Spröda kvinnor och starka gubbar?



Relevanta dokument
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Variation på jobbet vad säger forskningen?

Arbets- och miljömedicin

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Den fysiska arbetsmiljön

IT, stress och arbetsmiljö

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet. Kunskaps sammanställning

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Belastningsskador Nej tack!

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

It s all about bra Arbetsmiljö

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Intervju med Elisabeth Gisselman

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

Kompletteringar KF 29/4 2013

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Februari Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Arbetsorsakade besvär 2014

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Sjukfrånvarons utveckling

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Repetitivt arbete ska minska

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förbundets talangutvecklingstrappa Fastställd av förbundsstyrelsen den 14 juni 2010

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Skellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm

Kränkande särbehandling i arbetslivet. Haparanda Stad. Antagen av kommunstyrelse

Arbets- och miljömedicin Lund

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

UTBILDNINGSPLAN. Yrkesintroduktionsanställning (YA) Specialservice. Handledare: Företag: Utgåva 1

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Unga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Attitydkampanjen (H)järnkoll

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom

Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö - en lägesrapport januari 2014

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Sjukfallskartläggning

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

GENOM MERTIDS PERSONALSTÖD FÅR ANSTÄLLDA HJÄLP MED SÅVÄL PRIVATA SOM ARBETSPLATSRELATERADE PROBLEM. Forskning och användande av Personalstöd

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Landsorganisationen i Sverige

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

Samverkan HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)

ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Bra ljudmiljö i öppna kontor

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Jämställdhetsanalys av löner steg för steg. handledning

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Transkript:

Spröda kvinnor och starka gubbar? Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1

Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011 25 20 sjukersättning sjukskrivning Miljarder kronor 15 10 5 0 Psykiatri och beteende Muskuloskeletala systemet Samtliga andra Diagnos Nya sjukskrivingar >14dagar år 2009 Andniningsorganens sjukdomar Graviditetssjukdomar Hudens sjukdomar Psykiska sjukdomar Sinnesorganen och nervsystemets sjukdomar Sjukdomar i hjärta och kärl Sjukdomar i rörelseorganen m.m. Skador Tumörer 0 5 10 15 20 25 30 Kvinnor Män per 1000 anställda Socialförsäkringsrapport 2011:17 2

Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2013 N=6619 N=4472 Besvär till följd av fysisk belastning och stress / psykiska orsaker i arbetet 1998-2014. Procent sysselsatta Arbetsorsakade besvär 2014 3

Besvär till följd av fysisk belastning och stress / psykiska orsaker i arbetet 1998-2014. Procent sysselsatta Arbetsorsakade besvär 2014 Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under senaste 12 månaderna, % buller vibrationer värme, kyla, drag etc. ämnen från växter/djur kemiska ämnen påfrestande arbetsställningar korta, upprepade arbetsmoment tung manuell hantering arbete vid bildskärm/pc mobbning, trakasserier hot eller våld stress, psykiska påfrestningar Kvinnor 1,4 0,2 0,5 0,2 0,8 8,2 2,7 4,2 2,4 0,9 0,7 14,6 Män 1,1 0,4 0,4 0,2 0,6 6,1 1,9 4,1 1,1 0,3 0,4 7,7 Arbetsorsakade besvär 2014 4

Varför Vad säger forskningen? Rapport 2013:9 5

Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 6

Könssegregerad arbetsmarknad Arbetsmiljön 2011 Tusentals sysselsatta Belastningar i typiska n Kvinnodominerade Repetitiva rörelser Lyft Stress och psykiskt ansträngande arbete Mansdominerade Lyft Tungt kroppsligt arbete Vibrationer Arbetsmiljön 2011 7

Andel med nack/skulderdiagnos (%) 50% Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Var_kontorsarbete Fast ighetssk. Dagis/hemtj. Diverse_kontorsarbete Plastpressning Varierat industriarb Gummiblandning Kontors/datorarbete Flygledning Detaljhandel Formsprutning Flygledning, assistent Parkettstavsort. Gummipressning Fiskberedning Kycklingsslakteri Bromstillverkning Lokalvård Plastgradning Laminatt illverkning Modifierad efter Nordander et al., Ergonomics 2009 Andel med nack/skulderdiagnos (%) 50% Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Var_kontorsarbete Fast ighetssk. Dagis/hemtj. Diverse_kontorsarbete Plastpressning Varierat industriarb Gummiblandning Kontors/datorarbete Flygledning Detaljhandel Formsprutning Flygledning, assistent Parkettstavsort. Gummipressning Fiskberedning Kycklingsslakteri Bromstillverkning Lokalvård Plastgradning Laminatt illverkning Modifierad efter Nordander et al., Ergonomics 2009 8

Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 9

Belastningsprofiler i fiskindustrin Nordander et al., 1999 70 60 70 60 50 40 30 20 10 0 <10 s Cykeltid >10 s >10 kg <10 kg Vikt 50 40 30 20 10 0 <10 s Cykeltid >10 s <10 kg >10 kg Vikt Belastningsprofiler i fiskindustrin 10

Samma, olika arbetsuppgifter? Kvinnor mer repetitiva rörelser; mindre variation Män mer tunga lyft, manuell hantering, fordonskörning, handverktyg; mer variation - Trädgårdsmästare (Messing et al., 1994) - Städare (Calvet, 2002; Messing et al., 1998) - Livsmedelsindustri (Mergler et al., 1987; Messing et al.,1998; Nordander et al., 1999) - Montering (Dahlberg et al 2004, Fransson-Hall et al., 1995) - Kontorsarbete (Karlqvist 2002; Blangsted et al., 2003; Hooftman et al., 2005) 11

Könssegregerade arbetsuppgifter beroende av t I kvinnodominerade n: Kvinnor mer tunga uppgifter, män mer stillasittande, datorarbete, och arbete med maskiner I mansdominerade n: Kvinnor mer stillasittande, datorarbete, och repetitiva uppgifter Kvinnor arbetar mer med människor än män på både mans- och kvinnodominerade arbetsplatser Karlqvist et al., 2012 Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 12

Samma uppgifter, olika belastning? storlek och arbetsställningar Kvinnor ca: 90 % av mäns kroppslängd i genomsnitt Kvinnor mer extrema arbetsställningar - Industri (Dahlberg 2004; Kennedy och Koehoorn, 2003; O Sullivan och Gallwey 2002; Messing et al., 1998) - Kontorsarbete (Karlqvist et al., 1998; Won et al., 2009; Wahlström et al., 2000; Arvidsson et al., 2006) 13

Samma uppgifter, olika belastning? Styrka och muskelaktivitet Kvinnors styrka ca: 60 % av mäns i genomsnitt Kvinnor något högre muskelaktivitet - repetitivt arbete (Johansen et al., 2013; Nordander et al., 2008) - datorarbete (Wahlström et al., 2000; Won et al., 2009; Yang och Cho, 2012) Lyfta, skjuta, dra Kvinnor väljer lägre vikt (Hoozemans et al., 1998; Resnick och Chaffin, 1995; Van der Beek et al., 2000) Kvinnor har mjukare lyftteknik (Lindbeck och Kjellberg, 2001) Kvinnor jobbar mindre intensivt (Ciriello et al., 2007; Resnick och Chaffin, 1995) 14

Samhälle Organisation Individ uppgifter belastning effekt beteende Samma beteende, olika bemötanden Attityder i vården och hos Försäkringskassan uppgifter belastning effekt uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma fysiologiska effekt, olika beteenden Samma belastning, olika fysiologiska effekter Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad Samma belastning, olika effekter? Uthållighet och muskeltrötthet Kvinnor mer uthålliga än män vid statisk muskelaktivitet på 20-70 % av max Ländrygg, lår, arm, hand/tumme (Fulco et al., 1999; Maughan et al., 1986; West et al., 1995; Yoon et al., 2007; Hunter och Enoka, 2001) Ingen könsskillnad vid arbete över 80 % av max Lår, arm, tumme (Ditor och Hicks, 2000; Maughan et al., 1986; Yoon et al., 2007) Ingen könsskillnad vid dynamiskt muskelarbete Ländrygg, överarm, lår (Clark et al., 2003; Senefeld et al., 2013) 15

Smärta Kvinnor känsligare för flera typer av påförd smärta - Tryck, värme, kyla (Fillingim et al., 2009; Racine et al., 2012) - Elektriskt stimulering, injektion av saltlösning, strypt blodflöde (Filllingim et al., 2009) Hormoner påverkar i viss grad, men osäkert hur (Fillingim et al., 2009) Skillnad i smärtförekomst innan och efter puberteten Smärta varierar med menstruationscykeln Migränförekomst minskar under graviditet Samhälle Organisation Individ Samma beteende, uppgifter belastning effekt beteende? olika bemötanden Samma fysiologiska effekt, uppgifter belastning effekt olika beteenden uppgifter belastning uppgifter Samma arbetsuppgift, olika belastningar Samma, olika arbetsuppgifter Samma belastning, olika fysiologiska effekter Attityder i vården och hos Försäkringskassan Könsroller, straditioner Hormonuppsättning, muskeluthållighet Arbetsplatsutformning, muskelstyrka Attityder hos arbetsgivaren, könsroller i t Faktorer (exempel) Olika n Segregerad arbetsmarknad 16

Hur är det i dag Hur är det i Sverige Sammanfattning av forskningen Män och kvinnor har olika uppgifter inom samma n. Detta är en väsentlig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor belastas olika vid samma uppgift. Detta är en viktig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har olika fysiologiska reaktioner på samma belastning. Men detta kan inte i någon särskild omfattning förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. 17

Sammanfattning av forskningen Män och kvinnor har olika uppgifter inom samma n. Detta är en väsentlig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor belastas olika vid samma uppgift. Detta är en viktig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har olika fysiologiska reaktioner på samma belastning. Men detta kan inte i någon särskild omfattning förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Sammanfattning Män och kvinnor har olika uppgifter inom samma n. Detta är en väsentlig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad Varför ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor belastas olika vid samma uppgift. Detta är en viktig förklaring till skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. Män och kvinnor har olika fysiologiska reaktioner på samma belastning. Men detta kan inte i någon särskild omfattning förklara skillnader i belastningsrelaterad ohälsa mellan män och kvinnor. 18

Tack! 19