LÄSÅRSPLAN FÖR SKOLVÄSENDET Bildningsväsendets policy Beakta allas initiativ- och ansvarstagande för att uppnå gemensamma ambitioner. Verka för samarbete och dialog mellan vårdnadshavare, elever, personal och förtroendevalda. Arbeta för att säkerställa allas individuella utveckling och arbetslagens gemensamma utveckling. Skapa en positiv image, som kännetecknas av förtroende och professionalitet i allt vi gör. Marknadsföra vår kompetens och vår verksamhet. Skapa en lärande organisation som arbetar med målformulering och uppföljning för att ständigt förbättra verksamheten. Skola: Hirvlax skola 1. Värdegrund Skolväsendets gemensamma värdegrund (http://www.nykarleby.fi/smabarnspedagogik-andskola/skolvasendet/laroplan2016-video/).
2. Tidtabell för läsåret (gemensamt för kommunens skolor) Datum Åtgärd Utförd Juni 2018 Skolskjutsplan Skolans arbetstider (dagens start och slut för den enskilda skjutseleven) 8.6.2018 Timresursens och stödundervisningens fördelning Specialundervisningens fördelning Lärarnas arbetsmängd inkl. särskilda uppgifter Läsordning, lektions- och rasttider Skolgångsbiträdets arbetsschema Budgetäskan Sept.2018 Skolans utvecklings-/undervisningsmål för läsåret Januari 2019 Skolinskrivning Maj 2019 Utvärdering av skolans centrala verksamhet och inriktning; sektionens mål Utvärdering av skolans utvecklingsmål Maj 2019 Utvärdering av helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden. Vart tredje år (start 2016) Enkät riktad till vårdnadshavarna. Gemensamt för nejdens kommuner. 3. Undervisningsresurser (skolvis) 3.1. Timresursens och stödundervisningens fördelning, bilaga 1 3.2. Specialundervisningens timfördelning, bilaga 2 3.4. Lärarnas arbetsmängd inkl. särskilda uppgifter, bilaga 3 3.5 Skolgångsbiträdets arbetsschema bilaga 4 4. Skolans elevstatistik Årskurs F 1 2 3 4 5 6 Elevantal 6 7 8 8 7 5 5 5. Arbetstider 5.1. Läsordning, lektions- och rasttider, bilaga 5 Rastövervakningen sköts enligt ett schema uppgjort av rektor, som tillkännages personalen skriftligen. Eleverna övervakas fr.o.m. att skolskjuts anländer till skolan till skolskjuts avgått. Ett skolgångsbiträde kan vid behov ansvara för elevens säkerhet under hela skoldagen och under skolvägen (endast elever med skolgångsbiträde under skoltransport). Rektor informerar vikarie om skolans övervakningsrutiner innan vikariatet påbörjas. För elever med särskilda svårigheter i specialklass där det krävs speciell uppmärksamhet gällande elevens eller andra elevers trygghet uppgörs särskild övervakningslista. Vid verksamhet utom skolan skall eleverna informeras om vilka regler som gäller och tillräckligt antal lärare skall alltid övervaka eleverna. Vid behov bör rektor granska försäkringarna så att de är giltiga för verksamheten ifråga.
Resor med elever utom landet skall ingå i planen och godkännas av svenska skolsektionen. Elevkårsverksamhet som inte hör till skolverksamhet och inte övervakas skall inte intas i skolans verksamhetsplan. Verksamheten kan bifogas som bilaga till planen i informativt syfte. För gulnäbbsintagning och penkkis m.fl. dylika tillställningar inom skolans område skall finnas i förväg av rektor godkända ordningsregler och tillräckligt antal övervakande lärare. 5.2. Skolskjutsschema, bilaga 6 5.3. Eventuella avvikande arbetsdagar (gemensamt för kommunens skolor) Skoldagar som kan avslutas tidigare, är första skoldagen, avslutningsdagar höst och vår, skärtorsdagen ifall den är skoldag och öppet hus-dag under lördag. Under en kalenderdag kan man hålla endast en skoldag. Ett lokalt skjutsschema uppgörs för avvikande arbetsdagar. 5.3.1 Skolvis specifikation av avvikande skoldagar (idrottsdagar, julfest, gudstjänst o.s.v.) Julfest och vårfest hålls kvällstid (barnen är lediga på dagen), skolidrottsdagar och gudstjänster. 5.4. Undervisning utanför skolan Skolan kan under läsåret göra exkursioner i närsamhället, d.v.s. besöka lokala företagare och övriga intressanta mål. Verksamhet utom skola skall ge eleverna en inblick i arbetsliv, kultur och samhälle samt vidga deras vyer. Lägerskola kan ordnas under läsåret. Undervisning utanför skolan: - motions- och idrottsevenemang samt tävlingar - simhallsbesök - studiebesök inom och utom landet - speciella temadagar - elev-/studerandeutbyte med andra skolor nationellt och internationellt - naturexkursioner - exkursioner, bio- och teaterbesök, evenemang m.m. kan ske både med och utan övernattning - dagsverksdag - övrig verksamhet utanför skolan Skolan bär ansvar för säkerhetsinformation till eleven innan deltagande i undervisning utanför skolan sker. I all verksamhet som skolan ordnar eller deltar i skall eleverna övervakas. 5.4.1 Skolans komplettering av verksamhet utanför skolan Stafettkarneval, exkursion med övernattning, utfärder och teaterbesök 5.5 Morgonsamling, traditionella högtider och evenemang Skoldagen inleds med en kort morgonsamling antingen i klass eller gemensamt för hela skolan. Skolan kan fortsättningsvis ordna religiösa evenemang såsom gudstjänster och religiösa morgonsamlingar. Dessa betraktas som religionsutövning. Enligt 11 2 mom. i grundlagen kan ingen tvingas att delta i religionsutövning mot sitt samvete. En elev kan därmed inte tvingas delta i gudstjänster, i religiösa morgonsamlingar eller i andra religiösa evenemang. Vårdnadshavaren skall meddela om eleven inte deltar i religionsutövning. Detta kan ske en gång för alla t.ex. i samband med anmälan till skolan, eller i varje enskilt fall. Efter att anmälan har gjorts ser skolan till att eleven inte deltar i evenemang som innebär religionsutövning. Skolans högtider är en del av undervisningen och skolarbetet. Enligt 3 i lagen om grundläggande utbildning skall man i undervisningen samarbeta med hemmen. Skolan skall informera elevernas vårdnadshavare om evenemang som ordnas i skolan och om deras innehåll. Vid behov kan man komma överens med vårdnadshavarna om individuella arrangemang för en elev och om eventuell alternativ verksamhet, ifall att elevens övertygelse hindrar henne eller honom att delta i en högtid, fest eller någon del av dessa. Skolan bär ansvar för säkerheten för en elev även när hon eller han inte deltar i ett religiöst evenemang som skolan ordnar. Skolan skall under tiden ordna någon annan övervakad verksamhet för eleven.
6. Skolans undervisning 6.1. Svenska skolsektionens utvecklingsmål Mål läsåret 2018-19 (fylls i vid budgetering) Läroplanens förverkligande. IT-stödets förverkligande Timresursens utveckling och gruppstorlekarnas förändring. Skolans utvärdering (fylls i vid bokslutsredovisning) 6.2. Kommunalt tyngdpunktsområde (intensifierad undervisning, t.ex. finska i åk 1-2) Skolspråk, finska från förskolan, fortsatt implementering av läroplan 2016. Hirvlax skola är under hösten 2018 pilotskola inom Moomin language school. Vi kommer inom förskolan att satsa på daglig inlärning av både finska och engelska. 6.3. Skolans utvecklingsmål Mål läsåret 2018-19 Satsning på basfärdigheter och tillika utveckla arbetssätten med tanke på att vi under läsåret testar på 70 minuters lektioner och periodschema. Skolans utvärdering (fylls i vid läsårsslut) Genom Kiva Skola-verksamhet, åldersintegrerade aktiviteter och rastaktiviteter vill vi skapa en trygg skola med hög social kompetens där man visar respekt för varandra. Välmående, fysisk och psykisk hälsa. 6.4. Helhetsskapande undervisning Helhetsskapande undervisning hjälper eleverna att uppfatta helheter och att se samband mellan innehållet i olika läroämnen och med olika företeelser i livet. Helhetsskapande undervisning förutsätter ett pedagogiskt
grepp, där man funderar på hur mål, innehåll och arbetssätt hänger ihop och kompletterar varandra, så att eleverna har möjlighet att uppleva både innehållet i undervisningen och den egna lärprocessen som en meningsfull helhet. De sju delområdena av mångsidig kompetens inklusive målen som fastställs i grunderna för läroplanen ger riktlinjer och underlag för en helhetsskapande undervisning. Verksamhetskulturen i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska bidra till att uppnå målen för mångsidig kompetens. Frågor att fundera över är till exempel: Hur ska vi tillsammans fundera över betydelsen av mångsidig kompetens och hur den påverkar undervisningen och lärandet; hur förändrar den vardagen i skolan? Hur ska mångsidig kompetens struktureras och betonas ur lokal synvinkel? Hur säkrar vi kontinuiteten i fråga om mångsidig kompetens från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och eventuellt till påbyggnadsundervisningen? Hur ska vi nå målen för mångsidig kompetens i förskoleundervisningen och i läroämnena i den grundläggande utbildningen? Hur ska en helhetsskapande undervisning se ut och vilka spelregler gäller för planeringen och förverkligandet av lärområdena i förskoleundervisningen och de mångvetenskapliga lärområdena i den grundläggande utbildningen? Hur ska eleverna delta i planeringen så att deras upplevelser (intresse, samband mellan innehåll, meningsfulla studier etc.) blir centrala både i planeringen och i utvärderingen av resultatet? Hur och vem ska vi samarbeta med, i synnerhet när det gäller planeringen och förverkligandet av lärområdena? Beskrivning hur helhetsskapande undervisning förvekligas på vår skola. Vi kombinerar kunskaper och färdigheter från olika vetenskapsgrenar. Vi skapar helheter där många läroämnen samverkar. 6.4.1 Mångvetenskapliga lärområden Lärområde (fenomen) Mål Utvärdering Naturen och närmiljön Ge inblick i och kännedom om naturens rikedom. Reflektera över hur man tar hand om naturen. Topelius 200 Jubileumsåret för Zacharias Topelius uppmärksammas ännu under hösten 2018. 6.5. Valfria ämnen (gemensamt för kommunens skolor) Matematik åk 6, omgivningslära åk 5 och åk 6. 6.5.1 Valfria tillvalsämnen (mål och innehållsbeskrivning som bilaga) (åk 7-9) 6.5.2 Valfria konst- och färdighetsämen (mål och innehållsbeskrivning som bilaga) (gemensamt för kommunens skolor) I åk 5-6 1 vt gy, 1 vt slöjd och 1 vt mu. 6.6. Elevhandledning (gemensamt för kommunens skolor, bilaga elevhandledningsplan)
6.7. Sammansatta klasser (beskrivning av vilka klasser är sammansatta, växelkurs o.s.v.) Sammansatta klasser åk 1-2 i mo, ma, ol, te, mu, slöjd, fi och re. Åk 3-4 i mo, ma, fi, ol, re, te och slöjd. Åk 5-6 i mo, ma, fi, eng, ol, te, mu, hi, re. Åk 3-6 i mu, slöjd och gy. Växelkurs åk 1,3 och 5. 6.8. Undervisning på två språk (språkbad) 6.9. Integrering dagvården morris/eftis - förskolan skolan (beskrivning av samarbetet och gemensamma mål) Dagvården använder skolans gymnastiksal och vid behov övriga utrymmen och utrustning. Dagvården deltar i olika evenemang, besök och fester som ordnas i skolan. Förskolebarnen är ett visst antal timmar per vecka integrerade med åk 1 och 2 i ämnen som slöjd och gymnastik. Gemensamma projekt, temadagar och utfärder ordnas för både förskolebarn och skolelever. Daglig kontakt mellan alla barn i skolan sker på skolgården och i skolans utrymmen. Eftis har delvis samma personal som skolan vilket gör att kontakt och information sker automatiskt. 6.10. Integrering av elever med främmande språk (skolvis beskrivning om speciella arrangemang) Elever med främmande språk som modersmål integreras i klassundervisning och får 1 SVEA-lektion per vecka. 6.11. Samarbete mellan skolor och med andra läroanstalter och instanser (t.ex. bibliotek, församlingar, idrottsföreningar - beskrivning av arrangemang och mål) Samarbete med övriga Nykarlebyskolor i samband med idrottsevenemang och övriga tillställningar. Församlingsanställda besöker kontinuerligt skolan för att hålla morgonsamlingar. Församlingen arrangerar gudstjänster inför jul och läsårsavslutning. Bokbussen trafikerar vid skolan varannan vecka. Bibliotekspersonalen bistår skolan med boklådor enligt önskemål, bokprat och övriga besök. 6.12. Självständiga studier (gymnasiet) 6.13. Klubbverksamhet (skolvis beskrivning av klubbarrangemang) Olika motionsklubbar och klubbar i instrumentspelning.
Ibland hålls klubbar på morgonen. Då barnen kommer så tidigt med skolskjutsen hinner man med en kort klubbtimme innan skolan börjar. 7. Skolans säkerhets-/kvalitetsplanering Hänv.: Checklista för introduktion av personal i arbetet. För att skolan skall vara trygg för eleverna skall varje skolas personal ombesörja att både den psykiska och fysiska miljön är säker samt att utrustningen är säker och följer arbetarskyddets ställda krav. För att kunna garantera en så säker fysisk och psykisk miljö som möjligt säkerhetsgranskas skolorna årligen vid inledande av läsåret. Rektor ansvarar för granskningen i samråd med personalen. Varje anställd har dock skyldigheten att ansvara för egenkontroll av verksamheten och rapportera till närmaste förman för åtgärdande. Sakkunnighjälp kan fås av behörig myndighet och arbetarskyddet. Vid upptäckt av säkerhetsrisker i den fysiska miljön skall rektor genast meddela detta till tekniska verket eller annan ansvarig myndighet för åtgärdande. Vid upptäckt av brister i den psykiska miljön (mobbning, trakasserier m.m.) skall godkänd plan mot detta verkställas och vid behov inkallas kurator, psykolog m.fl. Säkerhetsinformation, utrymningsövningar och ordningsregler skall alltid genomgås med eleverna och personalen vid skolstarten för att förebygga faror i skolarbetet. Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och nödvändig information om den ska ges till elever och anställda i byggnaden samt till andra som är skyldiga att delta i verkställigheten av räddningsplanen. Utrymningsövning skall hållas minst 1 ggr per läsår med elever och personal. När övningstillfället har hållits skall detta rapporteras till räddningsverkets kontaktperson för bokföring.
8. Elevvård (skolans elevvårdsgrupp och verksamhet), bilaga 7 Den pedagogiska elevvården i skolan är en uppgift som hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Skolans personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet i skolgemenskapen. Skolans elevvårdsgrupp ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av skolans pedagogiska elevvård. Gruppen leds av rektor och medlemmarna väljs av kollegiet. Gruppens viktigaste uppgift är att främja välbefinnande och säkerhet i skolan och att genomföra och utveckla övrig gemensam elevvård. Den skolspecifika elev-/studerandevårdsplanen bifogas som bilaga. 8.1 Läsårets huvudmål för elevvården (minst tre stycken) Kiva skola, åldersintegrerade aktiviteter för att stärka gruppdynamiken och respekten för andra, trivselrådet har stort ansvar för rastaktiviteter. 9. Eleverna och deras vårdnadshavare underrättade om de centrala frågorna Rektor och lärare underrättar på förhand eleverna och deras vårdnadshavare om de centrala frågor som berör det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna och annan verksamhet i samband med undervisningen samt arbetstiderna, undervisning utanför skolan samt andra behövliga frågor som anknyter till ordnandet av undervisningen. Eleven och hans vårdnadshavare får av läraren tillräckligt ofta uppgifter om elevens framsteg i studierna samt om elevens arbete och uppförande. Läraren håller vårdnadshavaren uppdaterad om klassens verksamhet och ärenden tillhörande undervisningen. Eleven och hans vårdnadshavare har rätt att få uppgifter av läraren om bedömningsgrunderna och hur de har tillämpats på bedömningen av eleven. Skolan har en Hem & Skola-förening vars uppgift är att fungera som hemmets och skolans samarbetsorgan. 10. Ordningsstadga (gemensamt för kommunens skolor kan kompletteras med respektive skolas trivselregler som bilaga) I avsikt att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolan finns en för alla skolor gemensam godkänd ordningsstadga som skall tillämpas i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas. Den enskilda skolan kan komplettera ordningsstadgan om behov föreligger. Ordningsstadgan innehåller sådana regler om praktiska arrangemang och ett korrekt uppförande som är nödvändiga för tryggheten och trivseln i skolan samt närmare bestämmelser om de föremål och ämnen som avses i 29 2 mom. Lag om grundläggande utbildning och om deras användning och förvaring. De rättigheter och skyldigheter som anges gäller under den tid som eleven deltar i undervisning eller verksamhet enligt läroplanen eller någon annan plan som godkänts av utbildningsanordnaren och som utarbetats med stöd av denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 11. Allmänt Läsårsplanen för respektive skolas verksamhet bör verkställas inom ramen för beviljade budgetanslag. Avvikelser bör meddelas och godkännas av skolsektion, alt. bildningsnämnd. I planen får inte ingå arvoden och ersättningar. Om dessa avtalas separat i behörigt organ. Beslut fattade gällande denna plan baserad på läroplanen är i kraft tills ny plan godkänns.