Samhällsbyggnadskontoret SAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr 2018 00665-214 Ändring av detaljplan för Glasberga sjöstad, etapp 2 Södra delen i Glasberga, Södertälje Upprättad 2019-06-04 Beslut Stadsbyggnadsnämnden gav 2019-01-29 11 samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att ändra planbestämmelserna inom fyra kvarter i detaljplanen för Glasberga sjöstad (1431C och 1680C) samt att sända ut den på samråd. Hur samrådet bedrivits Det här dokumentet är en sammanställning av de synpunkter som kommit in under mars 2019, då ändringen av detaljplanen för Glasberga sjöstad, etapp 2 har varit ute på samråd. Detaljplanen har varit ute på samråd 26 februari -19 mars 2019. Remissinstanser och berörda fastighetsägare har fått ta del av planhandlingarna för yttrande. Förslaget fanns att tillgå hos planenheten, i Stadshusets entré, på kommunens hemsida samt biblioteket i Södertälje.
Under samrådstiden inkom sju yttranden, varav ett yttrande undertecknats av elva fastighetsägare. Dessa redovisas och kommenteras i denna samrådsredogörelse. Inkomna yttranden med kommentarer 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsen inga synpunkter på planförslaget enligt 5 kap. 14 i plan och bygglagen (PBL). Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommentar: Samhällsbyggnadskontoret noterar yttrandet. 2. Lantmäterimyndigheten Planfrågor som rör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäterimyndigheterna har inga synpunkter. Kommentar: Samhällsbyggnadskontoret noterar yttrandet. 3. Trafikförvaltningen Sammanfattande bedömning Trafikförvaltningen har inga synpunkter på ändringarna. Kommentar: Samhällsbyggnadskontoret noterar yttrandet. 4. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens beslut Kontoret har inget att erinra mot planförslaget. Kommentar: Samhällsbyggnadskontoret noterar yttrandet. 5. Miljönämnden och miljökontoret Sammanfattande bedömning Dagvatten Miljönämnden anser att dagvattenhanteringen ska regleras genom planbestämmelse. Plankartan - 2 -
Man anser också att det är otydligt, vilka bestämmelser som utgår respektive kvarstår. Planhandlingarna bör förtydligas beträffande bestämmelser som kvarstår och utgår. Kommentar: Dagvattenutredningarna är reglerad i underliggande detaljplaner. Dessa detaljplaner gäller alltså tillsammans. Miljönämndens synpunkt är ett missförstånd, och Samhällsbyggnadskontoret ser över hur formuleringen kan bli tydligare. 6. Telge Nät AB Sammanfattande bedömning Stadsnät Stadsnät finns i området och flytt av ledningar bekostas av exploatören. Om ledningarna inte flyttas så ska detta redovisas på plankartan med planbestämmelsen u Fjärrvärme I anslutning till följande fastigheter (1:448-1:450, 1:473-1:487, 1:505 & del av 1:15 och 1:491-1:497) har Telge Nät byggt ut fjärrvärmeledningar med avsikt att ansluta fastigheterna till fjärrvärme. Dessa ledningar måste skyddas vid markingrepp, och ingen byggnation får ske direkt på ledningarna. Om omständigheterna är sådana att en ledning/ flera ledningar bör flyttas beställer exploatören flytten hos Telge Nät i god tid. Det ska finnas kapacitet men för bättre kapacitetsutredning måste Telge Nät få bättre information om vad det blir för bruttoarea per fastighet. - 3 -
Elnät Kapacitet finns i området. Dimensionering av servisledningar behöver ses över så att erforderlig kapacitet erhålls. D.v.s. så att man inte behöver ersätta nya serviser med högre dimensioner vid exploatering. - 4 -
Vatten och avlopp Planändringen påverkar inte VA försörjningen, inget att erinra. Återvinning Transportväg*: ska vara utformad för minst BK2 ska minst vara 5,5 m bred om körning i båda riktningarna. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om parkerings- och mötesfriväg kan vägen vara smalare dock inte under 3,5 m. ska ha god framkomlighet och vara fri från hinder och ha fri sikt. Snövallar får inte inkräkta på vägen. ska hållas fri från växtlighet upp till 4,7 m Vändplan ska ha en diameter av 18 m med en hindersfri remsa på ytterligare 1,5 m runt om. Insamlingsfordon ska undvika backarörelser För villor i området är avfallsinsamling med 4-fackskärl etablerat vilket innebär 2 kärl om 370 l per villatomt. *Södertälje kommuns riktlinje för avfallshantering Markjuridik Rent generellt så bör det närliggande området mot gatan vara prickmark eller u- område, då befintliga ledningar som är framdragna finns i fastighetsgränsens direkta närhet, förslagsvis ett område på 2-3m. Detta så att ledning kan säkras med rättighet avseende åtkomst framöver eller förhindra byggnation som hindrar åtkomst vid tillsyn mm. Området för GA:32 bör ses över speciellt då det ser ut som att Telge Näts ledning ligger på privat mark. Byggnation eller annan åverkan som resulterar i ledningsflytt bör bekostas av exploatör. Gällande stadsnät (SN), elnät (EL), fjärrvärme (FV): I bifogade bilder syns det att ledningar är dragna väldigt nära fastighetsgräns. Fastigheter inom polygon bör ha ett u-område eller prickmark på ca på 2-3 m till lokalgata. Detta är särskilt viktigt för FV då det kräver bredare schaktning. - 5 -
Gällande vatten- och avlopp (VA): Vatten och avloppsledningar är mestadels förlagda centraliserat i gatan, men i följande fall är det viktigt att u-område / prickmark läggs till, för att det i framtiden ska vara möjligt att säkerställa rättigheter för ledningarna. - 6 -
Kommentar: Samhällsbyggnadskontoret noterar yttrandena. Inför antagande ses ledningsområdena över, så att ledningarna inte befinner sig på privat mark utan u-område. - 7 -
7. Fastighetsägare Glasberga 1:452, 1:459, 1:460, 1:461, 1:462, 1:463, 1:464, 1:465, 1:466, 1:489, 1:490 Överklagar ändringen. Överklagan omfattar: Genomförandetid, Byggnadshöjd, Gestaltning och gatubild, Ekonomi, Arkitektur, Funktion, Vädersträck, Insyn och Tillgänglighet. Kommentar: Kommunen gjort bedömningen att gällande detaljplan ej är genomförbar. För att kunna genomföra byggnationen på platsen behöver detaljplanen ändras. Beträffande genomförandetiden är den samlade bedömningen att detaljplanen kan ändras innan genomförandetiden löpt ut. Marken har planats ut varför kravet på souterrängvåning inte går att genomföra. Byggnadshöjden i gällande plan är en våning (3,5 m i byggnadshöjd) + souterräng föreskrivet. I gällande detaljplan finns alltså en angiven byggnadshöjd samt ett krav på souterrängvåning. På plankartan rådande höjdförhållanden skulle ge en total höjd av terrängen (som i grundkartan är mellan 30-32 meter över nollplanet) plus bebyggelse om 3,5 meter i byggnadshöjd, vilket motsvarar 33,5-35,5 meter (30+3,5= 33,5, 32+3,5=35,5) över nollplanet mot Brita Wattrangs gata. Den föreslagna ändringen är att antalet våningar återgår till två, vilket kan sägas motsvara den maximala byggnadshöjd om 6,5 meter som anges i planbestämmelserna i förslaget. Marken har, som tidigare nämnts, planats ut och är mellan 25 27,5 meter över nollplanet (olika höjd eftersom markhöjd anpassats till gatans höjd). Det innebär att byggnadshöjden kan bli 31,5 33,5 meter (25+6,5= 31,5, 27,5+6,5=33,5) mot Brita Wattrangs gata. Antalet våningar har återgått till två utan souterräng. Byggnadshöjden justeras till 6,5 m, samma som övrig tvåvåningsbebyggelse inom planområdet. Skillnaden mellan souterrängvåning + en våning om 3,5 meter och 6,5 m i två våningar som nu föreskrivits, är liten. Glasberga är ett bostadsområde under uppbyggnad och den utsikt eller de solförhållanden som finns vid en tidpunkt kan inte förväntas bestå oförändrade efter att området är helt uppbyggt. Därför kan sägas att övriga synpunkter inte påverkas av planändringen. - 8 -
Bild 1 visar gatans höjder för Brita Wattrangs gata, samt att marken planats ut till att följa gatans höjder. Bild 2 visar höjdförhållandena för den aktuella fastigheten innan utplaningen skedde. D.v.s. de kända förutsättningarna för grannarna var att det kunde byggas upp emot 33,5 meter i byggnadshöjd där, enligt ovanstående resonemang. - 9 -
Sammanfattning Största motståndet efter genomfört samråd för ändring av detaljplan för Glasberga sjöstad kommer från boende vid Brita Wattrangs gata. De boende är kritiska mot byggnadshöjd som man anser skapar en mycket högre bebyggelse än gällande detaljplan samt oro för störd utsikt och solförhållanden. Man påpekar också att man anser att det är fel att ändra detaljplanen innan genomförandetiden har löpt ut. Kontoret anser att det finns skäl att ändra detaljplanen innan genomförandetiden löpt ut, eftersom gällande detaljplan inte går att genomföra. Kontoret anser vidare att skillnaden mellan terrängens höjd + byggnadshöjd i gällande detaljplan och terrängens höjd + byggnadshöjd i förslaget ger i det närmaste samma utfall för grannars solförhållanden/utsikt, vilket är grunden för klagan och därmed att förslaget bör vara godtagbart när justeringen till 6,5 meter i byggnadshöjd görs. Kommunen vill förtydliga att det inte går att överklaga en detaljplan under pågående planarbete. Det man kan överklaga är byggnadsnämndens beslut att anta detaljplanen. Har man lämnat yttranden under samråds- eller granskningsskedet och man anses var berörd så får man skriftligt meddelande om att stadsbyggnads-nämnden antagit planen och anvisningar om hur man gör för att överklaga. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Planenheten Andreas Klingström Planchef Bengt Lindskog Planarkitekt - 10 -