs i ekologisk djurhållning Ekologiska kor får inte kalva uppbundna, utan kalvning inomhus skall ske i kalvningsbox. Kon får då en lugnare miljö samt möjlighet att slicka kalven och ge di, vilket stimulerar kons livmoder att dra ihop sig och risken för kvarbliven efterbörd och livmoderinflammation minskar. Ekologiska mjölkraskalvar stannar hos kon åtminstone under råmjölksperioden vilket ger bättre förutsättningar för god djurhälsa. Detta har påvisat i ett flertal studier. Efter en veckas ålder skall kalvarna hållas i grupp tillsammans med andra jämngamla kalvar. En ekologisk sugga erbjuds en hydda eller box med material, oftast halm, att bygga bo med. Hon skall kunna gå ut igen efter två veckor om hon grisat inne på stall. Däremot kan en sugga i konventionell produktion fixeras i en grisningsbox, under en hel vecka. Hon har då mycket begränsat utrymme och kan inte ens vända sig om. Syftet är att skydda smågrisarna från att bli ihjältrampade. Stabila djurgrupper är viktigt för betesdriften. 4

Miljö med livskvalitet Studier om grisar där man jämfört system inne och ute för digivande suggor, visade att gyltor som hålls utomhus hade kortare grisningstid, vilket ger spädgrisarna en bättre start i livet. Smågrisarna växte även bättre utomhus. Dessutom påvisades att utesuggor bökar mycket trots fri tillgång på foder. Alltså har även mätta grisar ett bökningsbehov. Målsättningen är att uppfödningen av ekologiska slaktdjur skall ske i en integrerad besättning, för att minska smittrycket och stress i samband med miljöbyten. Tendens finns dock till ökad specialisering även inom ekologisk produktion eftersom slakterierna önskar fler slaktdjur per leveranstillfälle. Två tredjedelar av de svenska konventionella grisarna förmedlas idag och knappt hälften av alla förmedlade har inget mellangårdsavtal utan blandas vid leverans med andra grisar från många olika besättningar. Drygt häften av de ekologiska grisarna förmedlas men alla ekogrisar har långsiktiga mellangårdsavtal med maximalt tre besättningar. Ekologiska grisar skall kunna gå ut dagligen under hela året, till skillnad mot konventionella som föds upp inomhus. De ekologiska djuren skall även hållas samman i grupper både ute och inne, då forskning visar att blandning stressar djuren. Ju större grisar som blandas desto värre skador. Alla djur skall också ha tillgång till en liggplats på en hel, rikligt ströad yta. I konventionella stallar finns det vanligtvis mycket begränsat med strö i redan stimulifattiga miljön. Många konventionella ungnöt erbjuds endast spaltgolv som liggplats och har ingen möjlighet för att välja annan viloplats. Höns använder huvuddelen av dagen till att picka och sprätta efter föda. Trynkraft grisar behöver vettig sysselsättning för sitt tryne. Höns använder huvuddelen av sin vakna tid till födosök. I en studie ägnade hönsen mer än halva dagen åt att picka på marken och att sprätta i den. Totalt i landet finns det fortfarande mer än dubbelt så många konventionella höns i förbjudna oinredda burar än ekologiska hönor. Högsta beläggningen för ekologiska värphöns är 6 höns/m 2 inomhus och dessutom har de tillgång till rastgård utomhus under sommarhalvåret. Frigående konventionella höns har en beläggning på 9 höns/m 2 och i inredda burar är beläggningen ca 13 höns per m 2. Konventionella höns hålls inomhus året runt och har ingen tillgång till dagsljus. Integrerad produktion är en viktig målsättning i ekologisk köttproduktion. 5

God hälsa i naturlig miljö I ekologisk djurhållning ska stor hänsyn tas till djurens behov och beteende. Målet är att skapa bra livsmiljöer och trivsel som ligger till grund för en god djurhälsa. I ekologisk produktion får inte behandling med kemiska medel användas rutinmässigt eller förebyggande som i konventionell produktion. Istället eftersträvar man att hålla ett lågt smittotryck genom lägre djurbeläggning, flera olika djurslag, integrerad produktion och en planerad betesgång. Helmjölk en god start i livet. Ekologiska grisar mår bättre jämfört med konventionella. Ett flertal undersökningar visar att de lider betydligt mindre av luftvägssjukdomar, delvis beroende på att djuren vistas ute en stor del av dygnet. Lunginflammationer och lungsäcksinflammationer var tre till fem gånger vanligare hos konventionella slaktsvinen. Ekologiska grisar visade även lägre frekvens av svansbitning och bölder, vilket indikerar en bättre välfärd hos ekogrisar. Ekologiska grisarna har däremot fler ledinflammationer. En ökad vaccination mot rödsjuka hos slaktsvinen skulle troligen minska förekomsten av sjukdomen. Ett flertal nordiska undersökningar har visat på en bättre juverhälsa och en lägre mastitförekomst i de ekologiska mjölkbesättningarna jämfört med konventionella. Även behandlingar av kvarblivna efterbörder var signifikant lägre i de ekologiska besättningarna. Dessutom visar en dansk undersökning på färre penicillinresistenta bakterier i ekologiska mjölkkobesättningar. Troligen tack vare en mer återhållsam användning av antibiotika. Gyttjebad ger trivsel och livskvalitet för ekogrisar. Ekologiska kalvar som dricker helmjölk och har fått möjlighet att tillfredställa sitt sugbehov genom napp eller spene, mår bättre enligt flera studier. Färre dagar med diarréer, färre antal veterinärbehandlingar samt bättre tillväxt och dessutom färre beteendestörningar för de ekologiska. I de jämförande studier som har gjorts visar slaktskadestatistiken på fler parasitära anmärkningar hos ekologiskt uppfödda ungnöt och lamm. Förklaringen till detta är dels förbudet mot förebyggande avmaskning samt dels är djuren ute på bete under en längre betesperiod. I konventionell produktion används rutinmässiga avmaskningar, vilket innebär att en del djur behandlas utan att det finns behov. Risken är att ett omfattande användande av kemiska avmaskningsmedel leder till ökad resistens, vilket är fallet inom konventionell lammproduktion i vissa delar av världen idag. Forskning har även visat att antibiotikaresistenta bakterier har spridits till mikrofloran hos människor via mat, vatten eller genom direktkontakt. 6

Skuggarealen minskar Miljöpåverkan av ett produktionssystem kan utvärderas i energiförbrukning, växtnäringsförluster, spridning av främmande ämnen till omgivningen (tungmetaller, bekämpningsmedelsrester), markanvändning och klimatpåverkande utsläpp. Frågeställningarna är komplexa och tolkningen av forskningsresultaten inom området beror i många fall på vilka glasögon man har på när man skall utvärdera miljökonsekvenserna av ett produktionssystem. Ekologisk djurhållning importerar mindre mängder foder än konventionell djurhållning, vilket innebär att foderarealen eller skuggarealen i andra länder minskar drastisk vid en omläggning till ekologisk djurhållning. I produktionen av proteinkraftfoder används stora mängder handelsgödsel och pesticider samtidigt som areal som tas i anspråk blir sårbar för jorderosion. Vidare ökar trycket för att avverka skog och plöja upp savannområden för att använda marken till foderproduktion. Dessa arealer är miljökänsliga områden och till exempel orsakar sojaodling på savannområden i Brasilien en årlig jorderosion på 8 ton jord/ha eller cirka 3,6 kg jord per kg sojamjöl. Skuggarealen för att upprätthålla landets nuvarande djurhållning har uppskattas till 10-15 % av Sveriges åkerareal. Markanvändningen i ekologisk svinproduktion har beräknats ligga på 0,14 ha till 0,18 ha per producerat slaktsvin, vilket skall täcka odlingsareal för fodergrödor samt utevistelsesytor under växtsäsongen. I konventionell produktion utgörs begränsningen i djurhållningen av spridningsarealen för gödsel, denna areal kan beräknas till 0,06 ha per producerat slaktsvin i integrerad produktion. Djurets miljöpåverkan exporteras dock till andra gårdar såväl inom landet som utomlands. Den ekologiska grisens miljöpåverkan är huvudsakligen på gården där den föds upp. Lupin nygammal proteingröda i den ekologiska odlingen. Raps och trindsäd i kombination kan ersätta importerat proteinfoder. Genom ekologisk djurhållning påverkas förbrukningen av bekämpningsmedel på foderarealen markant. I ekologisk svin- och mjölkproduktion minskade användningen med drygt 90 % jämfört med konventionell produktion enligt svenska studier. I ekologisk nötköttsproduktion behandlas mindre än 1 % av foderarealen. Anledningen till att ekologisk djurhållning använder bekämpningsmedel i foderproduktionen är att det ännu är tillåtet att köpa en liten andel konventionellt foder. Utvecklingen i importen av de viktigaste proteinfodermedel till nötkreatur 7

Många dimensioner på miljöpåverkan Jordbruket använder energi direkt i form av el, diesel och annan olja. Indirekt energianvändning är energiåtgången för alla insatsmedel som handelsgödsel, bekämpningsmedel, foder och tjänster. I den direkta energianvändningen är skillnaderna inte stora mellan konventionell och ekologisk djurhållning. I den indirekta energianvändningen är skillnaderna emellertid tydliga. Mindre miljöpåverkan med ekologisk mjölkproduktion. Energieffektiviteten i ekologisk mjölkproduktion är högre än i konventionell produktion, vilket kan relateras till den lägre indirekta energianvändningen till handelsgödsel och foderimport. Energiförbrukningen var i en dansk undersökning 41-68 procent högre i konventionell jämfört med ekologisk produktion av vallfoder. Vissa energistudier av konventionell och ekologisk svinproduktion kommer till slutsatsen att energiåtgången är högre för ekologiska grisar jämfört med konventionella grisar på grund av den högre foderförbrukningen i den ekologiska produktionen. De flesta analyser beaktar dock inte de indirekta energibehoven till stallbyggnader, vilket kan utgöra upp till en 1/3-del av det totala energiförbrukningen i konventionell svinproduktion. Käringtand - kväveleverantör med intressante egenskaper i utfodringen. Ekologisk djurhållning balanserar växtnäringsförsörjningen på gården. Användningen av syntetiska aminosyror är inte tillåten i ekologisk produktion. Det innebär att foderstater till ekologiska grisar och höns oftast har ett högre råproteininnehåll, för att täcka behovet av essentiella aminosyrer, jämfört med konventionella foderstater. Detta innebär att kväveeffektiviteten i ekologisk grisoch värphönsproduktion är lägre än i konventionell produktion. Stora anläggningar till svin och höns innebär emellertid stora ammoniakutsläpp, som deponeras inom några mil från utsläppskällan och kan bidrag med övergödning och försurning i närområdet. Provtagning av mjölk från ekologiska och konventionella mjölkgårdar visade på lägre genomsnittlig ureahalt i mjölk från ekologiska kor jämfört med konventionella kor. Detta indikerar lägre råproteinhalt i ekologiska foderstater jämfört med konventionella. Studier visar att förlusterna i såväl träck som urin minskar vid lägre råproteinhalt i foderstaten samtidigt som kväveeffektiviteten ökar i mjölkproduktionen. Växtnäringsbalanser på ekologiska och konventionella mjölkgårdar visar att kväveöverskottet i genomsnitt är 50 80 kg lägre per hektar i den ekologiska produktionsformen. Utlakningspotentialen per ha är således betydlig mindre i ekologisk produktion jämfört med konventionell. 8

Nyttigare fettsyror med grön föda Jämförande studier mellan konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel är främst gjorda mellan olika vegetabilier, medan de animaliska produkternas kvalitet är sparsamt undersökt. Ekologisk mjölk innehåller mer av den nyttiga omega-3-fettsyran jämfört med vanlig mjölk enligt en skotsk undersökning. Omega-3-fettsyrorna är viktiga för hjärtats funktion, leder och skelett. Höga omega-3-halter kan förklaras med en hög grovfoderandel i foderstaten.i en dansk undersökning kunde man konstatera att innehållet av E-vitamin och carotenoider var högre i ekologisk mjölk jämfört med konventionell. E-vitamin och carotenoiderna är viktiga för mjölkens hållbarhet och har stor betydelse för immunförsvarets funktion. I Danmark utfodras konventionella kor med stora mängder majsensilage och ekologiska kor äter mera klöver och gräs, vilket troligen är orsaken till dessa skillnader. I en svensk undersökning av leverantörsmjölk från ekologiska och konventionella gårdar i slutet av 90-talet konstaterades en högre anmärkningsfrekvens av lukt- och smakfel i ekologisk mjölk. Orsaken till detta fenomen är ännu inte helt klarlagt, men svenska forskare har konstaterat att mycket hög andel baljväxtensilage, speciellt med rödklöver, kan öka andelen mjölkprov med avvikande lukt och smak. I några jämförande studier mellan konventionellt och ekologiskt producerad mjölk har det konstaterats lägre nivåer av klorerade kolväten, PCB, nitrat och mycotoxiner i ekologiskt producerad mjölk. Gröna växtdelar som föda påverkar köttets och mjölkens kvalitet. Griskött producerat på bete har högre halter av önskade omega-3-fettsyror. En svensk studie kom fram till att ras, slaktvikt och slaktålder hade större inverkan på köttkvaliteten än om grisarna var ekologiska eller konventionella.andra utländska studier visar på mörare kött samt högre smakintensitet hos utegrisar jämfört med grisar uppfödda inne. Angående grisköttets kvalitet har ett antal studier gjorts för att se hur olika foder och grönbete påverkar köttet. Enligt en svensk studie var slutsatsen att tillgången till bete inte förändrade köttets teknologiska kvalitet (ph, vätskehållande förmåga mm) men däremot fanns det skillnader i fettsyrasammansättingen. Griskött producerat på grönbete hade högre halt av de önskade fleromättade omega- 3-fettsyrorna samt även en högre halt E-vitamin. Flera senare studier om svin bekräftar att fodret påverkar sammansättingen av fettsyror i köttet ( Du blir vad du äter ), även om ras, kön och miljö har en viss påverkan. Det är främst genom de gröna växtdelarna som djuren får i sig omega 3-fettsyrorna medan spannmål har en mindre gynnsam sammansätting av fettsyror med högre andel omega 6-fettsyror. Liknande studier hos idisslare påvisar samma resultat, att fettsyrasammansättningen påverkas av fodret. 7308 Henke Larsson, tidigare storkonsument av ekologisk mjölk. 9

Sammanfattning - Ekologisk djurhållning minskar importen av miljöbelastande proteinfoder och därmed skuggarealen för foderproduktion i miljökänsliga områden - Ekologisk mjölkproduktion minskar kväveöverskottet på gårdsnivå - Ekologisk djurhållning minskar den indirekta energiåtgången till foderimport och handelsgödsel - Ekologiska nöt och får stimulerar till energi- och kväveeffektiv ekologisk vallodling - Ekologiska idisslare äter cirka 3 4-delar av sitt foderbehov som grovfoder - Alla ekologiska djur är ute på bete på sommaren - Alla nyfödda ekologiska djur får dia och får mjölk från det egna djurslaget - Ekologiska kalvar mår bra och har mindre beteendestörningar - Ekologisk djurhållning minskar hälsoproblemen för kor och suggor runt kalvning och grisning - Ekologisk svinproduktion förbättrar djurhälsan - Ekologisk mjölk och kött har en nyttigare fettsyrasammansättning med högre andel omega-3-fettsyror Lästips Djurhälsa och djurvälfärd i ekologiskt lantbruk. Lund, V. Centrum f. Uthålligt lantbruk (CUL), 2003. Konsumentverkets rapporter och foldrar om ekologisk och konventionell ägg-, mjölk- och och köttproduktion, Konsumentverket. Är eko reko? Om ekologiskt lantbruk i Sverige. Formas, Stockholm 2003 Effekter av olika sätt att producera livsmedel en inventering av jämförelser mellan ekologisk och konventionell produktion. Drake, L. & Björklund, J. CUL, SLU, 2002. Ekologisk lantbruk, fördjupning. Granstedt m.fl. LTs förlag 1998. Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk odling. Hushållningssällskapet Kristianstad, 2004. 100 % ekofoder vilka konsekvenser innebär det för utfodring, miljö och näringspolitik. Swensson m. fl. Svensk Mjölk 2004. Dokumentation av produktionsresultat i ekologisk mjölkproduktion på sju gårdar I Vestsverige från 1996 till 1999. SLU Skara 2000. cul.slu.se ekolantbruk.se livsmedelssverige.org konsumentverket.se ekokott.org sva.se slv.se foejo.dk lr.dk sjv.se okologi.dk krav.se