Mittuniversitetets stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar 2012-01-25

Mittuniversitetets stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar 2012-01-25

Strategier och riktlinjer för de aktuella verksamheterna Mittuniversitetet definierar i utvecklingsplanen övergripande mål för forskning. Dessa är: Mittuniversitetets forskning ska ha hög akademisk kvalitet och vara av relevans för omgivande samhälle. Samproduktion med externa aktörer och ökad extern finansiering ska eftersträvas. Forskningen ska drivas i internationell samverkan och hålla hög internationell kvalitet. Inom profilerade områden ska Mittuniversitetets forskare vara bland de internationellt ledande. I Mittuniversitetets Forskningsstrategi anges vidare att förutom vetenskaplig excellens anger målen även att forskningen ska präglas av profilering, internationalisering och samverkan. Samverkan speglar lärosätets nära relationer med aktörer utanför akademin. Genom att samarbeta med näringsliv och offentliga partners skall Mittuniversitetet på vetenskaplig grund bedriva verksamhet som bidrar till utveckling och hållbar tillväxt i regionen och Sverige. Särskilda satsningar skall främja utveckling av innovationer och forskningsresultatens tillämpning i offentlig och privat verksamhet. Mittuniversitetet har därför valt att lägga ambitionerna på en hög nivå, vad gäller stödsystem för innovation- och nyttiggörande, grundade i universitetets övergripande strategier för utveckling, forskning respektive utbildning Mittuniverstitetets strategi (Utvecklingsplan 2009-2012) handlar om att identifiera forskningsuppgifter som är relevanta för det omgivande samhällt och att driva forskningsprojekt tillsammans med externa aktörer för att lösa väsentliga problem. I detta ingår som en viktig del förmågan att realisera kommersialiseringspotentialen i forskningen i så hög utsträckning som möjligt samt att kunna erbjuda innovativa och entreprenöriella studenter och anställda sådana förhållanden att olika innovativa idéer kan realiseras. Universitetet bedriver ett aktivt arbete med att stödja kommersialisering av forskningsresultat. Vid Mittuniversitetet är arbetslivsanknytningen en varumärkesdrivande kvalitetsfaktor och samverkan med företag och organisationer är utgångspunkten i universitetets olika nätverk. Arbetslivsanknytningen ska även utgöra grund för att öka antalet affärsidéer och studentdrivna företag inom ramen för kunskapstriangeln. Mittuniversitetets utbildningsstrategin 2011-2015 Enligt forskningsstrategin 2012-2016 ska Mittuniversitetet verka för nyttiggörande och innovationer i samarbeten med partners inom privat och offentlig verksamhet. En viktig målsättning för Mittuniversitetet är att forskningen skall vara samhällsrelevant och att universitetet aktivt skall verka för att forskningsresultaten bidrar till hållbar tillväxt. Detta sker såväl genom direkt samarbete med partners i näringsliv och offentlig sektor som genom Innovationskontoret, möjlighet att kommersialisera resultat i Mittuniversitetets holdingbolag och Easy Access konceptet. Universitetets höga ambition medför att kravet, från forskningsmiljöerna och universitetsledningen, på ett professionellt, tydligt och adekvat innovationsstöd är stort. Mittuniversitetet finns i ett regionalt sammanhang där förväntningarna är höga vad gäller Mittuniversitetets bidrag till regional tillväxt, genom företagssamverkan och nya företag. Mittuniversitetet förväntas även vara delaktig och drivande i utvecklingen av det regionala innovationssystemet. Mittuniversitetets har på senare år valt att göra en satsning och samlar nu utveckling och stöd för nyttiggörande av forskning och studenters entreprenörskap inom funktionen Miun Innovation. 1

Vision: Miun Innovation ska år 2015 vara på en ledande nivå bland svenska lärosäten i frågor som rör metoder för nyttiggörande av forskning och studenters entreprenörskap, samt regionalt tillväxtsamarbete I bilagan Policy för nyttiggörande av forskning, redovisas Mittuniversitetets ställningstaganden. Mittuniversitetet har valt att facilitera stödet för studenters företagande inhouse, vilket har visat sig få positiva effekter, kompetensbasen bland rådgivarna ökar och samarbetet med inkubatorerna fokuseras. Även möjligheterna att samköra aktiviteter med Miun Karriär (arbetslivsanknytning) ökar. Beskrivning av organisation och finansiering av dem Miun Innovation är placerad vid Universitetsförvaltningen under Universitetsledningens kansli och verkar på uppdrag av och rapporterar till rektor och dekaner (Rektors Ledningsgrupp). Miun Innovation/Innovationskontoret har följande ansvarsområden: - Kultur- och kunskapsbyggande insatser som stimulerar forskare att nyttiggöra sin forskning. - Affärsrådgivningsstöd till forskare som vill kommersialisera sin forskning - Stödja forskningssamarbete med företag och organisationer - Tillgängliggöra forskningsresultat för att de skall komma till kommersiell användning i näringsliv och samhälle - Affärsjuridisk rådgivning och upprättande av avtal vid forskningssamarbeten, inklusive äganderättsfrågor - Inspirera studenter att välja eget företagande som karriärvägen - Affärsrådgivningsstöd till studenter med företagsidéer - Initiera och medverka i affärsutvecklingskurser och entreprenöriella moment i utbildningen - Utveckla strategier för och hanteringen av lärosätets immateriella tillgångar - Driva utveckling i det regionala innovationssystemet - Expertstöd till universitetsledning avseende externa relationer samt projektledning av universitetsövergripande satsningar inom Miun Innovations verksamhetsområde. - Miun Holding AB Mittuniversitetet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet bildar tillsammans sammanhållet innovationskontor, Fyrklövern. Respektive universitet ses som likvärdiga parter och noder för verksamheten. Fyrklövern är ett nätverksbaserat samarbete där den innovationsstödjande verksamheten utvecklas gemensamt och ofta sker på distans med flexibla arbetsmetoder. Innovationskontoret Fyrklöverns Mittuniversitetsförlagda nod, är en del av Miun Innovation och har samma verksamhetsområde. Fyrklöverns styrgrupp utgörs av de fyra rektorerna. Tillsammans med de innovationsstödjande enheterna inom Linné-, Karlstad och Örebro universitet har Miun Innovation snabbt byggt om ett väl fungerande samarbete. Inom Fyrklövern utvecklar vi gemensamt våra arbetssätt, processer, metoder och kompetens avseende innovationsrådgivning inom akademin. Alla noder i Fyrklövern måste själva anpassa de gemensamma lösningarna så de passar in i de lokala förutsättningarna (lärosäte, region) men tillsammans har vi på väldigt kort tid fått till ett väl fungerande innovationskontor. Nära kopplat till Miun Innovations verksamhet finns Miun Holding AB (under bildande). Miun Holding leds av en professionell styrelse med fyra externa ledamöter och de två dekanerna. De identifierade affärsområdena inom Miun Holding är till viss del helt nydanande: 2

- Ägande, affärsutveckling och kommersialisering av forskares immateriella tillgångar. - Förmedlare av s k Miun Opportunities (Idébank), se nästa avsnitt. - Entreprenörssåddsprogram utbildning och matchning av entreprenörskompetens, såddinvestering i form av HR. - Försäljning och paketering av konsulttjänster (utvecklingsuppdrag, teknisk verifiering, utredningar, föreläsningar) och uppdragsutbildning. - Kapitalsamverkansorgan, med regionalt uppdrag att tillhandahålla en arena för investmentaktörer och en samordnad Due Dilligence tjänst. - Medverkan i regionens båda såddbolag kopplade till inkubatorerna. - Delägarskap i Science Parks, Inkubatorer och regionala Klusterinitiativ kopplade till universitetet. Miun Innovations verksamhet omsluter 9,5 mkr under 2012, varav 75% utgörs av externa medel från Regionala Fonden (Mål2), Tillväxtverket, Kammarkollegiet (innovationskontor) och regionala offentliga aktörer. Konkreta resultat som uppnåtts Miun Innovation har på knappt tre år utvecklat ett professionellt innovationsstöd med adekvata kompetenser, arbetssätt/metoder och processer, med en smidig övergång till de lokala inkubatorerna. Miun Innovation ligger i framkant vad gäller utveckling och implementering av nya innovativa modeller och coachningsmetoder. Som första och enda lärosäte i Sverige har Mittuniversitetet godkänts som ett Easy Access University tillsammans med sju andra internationella lärosäten. Easy Access är en brittisk modell för att gratis med en juridisk enkelhet överlåta forskares immateriella rättigheter för kommersiellt bruk till företag. Till Easy Access har en metod för att visualisera teknik, metod, användningsområde och marknad tagits fram. Dessa produktblad/ technology templates samlar både Easy Access och kommersiella licensmöjligheter i en Idébank i form av Miun Oppertunities. Mittuniversitetets projektförslag för sådana idébanker har anammats av regeringen som i höstens budgetproposition avsatt 19 mkr för att bygga upp sådan verksamhet vid holdingbolag. Mittuniversitetet har nyligen erhållit medgivande om att få starta holdingbolag, vars verksamhet nu håller på att utvecklas, arbetsområden se ovan. Även där utvecklas en verksamhet med nya angreppssätt. 3

Miun Innovation har upparbetat ett gott internt förtroende bland forskare och personal i ledande ställning, vilket verifieras i förvaltningsorganisationens serviceenkät. Det interna förtroendet och universitetsledningens engagemang, är avgörande för verksamhetens möjlighet att verka effektivt, varför det måste räknas som ett resultat av stor betydelse. Mittuniversitetet bedriver verksamhet i huvudsak i Västernorrlands och Jämtland län och driver aktivt arbetet med att skapa synergier och främja innovationer i båda länen. Som ett led i detta arbete har Mittuniversitetet genom Miun Innovation tagit initiativ till och har samordningsansvar för det så kallade Mittsvenska innovationsnätverket, som samlar klusterinitiativ, regionala företrädare, science parks och inkubatorer för att identifiera och driva en gemensam agenda i syfte att effektivisera systemet och stärka bilden av innovationsarbetet i Mittsverige. Miun Innovation har initierat och medverkat i den fristående grundutbildningskursen Att utveckla affärer, i syfte att komplettera studenternas studietid med möjligheten att utveckla skarpa företagsidéer. Innovationskontoret Fyrklövern har gemensamt initierat och genomfört en unik doktorandkurs Att nyttiggöra forskning, som har en bred ansats med inslag av både icke-kommersiell som kommersiellt nyttiggörande av forskning. Miun Innovation har efter knappt tre års verksamhet medverkat i 57 företagsstarter, 250 affärscase och haft 4000 deltagare på inspirations- och kunskapshöjande aktiviteter. Framgångarna i relation till nedlagda kostnader Mittuniversitetet har numera, efter några års uppbyggnadsfas, en progressiv och professionell innovationsstödjande funktion. Funktionen har med en förhållandevis liten budget haft en snabb utvecklingstakt och uppnått stabilitet och framgång, vilket gör att kostnadseffektiviteten bedöms som god. Hinder/brister i förutsättningarna för verksamheterna Strukturella förutsättningar, omvärld Mittuniversitetet har länge varit i avsaknad av ett holdingbolag. Behovet har i och med satsningen på en intern funktion för innovationsstöd, inkluderande Innovationskontor, blivit mer och mer akut. Största hindret för kommersialisering av forskningsresultat är forskarnas vilja och möjligheter att själva driva kommersialiseringsprocessen, eller snarare stödjande strukturer för att hjälpa forskarna. Miun Holding förväntas därför bli ett viktigt verktyg som ska göra att forskaren under rimliga former, kan lämna över ansvaret för affärsutveckling, verifiering, skyddsfrågor, bolagsbildande, finansiering och uppbyggnad av affärsteamet. Miun Holding har mottagit endast en miljon kronor i startbidrag, vilket skulle kunna utgöra ett hinder för möjligheterna att lyckas med fler än en handfull affärscase. Ett strukturellt hinder är bristen på entreprenörer och tidigt såddkapital. I Jämtland och Västernorrland finns ett antal riskkapitalbolag. Trots detta finns få medel i tidig fas efter det att bolagen lämnar idé/koncept och går mot kommersialisering. De flesta bolag är i detta skede inte mogna för traditionellt riskkapital och har störst behov av humankapital i form av entreprenörs-, VD- 4

och styrelsekompetens, beroende på vilken kompetens forskaren själv har och hur mycket man vill engagera sig. För att företag inte ska fastna i dödskuggans dal, behöver detta dike fyllas upp med tidigt såddkapital, gärna i form av entreprenörssådd. Även de nya riskkapitalfonder som bildats med bland annat medel från Regionala Fonden verkar i ett allt för sent skede för att åtgärda detta. Jämtland och Västernorrlands län, har de senaste åren varit lyckosamma att etablera riskkapitalbolag. Flera av dessa bolag har redan saminvesterat och vi kommer sannolikt när fler aktörer etablerats att se fler investerare intresserade av samma objekt. Bristen av kapitalsamverkan, gör att nyttjandegraden och effektiviteten av befintligt kapital inte bedöms vara optimal, samt att investeringsbesluten riskerar att grundas på en undermålig Due diligence. Interna förutsättningar Mittuniversitetet Verksamheten har idag ingen fast finansiering, utan bygger på projektmedel vilket gör att kontinuitet och kompetens riskerar att gå förlorad. Universitetet har dock ännu inte behövt ta ställning till en egen fast finansiering, eftersom externa medel har funnits tillgängliga. Mittuniversitetet nyttjar fram till i sommar den juridiska personalpoolen vid Göteborgs Universitet, vilket har fungerat bra utifrån forskarnas perspektiv. Eftersom det saknas en egen affärs- /avtalsjuridisk kompetens medför det förmodligen att överblicken av befintliga avtal inte är glasklar och universitetets immateriella tillgångar inte skyddas och hanteras på ett säkert sätt. Den innovationsstödjande funktionens organisation är kanske inte avgörande men inte heller helt oväsentlig av symboliska och arbetsrelaterade skäl. Verksamhetens art kan verka avvikande i förhållande till förvaltningsorganisations övriga uppgift, struktur, arbetssätt och personalförhållanden/löner. Möjligen skulle en friare placering närmare fakulteter och ledning underlätta och symboliskt integrera verksamheten i forskning och utbildning. Mittuniversitetets forskningsfinansieringsfunktion/grants Office arbetar i en separat process och med förhållandevis litet samröre med Miun Innovation, vilket i längden inte gynnar utvecklingen av innovationer och möjligheter till ökad extern forskningsfinansiering. Ett nära samarbete mellan dessa funktioner kommer att gynna innovationsarbetet eftersom innovationsaspekten då kommer in redan när projektet riggas. Planer på egna insatser för ökade framgångar Mittuniversitetet har för avsikt att under våren utreda hur funktionerna forskningsfinansiering, Miun Innovation och Miun Karriär mest optimalt ska organiseras och samverka. Mittuniversitetet är inställd på att genom kreativa lösningar och samarbeten, hitta vägar som ska göra holdingbolaget verkningsfullt, trots den låga insatsen från regeringen. Genom att hitta områden som både kan tjäna som servicefunktioner inom regionen och som täpper till flaskhalsar hos Miun Holding, samtidigt som man kan få en överspillningseffekt av resurser till övriga verksamheter inom Miun Holding. Två sådana funktionaliteter som planeras är ett kapitalsamverkansbolag (KSB) och ett entreprenörsåddsprogram (ESP). Entreprenörsåddsprogrammet är ett innovativt initiativ som hittar, matchar och investerar med kompetens, vilket gör att det möjligt för bolagen att till stor del överbrygga dödsskuggans dal, vilket i senare skede gör bolagen mer attraktiva att investera i eller att få annan finansiering. ESB har som främsta syfte att korsbefrukta forskares affärsidéer med personer med mer entreprenöriell 5

drivkraft. Forskarresultaten kan med entreprenörens hjälp och delaktighet komma att bli kommersialiserade och ha potential att utvecklas till tillväxtföretag. Bolag som lyckas och utvecklas kan i ett senare skede vara intressanta att ta in i KSB för att göras investerbara och vända sig mot en större grupp av investerare. Att de redan passerat ESP i sin tillväxtutveckling innebär att hygienfaktorerna bör vara tillfredsställande varför de sannolikt har lättare att i senare skede ta in ytterligare kapital. Entreprenörssåddsprogrammet samarbetar med regionens inkubatorer om ett analysverktyg och en entreprenörskapspool för att underlätta matchningen av bolagets behov med rätt kompetens. Till programmet knyts en School of Entrepreneurship, som utbildar lovande entreprenörer/företagsledare. Syftet med ett kapitalsamverkansbolag är att effektivisera och öka nyttjandegraden av riskkapitalbolagens fonderade medel, genom syndikering mellan ägare och partners. KSB har en standardiserad due diligence produkt, som kan utgöra en stor del av det samlade underlaget vilket ligger till grund för en investering. Fler bolag kan ta del av materialet där en due diligence utgör hela eller en del av underlaget vilket gör att investerare kan ta del av bolag som de annars inte kommit i kontakt med. För bolag som söker kapital ökar sannolikt möjligheten att nå en större marknad, likväl som investerare får tillgång till universitetsanknutna affärscase. Figur 1 Funktioner och projektfaser inom Miun Innovation och Miun Holding Samverkan inom innovationsstödssystemet Mittuniversitetet har en god och funktionell samverkan med övriga innovationsstödsaktörer i regionen. När holdingbolaget kommer på plats inom kort, blir kartbilden komplett. Samarbete och överlämning mellan Miun Innovation och inkubatorerna är väl inarbetat. Det som återstår är att slipa på några av samarbetsformerna med Science Parks och klusterinitiativen, och genom Miun Holding samla de regionala riskkapitalaktörerna (inkluderat såddbolag) i ett kapitalsamverkansbolag/forum. Mittuniversitetet tar en aktiv roll vad gäller formeringen av stödsystemet, se nästa sida. 6

Forskning -Skogen -Industriell IT -Hälsa, idrott, sport - Turism och upplevelser FSCN STC NVC Etour Innovationsstöd forskare/studenter: MIUN Innovation Kommersialisering Miun Holding Inkubatorsstöd ÅBI / BIJ Science Parks & Klusterinitiativ ÅSP/#1 Forest, MSSP/Peak Innovation, FOV Exits / Riskkapital Centrumbildningar Tillväxtbolag Behov av åtgärder från regeringens sida Regeringen behöver tydliggöra sina förväntningar på universiteten vad gäller ansvaret för att nyttiggöra och kommersialisera forskning och ansvar för immateriella tillgångar. Regeringen bör eftersträva att innovationsarbetet(stödet) blir en del av forskningspolitiken fullt ut, genom att mäta och belöna kvalitet och produktivitet även inom detta område för såväl lärosäten som berörda forskare. Regeringen bör destinera en lämplig andel av forskningsbudgeten till innovationsfrämjande åtgärder, så att lärosätena ges möjlighet att bygga upp adekvata och långsiktiga strukturer för att klara av uppdraget kring samverkan med omgivande samhälle. Innovationskontoren är en mycket effektiv satsning som lämpligen bör förstärkas ytterligare. Anslaget är relativt blygsamt givet den vikt som tillmäts uppgiften och skulle därför kunna väsentligt ökas. Universiteten bör ges ökade möjligheter att friare använda sina holdingbolag och dess reglemente bör också tydliggöras. Den kommande anmälningsplikten kring forskares patenterbara IP är ett steg i rätt riktning. Regeringen bör dock överväga hur övriga immateriella rättigheter, utöver patent, kan innefattas av anmälningsplikten. För att främja utvecklingen av tjänsteinnovationer bör regeringen underlätta möjligheterna att få statligt stöd till verifiering även för tjänsteinnovationer, vilket fortfarande är svårt. Det gäller exempelvis SFS 2008:762, som handlar om statligt innovationsstödstöd till små och medelstora företag. Med den utveckling som bland annat kommer av satsningen på innovationskontor, bör regeringen tillskjuta betydligt mer tidiga verifieringsmedel (VFT 0 och VFT 1). Dessa medel är en hygienfaktor för innovationsskapandet och konkurrensen om medlen bör inte vara särskilt stor i detta tidiga stadium. Regeringen bör också hitta former för att tillföra resurser för tidigt riskkapital (gärna i form av entreprenörssådd, se ovan). 7