Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Banvaktens förskola Anci Rehn, Förskolechef Tomas Rigvald, verksamhetsansvarig ~ 1 ~

Innehållsförteckning sidnr 1. Inledning 3 2. System för kvalitetsarbete 5 3. Områden som ska kvalitetsredovisas: 3.1 Barn i behov av särskilt stöd 6 3.2 Förskolans arbete med matematik 8 3.3 Föräldrasamarbete 4. Sammanställning av prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. 10 ~ 2 ~

1. Inledning Valbo förskoleenhet Den 1 januari 2011 startade den nya organisation som innebär att alla förskolor från Hagaström, Valbo och Forsbacka bildar en enhet. Enheten leds av en förskolechef och fyra biträdande förskolechefer som bildar enhetens ledningsteam. Tillsammans ansvarar teamet för att enhetens elva förskolor har en god kvalitet och att nöjdhetsgraden är hög. Förskolechefen har ett övergripande ansvar för enhetens olika verksamheter. De flesta förskolor fick en ny chef från årsskiftet, vilket innebär att denna kvalitetsredovisning till stora delar är grundad på vårens arbete. Vi har fokuserat mycket på att lära känna varje förskola, att identifiera förskolornas styrkor och utvecklingsbehov. Vi gjorde tidigt en översyn av barnens trygghet på varje förskola och nu finns säkerhetsrutiner förankrade i alla arbetslag. Eftersom förskolan berörs av flera nyheter i läroplan och skollag från 11-07-01 har det pedagogiska utvecklingsarbetet lagts på att ge pedagoger redskap att verka utifrån våra styrdokument från hösten 2011. I det arbetet har vi haft ett gott stöd av enhetens uppdragspedagog och av de pedagogiska utvecklingsledare som tillsats på varje förskola. Vi har även deltagit på de centrala utbildningssatsningar som skett från skolutvecklingsgruppen inom förvaltningen. De pedagogiska utvecklingsledarna har tillsammans med uppdragspedagog och ledningsteam ansvarat för två fortbildningskvällar. Under den första kvällen hade vi fokus på begreppet undervisning och matematik. Den andra kvällen fördjupade vi oss inom språk och kommunikation samt barn i behov av särskilt stöd. Förskoleklassens förskollärare deltog också i dessa kvällar, vilket är ett viktigt samarbete vi gärna vill fortsätta utveckla. Utvärderingen visar att kvällarna varit mycket uppskattade och att det var givande att få tillfälle att fördjupa sig och att dela erfarenheter. Uppdragspedagogen har arbetat med att utveckla pedagogisk dokumentation på flera förskolor. Det arbetet kommer att fortsätta även under hösten 2011. Det finns många medvetna förskollärare och barnskötare som arbetar inom enheten, det hörs i medvetna samtal och det syns i våra lokaler. Det syns också i den dagliga verksamheten att det gjorts tidigare satsningar på matematik och naturvetenskap och teknik, bland annat genom olika närverk och fortbildningar. Vi kan se det i samtal mellan barn och pedagog, vi kan också se det i olika dokumentationer och i de alster barnen skapar. Flera förskolor har också påbörjat ett bra arbete där pedagogisk dokumentation synliggör barns lärande/förnyade kunskaper inom olika målområden som exempelvis matematik, språk och naturvetenskap. ~ 3 ~

I samarbete med elevstödet/elevhälsan har också satsningar gjorts för att stödja det språkutvecklande arbetet och barnens förståelse genom olika verktyg som tecken som stöd, bildscheman och sociala berättelser. Goda verktyg som stödjer alla barns utveckling. Det arbetet fortsätter till hösten. En önskan är att alla Valbos förskolor kan använda tecken som stöd i samarbete med barn som behöver, men också i det språkutvecklande arbetet med alla barn. Vi arbetar med att kvalitetssäkra olika gemensamma dokument som till exempel övergångar mellan förskola skola och underlag för utvecklingssamtal. Arbetet är påbörjat sedan tidigare men det behöver utvärderas och arbetas vidare med även till hösten. Sammanfattningsvis har vårterminen varit inspirerande och inneburit många goda möten med engagerade pedagoger och övrig personal. Vi ser att enheten har stor potential att hålla en hög kvalitet på samtliga förskolor. För oss är det viktigt att kunna erbjuda en förskola som är rolig, trygg och lärorik till alla barn som ingår i enhetens verksamheter. Banvaktens förskola Banvaktens förskola tillhör Valbo förskoleenhet och fungerar som en resultatenhet med Tomas Rigvald som verksamhetsansvarig. Tomas arbetar tillsammans med Anci Rehn, som är förskolechef och fyra biträdande förskolechefer i enhetens ledningsteam. Banvaktens förskola har under många år varit en resultatenhet och vi bedömer att vi driver och utvecklar den pedagogiska verksamheten med goda resultat. I Banvaktens organisation ansvarar AnnSofie Johansson för den löpande ekonomihanteringen och sköter bokföring och uppföljning av budget. Förskolans personal uttrycker att det är positivt att ha inflytande över hur resurser används till att utveckla den pedagogiska verksamheten. Att efterfråga ansvar och att ha ansvar betyder mycket i vårt arbetslag. Personalgruppen består av tre högskoleutbildade pedagoger, en kokerska och en kvinna som har en trygghetsanställning. God kompetens hos förskolans pedagoger är en viktig förutsättning när vi utifrån statliga och kommunala styrdokument skapar en trygg och utvecklande miljö för en grupp barn i åldrarna 1-5 år. Att tillhöra Valbo förskoleenhet är en styrka, som ger oss möjlighet att delta i fortbildningsinsatser och utvecklande möten med pedagoger från andra förskolor. Barn & Ungdom Gävle satsar resurser centralt, som vi får del av och som möjliggör kompetensutveckling för våra medarbetare. Vi bedömer att vår förskola har många goda förutsättningar genom engagerade medarbetare, varierad utemiljö, ett väl utvecklat föräldrasamarbete och nyfikna barn. Under perioden har vi haft en elev från Polhemsskolans individuella program, som gjort praktik på vår förskola. En förskollärarstudent från HiG gör sin VFU(verksamhetsförlagd utbildning) på Banvaktens förskola. Kristina Wirén är hennes handledare. ~ 4 ~

2. System för kvalitetsarbete Vi har använt oss av arbetsblad där vi sätter mål, följer upp, utvärderar och analyserar olika målområden. Målformuleringarna har gjorts i chefsgruppen, därefter har arbetslagen arbetat med underlagen var för sig. Vid några tillfällen har de lyfts på hela förskolan. Uppdraget från förvaltningen är att alla förskolor skall redovisa sitt arbete med matematik och barn i behov av särskilt stöd. Övriga områden är valfria. Till hösten är tid för kvalitetsarbete avsatt varje månad för att möjliggöra att vi uppfyller det nya uppdraget i läroplanen som handlar om detta. Nya arbetsverktyg håller på att tas fram för att vi skall kunna ha ett systematiskt årshjul som uppfyller kraven. På Banvaktens förskola finns tid avsatt för individuell reflektion och pedagogiska möten. Att pedagoger möts i samtal omkring hur vi driver den pedagogiska verksamheten kan hjälpa oss att förbättra kvalitén. Förskollärares kompetens behöver synliggöras och kommuniceras i arbetslaget. Hur använder vi våra resurser på bästa sätt? Banvaktens förskola arbetar för att utveckla goda former för föräldrasamarbete. Positiva mötesplatser där föräldrar och barn känner att vår förskola är en öppen och trygg miljö har stor betydelse för den pedagogiska verksamhet vi driver. Fungerande kommunikation med föräldrar är en viktig del i vårt systematiska kvalitetsarbete. Användande av pedagogisk dokumentation som ett redskap i kvalitetsarbetet behöver förbättras. Ett mål är att pedagoger kan hjälpa barn att upptäcka och få syn på lärande och utveckling som sker i förskolan. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation, men ska förtydliga vad det innebär. Begreppet barns förändrade kunnande och hur barn blir delaktiga i sitt lärande prioriterar vi hösten 2011. Uppdragspedagog Helena Ekenberg kommer att arbeta med vårt arbetslag. 3. Områden som skall redovisas: 3.1 Barn i behov av särskilt stöd Mål som formulerats för perioden på enhetsnivå är: Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen (Lpfö98 reviderad 2010). ~ 5 ~

Att inom Valbo förskoleenhet arbeta med att säkerställa ett väl fungerande elevvårdsarbete. Banvaktens förskolas mål för arbetet med barn i behov av särskilt stöd: Erbjuda alla barn förutsättningar som kan bidra till god hälsa, en bra livsstil och god självkännedom. Att ha ett väl fungerande föräldrasamarbete. Att utveckla förskolans utemiljö. Arbetsprocess Förskolan har ett elevvårdsteam som består av tre pedagoger. Varje månad finns tid avsatt för elevvårdsteamets arbete(evt), där vi har uppdraget att se varje barn och dokumentera barn som tillfälligt eller varaktigt kan vara i behov av stöd för sin utveckling. I vår verksamhet ska vi skapa en så positiv lärandemiljö som möjligt för varje barn. Vi har genom Elevhälsan inom Barn & Ungdom ett team som arbetar inom Valbo förskoleenhet/skolenhet med ytterligare kompetens i form av specialpedagog, tal- och språkpedagog, kurator/socionom och vid behov specialpedagog från särskolans resursteam. Under året har Banvaktens pedagoger haft elevvårdsmöten tillsammans med detta team några gånger varje termin. Genom våra samtal har vi kunnat upptäcka både tillgångar och brister i vårt arbetssätt och haft ett värdefullt bollplank i funderingar kring olika barn. I vår verksamhet och i förskolans miljö har vi valt att arbeta i några teman, som sträcker sig över en längre period. Vi har lärt oss att det ger många barn utrymme att lära sig saker, att delta utifrån intresse och förmåga, samt att samarbeta. Under höstterminen var det ett projekt omkring berättelsen Petter och hans fyra getter av Einar Norelius. Samtliga barn arbetade med att gestalta berättelsen och att omskapa miljöer och figurer. I skapande processer finns utrymme för att göra olika och det är något som är bra. Barn som i olika situationer är i behov av särskilt stöd kan i andra situationer eller miljöer klara sig utan något stöd. De aktiviteter och sammanhang där många barn lyckas ska vi i förskolan identifiera och ta tillvara. Under våren väcktes ett intresse för månen och så småningom rymden hos flera av barnen på förskolan. Vi valde att låta även det vara ett längre projekt, som ger många barn olika möjligheter att upptäcka och undersöka. Vi strävar efter att få syn på och fånga upp det barn uttrycker och visar intresse för. Engagerade pedagoger arbetar nära barnen och kan hitta material och aktiviteter som är roliga eller utmanande. Återkommande aktiviteter ger förutsättningar för barn att upprepa och att känna igen. Trygghet är viktigt och gör att fler barn vill och vågar prova. Vi väljer att göra saker både i hel grupp och i mindre grupper. Vi väljer att gå med hela gruppen och ha gymnastik i Ludvigsbergsskolans idrottssal och har möjlighet att dela upp oss där. En uppdelning i mindre ~ 6 ~

grupper kan ge utrymme åt fler barn att ta plats och vara aktiva. Det kan vara en upptäckargrupp där barnen har koll på naturen och vad som händer året runt. Analys En styrka i förskolans arbetssätt är att det ger utrymme åt varje barn att delta utifrån sina förutsättningar. I förskolans läroplan(lpfö98) finns ett viktigt område som innehåller mål omkring utveckling och lärande. Kvalitet i förskolan handlar om hur vi möter de barn som deltar och vilka förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten och miljön erbjuder. Vi gör ingen bedömning av barns kunskaper och prestationer, utan fokuserar på pedagogers förhållningssätt i mötet med barn och kvaliteten på verksamheten. Alla medarbetare har ansvar för arbetet med förskolans värdegrund och vi uttalar att varje person i arbetslaget är en förebild för barnen. Genom samarbetet med områdets elevhälsoteam har vi fått bättre kvalitet i vår förskolas elevvårdsarbete. Förskolans pedagoger ansvarar för att dokumentera och göra pedagogisk kartläggning av barn som kan vara i behov av särskilt stöd. Förskolans pedagoger har fått stöd och handledning i detta arbete, men också omkring kommunikation med vårdnadshavare. Pågående insatser sker kring flera barn i vår verksamhet. Det är ett kriterium på ett fungerande elevvårdsarbete. Förskolan har ett pågående arbete med att skriva en ny likabehandlingsplan. Den innehåller även en plan mot kränkande behandling. Med tre högskoleutbildade pedagoger finns god kompetens i arbetslaget. Kvalitetssäkring görs genom Barn & Ungdom Gävle, med utbildning i användandet av verktyget Planförskolan. Tomas Rigvald ansvarar för arbetet med att upprätta denna plan. Föräldrar ska göras delaktiga i förskolans likabehandlingsarbete. Vi informerar och diskuterar på föräldramöte. God kommunikation innebär att vi tydligt visar på vårt förebyggande och främjande arbete och att föräldrar vet om hur vi agerar vid olika situationer som innebär otrygghet omkring barn eller kränkningar av barn i vår verksamhet. Frågor om trygghet är en viktig del i förskolans utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtal deltar två pedagoger. Nya mål Hela arbetslaget deltar i grundutbildning i tecken som stöd med Anette Sandman, specialpedagog vid Elevhälsan, som utbildare. Det är en kvalitetshöjande åtgärd, som kan komma många barn till godo. Utbildningen genomförs under hösten 2011. Ansvariga är pedagogerna på förskolan och Anette Sandman. Förskolan har pågående insatser kring olika barn, som rör tal och språk, samt hörsel genom Elevhälsan. ~ 7 ~

Arbete med att färdigställa likabehandlingsplan, innehållande plan mot kränkande behandling sker under hösten 2011. Utbildning och handledning genom centralt beslutade insatser där Tomas Rigvald deltar. Ny likabehandlingsplan ska vara klar och läggas ut på förskolans hemsida senast 1/1 2012. Ansvarig är Tomas Rigvald och AnnSofie Johansson. Fördjupning av värdegrundsarbetet sker inom hela Valbo förskoleenhet. En välkomnande förskola är beroende av engagerade medarbetare som möter barn och vårdnadshavare med respekt. Reflektionstid, samtal i arbetslaget om bemötande och möjlighet till kompetensutveckling är inte nya mål. Det är nödvändiga förutsättningar för att vi i verksamheten ska grundlägga och förankra de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Gemensam arbetsplatsträff omkring värdegrundsfrågor blir det för hela Valbo förskoleenhet under hösten. Mål är att vi ska vara och uppfattas som en välkomnande förskola. Ansvariga är samtliga pedagoger. Pedagogisk dokumentation är ett utvecklingsområde för vår förskola. Förskolans pedagoger har tidigare deltagit i utbildning och nu erbjuds riktade insatser genom en uppdragspedagog från skolutvecklingsgruppen inom Barn & Ungdom. Helena Ekenberg kommer under hösten 2011 att arbeta med vårt arbetslag med mål att det ska bli ett användbart verktyg i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Mål är att pedagogerna i förskolan får ett gemensamt förhållningssätt när det gäller hur vi använder verktyget och att vi gör barn delaktiga på fler sätt i sitt lärande och sin utveckling. Vi vill genom dokumentation kunna lyfta fram situationer som innehåller lärande och utveckling. Hur skapar vi bra miljöer för alla barn som deltar i förskolans verksamhet? Ansvariga är förskolans pedagoger tillsammans med Helena Ekenberg. 3.2 Förskolans arbete med matematik Mål som angivits för perioden på enhetsnivå: Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, ~ 8 ~

utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolans egna mål för perioden: Låta barn arbeta med kommunikation och medier med utrymme för att upptäcka matematik. Att upptäcka och fånga det barn visar intresse för och utveckla ett längre tema som vi bygger verksamheten kring. Att vi har aktiviteter och händelser som återkommer flera gånger i vår verksamhet. Arbetsprocessen Förskolans pedagoger uttrycker att vi har ett arbetssätt där vi försöker lyssna efter och upptäcka det barnen är intresserade av. Fångar vi upp detta och ger det utrymme i förskolans pedagogiska verksamhet är det bra. Vi har arbetat med två större teman eller projekt under detta år och bedömer att det skapar många situationer som ger barn möjlighet att undersöka och använda matematiska begrepp. Pedagogerna i förskolan har ett förhållningssätt som uppmuntrar barn att undersöka, sortera, konstruera, laborera, förändra, fundera och kommunicera. I vår verksamhet har skapande och kreatitvitet ett givet utrymme. Genom att använda olika material och arbeta i små och stora format lär sig barnen olika begrepp och upptäcker skillnader/likheter. Matematik i förskolan bygger på barns erfarenheter, men pedagoger behöver utmana barn och låta dem få möjlighet att göra nya saker eller använda material på nya sätt. Samarbete med Gävle Konstcentrum har givit våra 4-5 åringar tillfällen att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Det har skett när vi tillsammans med en konstpedagog tittat på olika konstutställningar och barnen arbetat med olika tekniker och material i ateljé. I samtal omkring konst lär sig barnen att uttrycka sina egna tankar och att lyssna på vad kompisar uttrycker. Att dela upp barngruppen och att möta en pedagog i en annan miljö än förskolan är väldigt bra. ~ 9 ~

Spel av olika slag finns tillgängligt och barnen har lärt sig spela fia med knuff, några kortspel och även pedagogiska program som finns på datorn. Många av barnen tycker om att spela spel och upptäcker matematik och språk när vi spelar. Att lyfta fram verksamhet och lek som sker utomhus är viktigt för att ge en god bild av hur naturvetenskap, matematik och teknik ingår i förskolans pedagogik. Utomhus uppmuntras barn att röra sig och där finns stort utrymme för egna och andras upptäckter. Vi har tillfört en vattentunna med kran, till förskolans gård. Årstiderna bjuder barn och pedagoger obegränsade möjligheter att hitta på och förstå. De små sammanhangen är viktiga. Ett exempel kan vara is, snö och vatten, som vi kan flytta in eller ut. Förändringar som går att upptäcka innehåller möjligheter till lärande för stora och små. Analys Matematik kan vara att upptäcka mönster. När och hur kan barn göra det i förskolan? Vi funderar kring hur vår miljö inne och ute kan vara rik ur matematikperspektiv. Barn på vår förskola kan leka och lära tillsammans med både de som är äldre och de som är yngre. Att samarbeta och att hjälpa eller visa någon kamrat hur han/hon ska göra kan låta barn upptäcka sitt eget kunnande. Pedagogers närvaro och ett förhållningssätt där vi har tilltro till barns förmåga är gynnsamt i barnens lärandemiljö. Tomas Rigvald har deltagit i matematiknätverk tillsammans med pedagoger inom Valbo förskoleenhet och pedagoger från förskoleklasser. Kompetensutveckling med utgångspunkt från forskning, där nätverket arbetat utifrån Camilla Björklunds bok: En, två, många - om barns tidiga matematiska tänkande. Catharina Högström, matematikutvecklare inom Barn & Ungdom Gävle, har hjälpt oss att koppla forskning till det praktiska arbetet i förskolan. Elisabet Marklund och Bo-Erik Simonsson har diskuterat kvalitet i förskolan utifrån mål och resultat i grundskolans lägre årskurser. Ett intresse för att utveckla förskolan inom målområdet som rör matematik behöver finnas i arbetslaget. Pedagogerna på Banvaktens förskola dokumenterar verksamheten för att upptäcka matematikmöjligheter. Det längre tema hela förskolan arbetade med under höstterminen gav utrymme åt samtliga medarbetare att använda sin kompetens omkring matematik och språk. I ett längre temaarbete finns utrymme för reflektion, pedagogisk dokumentation, att barn kommer på nya idéer och att vi vidareutvecklar det vi planerat. Många delar kan bli en spännande helhet. Så var det med Petter och hans fyra getter. Nya mål Arbetslaget har under hela våren drivit ett projekt där vi riktat intresset mot månen och så småningom rymden. Sofi Jonsevall arbetar med skolutveckling och har fungerat som ~ 10 ~

bollplank och hon har även mött barnen och lärt dem hur olika saker fungerar eller går till ute i rymden. Att Barn & Ungdom satsar resurser centralt betyder att vår verksamhet kan tillföras kompetens och utvecklas. Vi fortsätter arbeta med rymden och pedagogerna ska delta i Hållplats NT på Högskolan i Gävle den 27 september. Vi håller ett seminarium där vi berättar om vad vi gjort och visar upp dokumentation. Vi förväntar oss också att kunna lyssna på andra pedagoger, som visar upp goda exempel omkring naturvetenskap/teknik. Ansvariga är samtliga pedagoger på förskolan. Rymd handlar också om att låta barnen upptäcka olika matematiska begrepp och göra jämförelser av olika mängder. Hur stor är den? Hur mycket får plats? Är det lika mycket? Många grundläggande matematiska begrepp kan barn träna genom att hålla på med olika material. Ett mål är att pedagogerna på förskolan ska utmana barnen i samlingar och i skapande verksamhet genom spännande och roligt material. Ansvariga för att planera och skaffa rätt material är förskolans pedagoger. Efter att vi gått till Furugårdens äldreboende utklädda till påskkärringar/gubbar och uppträtt vid väntjänstens cafe kom tanken på att vi skulle kunna träffas vid fler tillfällen. Nu har vi satt som mål att vi ska gå till dagverksamheten och se vilka möten som kan ske mellan barn och gamla. vår tanke är att vi ska börja med att spela fia med knuff. Vi börjar tidigt i höst och går med några barn. Mål är att barn ska få möta äldre människor och att de ska få del av deras erfarenheter. Frågor om kunnande, minne, glömska och vad som kan vara matematik när man är gammal ska vi intressera oss för. Ansvarig för kontakten med dagverksamheten är AnnSofie Johansson. Samtliga pedagoger ansvarar för att genomföra besöken. Samarbetet med Konstcentrum i Gävle vill vi ha en fortsättning på, men det förutsätter att vi hittar rätt person att samarbeta med. Vi tar kontakt med en konstpedagog innan höstterminen och klargör om rätt förutsättningar finns. Vi vet att barn upptäcker och lär mycket genom att titta på och samtala om olika konstverk. Ansvarig för kontakt med Konstcentrum är AnnSofie Johansson. Samarbetet kan pågå under både höst och vår. Skapande verksamhet sker ofta på förskolan. Genom material, uppgifter, arbete i små grupper vill vi göra barnen medvetna om matematik. Använda berättelser i olika skapande processer. Barn kan utveckla sin förmåga att föra och följa resonemang. Små grupper ger goda förutsättningar för kommunikation och samarbete. Kristina Wirén ansvarar för att förskolan har olika typer av material för skapande. Pedagogerna i förskolan ansvarar för att planera och genomföra skapande aktiviteter med samtliga barn. 3.3 Förskolans egna prioriterade områden ~ 11 ~

Föräldrasamarbete Förskolans mål för perioden Att utveckla föräldrasamarbete med fokus på goda mötesplatser. Fortsätta med familjemöten på förskolan. Bjuda in föräldrar till soaré där vårt temaarbete redovisas. Förbättra föräldrars delaktighet i förskolans arbete med likabehandling och trygghet. Genomföra tågresa till Järvzoo på höstlovet. Arbetsprocess Förskolans hela arbetslag har gemensamt ansvarat för planering och genomförande av familjemöten med olika innehåll. Föräldrar, barn och personal möts på förskolan och börjar mötet med att äta tillsammans. Därefter träffas föräldrar tillsammans med två pedagoger för ett möte med utrymme för information om verksamheten, samtal och diskussion om något aktuellt tema. Vi har tagit upp om trygghet och likabehandlingsarbete, om förskolans reviderade läroplan(lpfö 98) och diskuterat förskolans uppdrag. Det blir intressanta möten när vi får berätta om den miljö och verksamhet som barnen vistas i en stor del av sin tid. Vid ett möte lyfte vi fram arbetet med likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Det är ett arbete som pågår kontinuerligt och som vårdnadshavare/föräldrar är en viktig del i. Vi uttryckte vikten av att ha en fungerande kommunikation mellan personal och vårdnadshavare/föräldrar. Barnen är närvarande vid våra möten och har tillsammans med två pedagoger en aktivitet parallellt med föräldrasamlingen. Strax före jul bjöd förskolan in till soaré med föreställningen Petter och hans fyra getter. Innan barnen och personalen spelade teater blev alla bjudna på tomtegröt och skinkmackor. Detta var vårt temaarbete där barn gjort många upptäckter omkring likheter och olikheter. Många möten mellan barn och utrymme för samarbete. När man vill olika saker-hur blir det då? Hur kan man göra då? Vi har goda erfarenheter av att genomföra resor tillsammans med barn och föräldrar. Under höstlovet for vi med X-tåget till Järvzoo, för gemenskap med djuren och med varandra. Positivt att åka tåg. Man kan lära känna andra föräldrar och barnen kan gå omkring lite grann. Många föräldrar följde med och vi hade en bra dag för lärande och utveckling. Mot slutet av vårterminen genomfördes en studieresa, delfinansierad med bidrag för skolutveckling genom samarbete med Sofi Jonsevall, Barn & Ungdom Gävle. Det tema omkring rymd som vi arbetat med under våren ville vi sammanfatta och bjuda in föräldrar att deltaga i. ~ 12 ~

Analys Förskolans elevvårdsteam och samarbetet med specialpedagog, kurator och tal- och språkpedagog har haft betydelse för att öka föräldrars delaktighet i förskolans likabehandlingsarbete. Kvalitetssäkring genom fungerande dokument för pedagogisk kartläggning innebär bättre förutsättningar för kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. Föräldrar har efterfrågat en arbetsdag där vi hjälps åt att fixa praktiska göromål, som kan förbättra förskolans miljö. Det är värdefullt och roligt att föräldrar är villiga att arbeta och vi ska ta vara på det. Våren har varit innehållsrik och därför beslutade vi att genomföra en arbetsdag i höst. Banvaktens förskola har ett arbetslag med engagerade medarbetare. Ett väl fungerande föräldrasamarbete förutsätter att vi i arbetslaget för samtal och diskussioner om bemötande och hur vi tar emot föräldrar. Det är viktigt att den värdegrund som vårt samhälle vilar på kommuniceras både i arbetslaget och vid våra familjemöten. Nya mål Tillsammans med samtliga förskolor inom Valbo förskoleenhet sätta fokus på hur vi gör för att vara en välkomnande förskola. Tid finns avsatt vid gemensam arbetsplatsträff för arbete omkring värdegrunden. Ansvariga på Banvaktens förskola är pedagogerna. Genomföra arbetsdag med fixande och förbättringar i förskolans miljö. Ansvariga är hela arbetslaget. Göra föräldrar delaktiga i upprättande av förskolans likabehandlingsplan, jämte plan mot kränkande behandling. Tomas Rigvald deltar i utbildning omkring verktyget Planförskolan, som vi använder när själva planen skrivs. En kartläggning ska genomföras under hösten där föräldrar ska medverka. Kartläggningen fokuserar på något område i planen. Ansvarig för att planen upprättas är Tomas Rigvald. Planen ska publiceras på förskolans hemsida senast 31/12 2011. Välja ut tema eller frågor som intresserar föräldrar och använda i våra familjemöten. Mål att föräldrar får kunskap om förskolans uppdrag och att flera föräldrar vågar och vill delta i diskussioner och samtal. Ansvariga är pedagogerna. ~ 13 ~

Sammanställning av enhetens prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Insatser kring tecken som stöd. Deltagande i hållplats NT fortbildning inom natur och teknik. Fördjupning av värdegrundsarbete. En välkomnande förskola. Utveckla av det systematiska kvalitetsarbetet. Samarbete med uppdragspedagog för fortsatt arbete och utveckling av pedagogisk dokumentation på samtliga förskolor. Kvalitetssäkra arbetet med likabehandling på samtliga förskolor. Kvalitetssäkra elevvårdsarbetet. Kvalitetssäkra rutiner för säkerhet och trygghet. Tydliggöra yrkesroller för förskollärare respektive barnskötare utifrån den reviderade läroplanen. Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Barn i behov av särskilt stöd: Matematik: Arbetslaget deltar i grundutbildning i tecken som stöd. Anette Sandman, specialpedagog vid Elevhälsan, är utbildare. Upprättande av likabehandlingsplan innehållande plan mot kränkande behandling. Tomas Rigvald deltar i utbildning omkring verktyget Planförskolan. Fördjupning av värdegrundsarbetet. Skapa goda mötesstrukturer, som säkerställer ett systematiskt arbete med reflektion och samtal om hur vi möter och bemöter barn och vuxna. Visa vad det innebär att vi är en välkomnande förskola. Helena Ekenberg, uppdragspedagog inom Barn & Ungdom Gävle, arbetar med vårt arbetslag from hösten 2011. Pedagoger på Banvaktens förskola får ett gemensamt förhållningssätt när det gäller hur vi använder pedagogisk dokumentation. Mål är att förbättra hur barn görs delaktiga i sitt lärande och sin utveckling och att vi i arbetslaget synliggör vårt förhållningssätt i mötet med barn. Fortsätta pågende projekt som handlar om rymden och även låter barn upptäcka matematik. Förskolans pedagoger deltar i Hållplats NT på Högskolan i Gävle med föredrag som handlar om vårt projekt. Rymd-vad kan det vara? Barn upptäcker stort och smått Pedagoger utmanar barn med spännande och roligt material, som ger möjlighet att upptäcka olika matematiska begrepp och göra jämförelser. ~ 14 ~

Besöka dagverksamheten på Furugårdens äldreboende. Vi hoppas på utvecklande möten där barn kan ta del av äldre personers erfarenheter. Vi börjar med att spela spel, tex Fia med knuff och gör en planering tillsammans med personalen vid dagverksamheten. Starta nytt samarbete med konstpedagog på Konstcentrum i Gävle. Använda berättelser i skapande processer. Språk och kommunikation hör samman med matematik. Barn tränar på att föra och följa resonemang. Föräldrasamarbete: En välkomnande förskola. Genomföra arbetsdag med förbättringar i förskolans miljö. Göra föräldrar delaktiga i arbetet med att upprätta förskolans likabehandlingsplan, jämte plan mot kränkande behandling. Utveckla förskolans familjemöten. Hitta intressant tema som kan få igång samtal och diskussion. Avslutning Vi som arbetar i förskolan ska finnas nära barnen och intressera oss för dem. Varje medarbetare i förskolan är viktig och kan skapa olika möjligheter för barns utveckling och lärande. Många gånger handlar det om uppmuntran och att lyssna. Berätta för någon annan hur du har tänkt! Att förklara med egna ord eller bilder är bra. Nyfikenhet och glädje ska vi fortsätta att odla på Banvaktens förskola. ~ 15 ~