Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss

Utmanande beteenden eller beteenden som utmanar oss Thomas Wikberg leg. psykolog Konsultativt stöd

It s fine to know what to do when a kid becomes assaultive and destructive but it s far more important to know what to do so he doesn t become assaultive and destructive in the first place. Ross W Greene

Grundantagande Kids do well if they can Ross W Greene Barn gör rätt om de kan eller barn gör så gott de kan Oförmåga inte ovilja det är stor skillnad på att vilja men inte kunna, och att kunna men inte vilja. Utgångspunkten i vuxnas resonemang blir tyvärr för det mesta att barnet kan men inte vill och det innebär att vi försöker påverka barnets motivation. Men vad händer om vi försöker motivera någon som redan är motiverad men inte kan?

Vem har ett problem? Om vi som pedagoger/personal tycker att barnet/ungdomen ska göra saker som hen inte vill eller kan, vem är det då som har ett problem? Har det någon betydelse vad vi kallar det? Problembeteende Problemskapande beteende Problemskapande situationer Utmanande beteende Beteende som utmanar

Ansvar När de pedagogiska metoder vi använder inte fungerar så får vi ofta ett behov av att lägga ansvaret någon annanstans: På barnet/ungdomen På föräldrar/vårdnadshavare På kollegor som gör fel På den fysiska miljön På bristande resurser På rektor/förskolechef eller andra personer i ledande position På politiker, samhället, tidsandandan etc.

Lägga ansvaret på barnet Han vill bara ha uppmärksamhet Han vill bara ha sin vilja fram Han manipulerar oss Han har bara en negativ attityd Hans föräldrar har ingen pli på honom Hans bror var likadan Han har nog någon diagnos Han saknar motivation

Den som tar ansvar kan påverka

Motivation Vad är det? En benägenhet/vilja att agera på ett visst sätt i en viss kontext Kan påverkas inifrån genom egna tankar och affekt/emotion vilket då ökar eller minskar handlingsbenägenheten Påverkas utifrån genom konsekvenser eller möjliga konsekvenser vilket ökar eller minskar handlingsbenägenheten

Motivation påverkas av.. Positiva konsekvenser Naturliga: Att hinna i tid Att vakna utvilad Att bli mätt/otörstig Tillförda: Lön Belöningar Belöningssystem/teckenekonomi intjänade tecken som kan bytas mot överenskommen belöning Mutor

Problem med tillförda positiva konsekvenser Kan upplevas manipulerande Beteendet sker bara när den positiva konsekvensen finns tillgänglig Kan förhindra/försvåra att inre motivation utvecklas Kan få motsatt effekt d v s. beteendet som belönas minskar Man gör bara så mycket som behövs.. Mättnad Inflation

Motivation påverkas av.. Negativa konsekvenser Naturliga: Att inte hinna i tid Att vakna trött (för att man lagt sig sent) Att missa ex. badet för att man har glömt badkläder Tillförda: (Straff) Skäll Att inte få ex. se på TV (för att man har bråkat och inte gjort som man blev tillsagd) Hot Att ta bort en förväntad belöning

Problem med tillförda negativa konsekvenser - Straff Straff är självklart inget vi ska hålla på med, inte bara av etiska skäl (om det nu inte räcker), det saknas dessutom vetenskapligt stöd för att straff fungerar för att förändra beteenden på sikt, snarare är det kontraproduktivt och har massor av negativa biverkningar! Även naturliga* negativa konsekvenser kan vara mycket problematiska ex. att vara tvungen att torka upp spilld mjölk, blir ofta en kravsituation med ökad affekt som följd. *OBS! Det är stor skillnad på att upplysa om en möjlig naturlig negativ konsekvens, eller att hota med densamma.

Motivation som kommer inifrån Aktiviteten är i sig själv rolig/intressant att utföra. Jag förstår och ser nyttan av aktiviteten, att jag gör den för att lära mig något som leder till möjliga positiva konsekvenser på sikt (fast den är tråkig att utföra just nu). Att kunna påverka sin egen situation jag får och kan själv bestämma (inom vissa ramar) vad jag ska göra. OBS! Barnet måste själv uppleva att hen får och kan påverka, det räcker inte att vi vuxna säger att det är så. Tilltro till egen förmåga (self-efficasy)

Barn lär sig av att göra rätt inte av att göra fel Kognitiv flexibilitet van Duijvenvoorde et.al Vuxna förebilder Barn/ungdomar gör som vi gör, inte som vi säger Modellinlärning att lära sig genom att observera andra -Bandura, A Använda styrkor betona och lyft fram det som går bra och det som barnet kan! Utmana barnet gradvis i små steg, den proximala utvecklingszonen Vygotskij, L

Affektteori Nathanson, DL. Sonnby-Borgström, M. Tomkins, S Affekt nedärvd evolutionärt utvecklad* reflexmässig biologisk/fysiologisk reaktion, gör oss beredda på en viss beteenderespons/handling ex. fight or flight Emotion kognitiv bearbetning av affekt (erfarenhet) Känsla subjektiv upplevelse av affekt+emotion Sinnesstämning längre någorlunda stabilt känsloläge ex. lycklig, nedstämd, ångestfylld *överlevnadsvärde genom adaptiv handlingsbenägenhet och genom att kommunicera våran känsla till andra som i sin tur triggar adaptiva beteende hos dem som ex. omhändertagande.

Grundaffekter Tomkins, S Positiva affekter Glädje Intresse Senare teorier vill addera att känna sig stolt som grundaffekt (en sorts motsats till att känna skam) Neutrala affekter Förvåning Negativa affekter Avsmak Avsky Ilska Ledsnad Rädsla Skam

arousal Affektiv, agiterad, upphetsning påslag av det autonoma nervsystemet; Höjd puls Ökat blodtryck Svettning Tunnelseende Utsöndring av stresshormon (kortisol, efedrin och adrenalin) Handlingsberedskap!

Low-arousal lågaffektivt bemötande Andy McDonnell, Bo Hejlskov Elvén Personer med utmanande beteenden har ofta svårt att reglera affekt och att avgöra vem som känner vad Koppling mellan amygdala och exekutiva funktioner Hyperreaktiv Perspektivtagande (svårighet med ) Empati - sympati Affekt (arousal) och emotion smittar Spegelneuron Utmanande beteenden uppstår nästan alltid när affektnivån är hög

Lågaffektivt bemötande Utmanande beteenden uppstår sällan när affektnivån är låg Använd din egen affekt för att skapa lugn Dämpa intensiteten i känslouttryck, gäller även positiva känslor som glädje. Undvika att tillföra energi i en situation med hög affektnivå ex. en konfliktsituation (släcka eld med bensin) Undvik fysisk kontakt i situationer med hög affektnivå Placera dig inte mittemot barnet Kräv inte ögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång barnet backar från dig så ska du också backa

Kontrollprincipen För att kunna ge kontroll till någon annan måste man först ha kontroll på sig själv. Lättare utmanande beteende är ofta en metod för att bevara självkontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Våldsamt utmanade beteende handlar oftast om att man har förlorat kontrollen

Oro, ångest och stress Sapolsky mfl Människor oroar sig, både för saker som har hänt och för saker som ännu inte har hänt (och kanske aldrig kommer att hända) stark oro leder till påslag av autonoma nervsystemet. Ångest kan beskrivas som stark rädsla/oro. Negativ stress är upplevelsen av att krav på vad man ska prestera är större än förmågan möta dessa krav, innehåller ofta en tidsfaktor (att man ska hinna). Stress leder ofta till oro som kan leda till ångest. Långvarig oro och ångest ger lägre stresstålighet, och där har vi en negativ spiral..

Kravanpassning Två sorters krav: Minuskrav beteenden som vi vill ska minska/upphöra Pluskrav beteenden som vi vill ska påbörjas/öka Minuskrav medför inga förändringar på sikt. Barn lär sig av att göra rätt, inte av att göra fel.

Kravanpassning Om vi ställer krav som barnet inte kan leva upp till upplever barnet frustration. Om frustrationen blir stor nog kommer den leda till att affektnivån ökar vilket ofta leder till utmanande beteende. Alla har rätt att säga nej! Den pedagogiska utmaningen är att få barnet att vilja göra det som vi anser är viktigt. I pedagogisk verksamhet får man inte använda tvång. Ställ kraven så att barnet kan leva upp till dem Backa på kravet (tillfälligt) och kom tillbaka när det är bättre förutsättningar Ställ kraven så att de inte blir oväntade

Kravanpassning Struktur- ökad förutsägbarhet Ge valmöjligheter ökat självbestämmande Vi upplevelser Att bli färdig Att bli redo Påminna utan press

Barnkonventionen artikel 12 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.

Barnkonventionen i svensk lagstiftning En ny strategi för att förverkliga Barnkonventionen och stärka barnets rättigheter i Sverige godkändes av riksdagen 2010. Följande strategi ska gälla. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.

Respekt för barnets kunskap om sig själv Mina lärare tror att de vet mer om autism än jag för att de har varit på en kurs. Men jag har varit autistisk hela mitt liv: Matthew Stanton

Riskanalys och handlingsplan Chefsansvar reglerat i arbetsmiljölagen inte valfritt Tänk efter före säkerhet först Att hantera utmanande beteende vs. beteendeförändring på sikt Hierarki Vad måste göras omedelbart och vad kan vänta Undvik att beskriva situationer som aldrig händer (måla fan på väggen ) Dokumentation måste vara skriftlig enligt gällande styrdokument.

Collaborative proactive sollutions CPS Ross Greene En proaktiv modell för att lösa problem tillsammans med barnet

Viktiga teman Betoning på problem (och att lösa dem) snarare än på beteenden (och att modifiera dem) Att lösa problem är kollaborativt snarare än ensidigt (något du gör med barnet snarare än åt) Att lösa problem är proaktivt snarare än reaktivt Förståelse kommer före hjälpande att förstå är den viktigaste delen av att hjälpa Och viktigast Kids do well if they can

Varför är utmanande barn utmanande? Utmanande barn är utmanande för att de saknar färdigheter att inte vara utmanande. Om de hade de färdigheter som krävdes skulle de inte vara utmanande. Challenging kids are challenging because they re lacking the skills not to be challenging they are delayed in the development of crucial cognitive skills -- often including flexibility/ adaptability, frustration tolerance, and problem-solving -- or have significant difficulty applying these skills when they are most needed.

När är utmanande barn utmanande? När kraven och förväntningarna på vad de ska klara av är större färdigheterna de har för att svara adaptivt på de ställda kraven/förväntningarna. Children -- and other human beings -- exhibit challenging behavior when the demands being placed upon them outstrip the skills they have to respond adaptively to those demands.

Färdigheter som saknas eller behöver utvecklas Svårigheter att hantera övergångar, växla mentalt från en föreställning eller uppgift till en annan (skifta tankespår) Svårigheter att uppbåda energi för att genomföra en svår ansträngande eller tålamodsprövande uppgift Svårigheter att utföra saker i en logisk eller bestämd ordning Bristande tidsuppfattning Svårigheter att överväga flera tankar eller idéer samtidigt (oorganiserad) Svårigheter att behålla fokus vid målinriktad problemlösning Svårigheter att förutse de troliga resultaten eller konsekvenserna av det egna agerandet (impulsiv) Svårigheter att uttrycka bekymmer, behov eller tankar i ord Svårigheter att förstå det som sägs

Färdigheter som saknas eller behöver utvecklas Svårigheter att hantera känslomässiga reaktioner på frustrationer för att kunna tänka rationellt (särskiljande av affekt) Kronisk irritabilitet och/eller ångest med påtagligt försämrad problemlösningsförmåga Svårigheter att se gråskalor (svartvitt tänkande) Svårigheter att avvika från rutiner, regler och ursprungliga planer Oflexibla och felaktiga tolkningar/kognitiva förvrängningar eller tankefällor (t.ex. Alla är ute efter mig, Ingen tycker om mig Du skyller alltid på mig, Det är inte rättvist, Jag är dum, Det kommer aldrig att fungera för mig. Svårigheter att förstå hur man själv framstår eller uppfattas av andra

Olösta problem Konkretisera (situationsanalys) Färdighet som saknas; svårigheter att hantera övergångar Olöst problem; Har svårt att gå in från rasten till lektionen i svenska på torsdagar Thomas Wikberg, leg psykolog, Konsultativt stöd 2015-08-20

Timing betyder allt Utmanande beteende är mycket förutsägbart förutsatt att vi har kartlagt de färdighetsbrister och olösta problem som finns Omedelbara/akuta interventioner används i stridens hetta (krishantering) Proaktiva interventioner används långt innan den förutsägbara utmanande situationen uppstår (förebygga kris) Vid affektupptrappning (eller när man märker att det är på gång ) kan med fördel avledning användas Thomas Wikberg, leg psykolog, Konsultativt stöd 2015-08-20

Maktrelation Pedagogiskt förtroendekapital nödvändigt om vi vill arbeta med barnet Relation Allians Utrymmet för att göra fel ökar med mängden förtroendekapital vi har. Jmfr föräldrar - personal

Tre möjligheter Plan A Den vuxne driver igenom sin vilja (ensidig problemlösning) Plan B Gemensam proaktiv problemlösning (CPS) Plan C Backa på krav (prioritera)

Plan B Den vuxne tar reda på vad som är viktigt för barnet, vad som är barnets angelägenhet i situationen där beteendet sker. I plan B får barnet också hjälp att förstå vad som är viktigt för den vuxne, vad som är den vuxnes angelägenhet i samma situation. Barnet och den vuxne samarbetar för att hitta en lösning som tar hänsyn till bådas perspektiv.

Plan B - Empati Lyssna på barnets angelägenheter angående det olösta problemet, viktigt att den vuxne verkligen vill förstå barnets perspektiv. Kan ta lång tid, många barn har svårt att uttrycka vad de menar eller känner sluta inte förrän du är förvissad om att du förstått hur barnet upplever situationen. OBS! Inga lösningar Thomas Wikberg, leg psykolog, Konsultativt stöd 2015-08-20

Plan B - Definiera problemet Den vuxne sätter ord på sina angelägenheter som barnet kan förstå. Den vuxnes angelägenheter ska inte innehålla barnets utmanande beteende, inte heller någon teori om varför beteendet uppstår. Problemet är definierat först när bådas perspektiv är tydliggjorda. Först nu kan vi gå vidare. The formulation of a problem is often more essential than its solution... -Albert Einstein Thomas Wikberg, leg psykolog, Konsultativt stöd 2015-08-20

Plan B - Invitation Den vuxne sammanfattar problemet genom att beskriva bådas perspektiv. Den vuxne tar initiativ till att tillsammans lösa problemet med en invitation; jag undrar om det finns något sätt. Bra lösningar är: Alla lösningar som båda är överens om och som är realistiska och ömsesidigt tillfredställande. Thomas Wikberg, leg psykolog, Konsultativt stöd 2015-08-20

Referenser: Greene, RW. (2011). Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur. Greene, RW. (2003). Explosiva barn. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har det svårt att tåla motgångar och förändringar. Malmö: Cura bokförlag och utbildning AB. Hejlskov Elvèn, B. (2009). Problemskapande beteende, vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur. McDonnell, AA. (2010). Managing agrresive behaviour in care settings: understanding and applying low arousal approaches. Wiley-Blackwell. Sonnby-Borgström, M. (2005). Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster. Lund: Studentlitteratur. Sapolsky, MR. (2003). Varför zebror inte får magsår. Stockholm: Natur & Kultur. Kohn, A. (1993). Punished by Rewards: The trouble with gold stars incentive plan$, A s, praise and other bribes. New York: Houghton Mifflin. Teckenekonomi inom SiS. (2014). http://www.stat-inst.se/faktabank/metoder-inom-vard-och-behandling/teckenekonomi-inom-sis/ Socialstyrelsen. (2012) Teckenekonomi för barn och unga på hem för vård eller boende En systematisk översikt samt juridiska aspekter på utförande. Kohn, A. (1996). Beyond discipline: from compliance to community. Alexandria, Verginia: ASCD. van Duijvenvoorde, Anna CK, et al. (2008). Evaluating the Negative or Valuing the Positive? Neural Mechanisms Supporting Feedback-Based Learning across Development. The Journal of Neuroscience, September 17, 2008 28(38):9495 9503

Referenser: Barnets bästa i främsta rummet: FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige: Barnkommitténs huvudbetänkande (1997). Stockholm: Fritze. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1997: 116). FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989, finns på ex. rädda barnens och UNICEFS:s hemsidor Svenska Unesco rådets skriftserie: 2-2006, Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84, 191-215. Ramerö, J, Törneke, N. (2013). Beteendets ABC. Lund: Studentlitteratur. Bauer, J. (2007). Varför jag känner som du känner : intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna. Natur & Kultur. Gustavsson, LH. (2010). Växa - inte lyda. Norstedts. Gerland, G. (2010). Arbeta med autismspektrumtillstånd : hantverket och den professionella rollen. Pavus utbildning. Nathanson, D L. (1994). Shame and Pride: Affect, Sex, and the Birth of the Self. WWW Norton & Co. Vygotskij, LS. (1999). Vygotskij och skolan. Studentlitteratur. Tomkins, S. (2008). Affect Imagery Consciousness: The Complete Edition. Springer Publishing Co Inc. Vermeulen, P. (2014). Autism as contextblindness. Autism Asperger Publishing Co, US. Stanton, M. (2000). Learning to Live with High Functioning Autism: A Parent's Guide for Professionals. Jessica Kingsley Publishers