Patientsäkerhetsplan år 2015 0
Innehåll Innehåll... 1 1. Utgångspunkter för patientsäkerhetsarbetet... 1 2. Patientsäkerhetsarbetets ledning och ansvarspersoner... 3 3. Insatsområden i enlighet med patientsäkerhetsstrategin... 5 3.1 Patienten deltar i förbättrandet av patientsäkerheten... 5 3.2 De yrkeskunnigas insats i patientsäkerheten samt handledning av studerande och nyanställda... 5 3.3 Patientsäkerheten i samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och primärhälsovården... 6 4. Patientsäkerheten hanteras genom förebyggande arbete, utveckling av rapportering och erfarenhet... 8 4.1 Verksamhetsplaneringens roll i förbättrandet av patientsäkerheten... 8 4.2 Utveckling av HaiPro-rapporteringskompetens... 9 4.3 Utveckling av patientsäkerhetskulturen... 9 5. Patientsäkerhetsutbildning och rapportering... 10 6. Förebyggande och korrigerande åtgärder i patientsäkerhetsarbetet... 12 7. Uppföljning och mätare... 13 8. Patientsäkerhetsarbetet i Lovisa stad 2015... 13
1 1. Utgångspunkter för patientsäkerhetsarbetet En verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården ska göra upp en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses (8 i hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010). Enligt social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses ska planen inbegripa en beskrivning av de ansvariga personerna och aktörerna i fråga om kvalitetsledning och tillgodoseende av patientsäkerheten, förutsättningarna för patientsäkerhetsarbetet, inskolning av personalen, patienternas och personalens deltagande i patientsäkerhetsarbetet, kartläggning av säkerhets- och kvalitetsproblem, system för rapportering av riskmoment och olika sätt för samarbete som anknyter till patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerheten är en del av vårdkvaliteten. Tillsammans med effekten av vården och tillgången till vård utgör den grunden för hälso- och sjukvården. Med patientsäkerhet avses de principer och funktioner vars mål är att trygga säkerheten i vården och att skydda patienten från att bli skadad. Ur patientens synvinkel innebär god kvalitet på vården att patienten får behövlig och medicinskt korrekt vård, som orsakar så lite men och besvär som möjligt: trygg och säker vård har god effekt, den ges på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Ur synvinkeln av den som producerar hälso- och sjukvård är det fråga om att skydda patienten från att komma till skada i samband med vården. Patientsäkerheten delas ofta upp i följande delområden: säker vård, inklusive infektionssäkerhet säker utrustning säker läkemedelsbehandling I den finländska patientsäkerhetsstrategin, som social- och hälsovårdsministeriet har godkänt, förutsätts det att patienten deltar i förbättrandet av patientsäkerheten patientsäkerheten hanteras genom förutseende arbete och erfarenhet riskmoment rapporteras, vi lär oss av dem patientsäkerheten främjas systematiskt och med tillräckliga resurser patientsäkerheten beaktas i forskningen och undervisningen inom hälso- och sjukvården. Om säker utrustning föreskrivs i speciallagen om medicinsk utrustning (lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård 629/2010) som bl.a. förutsätter att utrustningen inspekteras och att riskhändelser meddelas den övervakande myndigheten, d.v.s. tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).
2 I säker läkemedelsbehandling ingår såväl läkemedelssäkerhet som medicineringssäkerhet. Det första begreppet avser produktsäkerhet och det andra säkerhet i vårdprocessen. Medicinernas produktsäkerhet övervakas av säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Valvira och regionförvaltningsverken (RFV) å sin sida övervakar patientsäkerhet och kvaliteten på sjukvård. Patientsäkerhet ska beaktas som en viktig faktor vid skötsel av fastigheter, i byggande och i patientdatasystem. Även om även personalens säkerhet i arbetet (arbetarskyddet) ofta ingår i säkerhetstänkandet, behandlas övervakningen och främjandet av säkerheten i arbetet inte i denna patientsäkerhetsplan. Inom hälso- och sjukvården strävar man efter att minimera riskerna och rentav nolltolerans vad gäller fel. Det är dock klart att beslutsfattandet om sjuk- och hälsovård inbegriper osäkerhet och risktagning, som inget system fullständigt kan eliminera. Lovisa stads strategi och värden utgör grunden för patientsäkerhetsarbetet och stöder utvecklingen av patientsäkerhetskulturen. Principerna för verksamheten är i enlighet med Lovisas strategi följande: Bra service vi betjänar kommuninvånarna på ett professionellt och uppskattande sätt. Vi erbjuder tjänster för individuella behov där människorna finns. Vi utvecklar servicen tillsammans med kommuninvånarna. Vi lägger vikt vid förebyggande service. Att göra tillsammans vi uppmuntrar till att delta. Ansvarsfullhet vi använder våra gemensamma resurser på ett ekonomiskt sätt och främjar på det sättet kommuninvånarnas likvärdiga välfärd och personalens jämlikhet. Vi tryggar vår framtid genom att vi värnar om miljön. Initiativförmåga vi är kreativa och initiativrika. Vi söker aktivt nya idéer och innovationer. Vi stöder kommuninvånarnas aktivitet, samarbete och möjligheter att påverka samt kommunal demokrati. Tvåspråkighet vi söker nya sätt att upprätthålla och utveckla tvåspråkigheten. Vi lägger vikt vid att göra tillsammans och utvecklar nya sätt för att få språkgrupperna att bättre verka tillsammans. Värden Lovisa stad iakttar följande värden i sin verksamhet: öppenhet rättvisa tolerans jämlikhet.
3 2. Patientsäkerhetsarbetets ledning och ansvarspersoner Organisationens ledning har helhetsansvaret för patientsäkerheten i en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården. I ledningen ingår ett konkret ansvar för patientsäkerheten. Grundtrygghetsnämnden godkänner patientsäkerhetsplanen för Lovisa stad och Lappträsk kommun och behandlar i samband med bokslutet rapporten om utfallet för patientsäkerhetsplanen. Ledningen av patientsäkerhetsarbetet ankommer på hälsovårdscentralens ledande läkare, som är ordförande för styrgruppen för patientsäkerhet. Styrgruppen för patientsäkerheten har som uppgift att genom uppföljning och utveckling främja patientsäkerheten. Till styrgruppen hör den ledande läkaren, den ledande skötaren, patientombudsmannen, välfärdskoordinatorn, de serviceansvariga (för kroniska sjukdomar, akuta sjukdomar, barn och unga), hemvårdskoordinatorn och representanter för vårdavdelningarna, seniorservicen och socialväsendet. En datasystemsexpert kallas till styrgruppen vid behov. Styrgruppen styr patientsäkerhetsarbetet, tar ställning och ger utlåtanden om patientsäkerhet. Den bereder patientsäkerhetsplanen, upprättar en årlig rapport om utfallet för patientsäkerhetsplanen och rapporterar periodvis till grundtrygghetens ledningsgrupp om läget för patientsäkerheten. Styrgruppen för patientsäkerheten ger rekommendationer för att rätta till problem som uppdagats i patientsäkerheten. Den följer upp användningen av HaiPro, d.v.s. systemet för rapportering om negativa händelser, och skapar förutsättningar för utveckling av systemet samt bedömer möjligheter att använda och ta i bruk nya patientsäkerhetsverktyg i Lovisa stad. Överläkaren för vårdavdelningen och ledande läkaren ansvarar i sina egna enheter för patientsäkerhetsarbetet och för korrekt vård, säker läkemedelsbehandling och säker utrustning. Den serviceansvariga och avdelningsskötaren ansvarar på sina egna avdelningar för personalens kompetens och utbildning och för att lokalerna, produkterna och utrustningen är ändamålsenliga. Den ansvariga i fråga har ansvar för att HaiPro eller motsvarande rapporteringssystem används korrekt och för att uppgifter som anknyter till systemet rapporteras och behandlas på avdelningstimmarna. Hälsovårdscentralens farmaceut ansvarar för att anskaffning, lagring, förvaring, tillverkning, prövning, iordningställande, expediering och distribution av läkemedel samt tillhandahållande av läkemedelsinformation sker tillbörligt på ett sätt som främjar läkemedels- och medicineringssäkerheten. Tekniska centralens fastighetsskötare ansvarar tillsammans med cheferna för enheterna för säkerheten i lokalerna inom den egna verksamhetsenheten. Patienternas och klienternas ställning betonas i utvecklingen av patientsäkerheten. Patientombudsmannen är i sin egenskap av objektiv rådgivare en viktig kontaktperson mellan patienten och enheten. Samtliga anställda inom verksamhetsenheten ansvarar för säkerheten i sin egen verksamhet.
Patientsäkerheten ska beaktas i personalplanen så att tillgången till personal och personalens kompetens är tillräcklig för att producera säker vård. Med tanke på patientsäkerheten är det viktigt att de enhetliga instruktionerna och beskrivningen av praxis är tydliga, uppdaterade och tillgängliga för alla. 4
5 3. Insatsområden i enlighet med patientsäkerhetsstrategin 3.1 Patienten deltar i förbättrandet av patientsäkerheten Patientens rättigheter gör det möjligt för patienten att delta i vården. Patienten har också alltid möjligheter att diskutera sin vård med personalen eller ledningen. Patienten kan framställa en anmärkning eller anföra klagan. Patienten kan också söka ersättning för patientskada. Klientens/patientens möjligheter att inverka på den vård som han eller hon får utvecklas kontinuerligt. Lovisa har ett elektroniskt responssystem som finns på Lovisa stads webbplats. Via rubriken Respons kommer man till blanketter som kan användas för att framställa anmärkningar eller för att lämna respons. Patientombudsmannen ger råd vid behov. Det används dessutom klient- och patientenkäter som riktas direkt till en viss klient- eller patientgrupp. Sådana här enkäter har använts i hemvården, i mottagningsverksamheten och på rådgivningsbyråerna. Patientsäkerheten ska beaktas i samarbete med patienten, klienten och de anhöriga. Personalen ska lyssna på patienten och skapa naturliga möjligheter för patienten att delta i planeringen och genomförandet av vården. Detta gäller också i vidare bemärkelse, d.v.s. att patienten har möjligheter att delta i utvecklingen av patientsäkerheten inom organisationen. Grundtrygghetens ledningsgrupp har tillsatt en arbetsgrupp som bereder en strategi för klient- och patientrespons. Arbetet ska vara klart före utgången av 2014. Stöd som ges patienten Hela personalen utbildas så att patientsäkerhetsfrågor och negativa händelser hör till sådana ärenden som behandlas öppet och som alltid tas på allvar. Negativa händelser och tillbud behandlas tillsammans med arbetsteamet och förmännen och de tillvägagångssätt som ledde till händelsen korrigeras. Den berörda parten berättar öppet utan dröjsmål för patienten om händelsen varit till skada för patienten. En dylik verksamhetskultur omfattas av hela organisationen. Samtidigt berättar man för patienten som råkat ur för händelsen om möjligheterna att minimera konsekvenserna av den negativa händelsen (händelsen som medfört patienten skada). Man berättar även för patienten om hurudana möjligheter patienten har att söka rättvisa och ersättning. Hela personalen förbinder sig att agera på detta sätt, och även patientombudsmannen anlitas i detta fall. 3.2 De yrkeskunnigas insats i patientsäkerheten samt handledning av studerande och nyanställda Förbättrandet av patientsäkerheten grundar sig på ett patientinriktat multiprofessionellt samarbete, där alla i arbetsgemenskapen arbetar för att det gemensamma målet ska uppnås. Det multiprofessionella arbetsgreppet har en etablerad ställning, men förbättrandet av patientsäkerheten ställer också nya krav på kompetensen. Patientsäkerhetsarbetet berör alla yrkesgrupper, och samtligas insats är lika viktig för patientsäkerheten. Vi vill att alla yrkesgrupper ska delta aktivt i att skapa en god patientsäkerhetskultur.
6 Vi fäster fortsättningsvis vikt vid olika yrkesgruppers aktivitet i HaiPro-rapporteringen. HaiPro-utbildning är en del av inskolningen av nyanställda (se mera om användningen av HaiPro på s. 7 10). Det läggs särskild vikt vid att handleda nyanställda och studerande. Lovisa stad har en tryckt personalhandbok för allmän handledning av nya arbetstagare. Vårdavdelningsenheten har en introduktionsmapp enligt vilken det utarbetas introduktionsmappar även för övriga enheter. Anställda som studerar har en personlig handledare och konsultationer är möjliga alltid då hälsovårdscentralen är öppen. I all handledning av de studerande iakttas universitetens och övriga läroanstalters anvisningar. Samtliga anställda har tillgång till internet och moderna system till stöd för fattande av beslut. Duodecims beslutsstöd skaffas åt alla läkare 2014. Beslutsstödet står också till hälsovårdarnas och sjukskötarnas förfogande. Läkemedelsbiverkningar meddelas Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet på en blankett avsedd för detta ändamål. Röda Korsets blodtjänstmeddelas om allvarlig skadlig verkning eller risksituation till följd av transfusion av blodpreparat. Biverkningar av vaccinationer anmäls till Institutet för hälsa och välfärd på en blankett som är avsedd för detta. I personalutbildningen beaktas i synnerhet den särskilda skyldigheten att anmäla läkemedels- och vaccinationsbiverkningar och den särskilda anmälningsskyldighet som anknyter till medicinsk utrustning. Smittskyddsläkaren sörjer tillsammans med hygienskötaren för att anmälningar om smittsamma sjukdomar görs till Institutet för hälsa och välfärd på vederbörlig blankett. Även vårdanmälningssystemen HILMO och AvoHILMO används. Dessa register tillhandahålls av Institutet för hälsa och välfärd, och där samlas information som är viktig med tanke på hälso- och sjukvårdens vårdenheters verksamhet, innehåll och målinriktning. 3.3 Patientsäkerheten i samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och primärhälsovården Enligt 33 i hälso- och sjukvårdslagen ansvarar en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt inom sitt område för samordningen av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården i enlighet med befolkningens och primärvårdens behov. Samkommunen för sjukvårdsdistriktet ska i samarbete med kommunen, som ansvarar för primärvården, planera och utveckla den specialiserade sjukvården så att primärvården och den specialiserade sjukvården bildar en funktionell helhet. Läkarna håller konsultationsmöten med en kirurg nära nog varje vecka och med en psykiater två gånger per halvår. I konsultationsmötena med psykiatern deltar också en specialist i beroendemedicin (alkohol- och narkotikamedicin). Nya standardiserade vårdplaner utarbetas enligt principerna i Lean-filosofin tillsammans med Borgå sjukhus och de närbelägna kommunerna. Vid utarbetandet läggs särskild vikt vid patientsäkerhetssynpunkter.
7 En välfungerande och kostnadseffektiv verksamhet inom hälso- och sjukvården förutsätter att samarbetet med primärhälsovården och den specialiserade sjukvården är obrutet och smidigt. I stödandet av detta samarbete ingår också att beakta patientsäkerhetssynpunkter i synnerhet på gränssnittsområdena mellan primärhälsovården och den specialiserade vården. Styrgruppen för patientsäkerheten inom HNS bereder öppnandet av ett system för rapportering av riskmoment som överskrider gränssnittet mellan HNS och enheterna i primärhälsovården på området. Målet är att öppna rapporteringsgränssnitten i etapper under 2014 (HaiPro).
8 4. Patientsäkerheten hanteras genom förebyggande arbete, utveckling av rapportering och erfarenhet 4.1 Verksamhetsplaneringens roll i förbättrandet av patientsäkerheten Patientsäkerheten är en del av verksamhetsplaneringen och beslutsfattandet. Ansvaret bärs av den serviceansvariga/avdelningsskötaren. Säkerhetsrisker ska avvärjas, till exempel i elektronisk datahantering då man känner till att det finns en patientsäkerhetsrisk som beror på patientdatasystemens inkompatibilitet. Under 2014 kommer hälso- och sjukvården att ansluta sig till det elektroniska patientdataarkivet (earkiv). Patientsäkerhetsärenden beaktas när budgeten och verksamhetsplanen upprättas (till exempel utbildning, goda arbetsredskap, rapporteringsmöjligheter). En riskhanteringsenkät som riktades till samtliga stadens anställda genomfördes 2010. Utgående från enkäten föreslog varje enhet förbättringar av riskhanteringen, såtillvida det fanns behov. Följande enkät om riskhantering kommer att genomföras 2015. Enligt lag (räddningslagen 379/2011) ska varje arbetsenhet ha en räddningsplan för eventuella brandolyckor och övriga olyckor. Dylika har utarbetats/uppdaterats 2013. Planerna uppdateras vart tredje år (19 i räddningslagen). Vård- och omsorgsinrättningar ska också ha en plan för egenkontroll. I planen fastställs bl.a. den praxis som tillämpas i inrättningen i fråga och hur tillämpningen av den ska uppföljas. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira, har utfärdat föreskrifter om innehållet i och upprättandet av en plan för egenkontroll. Sådana produkter och utrustningar för hälso- och sjukvård som inte uppfyller kraven får inte importeras till Finland och marknadsföras här. Det ankommer på användarna att sörja för att produkterna som används är i funktionsdugligt skick, att det finns bruksanvisningar att tillgå och att det ordnas användarutbildning. Riskhändelser orsakade av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård ska alltid meddelas till Valvira. I varje enhet som använder dessa produkter och utrustningar ska det finnas uppföljning av underhållet, tillgång till bruksanvisningar och systematisk användarutbildning/introduktion. Lovisa har redan under ett flertal år deltagit i det riksomfattande kvalitetsnätverket Conmedic. Kvaliteten på resultaten för vård av arteriella sjukdomar och övriga folksjukdomar har på detta sätt jämförts med andra hälsovårdscentraler och inom den egna hälsovårdscentralen som en funktion av tiden. Avsikten är att fortsätta och att utveckla arbetet i kvalitetsnätverket. Arbetet kring vårdkedjorna är en fast del av hälsovårdscentralens verksamhet och det utförs som egen verksamhet tillsammans med den specialiserade sjukvården och de närbelägna kommunerna. Vårdkedjorna grundar sig på anvisningarna för god medicinsk praxis och avsikten är att utarbeta dem så att de liknar de närbelägna kommunernas vårdkedjor. Årligen blir 2 5 vårdkedjor klara eller uppdaterade. Vårdkedjorna för de mest allmänna akuta sjukdomarna är upprättade, hälften av vårdkedjorna för folksjukdomar är klara. Arbetet fortsätter alltjämt.
9 Det förutsätts att det finns anteckningar om diagnos eller om orsaken till besöket för all vård av patienten. I patientjournalerna används ett strukturerat sätt att registrera uppgifterna. Praxis för förvaring av patienthandlingar och sekretesspraxis iakttar nationella anvisningar. 4.2 Utveckling av HaiPro-rapporteringskompetens HaiPro-utbildning ordnas på i alla delområden och enheter för såväl användare som den serviceansvariga/avdelningsskötaren. Särskild uppmärksamhet ägnas åt kompetent hantering av anmälningar. Ärendet lyfts också fram på ledningens sammanträden. 4.3 Utveckling av patientsäkerhetskulturen HaiPro-anmälningar behandlas regelbundet på varje avdelnings/enhets interna möten. Styrgruppen behandlar anmälningarna minst en gång om året. Enheterna behandlar anmälningarna som en del av utvärderingen av sin verksamhet. De anställda uppmuntras till att göra HaiPro-anmälningar och att i dem även ta upp negativa händelser som patienterna eller närstående informerat dem om. I utvecklingen av kulturen betonas vidare att anmälningar om riskmoment inte används för att skuldbelägga anställda inom den egna enheten eller i en annan enhet. Utvecklingen av patientsäkerhetskulturen är ett omfattande arbete som ställer utmaningar och är därför fortsättningsvis ett av insatsområdena i patientsäkerhetsarbetet. Förfaringssätten är följande: Användningen av HaiPro-programmet effektiveras i alla enheter och patientsäkerhetsärenden behandlas systematiskt på avdelningsmöten och av ledningsgruppen. HaiPro-utbildning.
10 5. Patientsäkerhetsutbildning och rapportering Vårdpersonalens utbildning i läkemedelsbehandling (LOVe) genomförs som webbutbildning genom HNS- Servis. Webbutbildningen Professionell patientsäkerhet utnyttjas också. Organisationens kvalitetsprojekt främjas med workshop-utbildning där patientsäkerheten utgör en central aspekt. Hygienskötaren utbildar regelbundet personalen i ärenden som anknyter till infektionsbekämpning. Cheferna följer aktivt upp användningen av HaiPro i sin egen enhet och uppmuntrar personalen regelbundet att använda programmet. Bedömningen av riskmoment som meddelats i HaiPro sker med riskmatrisen nedan. Sannolikhet Typiska konsekvenser Smärre Skadliga Allvarliga På sin höjd obehag, Hälsoeffekter som vården fördröjs eller kräver åtgärder, vården drar ut på tiden utan drar ut på tiden, onödigt betydande lidande, tillfällig hälsoeffekter. arbetsoförmåga. Döden eller permanenta allvarliga effekter, skador som försämrar livskvaliteten i betydande grad, bestående arbetsoförmåga. Osannolik I Obetydlig risk II Smärre risk III Måttlig risk Slumpartade riskmoment, förekommer sällan. Möjlig i teorin. Möjlig II Smärre risk III Måttlig risk IV Betydande risk Negativa händelser eller tillbud har förekommit hos oss eller på andra avdelningar. Sannolik III Måttlig risk IV Betydande risk V Allvarlig risk Riskmoment förekommer ofta och regelbundet.
11 HaiPro-systemet producerar ett stort antal rapporter, varav följande är de viktigaste: vem som fyllt i blanketten händelsens karaktär typ av händelse, med överordnade begrepp som t.ex. anknyter till läkemedels- och infusionsbehandling, informationsförmedling etc. följd för patienten (i sin helhet inklusive underordnade punkter) följd för den vårdande enheten (i sin helhet inklusive underordnade punkter) händelser som hör till riskklasserna III V korrigerande åtgärder. Ett stort antal anmälningar är i allmänhet inte ett tecken på dålig patientsäkerhet, utan att det mera är fråga en vaksam avdelning där utveckling av patientsäkerhet har anammats som en viktig del i verksamheten. Brist på anmälningar på vissa avdelningar kan igen ge uttryck för att patientsäkerheten inte uppfattas vara ett område som ska utvecklas gemensamt.
12 6. Förebyggande och korrigerande åtgärder i patientsäkerhetsarbetet Med tanke på patientsäkerheten är det effektivast att redan på förhand avlägsna faktorer och orsaker som det är allmänt känt att de eventuellt kan vara riskfyllda och som ofta anknyter till dagliga rutinuppgifter. Faktorer som ger upphov till fel och som gör det svårare att undvika sådana är bl.a. brådska, utmattad personal, oreda i arbetsmiljön och ergonomiproblem. Arbetsuppgifterna ska ordnas så att det är möjligt för personalen att koncentrera sig på sina uppgifter utan störningar och avbrott. Tryggandet av kompetensnivån, introduktionen i arbetet och tydliga arbetsanvisningar ska vara säkrade i varje arbetsenhet (introduktionsmappar). I de allmännaste vårdprocesserna används checklistor, exempel på sådana är ISBAR-rapportlistan. Syftet med listan är att förenhetliga muntlig informationsförmedling. En grundlig och bra dokumentering lägger grunden för hanteringen av säkerhetsrisker. Avbruten informationsgång och missuppfattningar är vanliga orsaker till negativa händelser i gränsområdet mellan olika processer, till exempel när en patient flyttas från en enhet till en annan. Därför prövas rapporteringssystemet ISBAR i grundtrygghetens interna patientöverföringar 2015. Det krävs att utrustning som används inom hälso-och sjukvård har en egen underhållsservice som följs upp. Personalen introduceras i tillräcklig grad i användningen av produkterna. Det ankommer på användarna att sörja för att produkterna som används är i funktionsdugligt skick, att det finns bruksanvisningar att tillgå och att det ordnas användarutbildning. I indikatorerna för patientsäkerhet ingår också infektionsbekämpning. Personalens iakttagande av hygienföreskrifter och användning av handsköljmedel följs upp. Det utarbetas en plan för läkemedelsbehandling (befintliga planer uppdateras) i alla enheter där läkemedel hanteras. Fel som anknyter till läkemedelsbehandling dokumenteras och följs upp. Styrgruppen för patientsäkerheten sammanträder regelbundet, åtminstone under hösten och på våren. Den ledande skötaren sammankallar till möte. Styrgruppen behandlar uppdagade säkerhetsproblem omständligt och ger förslag om korrigerande åtgärder. Långsiktiga korrigerande åtgärder ska möjliggöras genom precisering av verksamhetsprocesserna. En kultur som systematiskt följer upp och uppdaterar processerna är en förutsättning för detta.
13 7. Uppföljning och mätare Hygienskötaren har uppsikt över infektioner som anknyter till vården och rapporterar regelbundet om dem. Hygienskötaren följer och rapporterar dessutom förekomsten av de allmännaste eller de mest betydande smittsamma sjukdomarna (infektionssjukdomarna) i området. Även förbrukningen av handsköljmedel följs. Antalet HaiPro-anmälningar och behandlingen av dem vid olika riskmoment uppföljs årligen. Patientombudsmannen ger en årlig statistik om antalet skadeanmälningar från patienter. Dessa uppgifter används i utvecklingen av verksamheten. Sjukhusapoteket informeras om allmänna riskhändelser i anknytning till läkemedelsbehandling och hygienskötaren informeras om riskhändelser i anknytning till infektioner. Sjukhusapoteket och hygienskötaren ansvarar respektive för att det vidtas åtgärder för att förbättra säkerhetsläget. Personalen ska känna till hur den ska gå tillväga i situationer då det uppstår störningar i datasystemen. Tillgången till tillräckliga resurser uppföljs på följande sätt: Avdelningsskötaren i första hjälpen kontrollerar dagligen att det finns ett tillräckligt antal akuttider till läkarnas och hälsovårdarnas/sjukskötarnas mottagningar. Tillgången till ett tillräckligt antal elektiva (d.v.s. planerade) tider kartläggs av Institutet för hälsa och välfärd genom regelbundna förfrågningar. Leverantören av telefonsvarssystemet ger regelbundet uppgifter om möjligheterna att få kontakt per telefon. Tack vare systemet har andelen mottagna samtal inom hälso- och sjukvården redan länge varit 100 %. Institutet för hälsa och välfärd utreder också regelbundet i vilken grad samtal mottagits. 8. Patientsäkerhetsarbetet i Lovisa stad 2015 HaiPro-systemet etableras i alla anställdas verksamhet och behandlingsprocessen för HaiPro blir en del av den årliga verksamheten. ISBAR-försök. Patientsäkerhetsplanen publiceras på stadens webbplats. Patientsäkerhetsutbildning för personalen (utnyttjandet av webbaserad utbildning utreds). Systemet för patientrespons och patientenkäter utvecklas, patienten får möjlighet att ta ansvar för sin egen säkerhet (egenmakt) och därmed förbättras säkerheten. Planen för läkemedelsbehandling uppdateras i varje vårdenhet.
14 Stödet för fattande av beslut upphandlas. Samtliga verksamhetsställens introduktionsmappar uppdateras.