Bilaga till Årsredovisning VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2014 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS

Bilaga till Årsredovisning VERKSAMHETSBERÄTTELSE AVSEENDE ÅR 2014 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 15

INLEDNING Sedan år 2006 finansierar Samordningsförbundet samverkansinsatser och verksamheter avseende samordnad rehabilitering för deltagare. Ambitionen är att förbundets verksamheter och insatser skall göra skillnad avseende samverkansarbetet både för förbundets medlemsparter och för de enskilda personer som behöver stöttning till egen försörjning. Samordningsförbundet är en grund för den samverkan som sker mellan de offentliga organisationerna och en arena för dialog vid individers övergång mellan myndigheter. Styrelsen bedömer att de av Samordningsförbundets finansierade verksamheter stämmer väl överens med syftet för lagstiftningen och dess målgrupp. Verksamheter som Samordningsförbundet finansierat under 2014 redovisas nedan i denna verksamhetsberättelse som är bilagd årsredovisningen. Trädgårdsrehabilitering på Nääs slott i samarbete med Lerums kommun och på Jonsereds trädgårdar i samarbete med Partille kommun Rehabiliteringen utgår från vetenskapligt underbyggd kunskap om att vistelse och aktivitet i gröna miljöer har en läkande effekt. Verksamheten avser att vara starten på en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer med stressrelaterad ohälsa. Verksamheten drivs och finansieras i huvudsak av Lerums och Partille kommun, samordningsförbundet köper platser för självkostnadspris för boende i de av förbundets kommuner som inte har tillgång till grön rehabilitering i sin egen kommun. Arbetsformer och metodutveckling Fokus ligger på att deltagaren skall kunna fortsätta i aktiva åtgärder inför en återgång till arbetslivet efter avslutad rehabiliteringsperiod. Verksamheten pågår under tolv veckor med deltagande i grupp där deltagarna arbetar i skapande verksamheter i kombination med reflekterande samtal och föreläsningar. Den skapande verksamheten utgår från naturen och dess tillgångar. Vid avslut går deltagaren vidare till nästa rehabiliteringsinsats i samråd med inremittent. Resultat och måluppfyllelse Under året har 23 deltagare varit aktuella, 21 kvinnor och 2 män. I stort sett har samtliga deltagare ersättning från försäkringskassan vid start. Få av deltagarna går till arbete eller studier. Däremot har i stort sett samtliga deltagare en ökad förutsättning för att ta nästa steg i sin rehabilitering mot arbete. I de skriftliga utvärderingarna som deltagarna gjort efter avslut framkommer det att insatsen varit en vändpunkt för flertalet. En reflektion kan vara att 12 veckors rehabilitering i många fall är en alltför kort period för att den förändring skall komma till stånd som är önskvärd. Hälften av deltagarna har haft offentlig försörjning upp till ett år innan insats, hälften har haft offentlig försörjning mellan 2 och 10 år. Deltagarna i Grön Rehabilitering har i förhållande till målgruppen i övrigt en högre avslutad utbildning än genomsnittet, närmare hälften av deltagarna har universitetsutbildning. Grön rehabilitering Tkr Budget Platskostnad 300 430 Övrigt 6 10 Totalt 306 440 Sida 2 av 15

Individsamverkansteam Samordningsförbundet finansierar två multidisciplinära handläggarteam som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering. Teamets målsättning är att deltagaren genom samordnade insatser dels ska uppnå egen försörjning, dels att individen får en högre livskvalitet. Målgruppen är deltagare i arbetsför ålder 18-64 år, där tidigare insatser inte har gett önskat resultat och som bedöms vara i behov av en längre tids process innan arbetsåtergång kan bli aktuell. Under tiden i teamet kan deltagaren ta del av alla resurser hos samtliga myndigheter utan att den enskilda organisationens egna intressen/begränsningar styr valet av vilka insatser som sätts in. De individer som efter en noggrann kartläggning bedöms vara motiverade och besitter någon grad av rehabiliteringspotential skrivs in och teamet påbörjar sitt arbete genom att utvärdera vilka insatser som gjorts tidigare och på vilket sätt man bäst kan bygga på effekterna av dessa. De flesta utav medarbetarna delar sin tjänst mellan båda teamen, vilket medför en större flexibilitet i individsamverkansteamets arbete. Flera utav teamens medarbetare gick i slutet av året en jämtegreringsutbildning, vilket resulterat i att jämställdhetsfrågorna åter aktualiserats. Utbildningen resulterade till en viljeyttring om att integrera jämställdhetsaspekten som en naturlig del i teamets ordinarie arbete. Resultat och måluppfyllelse Under perioden har teamet arbetat med 75 deltagare (48 kvinnor och 27 män) och utöver detta har 28 personer kartlagts utan att de blivit inskrivna i teamet. 25 ärenden är nya för året, övriga är överflyttade från tidigare år. 17 % av deltagarna har endast grundskola. Utbildning Kvinnor Män Totalt Grundskola 9 19% 4 15% 13 Gymnasium 16 33% 14 52% 30 Högsk./ Univ. upp till 3 år 7 15% 5 19% 12 Högsk./ Univ. mer än 3 år 4 8% 2 7% 6 Saknas 1 2% 0 0% 1 Annan eftergymnasial utb 11 23% 2 7% 13 Summa 48 100% 27 100% 75 Annan eftergymnasial utb 17% Saknas 2% Högsk./ Univ. mer än 3 år 8% Högsk./ Univ. upp till 3 år 16% Grundskola 17% Gymnasium 40% Under perioden har 32 ärenden avslutats (17 kvinnor och 15 män). 19 av dessa har avslutats enligt planering till arbete, studier eller kunnat stå som aktivt arbetssökande (59%). En stor andel av de avslutade männen (nära hälften), har avslutats då de bedömts för sjuka för att kunna arbetsrehabiliteras för stunden. Just dessa ärenden har efter granskning bedömts ha en högre grad somatisk problematik än våra genomsnittliga deltagare, och har därav inte kunnat Sida 3 av 15

fullfölja arbetsrehabiliteringen. Hälften av deltagarna har haft offentlig försörjning i fyra år och längre. Tid i off. Försörj. före insats Kvinnor Män Totalt < 1 år 6 13% 2 7% 8 1-3 år 20 42% 11 41% 31 4-6 år 9 19% 4 15% 13 7-8 år 4 8% 4 15% 8 > 9 år 7 15% 5 19% 12 Ingen uppgift 2 4% 1 4% 3 Summa 48 100% 27 100% 75 Medelinskrivningstiden är för avslutade deltagare cirka 21 månader. Något längre för kvinnorna än för männen (22 resp 19).De personer som går ut i egen försörjning (oftast subventionerad) när de avslutar i teamet har en längre medelinskrivningstid än snittet. Detta visar sig år från år och är ett tydligt tecken på att målgruppen kräver en lång samordnad rehabiliteringsperiod för att kunna få en anställning. Erfarenhet från tidigare år är att det behövs en lång rehabiliteringsprocess för att nå ett lyckat resultat. Närmare hälften av deltagarna har mer än tre år av offentlig försörjning innan de kommer in i verksamheten. Förutom förflyttning närmare egen försörjning är målet om en utökad livskvalité bland deltagarna. Vid en snabb analys av de mätningar avseende livskvalitén, så kan man konstatera att graden av den upplevda livskvalitéen hänger ihop med resultatet på den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. De deltagarna som gjort en förflyttning närmare arbetsmarknaden har också en högre grad av upplevt förbättrat livskvalité. På de avslutade ärendena görs långtidsuppföljning för att styrelsen skall kunna dra slutsatser ifall rehabiliteringen är hållbar över tid. Det är glädjande att notera att av de ärenden som har följts upp, har 83 % (58 av 70) av deltagarna efter ett halvt år eller ett år efter avslutad rehabilitering samma status som vid avslut. 16 % (11 av 70) av deltagarna har utökat graden av arbetsförmåga efter avslut, och 1 % (1 av 70) har blivit försämrad. De tre deltagare som har följts upp vid 3 år efter avslut har samtliga samma status som vid avslut. Utöver målen för den enskilde deltagaren är målet att få till stånd samordning och erfarenhetsutbyte mellan de samverkande myndigheterna. Detta är en naturlig del i teamens arbetsmetodik, och kommer att förstärkas ytterligare genom gemensamma utbildningsinsatser delvis finansierade av Samordningsförbundet. Sida 4 av 15

Individsamverkansteam Tkr Budget Aktivitetsansvarig och personal 2 625 2665 Övrigt, Lokal, Kompetensutveckling, 200 235 arbetsverktyg Totalt 2 825 2 900 Balder 2014 var Balders sjunde verksamhetsår. Den 30 juni avslutades ESF- projektet Exsistre 1, vilket under projekttiden inneburit att delar av verksamheten har vänt sig till deltagare som bedömts behöva en längre rehabilitering och större stöttning än vad man bedömer att en Balderdeltagare behöver. Totalt har det inkommit 108 (104 st 2013) remisser under 2014. Verksamheten har under året bemannats med jobbcoacher, psykolog, aktivitetsansvarig samt en arbetsterapeut som tillkommit i förbundet för att komplettera övrig kompetens i verksamheten. 142 deltagare (70 kvinnor och 72 män) har varit inskrivna i verksamheten under året varav 89 har avslutats efter en inskrivningstid på i medeltal 9,5 månader. Skillnaden i medelinskrivningstid för deltagare i Balder respektive Exsistre är markant (Balder 8 månader, Exsistre 20). Vid årsskiftet står 24 personer i kö och 53 individer (26 kvinnor och 27 män) är aktuella i verksamheten. I januari 2013 stod 46 personer i kö. Riktningen är utstakad men vägen är krokig en av Baldercoacherna berättar. På hösten 2013 började Stefan i Balder och fick mig som coach. Han har diagnosen ADD och uppgav att han led av koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och depression. Han hade aktivitetsersättning från försäkringskassan. Till en början träffades vi väldigt sporadiskt. Stefan uteblev ofta från våra möten, ibland efter att ha meddelat att han inte skulle komma, men oftast inte. Jag upplevde att vi inte kom någon vart med rehabiliteringen och sammankallade ett nätverksmöte där Stefan, hans handläggare på försäkringskassan samt hans mamma (efter Stefans önskemål) var med. På mötet hävdade Stefan att han ville fortsätta i Balder och vi gick noga igenom vilket ansvar för rehabiliteringsprocessen som han i så fall måste ta. Nätverksmötet hade önskad effekt och jag och Stefan började tillsammans utforska Stefans önskemål, behov och förutsättningar. Vi mejslade ut att han var intresserad av hälsa, friskvård, mode, inredning, café, att ge service till andra människor och göra skillnad. Vi pratade mycket om hälsa eftersom Stefan var noga med att ta hand om sin kropp. 1 Exsistres uppdrag är att utveckla verksamhet för unga vuxna med psykiska och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Målet är att 200 arbetslösa kvinnor och 200 arbetslösa män med specifika svårigheter får individualiserat stöd för att komma i arbete eller studier. Volymen avser hela projektperioden och hela projektet. Sida 5 av 15

Under hösten flyttade Stefan till ett LSS-boende där han skulle få extra stöd i vardagen. Stefan sa dock nej till allt stöd han erbjöds eftersom han ville klara sig själv. Jag hade under den här perioden en del kontakt med Stefans mamma som var frustrerad över att det inte gick så snörrätt framåt som hon hade hoppats med det nya boendet och allt. Normalt sett har jag sällan kontakt med deltagarnas föräldrar men i det här fallet var det motiverat och Stefan gav mig tillstånd. Jag följde med Stefan till öppenpsykiatrin där han fick antidepressiv medicin och bad att få medicin för sin ADD. I och med detta framkom att Stefan rökte marijuana (vilket jag inte hade haft en aning om innan). Vi arbetar inte med personer med aktivt missbruk i Balder, så både för att få fortsätta i Balder och för att få den medicin han behövde, behövde Stefan bevisa sig drogfri med hjälp av urinprov under en tid. Han uteblev från provtagningen några gånger men lyckades faktiskt bevisa sin drogfrihet och få stanna i Balder samt få sin medicin. Det var nu hög tid för Stefan att komma igång och prova arbetslivet. Jag bad honom att fundera och komma med förslag på konkreta praktikplatser efter resultatet av vår tidigare kartläggning och han tog stort ansvar för detta. Han var intresserad av café, butik eller gym och allra helst ville han praktisera i en specifik leksakaffär. Jag kontaktade affären och vi var välkomna dit på ett studiebesök. Tycke uppstod mellan Stefan och handledaren på leksaksaffären och han fick börja där under våren. Han praktiserade tre halvdagar i veckan och det fungerade jättebra. Jag fick skicka påminnelser via sms inför varje dag på praktiken men Stefan tog själv ansvar för att gå upp och åka pendeln till jobbet. Jag besökte praktikplatsen för uppföljningsmöten en gång i veckan. Efter fyra veckor ökade Stefan sin arbetstid med en halvdag per vecka och det fortsatte att gå bra. Stefan, chefen och arbetskamraterna trivdes tillsammans. Eftersom det fungerade så bra på praktikplatsen tog jag kontakt med Stefans handläggare som initierade gemensam kartläggning tillsammans med Arbetsförmedlingen och ett par månader efter att Stefan har börjat praktisera förbereds en lönebidragsanställning. Försäkringskassan kan inte frångå sitt regelverk vilket innebär att anställningen behöver vara på 25%, 50%, 75% eller 100% för att kunna kombineras med fortsatt (minskad) aktivitetsersättning. Då Stefan hade visat sig kunna arbeta 35% behövde anställningen vara på 50%. Vi oroade oss för ökningen av arbetstid och beslutade att Stefan skulle börja praktisera på halvtid för att förbereda sig inför anställningen. Det fungerade tyvärr inte alls, Stefan började utebli och hans psykiska mående försämrades. Detta skedde i samband med sommaren så det tog lite tid innan vi började planera för att ta nya tag. I augusti hade Stefan börjat må bättre men nu ville han inte praktisera mer, han ville bara söka jobb. Jag stöttade honom att söka några jobb och pratade med ett par av dem om möjligheten till lönebidragsanställning men det finns inte intresse från arbetsgivarnas sida. Till slut fick Stefan erbjudande om arbete på 6 timmar per kväll, två kvällar i veckan, i en butik. Då 12 timmar varken motsvarar 25% eller 50% fick vi återigen beskedet att Försäkringskassan inte hade möjlighet att acceptera omfattningen. Stefan fick helt enkelt tacka nej till jobberbjudandet. Stefan gick in i en svacka efter att han behövt tacka nej till jobberbjudandet. Jag börjar bli missmodig och har svårt att se vägen framåt i vårt arbete, men plötsligt väcktes ett intresse hos Sida 6 av 15

Stefan att läsa in sina gymnasiebetyg. Vi undersökte olika möjligheter; vuxenutbildning, lärlingsutbildningar, GR-vuxutbildningar och folkhögskola. Stefan fastnade för möjligheten att läsa på folkhögskola efter att vi hittat en med hälsocoach-utbildning, vilket stämde väl överens med hans intresseprofil. Vi gjorde studiebesök på skolan och konstaterade att hälsocoach-utbildningen var eftergymnasial men Stefan hade tillräckliga meriter för att åtminstone börja på andra terminen i tvåan på allmän linje. Stefan är ändå motiverad och sökte, och fick ett positivt antagningsbesked. Drygt ett år efter att Stefan startade sin rehabiliteringsprocess i Balder började han på folkhögskolan. Han har nu gått några veckor i skolan och trivs med både klasskamrater och studier. Han hanterar numera kalendern i telefonen och behöver därför inte längre påminnelser dagligen för att kunna passa tider. I skrivande stund är ett nätverksmöte planerat för att skriva ut Stefan ur Balder. Efter utskrivning kommer en person från boendet stötta Stefan i den utsträckning han behöver för att kunna fullfölja sina studier. Kvalitets- och Förbättringsarbete Under 2014 har metodutvecklingsarbetet främst fokuserat på att ta tillvara de erfarenheter som ESF-projektet Exsistre gav. Vissa erfarenheter från projektet har utvecklats och implementerats i ordinarie verksamhet. Exempel på detta är handlingsplaner, förbättrade introduktionssamtal och andra arbetsmaterial som underlättar coachens arbete. Efter projektet fortsätter också en utveckling av mentorskapsutbildningar tillsammans med andra Samordningsförbund i regionen, samt utvecklingen av en mer omfattande gruppverksamhet för Balders och Individsamverkansteamets deltagare än som tidigare har erbjudits. Arbetssätt som har prövats under projekttiden men som inte kommer implementeras i Balders ordinarie verksamhet är den förlängda inskrivningstiden (då den inte gav önskad effekt) samt möjligheten att ta emot andra förbunds deltagare i den egna verksamheten (då det under projekttiden inte har funnits någon större efterfrågan för detta). Det finns ett fokus att bredda verksamheten genom att komplettera kärnverksamheten coachprocessen- med förtydligade och adekvata stödfunktioner. Som en del i arbetet ingår att utveckla det konkreta samarbetet mellan olika verksamheter inom förbundet. Samtidigt som Exsistre avslutades, avslutades också det nationella ESF-projektet PlugIn 2. I Mölndals stad hade man valt att ta med Balder som en del i det holistiska arbetet för att förbättra möjligheterna för s.k. dropouts/avhoppare från gymnasiet. Utifrån detta har Balder fortsatt ha ett fördjupat samarbete med Mölndals stads gymnasium och vuxenutbildning. 2 Målet för Plug In var att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år. Ett delmål är att arbetslösheten bland de ungdomar som trots ansträngningar inte återgår till studier minskar. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ledde och samordnade projektet i samverkan med GR, Region Jämtland, Regionförbunden i Kalmar län och Södra Småland, Region Västerbotten och Region Östsam. Sida 7 av 15

Jämställdhetsintegrering Teamet i Balder har under året fortsatt sitt förbättringsarbete vad gäller jämställdhetsintegrering. Under 2014 har utvecklingen främst handlat om att öka kunskapen om huruvida mäns och kvinnors situation, möjligheter och bemötande skiljer sig i verksamheten. Ett försök att studera eventuella skillnader i resursfördelning gjordes genom en pilotstudie, vars resultat dock inte gav anledning att inte utveckla studien. Kompetensen att undersöka och mäta rätt saker och på rätt sätt för att få information som kan användas som underlag för utvecklingsarbete ökar genom att prova olika arbetssätt och ha förmågan att analysera och ta tillvara kunskap om både metod och resultat. Tabellen ovan är ett exempel på effekten av att se resultatet könsuppdelat. Här framkommer att det är stora skillnader mellan könen vid avslut till arbete. Kunskapen om dessa skillnader ger incitament att studera detta vidare. Hälsa och tillgänglighet Balders arbete för att förbättra deltagarnas hälsa fortlöper och deltagarna erbjuds förutom det naturliga inslaget av hälsofokus (bla genom ett strukturerat hälsosamtal som utvecklats under året) insatser av friskvårdsterapeut, kostkonsult, föreläsningar och AKTIV. Balder har under året ytterligare intensifierat arbetet med gruppverksamheter med fokus på att skapa gruppverksamhet som är tillgänglig även för deltagare med svårigheter att våga/kunna delta i gruppaktiviteter. Ett par olika gruppkoncept har prövats under året, ett med något mer fokus på hälsa och ett med något mer fokus på arbetsmarknadskunskap, vilka båda har haft goda resultat vid utvärderingar. Kompetensutveckling Medarbetare i Balder har under året gått olika utbildningar och deltagit i olika konferenser. Några medarbetare har utbildat sig i samtalsmetodik, en har utbildat sig i EU-projektledning och en har utbildat sig i samhällsekonomisk beräkning/pay Off. En medarbetare har gemensamt med kollegor från andra samordningsförbund i regionen gått en dansk mentorskapsutbildning riktad till arbetsgivare för att sedan anpassa den till våra förhållanden och utveckla arbetet gentemot arbetsgivare. Medarbetare har också under året gått olika utbildningar genom sina ordinarie arbetsgivare. Dessutom har medarbetare från Balder medverkat i olika samverkansnätverk som tex Unga F på Arbetsförmedlingen, frukostmöten inom psykatrin, implementerat PlugIn mm. Sida 8 av 15

Resultat och måluppfyllelse Målet med Balder som komplement till myndigheternas insatser är att deltagaren genom de samordnade insatserna skall påbörja eller närma sig arbete eller studier samt förbättra hälsan. Genom att finansiellt samordna insatserna från de olika myndigheterna finns större möjlighet att erbjuda deltagaren relevanta åtgärder än vad som är möjligt i de enskilda myndigheterna. Vid start har den största andelen ersättning i form av aktivitetsersättning. Ca en fjärdedel saknar vid start helt ersättning och försörjs av exempelvis föräldrar, partner, vänner eller kriminalitet. Av de 89 (54) ärenden (44 kvinnor och 45 män) som har avslutats under 2014 har 47 (39) % avslutats till arbete eller studier. Ytterligare 11% står som aktivt arbetssökande vid avslut. Den grupp som helt saknar försörjning vid inskrivning i verksamheten (26%) har alla efter avslut en försörjningskälla vilket ger större möjligheter att ta ansvar för sin situation och utvecklas vidare. När deltagaren börjar och avslutas i Balder ställs tio frågor om dennes upplevelse av sin livssituation. Frågorna ersatte vid halvårsskiftet tidigare frågor (som endast var två till antalet och upplevdes ge för lite information för att ha som underlag för utvecklingsarbete) varför det ännu inte finns ett tillräckligt stort underlag av frågor besvarade vid avslut för att möjliggöra en jämförelse av upplevelse av livssituation mellan inskrivning och utskrivning. Närmare hälften av deltagarna i Balder har endast grundskola och ytterligare 5 % saknar helt utbildning. Detta är anmärkningsvärt då arbetsmarknaden i princip kräver avslutat gymnasium. Utbildning Kvinnor Män Totalt Grundskola 33 47% 35 49% 68 Gymnasium 23 33% 30 42% 53 Högsk./ Univ. upp till 3 år 5 7% 1 1% 6 Högsk./ Univ. mer än 3 år 1 1% 3 4% 4 Saknas 4 6% 3 4% 7 Annan eftergymnasial utb 4 6% 0 0% 4 Summa 70 100% 72 100% 142 Sida 9 av 15

Saknar försörjning Sjuk- /Rehabpenning Sjuk-/Aktivitetsers. A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd Studiemedel CSN Annan offentlig försörjning Ingen offentlig försörjning Samordningsförbundet Mölndal, Partille, Härryda, Lerum och Alingsås Tjänsteutlåtande 2014-03-20 Den stora förflyttningen görs från de som helt saknar någon som helst inkomst eller uppbär försörjningsstöd vid start till att vara självförsörjande i form av lön eller studier efter avslut. Av de avslutade deltagarna har 24 stycken kommit in i verksamheten och helt saknat försörjning. Det innebär att de inte heller haft tillgång till det stöd som finns hos myndigheterna. Att säkerställa att deltagarna har försörjning och den stöttning de behöver i sin rehabilitering från välfärdsmyndigheterna ligger i linje med mänskliga rättigheter. 40 Försörjning vid start och avslut i insats Kvinnor Män Förändring Före Efter Före Efter Kvinna Man Totalt Saknar försörjning 17 7-17 -7-24 Sjuk- /Rehabpenning 4 3 1 1-1 0-1 Sjuk-/Aktivitetsers. 9 12 20 19 3-1 2 A-kassa 1 1 0 0 0 0 0 Aktivitetsstöd 7 8 5 4 1-1 0 Försörjningsstöd 10 5 11 8-5 -3-8 Studiemedel CSN 1 2 1 1 1 2 Annan offentlig försörjning 0 0 0 Ingen offentlig försörjning 11 18 11 18 29 30 20 10 0-10 -20-30 -24-1 2 0 0-8 2 0 29 Summa 49 42 44 51 Trots att deltagarna i Balder är unga personer så har över hälften haft offentlig försörjning i över 1 år. En stor andel har haft flera års offentlig försörjning när de kommer in i verksamheten. Tid i off. Försörj. före insats Kvinnor Män Totalt < 1 år 23 33% 19 26% 42 1-3 år 16 23% 29 40% 45 4-6 år 15 21% 13 18% 28 7-8 år 1 1% 1 1% 2 > 9 år 3 4% 1 1% 4 Ingen uppgift 12 17% 9 13% 21 Summa 70 100% 72 100% 142 Sida 10 av 15

Balder och BalderExsistre Tkr Budget Personalkostnader 4 822 5 000 Övrigt, lokal, handledning, administrativa kostnader 331 576 Totalt 5 153 5 576 AKTIV Verksamheten syftar till att förbättra personers hälsa genom träning på gym och därmed påverka arbetsförmågan i positiv riktning. AKTIV används som en första insats på vägen tillbaka till arbete och används till stor del i en förträning inför fortsatt arbetsrehabilitering. Verksamheten består av ett introduktionssamtal samt fysisk träning under 6 veckor, två dagar i veckan. Deltagarna har möjlighet att delta i en föreläsningsserie om Stresshantering, Hälsa med fokus på kost och motion och föreläsning om Sömn. Sex stycken sjukgymnaster fördelat på fem kommuner ansvarar för den fysiska aktiviteten medan föreläsningarna ges av två psykologer och en diplomerad friskvårdsterapeut/kostkonsult. Kriterier för deltagande är att personen bedöms kunna ta till sig den fysiska träningen och därmed korta/undvika sjukskrivning och/eller återfå/öka arbetsförmågan samt ta ett större ansvar för sin hälsa framgent. Verksamheten har finansierats av Samordningsförbundets sedan 1 januari 2007 och Västra Götalandsregionen är verksamhetsägare för AKTIV. Jämställdhet AKTIV finns till för varje enskild individ i arbetsför ålder som är i behov av att undvika sjukskrivning och/eller öka arbetsförmågan oberoende vilket kön man tillhör. Detta ska beaktas och genomsyra verksamheten AKTIV i stort både när det gäller i dialog med deltagarna samt i utformandet av träningsupplägg. Resultat och måluppfyllelse Sida 11 av 15

Fördelning över antal kvinnor och antal män i verksamheten speglar ohälsoalet för samtliga län i Sverige. För kvinnor är ohälsotalet i Sverige något högre än för män. Deltagandet i Aktiv representerar fler kvinnor än män. 3 Under 2014 har 359 (328) individer deltagit i AKTIV, fördelat på 243 kvinnor och 116 män. Den största andelen av deltagarna har ersättning från försäkringskassan när de skrivs in. Huvuddelen remitteras från vården och uppbär ersättning från sjukvården. Trots att huvudsyftet för verksamheten inte är att förflytta deltagaren från offentlig försörjning så är det tydligt att flera deltagare under deltagandet erhåller egen försörjning. Främst är förflyttningen från kommunens försörjningsstöd. Majoriteten av de som påbörjar AKTIV fullföljer träningsperioden. Huvuddelen av deltagarna upplever att de snabbt ser en förbättring av sin psykiska hälsa genom deltagandet, en faktor som är förutsättningar inför fortsatt lyckad arbetsrehabilitering. Då den tid som kan avsättas för rehabilitering inom flera regelverk oftast är för kort är AKTIV en utmärkt förrehabiliterande insats då verksamheten bland annat hjälper till att vända tillbaka dygnet för deltagaren, sätta struktur på vardagen samt låta deltagaren på nytt befinna sig i ett sammanhang. Många av deltagarna säger att detta utöver den förbättrade hälsan har varit den stora behållningen och nästa steg på rehabiliteringstrappan blir då förhoppningsvis lättare att ta. AKTIV Tkr Budget Personal 1 202 1200 Lokal 305 275 Övrigt 28 25 Totalt 1 535 1500 Försäkringskassan på vårdcentral Samverkan på vårdcentralen består av att en försäkringskassetjänsteman förlägger en del av sin arbetstid på vårdcentral, ca en dag/vecka och vårdcentral. Verksamheten vänder sig till alla patienter som sjukskrivs på vårdcentralen och uppbär ersättning från Försäkringskassan med speciellt fokus på de individer vars rehabilitering och återgång till egen försörjning riskerar att 3 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/ aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/ sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade personer mellan 16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar dvs TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. Statistiken baseras på Försäkringskassans datalager STORE som i sin tur baseras på de administrativa registren. Sida 12 av 15

försenas om inte samverkan mellan berörda organisationer kommer till stånd. Impuls i det enskilda ärendet kan såväl komma från behandlarna på vårdcentralen som från Försäkringskassan eller individen själv. Avsikten med verksamheten är att genom samverkan och nära dialog mellan Försäkringskassan och primärvården förebygga eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt underlätta kommunikation och kunskapsöverföring mellan dessa två organisationer/myndigheter. Vidare förväntas den nära dialogen mellan parterna att leda till en mer korrekt och snabb handläggning och förbättrad och mer effektiv arbetsmetodik hos de samverkande parterna. Arbetsformer och metodutveckling Arbetsformerna till denna typ av samverkan är anpassade utifrån de specifika förutsättningar som finns på varje vårdcentral. En stor del av den finansierade handläggartiden går åt till konsultationer i enskilda ärenden. Avstämningsmöten, som är en av de viktigaste metoderna för att effektivisera sjukskrivningsprocessen, är ett av de mest centrala arbetssätten. Det är också viktigt att det förs en dialog på en mer generell plan för att komma fram till en mer enhetlig uppfattning kring kraven på de medicinska underlag som ligger till grund för bedömning av rätten till ersättning från socialförsäkringen. Resultat och måluppfyllelse Under 2014 har 1031 ärenden varit aktuella för konsultation på de aktuella vårdcentralerna. Utöver de faktiska ärenden som aktualiserats har läkarna kontinuerligt ställt frågor av mer generell karaktär. Finansiering medför att avstämningsmöten genomförs snabbare. Målet med försäkringskassa på vårdcentral är att förhindra och/eller förkorta sjukskrivning, återföra individer till arbete samt främja kunskapsöverföring mellan samverkande parter. Det är svårt att mäta i vilken mån insatsen förhindrar/förkortar sjukskrivning men vad som dock är klart är att kunskapsöverföringen främjas av arbetsmetodiken. Smärtgruppen Samordningsförbundet har finansierat personalkostnader om ca 20 000 kr för genomförandet av smärtgruppen under 2014. Teman har under årets träffar varit sambandet mellan kropp och själ; hur man som sjuk med smärta successivt ställer om sig till ett annat liv; hur man kan finna nya sätt att få energi och livskraft samt hur mindfulness, andningstekniker och acceptans kan minska den inre stressen och därigenom dämpa smärtupplevelsen. Deltagarna har varierat mellan 7-12 stycken varje gång. Totalt har smärtgruppen haft 164 deltagare, huvuddelen kvinnor. Psykologmottagningen Under 2014 har 46 deltagare ifrån Individsamverkansteamet och Balder haft kontakt med psykologen på psykologmottagningen. Av dessa har 38 personer erbjudits och genomfört en kortare eller längre tids psykoterapi. Av dessa är 20 kvinnor och 18 män. Genomsnittligt antal samtalstillfällen är 12. Sida 13 av 15

Anledningen till en person söker sig till psykologmottagningen varierar mycket, men det finns tydliga mönster som visar på ett samband mellan svårigheter att få och behålla ett arbete och förmågan att inleda och upprätthålla goda relationer. Tvärsnittet av 15 slumpvalt utvalda deltagare är intressant av flera anledningar. Det mest uppenbara är att svårigheterna med att komma ut i arbete inte är det enda eller kanske ens det största problemet i våra deltagares liv. Att inleda och att upprätthålla goda relationer verkar vara något som de allra flesta vi möter har stora svårigheter med, och när en person har det svårt avseende relationer så är det i de flesta fall dessa svårigheter som upptar det mesta av personens tankar och känslor. Det andra, som kanske överraskar mer, är att dåliga relationer ser olika ut beroende på kön. Om man vågar generalisera utifrån detta begränsade underlag så kan man konstatera att kvinnor har relationer men relationerna fungerar dåligt eller är direkt skadliga för dem, medan männen inte har några relationer överhuvudtaget utan är mycket ensamma. Bland de äldre (födda -84 eller tidigare) är det vanligt med en längre sjukskrivningsperiod, ofta flera år, och en utpräglad känsla av utanförskap. Bland de yngre handlar det ofta om en osäkerhet avseende de egna resurserna och mer eller mindre påtagliga svårigheter att umgås med andra människor. De flesta av de vi möter kommer från besvärliga förhållanden i föräldrahemmet och har därtill blivit utsatta för mobbing i skolan med dåliga studieresultat som följd. Gemensamt för nästan alla - både de äldre och de yngre - är låg självkänsla (som påverkar relationerna) och svag tilltro till den egna förmågan (vilket påverkar arbetsförmågan). Kontentan är att våra deltagares svårigheter inte är begränsade till att det är tufft att komma ut på arbetsmarknaden utan att problemet är betydligt mer komplext än så. Den komplexa problematiken kräver omfattande och intensiva insatser som kan matcha behoven, både för att deltagaren inte ska behöva vara kvar i verksamheten längre än nödvändigt, och för att minska risken att de kommer tillbaka igen. De insatser de enskilda myndigheterna kan erbjuda saknar ofta den intensitet och tillgänglighet som krävs. Inte sällan så saknar dessa personer också förtroende för myndighetspersoner vilket kan göra det extra svårt att åstadkomma någon varaktig förändring. Vårt sätt att arbeta i Individsamverkansteamet och Balder idag bygger på de goda erfarenheter vi har av lyckade ärenden under många år. Vi har utarbetat ett arbetssätt där vi kombinerar en generell verksamhet i grupp med ett skräddarsytt upplägg utifrån individuella behov. Arbetet bedrivs med ett systemiskt, lösningsfokuserat, miljöterapeutiskt och kognitivt arbetssätt. Tyngdpunkten i grupperna ligger på samspels- och kommunikationsträning, hur man kan relatera till andra människor, planering och vardagsstruktur. På individuell nivå arbetar vi med personens specifika möjligheter och begränsningar för att tillsammans med deltagaren ringa in och ta de första stegen på en väg som leder till hållbar förändring det vill säga bättre fungerande relationer till andra människor och så småningom; egen försörjning. Arbetssättet är resurskrävande, men det är effektivt. Det finns ingen genväg. Irene Kolsrud, Leg Psykolog Sida 14 av 15

Uppföljning av verksamhet och projekt 2014 Nettokostnad och finansnetto Utfall Aktuell Avvikelse Prognos Aktuell i tkr per område jan-dec budget jan-dec helår budget jan-dec (aktuell) helår Ledning -280-250 30-250 Information/Utveckling -83-50 33-50 AKTIV -1 535-1 500 35-1 500 Individsamverkansteamet -2 825-2 900-75 -2 900 Grön Rehabilitering -306-440 -134-440 Kompetensutveckling -145-150 -5-150 Uppföljning/Utvärdering -125-150 -25-150 Balder & Exsistre -5 153-5 576-423 -5 576 Gemensamt - kansli -1 747-1 800-53 -1 800 Övrigt -255-888 -633-888 Totalt -12 454-13 704-1 250-13 704. Sida 15 av 15