Demokratiutveckling och medborgardialog Lena Langlet, SKL
Något om varför
4 3,9 % är medlemmar i et politiskt parti, ca 1 % av medborgarna är aktiva 70 000 förtroendeuppdrag, 43 000 politiker
Differens valdeltagande 2014 Kommun Högst Lägst differens Göteborg 92,6 37,4 55,2 Stockholm 94,8 40,7 54,1 Malmö 93,4 39,6 53,8 Botkyrka 90,9 42,3 48,9 Huddinge 91,9 46,1 45,8 Haninge 89,8 44,5 45,3 Södertälje 86,8 42,4 44,4
Differens valdeltagande 2014 Örebro län Kommun Högst Lägst Differens Askersund 88,2 71,9 16,3 Degerfors 86,7 73,9 12,8 Hallsberg 89,1 76,5 12,6 Hällefors 81,8 74,1 7,7 Karlskoga 92,3 65,3 27,0 Kumla 89,8 77,2 12,6 Laxå 82,8 79,0 3,8 Lekeberg 90,1 78,7 11,4 Ljusnarsberg 82,9 73,1 9,8 Lindesberg 86,4 79,5 6,9 Nora 84,6 73,7 10,9 Örebro 93,6 61,9 31,7
Befolkningsförändring 1970-2010 Ensamhushåll har ökat från 25 % till 49% Skilsmässor har ökat från 6 % till 22 % gifta har sjunkit från 48 till 34 % Medelålder vid första barnets födelse har ökat från 24 till 29 år för kvinnor Förvärvsfrekvens bland kvinnor har ökat från 53,8 till 77,3 % Andel som endast har grundskola sjönk fr ån 62,7 % till 18,5 Andelen med eftergymnasial utbildning ökade från 7 till 34,2% Etablering på arbetsmarknaden har senarelagts från 24 år till 29 år. 2010 bytte 490 000 personer arbetsgivare Kreativa klassen de speciellt eftertraktade 7
Demografisk utveckling Allt fler lever allt längre 2012 hade Sverige 9.5 miljoner varav 1,8 miljoner var över 65 år medellivslängd beräknas öka för kvinnor från 83,8 till 85,9 och för män från 80.1 till 83, 1 till 2030 Hälften av de som föds nu beräknas bli över 100 år Sveriges befolkning har blivit allt större, allt äldre och präglad av mångfald vad gäller ursprung. Samtidigt sjunker andelen i yrkesverksam ålder vilket innebär att allt färre ska försörja allt fler När pensionsåldern införden 1913 var det många som aldrig fick uppleva den nu förväntas den som gå i pension vid 65 leva ytterligare 18,4 om man är man och 21,2 år om man är kvinna
Urbanisering Befolkningen koncentreras till storstadsregionerna och över hälften av svenskarna bor i dessas län 60% lever i tätorter med fler än 10000 invånare Enligt Eurostat är Sverige det land som haft den starkaste urbaniserings trenden sen 2005 under 2011 minskade befolkningen i 141 av Sveriges kommuner Högutbildade i storstäderna snitt på 31 % till glesbyggds kommuner med ett snitt på 11 % som är högutbildade Välfärden behöver inte bara finansieras den behöver också utföras förutsättningar skiljer mellan stad och land 9
World Value Survey 10
World value survey 2011 Var femte ung svensk mellan 18 och 29 år kan tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar Var fjärde ung svensk tycker inte det är så viktigt att de får leva i en demokrati Var fjärde ung svensk tycker det vore bra, om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdagen och allmänna val Nästa 15 % av de unga tycker att det vore bra eller mycket bra och Sverige styrdes av militären 11
12 De tre dubbelt ratade - män utan utbildning, arbete och partner
Förtroendevalda ställs inför målkonflikter Utvecklingen kräver såväl väldigt högutbildad och högavlönad arbetskraft som mer lågutbildad och lågavlönad arbetskraft någonting som växande inkomstklyftor. Det får vi leva med eller?
Målkonflikt Gentrifieringsprocesser och segregation ökar. Segregationen resulterar i att resurssvaga människor bosätter sig i samma bostadsområden med risk för stigmatisering, social utsatthet och ekonomisk marginalisering. Behov av skatteinkomster innebär att vi måste göra så? Eller? 14
Målkonflikter Medellivslängden ökar generellt men skillnaden ökar mellan olika bostadsområden Alla lever längre det är bra. Eller? 15
Samhällsutvecklingens värdegrunder Säkerhet Idividuell säkerhet Trygghet Förutseende Social Hållbarhet En socialt hållbar utveckling handlar om ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem ställer ökade krav på invånardialog och medskapande Utveckling Mänsklig utveckling Inkluderande Delaktighet En stad för alla Rättvisa Mänskliga rättigheter Jämlikhet Deltagande Erkännande
2014 års Demokratiutredning Analysera behovet av och utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin och för att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen
Politisk representation och förtroendevaldas villkor Hur påverkas partierna av ett minskat engagemang inom de politiska partierna? Hur kan ett engagemang för de politiska partierna ökas? Hur kan ett ökat och breddat engagemang inom den representativa demokratin uppnås? Villkoren för de förtroendevalda
Delaktighet och politiskt inflytande mellan valen Analysera samhällsutvecklingens påverkan på det medborgarliga engagemanget Föreslå åtgärder som kan bidra till att individens delaktighet mellan valen kan stärkas, särskilt för väljargrupper som uppvisar svagare intresse Ungas inflytande Medborgarförslag Medborgardialog Förstärkt folkinitiativ Demokratiskt delaktighet på nationell nivå
Något om trender
Medborgarna vill delta 66 % svarar att de vill delta 5 % svarar att de deltar idag Vill påverka område procent Hälsosjukvård 80 % Fritidsaktiviteter 69 % Skola 65 % Bostadsbyggande 62 % Äldreomsorg 61 % Byggande av kraftverk 52 % Kulturaktiviteter 51 %
22
23
24
Engagerar sig i fria nätverk 25
trängselskatt 22 Lokala folkomröstningar Byta län Bilda gemensam kommun kommunnamn Bro Många fler initiativ översiktsplan Ny trafikled Hamn utveckling Äldreomsorgs avgifter Simhall Sjukvård i länet arena skola Utförsäljning allmännytta Dela kommun 26
Oavsett vad det handlar om så är vi emot!
Något om hur
Vilka mål vill vi ha? STÄRKA DEMOKRATIN 1.Lärande 2.Legitimitet 3.Större ansvarstagande 4.Lösa uppgifter tillsammans 5.Stärker socialt kapital ÖKA EFFEKTIVITETEN 1.Förståelse för prioriteringar 2.Kunskap om ansvar 3.Ökade kunskaper 4.Transparens 5.Ökad kvalitet
Frågor som kräver ett; Ja 1. Är frågan påverkbar? 2. Är jag/vi som beslutsfattare påverkbar/a?
Vilken nivå av delaktighet önskar vi? 32
Berörd Kartlägg målgrupper HÖG Prioritet 1 Prioritet 2 Prioritet 4 Prioritet 3 LÅG LÅG Aktivitet HÖG
Man 50 är alla lika? Internet och mingel Storstadspuls Guldkort och kapital Metall och industri Stor barnfamilj Lagom är bäst Jakt och postorder
35
Mosaic - Livsstilar
Tidig process Reaktivt arbete start beslut tid insäljning implementering start beslut insäljning implementering Proaktivt arbete vinst Source: Allen Hickling
Kommunikation och återkoppling förtroendevalda deltagare Kommunikation /återkoppling medborgare Krävs en plan för kommunikation: Varför? När? Var? Hur? Vem? tjänstemän media övriga 38
Dialogmetoder Medborgar jury Foto Open space Medborgarpanel Fokusgrupper Trygghetsvandringar E-petitioner E-paneler Brainstorm Kartan Twitter Rådslag Walk and talk MatchMaking Informationsmöten Medborgarbudget Café modellen Öppna möten Tältet Facebook 39
Hur bjuder vi in?
Till vad bjuder vi in?
Möt medborgare där de är
Sök upp Vi räknar med att vi träffat och haft dialog med minst 1000 medborgare Var 8:e Eda bo
Visualisera mera!
Låt medborgarna få prioritera
Tar reda på vad tycker folk
Vad tycker folk? E-dialog används allt mer
48 E- förslag - Medborgaren lägger ett förslag på webben - Andra medborgare kan hålla med och signera - Vid ett visst antal röster tas det upp i politiken
Från PDF till visualisering?
Arbeta i flera steg Kombinera metoder Återkoppla 50
Något om utveckling
Dialogen förändras Syfte träffa många inget krav på resultat Systematisk dialog för bättre beslutsunderlag Systematisk dialog för demokratisk hållbarhet
Dialogens innehåll förändras Sakfrågor Värden Relationer
Dialog för komplexa frågor 54
Vill du veta mer? Skl.se/medborgardialog Tack för mig! Lena.langlet@skl.se 08 4527918 Tack för mig?