Sekundära maligniteter och sen död. Stefan Söderhäll Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska universitetssjukhuset Stockholm

Relevanta dokument
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

ALICCS. PanCareSurFup

Trender inom barnonkologin

Levercancer vid kronisk hepatit Övervakning, utredning och behandling

Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer

Barncancer. Ett växande problem

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Cancerincidens i Sverige 2012

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Susanne Albrecht, RC Syd Karlskrona ÖGONDAGAR 2017 Stockholm Waterfront

Sjukfusk och prostatacancer

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

CNS-tumörer hos barn och ungdomar Introduktion, epidemiologi. Strängnäs Stefan Holm Barnonkologen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Stockholm

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Studiedesign och effektmått

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem?


UROGENITALA TUMÖRER. Nationellt vårdprogram Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör maj Magdalena Cwikiel Lund VT 2015

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling

ADHD från 8-18 års ålder

Äldre kvinnor och bröstcancer

Sentinel node. Strålskydd patienter och personal. Sven-Åke Starck. SFNM utbildningsdag

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Malmö Kost Cancer undersökningen

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Livet efter barnleukemi

NORDSCREEN Internationellt tillgängliggörande av standardiserade kvalitetsindikatorer

Arbets- och miljömedicin Lund

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency

HCC-övervakning (surveillance)

Dr Karla Rix-Trott Senior Medical Officer

och annat obehag Johan Malmros Sektionen för onkologi och koagulation Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Childhood Cancer Incidence and Survival in. Sweden Report From the Swedish Childhood Cancer Registry

Tyreoideasjukdom efter onkologisk behandling hos barn. Maria Elfving VO Barnmedicin Skånes universitetssjukhus BES-kurs 28 mars 2019

Osteoporos. Kunskapsläget just nu Vad behöver doktorn tänka på. Östen Ljunggren Akademiska sjukhuset Uppsala

Lungcancer, radon och rökning

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

KML: Epidemiologi och kliniska symtom. Martin Höglund, överläkare Hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Bilaga II. Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga slutsatser och skälen till ändring av produktresuméerna och bipacksedlarna

Arytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Sonia Andersson Professor, överläkare. KVINNOKLINIKEN Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet

Fotodynamisk behandling med dagsljus

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Hjärtinfarkter

Hjärtinfarkter

Germinalcellstumörer. Cecilia Petersen Sek3onen för barnonkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Stockholm

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Rekommendationer lokalt avancerad NSCLC

Dagordning Stramamöte

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Trombos under graviditetmortalitet

Behandling av SCLC. Sverre Sörenson Inst. för medicin och hälsa. Hälsouniversitetet i Linköping och Medicinkliniken Ryhov, Jönköping

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Vetenskapligt Förhållningssätt

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Transkript:

Sekundära maligniteter och sen död Stefan Söderhäll Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska universitetssjukhuset Stockholm

Second malignant neoplasms (SMN) Uppskattning av risk: Person-år med risk PY Standardized incidens ratio (SIR) = = Obs/Exp Absolute excess risk (AER) of SMN per 1,000 person-years = Obs-Exp/PY*1,000 Kumulativ risk för SMN vid en given tidpunkt av uppföljning (i procent) Relative risk (RR) att utveckla SMN i relation till exponering och interaktion

Cancer registrering i Norden 1955 1953 1953 1958 1943

Ca 1 %/år

Tidiga publikationer om SMN J. Cohen, GJ. D Angio (Boston): Unusual bone tumors after Roentgen therapy of children - Two case reports. Am J Roentg Rad Ther Nucl Med 1961; 86: 502-512 W. Regelson et al. (Buffalo): Incidence of second primary tumors in children with cancer and leukemia A seven-year survey of 150 consecutive autopsied cases. Cancer 1965; 18: 58-72 M. Tefft, GF. Vawter, A. Mitus (Boston): Second primary neoplasms in children. Am J Roentg Rad Ther Nucl Med 1968; 103: 800-822 FP. Li, JR. Cassidy, N. Jaffe (Boston and Bethesda): Risk of second tumors in survivors of childhood cancer. Cancer 1975; 35: 1230-35 AT. Meadows, GJ. D Angio, AE. Evans et al. (Philadelphia): Oncogenesis and other late effects of cancer treatment in children. Radiology 1975; 114: 175-180 AT. Meadows et al. (LESG): Patterns of second malignant neoplasms in children. Cancer 1977; 40: 1903-11

Meadows (LESG): Bull Cancer 1988 368 fall av SMN i 353 patienter FMN: retinoblastom 57 (appr. 90% bilateral) Hodgkin lymphom 51 SMN: bensarkom 81 mjukdel sarkom 62 2/3 av SMNs relaterade till radioterapï The majoriteten av sarkom är inte associerade med strålning i patienter med ärftliga tillstånd I 2-års överlevare diagnosticerade under 1979 hade en kumulativ incidens av SMN vid 20 år på 8% motsvarande 15 gångers riskökning mot befolkningen i övrigt

Risk för SMN single centres First author (journal year) De Vathaire (Br J Cancer 1999) Neglia (JNCI 2001) Jazbec (PBC 2004) Cardous- Ubbink (Eur J Cancer 2007) Country Number of SMNs France + UK 8 centers US + Canada CCSS Slovenia 113 314 48 79 SIR 9.2 6.4 8.7 11.2 Cumulative risk at 20 years 4.9% at 25 years The Netherlands 3.2% 7.4% 4.4% AER 1.9 1.9 3.5 3.2

Risk för SMN i populations-baserade studier First author (journal year) Country Number of SMNs Olsen (BMJ 1993) Nordic countries Magnani (Int J Cancer 1996) Jenkinson (Br J Cancer 2004) MacArthur (PBC 2007): Italy UK Canada 247 18 278 55 SIR 3.6 6.4 6.2 5.0 Cumulative risk at 20 years 2.6% 3.6% 3.1% 3.0% AER 1.1 1.0 1.2 1.7

Sekundära maligniteter Det finns en statistiskt signifikant ökning av SMN för alla barn maligniteter Hodgkin lymphoma är den största gruppen av primära maligniteter SIRs är högst för ben och bindvävs sarkom Bröstcancer, CNS tumörer och thyroidea cancer som SMN SIR är högst undr de första tio åren för efter den första diagnosen och minskar gradvis därefter AER ökar snarare med uppföljningstiden

SMN cohort studie i Norden. Olsen et al. (BMJ 1993) Observed annual incidence of SMN per 100 000 cohort members by sex and period of follow up and expected rates derived from cancer registry of appropriate national populations specific for age, sex, and calendar time

SMN De flesta studier visar att kvinnor har en högre absolut och relativ risk för SMN Lägre ålder vid första diagnos är relaterad till en ökad relativ risk (SIR) för SMN, Medan den absoluta riskökningen (AER) inte visar ensådan tendens De flesta studier visar enhögre risk för SMN hos de som diagnosticerats på senare år Med ökande ålder Minskar SIR medan AER ökar

Garwicz et al.: SMN case-control study of all malignancies Den relativa risken (RR) för att utveckla SMN var förhöjd för ärftliga cancer syndrom och vid NF1 RR ökade signifikant efter strålbehandling även vid justering för ärfliga faktorer RR var högst i barn med primär diagnos före 5 åå, risken ökade med ökande dos odch ökande uppföljningstid Kemoterapi i sig ökade inte RR men potentierade risken med radioterapi

Intervall mellan den första och andra maligna diagnosen Garwicz et al.: Int J Cancer 2000 No. of cases 15 10 5 0 0 10 20 30 Year

Tidpunkt för några olika SMN Garwicz et al.: Int J Cancer 2000 Years 30 20 10 0 Digest Connect Skin Breast Nerv oth Brain Leukemia Lymph

Svahn-Tapper et al.: Case-control study of development of second malignant solid tumors (SMST) RR ökade bara för strålbehandling som var given tidigare än 5 år före SMN En signifikant ökning av RR på 1.8 sågs redan vid doser under 1 Gy RR ökade snabbt till ett max på 18,3 för doser över 30 Gy Återfall av primär malignitet visades vara en oberoende risk faktor för utveckling av SMN med en högre RR för kvinnor

Guérin et al.: Case-control study of SMN after solid tumors Int J Cancer 2006 Den lokala stråldosen ökade signifikant RR för SMN RR ökade efter kombination med kemoterapi också efter korrigering för den lokala stråldosen Man hittade inget dos-effekt samband för någon grupp av mediciner och SMN risk Samtidig kemo-radioterapi gav en signifikant högre RR än en sekventiell behandling

SMN: slutsatser SMN är en av de allvarligaste seneffekterna till bancancer Den absoluta risken för SMN är emellertid liten och önskan att minmera SMN får inte hämma försök till förbättring av överlevnad Det kan finnas skäl att undersöka genetisk predisposition att utveckla SMN Stategier att primärt förebygga SMN måste beakta utformningén av primära behandlingsprotokoll Sekundär prevention bör innefatta uppföljningsrutiner och rådgivning beträffande livsstil ESLCCC 2007

Sen död bland 5-års överlevare Risk för bias beroende på metodologi: Center baserade gentemot popiulationsbaserade studier Sammansättning av kohorten utifrån ingångsdiagnoser och tidsperiod Verifikation av dödsorsak (c.o.d.): officiell jämfört medvaliderad Bedömning av : SMR standardiserad dödsfraktion AER absolut risk bedömning Kumulativ dödlighet vid en given uppföljningstid

Fördelning av primära tumörer (IARC) bland 5-års överlevare Möller et al., JCO 2001 Other malignant neoplasms Carcinomas Leukaemias Germ-cell tumours Hodgkin s disease Soft tissue sarcomas Bone tumours Hepatic tumours Renal tumours Retinoblastoma Other lymphomas Central nervous system Sympathetic nervous system

Distribution of selected primary tumors by decade of diagnosis Möller et al., JCO 2001 1960-69 1970-79 1980-89 n = 2 838 n = 4 359 n = 6 514 Leukaemias Hodgkin s disease CNS Germ-cell tumours Carcinomas Other tumours

First author (journal year) Country: center Sen död bland 5-års överlevare sjukhusbaserade studier Green (Med Pediat Oncol 1994) USA: Roswell Park Hudson (JCO 1997) USA: St Jude Mertens (JCO 2001) USA: CCSS Cardous-Ubbink (PBC 2004) The Netherlands: EKZ Amsterdam No of dead (%) 71 (12.0) 258 (12.6) 2030 (10.0) 120 (8.7) % due to recurr. 84.5 61 67.4 74.2 % due to SMN 5.6 20 12.7 15.8 % treatm-relat. 10 7.8 4.2 SMR 5 59 15 10.8 17.2 AER 8.8 7.0

First author (journal year) Sen dödlighet bland 5-år överlevare i populations-baserade studier Robertson (BMJ 1994) Möller (JCO 2001) Country UK Nordic countries Dama (Haematologica 2006) Italy - Piedmont MacArthur (PBC 2007) Canada No of dead (%) 793 (8.7) 1422 (10.4) 144 (8.5) 181 (7.7) % due to recurr. 74 69.6 62.2 69.1 % due to SMN 7 7.1 12.6 7.7 % treatm-relat. 15 11.3 9.8 SMR 10.8 9.3 9.1 AER 7.7 4.4 6.6

Sen dödlighet bland 5-år överlevare: uppdatering av CCSS-studien; Mertens, PBC 2007 Uppföljningstid 11 27 years 2,823 (13.6%) hade dött, de största fraktionerna bland de med CNS tumör och Hodgkin lymfom som primär diagnos Overall SMR var 8.2 Dödsorsaker: återfall 57%, SMN 15%, hjärttoxicitet 7%, luftvägssjukdom 2%, andra sekvele 4%, icke behandlingsrelaterad död (?) 15%

Dödlighet bland 15+ år överlevare Green et al., JCO 1999; Lawless et al., PBC 2007 565 long-term survivors (310 males, 255 females) 38 death 24 14 SMN 15 8 7 primary ca 8 5 3 cardiac 6 6 0 SMRs were increased for overall mortality for both genders in those who experienced relapse but not in those without relapse

Sen dödlighet: Slutsatsser Det mest effektiva sättet att minska sen dödlighet bland 5-års överlevare är att förbättra behandlingen av den primära maligniteten. (?) Andra viktiga preventions strategier bör vara att mnimera skador på vitala organ med den primära behandlingen Mycket kunskap saknas beträffande värdet av tidig screening för cancer, hjärtsjukdom och allmänna hälsobefrämjande åtgärder I populationen med barn som botats från en cancer

SMN och sen dödlighet övergripande strategier Barnonkologin söker sig från bot till varje pris mot bot till lägsta möjliga pris Kunskapen som SMN och seneffektstudier resulterat i bör användas vid designen av nya protokoll och stragier för uppföljning Både långtidsöverlevare och sjukvårdssystemet behöver utbildas/informeras om risker för seneffekter och SMN för att preventionen skall kunna förbättras

Vardagen Vad sticker ut? Kvinnor strålade mot brösten för Hodgkins lymfom bröstcancer ALL och CNS maligniteter strålade mot CNS hypthyreos, thyreoideacancer meningeom ett antal accidentellt upptäckta AML/MDS hos Standardrisk ALL patienter AML (t(4;11)) efter etoposid Hudmaligniteter i strålade områden Retinoblastom osteosarkom

Öka observans på symptom som behöver utredas i synnerhet för denna grupp (Rekommendationer USA) Blåmärken,blödningar Blekhet Uttalad trötthet Smärtor i ben Sår som inte läker Knölar Sväljningssvårigheter Ändrade tarmvanor Blod i avföring eller urin

Symptomobservans forts Smärta vid avföring Ihållande hosta eller heshet, blodig upphostning Andfåddhet Svårläkta sår i munnen Ihållande huvudvärk Synpåverkan, ändringar Ihållande morgonkräkningar

Prevention USA rekommendationer Rökning även passiv Alkohol Sol Matvanor, fett, inläggningar med konserveringsmedel--- fibrer, grönsaker, Vit C och A intag

SMN varför? Bakomliggande genetik som bidragit både till malignitet 1 och 2? Strålning! Vissa cytostatika! Livsstil?