Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Relevanta dokument
Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Dagen e. Mats Östling, Bengt Svenson. Sveriges Kommuner och Landsting. IT-strateger Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

IT- i svensk offentlig sektor minst 40 års lärorika erfarenheter

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Med gemensam informationsstruktur in i framtiden

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Inera uppdrag, organisation, framtid. Sofie Zetterström, vice vd Offentliga rummet

Nationell kraftsamling för rätt information på rätt plats i vårdkedjan. Anna Lefevre Skjöldebrand Swedish Medtech

Internetdagarna Infrastruktur och samhälle Bredbandsutbyggnaden. Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. Sveriges Kommuner och Landsting

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Samarbete mellan Västerås stad och Hallstahammars kommun. Carin Becker-Åström, Kommunchef, Hallstahammar

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

E-leg, en förutsättning för e-förvaltning

Digital förnyelse hanterar kommunala utmaningar En smartare välfärd

E-legitimationer - en ofantlig angelägenhet

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

Nationella e-hälsotjänster. Sofie Zetterström, vice vd Inera

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Offentliga Rummet, 2007 Örebro

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

NI 2015:1 Kort introduktion

Nya regler om livsmedelsinformation till konsumenterna

Smartare välfärd - tar tillvara på digitaliseringens möjligheter

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Introduktion till nationell informationsstruktur

Varningsinformation/Uppmärksamhetssignal. Stockholm Carina Zetterberg

Introduktion till nationell informationsstruktur

Inera AB en organisation för samverkan inom digitaliseringsområdet. 23 november 2016 VD Johan Assarsson

9. Checklista för dig som är: Konsument

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Den digitala revolutionen

9. Checklista för dig som är: Konsument

Bredband till hela landet, SOU 2008:40

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen Information och utbildning kring gemensam informationsstruktur Västkom

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Fler e-tjänster -prioriterad fråga för SKL

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

eid dags att bryta dödläget. (Men också en hel del om kommunal e-förvaltning)

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Framtidens journalföring dags för informationsbaserad dokumentation!

NÖTTER OCH FRÖER. Caroline Hjorth leg. dietist Barn- och Ungdomsmedicin Dalarna

Intygstjänsterna sparar tid och pengar och höjer kvaliteten

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

FUTURE KITCHEN Introduktion del

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Kommuner som vill delta i pilotinsamlingen anmäler detta senast 30 april 2015 till:

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Klassifikationer och hkodverk

Informationsträff NPÖ

8. Checklista för dig som arbetar med: Kontroll

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Tillämpningsanvisningar

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion

Tankar om IT och Tillväxt

Smartare välfärd Vässa välfärden med stöd av digitalisering

E-hälsa. Profilinfo 2019

Profil: Medicinsk informatik. Mikael Nyström Institutionen för medicinsk teknik

8. Checklista för dig som arbetar med: Tillsyn

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Den digitala revolutionen

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Bakgrund. Beaktandesats BILAGA II Ämnen/produkter som orsakar allergi/intolerans

Ingrid Lindeberg Livsmedelskontroll/ Support

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Visionen för e-hälsan 2025

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten,

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Med digitalisering utvecklar Inera ett hållbart samhälle i världsklass för alla

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

Synpunkter har inkommit från Svensk förening för Medicinsk Informatik och SLS ITkommitté.

Transkript:

Informatik- en kärnkompetens Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Källa: https://www.swenurse.se/karnkompetenser/

Kompetensbeskrivningar 2017 2012

En bild av världen Omsorg Fritid Kultur Skola Miljö Turism Media Vård Lokalt näringsliv FoU Hantverk Fastighet & Bygg Industri Handel Bank & Försäkring Jordbruk, skog e-förvaltning processer & service verksamhetsutveckling Mobilitet transmission tekniska plattformar Protokoll, IP domänhantering lagring behörighet e-id signering juridik affärsmodeller avtal licenser standards Mjuk infrastruktur Interoperabilitet Nåbarhet stomnät radiolänk tomrör ADSL kabel-tv PLC WiMax WiFi TV Radio GSM 3G lokala nät (fiber) kopparnät fastighetsnät Hård infrastruktur Tillgänglighet Bild från SKL

Interoperabilitet Vård och omsorg Align legislation so that exchanged data is accorded proper legal weight Coordinated processes in which different organizations achieve a previously agreed and mutually beneficent goal Precise meaning of exchanged information which is preserved and understood by all parties Planning of technical issues involved in linking computer systems and services Juridisk interoperabilitet Organisatorisk interoperabilitet Semantisk interoperabilitet Teknisk interoperabilitet EU:s modell för interoperabilitet. Källa:ISA, European Commission.

Vision e-hälsa 2025 bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter Insatsområden: Lagar och föreskrifter Enhetligare begreppsanvändning Standarder

Vad är informatik? Vad betyder det för dig?

Hälsoinformatik är ett tvärvetenskapligt ämne som omfattar kunskap om insamling, representation, bearbetning, presentation, kommunikation och all slags hantering av data, information och kunskap inom hälso- och sjukvården (Socialtjänsten?) samt den medicinska vetenskapens olika discipliner

Skillnad på information och data Information är data i ett sammanhang Exempel: Blodtryck liggande 120/60 Överkänslighet mot fisk - Ja

Vad är kunskap? Analyserar Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Strukturerar Bästa tillgängliga kunskap Statistik Resultat Uppföljning Utvärdering God hälsa, vård och omsorg Föreskrifter Riktlinjer Vägledningar Rekommend ationer Vårdprogram Indikatorer Målnivåer Rapporterar Utföra Vård och omsorg Levererar

Standardisering Finns i hela samhället men inte i dokumentationen inom hälso- och sjukvården!

Process för att strukturera dokumentation Identifiera, avgränsa, strukturera information Definiera centrala begrepp Dokumentera innehåll med standardiserade begrepp, termer och koder Klassificera innehåll för statistik och uppföljning Struktur Terminologilära Klassifikationer Begreppssystem/ Klassif

Fackspråk Vad, hur och varför +++ Sjukdomar, symtom, tecken, åtgärder, anatomi, morfologi, läkemedelsprodukter, substanser, utrustning, organismer ++ Semantiska avgränsningar Förfining/detaljering av begrepp (t.ex. lateralitet) + + Kliniska situationer (sammanhang/kontext), fynd som är föreliggande/frånvarande/oklart, familjeanamnes, tidigare anamnes, åtgärd som är begärd/planerad/utförd ++ Relationer mellan informationsmängder i journalen Strukturella avgränsningar (klasser/attribut) +++ Datum, tid, duration, kvantitet, text och textmarkörer, Instanser av personer, organisationer och platser Struktur Vem, när och var processen

Att beskriva omvårdnad Omvårdnadsprocessen Data insamling Diagnos Planering Genomförande Utvärdering VIPS-modellen Omvårdnadsprocessen Omv anamnes Omv status Omv Diagnos Omv mål VIPS-modellen Omv åtgärder Omv resultat utvärdering Omv epikris Fackspråk/terminologier Fackspråk/terminologi i processen ICNP ICF ICNP KVÅ NANDA ICNP ICNP KVÅ ICNP ICF

Övningsexempel Överkänslighet mot fisk - Ja Uppmärksamhetsinformation Medicinsk diagnos Behandling Smittsam sjukdom Överkänslighet Kemikalie Läkemedel Födoämne Insektsbett

Överkänslighet födoämne Information/Kunskap Kodad information Data Fisk Jordnötter Skaldjur/blötdjur Lupin Mjölk och mjölkprodukter Nötter Selleri Senap Sesamfrö/Sesamolja Sojabönor Glutenintolerans Spannmålsallergi, ej glutenintolerans Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 19 mg/kg eller 10 mg/liter Rött kött Ägg Annat 227037002 fisk, livsmedel 256349002 jordnötter, livsmedel 227146005 skaldjur, livsmedel 36264008 lupinin 226760005 mejeriprodukter 13577000 nöt 256326004 selleri 230035001 senap, livsmedel 260167008 sesamfrö /89707004 sesamfröolja 256355007 sojabönor 89811004 gluten 418504009 havre, 264331002 korn, 412071004 vete, 412068007 råg 86233005 svaveldioxid, 406771001 sulfit och/eller sulfitderivat 226915003 rött kött 102263004 ägg, ätliga 1 Ja

Sammanfattning, vad har vi gjort? Uppmärksamhetsinformation Överkänslighet Födoämne Fisk 227037002 fisk, livsmedel Ja eller nej

Resultatet: Beskrivning av strukturen och tillhörande termer och koder

Varför? Utgångspunkt för vård, stöd och behandling av en enskild individ Tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen Underlag för patientens eller brukarens ställningstagande Lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd Fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer Tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning

Om jag får drömma. Gemensamma dokumentationsmallar med bakomliggande informationsmodell och kodverk fördefinierade att ladda ner från en gemensam plats

Vi behöver: Beskriva vad vi gör, tänker och bedömer om hälsotillstånd, åtgärder och uppföljning av uppsatta mål Använda standardiserade uttryck Delta aktivt i utvecklingen av termer och begrepp Annars kommer andra att beskriva vad vi gör och vad det heter