Handeln i Skövde fram till år

Handeln i Skövde fram till år 2030 2018-01-11

INNEHÅLL 1 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 5 2 UPPDRAG, DEFINITIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.1 Uppdrag...6 2.2 Definitioner och förutsättningar...6 2.3 Ej utnyttjade byggrätter för dagligvaruhandel (DV). Januari 2018...7 2.4 Vad skulle hända om någon av dessa byggrätter utnyttjas...7 3 UPPTAGNINGSOMRÅDEN... 8 4 DEMOGRAFI... 9 5 HANDELN ÅR 2015 OCH 2016... 11 5.1 Dagligvaror... 12 5.3 Sällanköpsvaror... 15 5.4 Restaurang... 16 6 ÖKAD EFTERFRÅGAN 2017-2025... 17 6.1 Dagligvaror... 17 6.2 Sällanköp inkl. shopping... 17 6.3 Restaurang, pubar och caféer... 18 7 EFTERFRÅGAN ÅR 2025-2030; TVÅ SCENARIER... 19 7.1 Scenario 1: Halverad tillväxt per capita i butikshandeln... 19 7.2 Scenario 2: Nolltillväxt per capita i butikshandeln efter år 2025... 20 7.3 Vilket scenario är troligast?... 20 8 ATTITYDUNDERSÖKNINGEN AV SKÖVDE CITY FRÅN ÅR 2013... 21 9 SKÖVDES STORA HANDELSPLATSER NU OCH FRAM MOT ÅR 203022 9.1 Stadskärnan... 23 9.1.1 Två scenarier för STADSKÄRNAN... 24 9.2 Norrmalm... 25 9.3 Stallsiken... 26 9.4 Övrig handel... 26 9.5 Framtida lokalisering av dagligvaruhandel... 27 9.6 Påverkan på befintlig handel av två möjliga nya etableringar... 28 9.6.1 En ny butik på 4 000 kvm... 28 9.6.2 En ny butik på 2 500 kvm... 28 9.6.3 Båda butikerna etableras samtidigt (inom ett par tre år)... 28 9.7 Ej utnyttjade byggrätter för dagligvaruhandel (DV) i januari 2018... 29 3 (31)

9.8 Vad skulle hända om dessa byggrätter utnyttjas - NIRAS bedömning... 29 10 AVSLUTANDE REFLEXIONER... 30 11 UPPDRAGSGRUPP... 31

1 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER Handelsefterfrågan kommer framöver till största delen drivas av befolkningsökning snarare än ökande inköp per capita, bedömer NIRAS. E-handeln tar en stor del av tillväxten, framför allt på sikt. Om Skövde stadskärna skall utvecklas väl krävs ökad samverkan mellan kommun, fastighetsägare och handel. En gemensam plan bör tas fram och genomföras. Restaurangnäringen blir allt viktigare för centrum. Med hänsyn till att ca 3/4 av kommunens befolkning bor norr om centrum, bedömer NIRAS att en möjlig ny stor dagligvarubutik kan etableras i den norra delen av tätorten. Det är också där flertalet nya bostäder planeras. En ny dagligvarubutik på ca 4 000 kvm på Nolhagavägen eller i Stallsiken påverkar främst de tre stora befintliga butikerna i området. I andra hand påverkas de mindre butikerna i den norra delen av tätorten. En ny dagligvarubutik på ca 2 500 kvm på väg 26 mot Mariestad påverkar främst Hemköp i Södra Ryd. I andra hand påverkas övriga större och mindre butiker i den norra delen av tätorten. 5 (31)

2 UPPDRAG, DEFINITIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Uppdrag På uppdrag av Skövde kommun ska NIRAS uppdatera den handelsutredning som NIRAS gjorde 2014. Handelsutredningen behandlade den långsiktiga potentialen för Skövdes detaljhandel, både avseende dagligvaror och sällanköpsvaruhandel varav den senare var uppdelad på s.k. shopping och volymhandel. Uppdateringen avser följande ändringar och tillägg: 1) Uppdatering av scenarion baserat på nya bostadsprognoser 2) Uppdatering av behoven/möjligheterna för dagligvaror 3) En analys av olika lokaliseringar av dagligvaror samt en bedömning av påverkan på befintliga butiker. Kommunen kommer behöva göra ett detaljplanearbete då det i dagsläget saknas planerad mark för dagligvaruhandel. 2.2 Definitioner och förutsättningar Dagligvaror (DV). Med dagligvaror avser NIRAS livsmedel, parfym, tobak, tidningar och blommor. Sällanköpsvaror (SV). Sällanköpsvaror brukar delas in i shopping och volymhandel. Av sällanköpsvaror bedömer NIRAS att fördelningen är ca 50 procent shopping och 50 procent volymhandel. Shopping. Med shopping avses kläder, skor, del av sport, accessoarer, tyger, ur, guld, optik, bok och papper, musik mm. Volymhandel. Med volymhandel menas möbler, järn- och byggvaror, hushållsapparater, belysning, färg, tapeter, övrig hemutrustning, del av sport, radio och tv mm. Gross Leasable Area (GLA). GLA är en internationell förkortning för uthyrbar yta, dvs exklusive allmänna ytor. Om inget annat anges är all omsättning i 2015/2016 års priser och inkl. moms. 6 (31)

2.3 Ej utnyttjade byggrätter för dagligvaruhandel (DV). Januari 2018 DV-handel i gällande planer enligt kommunen: I dagsläget finns följande byggrätter för DV-handel: ca 2 000 kvm BYA i Kv Minkfarmen/Aspelund (idag lagerhallar, granne med Dollarstore) Ca 2 000 kvm BYA kvar på Nicklet 2/Ö Stallsiken (Willys har tagit i anspråk ca 3000 av planens tillåtna 5000m2 DV-handel) Kommunen har vidare inte reglerat DV-handeln på Elins Esplanad. Där finns nu i planförslaget totalt 46 000 kvm BTA byggrätt. Ica skulle kunna nyttja mer yta för DV-handel. Därtill finns ingen begränsning i handelsändamålet kring DV-handel inom grannfastigheterna Försäljaren 1 och 4, där idag Djurmagasinet och STC/Alpina finns. Här medger planen en tredjedel handel vilket innebär för dessa två fastigheter totalt drygt 3 000 kvm handel. Kommunen uppger att även verkar finnas ca 1 500 kvm byggrätt kvar för Coop- Forum om de skulle vilja expandera. Även planen vid/runt Coop-Extra (ca 3 300 kvm idag) är generös och medger en tredjedel byggrätt på fastigheten för icke definierat handelsändamål, vilket medför att DV-handel även kan etableras här om intresse finns. Delar av fastigheten är idag bebyggd men då fastigheten (Vipan 4) är stor skulle det vid en omvandling/tillbyggnad av befintliga verksamheter/lokaler rent teoretiskt ge ytterligare ca 8 000 kvm handelsyta. Allt enligt kommunen. 2.4 Vad skulle hända om någon av dessa byggrätter utnyttjas NIRAS gör denna bedömning i anslutning till analysen av eventuella nya dagligvarubutiker i avsnitt 9.6 och 9.7. Se vidare dessa avsnitt. 7 (31)

3 UPPTAGNINGSOMRÅDEN Skövdes primärområde för detaljhandel bedöms vara Skövde, Tibro och Hjo. I sekundärområdet ingår Mariestad, Götene, Skara, Falköping, Tidaholm, Karlsborg och Töreboda. Karlsborg och Töreboda är på gränsen till att tillhöra primärområdet, delvis p.g.a. att de har relativt liten egen handel. Tertiärområdet utgörs i huvudsak av Lidköping. Figur 1. NIRAS bedömning av Skövdes upptagningsområden för handel NIRAS bedömer att upptagningsområdena inte kommer att ändras nämnvärt under överskådlig tid. Det beror till stor del på att det finns stora och starka kommuner i söder och norr i form av Jönköping och Örebro som skär av. I väster ligger Lidköping, Trollhättan samt Uddevalla med IKEA. Skövde har dock som vi skall se stora affärsmöjligheter inom sitt upptagningsområde. 8 (31)

4 DEMOGRAFI I Skövdes huvudsakliga primärområde, som NIRAS bedömer är Skövde, Tibro och Hjo bodde det i slutet av år 2016 ca 74 000 invånare. De prognostiseras av kommunerna bli ca 85 500 invånare till år 2030, en ökning med 15 %. Det motsvarar en årlig ökning med ca 1 %. I sekundärområdet, som NIRAS bedömer är Götene, Karlsborg, Töreboda, Mariestad, Skara, Tidaholm och Falköping, bodde det i slutet av år 2016 ca 118 400 invånare. De prognosticeras av kommunerna bli ca 125 800 invånare till år 2030, dvs en ökning med ca 6 % mellan åren 2016 och 2030. Det motsvarar en årlig ökning med ca 0,4 %. Primärområdet väger tyngre än de andra områdena. NIRAS bedömer att en vägd efterfrågeökning enbart med hänsyn till befolkningsökningen är ca 1 % per år för dagligvaror och restaurang samt 0,8 % per år för sällanköpsvaror. Figur 2. Kommunernas befolkningsprognoser 9 (31)

Figur 3. Befolkningsprognos. Källa: Skövde kommun 10 (31)

5 HANDELN ÅR 2015 OCH 2016 Skövde fungerar som den viktigaste handelsnoden för ca 200 000 människor. Skövde har en total omsättning på 4 781 mnkr vilket motsvarar ca 45 % av all handel i primär- och sekundärområdet som uppgår till ca 10 700 mnkr. För sällanköpsvaror (SV) är Skövdes andel ca 55% av den totala omsättningen i primär- och sekundärområdet för sällanköpsvaror. Uppgifter om Handelsindex och omsättning är hämtade från Handeln i Sverige. År 2016 ökade dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln i Skövde med 3 % resp 2 % i värde (dvs i kronor) jämfört med år 2015. Figur 4. Handelsomsättning i upptagningsområdet år 2016* ) År 2016 mot 2015. Källa SCB/HUI. 11 (31)

Omsättning mnkr 5.1 Dagligvaror Skövde omsatte år 2016 DV för 2 037 mnkr vilket är en ökning med ca 45 procent från 2007 på omsättningen i Skövde uppgick till 1 405 mnkr. Det motsvarar en ökning på drygt 4 procent per år. Närmast därefter i omsättning är Lidköping med 1 406 mnkr och Falköping med en omsättning på 901 mnkr. Dagligvaror - omsättning Mkr 2 500 2 000 1 500 1 000 500 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 Mariestad Lidköping Skara Skövde Falköping År Figur 5. DV-omsättning mnkr inkl. moms i löpande priser. Källa HUI/SCB. 12 (31)

Skövde har en stark dagligvaruhandel (DV) med ett stigande DV-index till 2016 års index på 111, dvs ett inflöde till kommunen på ca 11 %. År2007 var DV-index 101. Dagligvaror - Försäljningsindex 120 115 110 105 100 95 90 Index 85 80 75 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 70 Mariestad Lidköping Skara Skövde Falköping År Figur 6. DV-index. Källa HUI/SCB. 13 (31)

Figur 7. Kommunens karta över befintliga DV-butiker år 2017 14 (31)

5.3 Sällanköpsvaror Skövde är den stora handelsplatsen när det gäller sällanköpsvaror i regionen. Man omsatte 2 744 mnkr år 2016, och har ca 55 % av den totala sällanköpsvaruomsättningen i primär- och sekundärområdet. Omsättningen har sedan 2007 ökat från 1 929 mnkr vilket motsvarar 42 procent vilket motsvarar ca 4 procent per år. NIRAS bedömer att ca 1 370 mnkr av detta är shopping (kläder, skor, viss sport, telefoner mm) och ca 1 370 mnkr är volymhandel (byggvaror, möbler, vitvaror, TV, viss sport mm). Sällanköpsvaror - omsättning Mkr 3 300 2 300 1 300 Omsättning mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 300 Mariestad Lidköping Skara Skövde Falköping År Figur 8. SV-omsättning inkl. moms i löpande priser. Källa HUI/SCB 15 (31)

Skövdes index för sällanköpsvaror har ökat från 137 år 2007 till 164 år 2012 men har sedan planat ut och minskat något. År 2016 var SV-index 161. Detta är fortfarande ett av Sveriges starkaste SV-index. Det har skett genom en kontinuerlig förbättring och utbyggnad av utbudet. Övriga kommuner förutom Lidköping har ett index klart lägre än 100. De orter i Sverige som ligger högre är i många fall gränshandelskommuner, eller är starka handelskommuner i närheten av de tre storstäderna. NIRAS anser att Skövde framförallt skall fokusera på att behålla sin starka ställning som handelsplats för regionen. Sällanköpsvaror - Försäljningsindex 180 160 140 120 100 Index 80 60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 40 Mariestad Lidköping Skara Skövde Falköping År Figur 9. SV-index. Källa HUI/SCB 5.4 Restaurang Restauranger pubar och cateringföretag omsatte inkl. moms ca 740 mnkr år 2016 i Skövde kommun enl. SCBs s k Regonstatistik år 2017. Omsättningen har ökat kraftigt på senare år. År 2010 var omsättningen ca 500 mnkr. NIRAS bedömer att Skövde kan få en total efterfrågeökning i fasta priser med ca 3 % per år under åren 2017-2025. Det motsvarar ca 22 mnkr per år, vilket motsvarar ca 200 mnkr fram tom år 2025. Totalt beräknas ca 940 mnkr omsättas i Skövde kommuns restaurangnäring år 2025. 16 (31)

6 ÖKAD EFTERFRÅGAN 2017-2025 6.1 Dagligvaror NIRAS är tillsammans med handelsföretag m.fl. med i Konsumtionsprognosgruppen, KPG 1. KPG bedömer att dagligvaruefterfrågan kommer att öka med 0,2 % per år i fasta priser per capita. NIRAS bedömer att en liten del av denna efterfrågeökning riktas mot näthandel med hemleveranser av mat. Då räknar NIRAS med att butikerna är mycket offensiva när det gäller att integrera butikerna med e- handeln, t ex genom att det är attraktivt att hämta beställda varor i butik. Efter avdrag för hemleveranser återstår en tillväxt på nära 0,2 % per år i butik. Observera att detta är i fasta priser (i löpande priser är ökningen betydligt större, åren 2007-2016 var den i genomsnitt ca 3,5% per år). NIRAS bedömer som nämnts att en vägd efterfrågeökning enbart med hänsyn till befolkningsökningen är ca 1 % per år för dagligvaror. Det innebär att NIRAS räknar med en total efterfrågeökning i fasta priser med ca 1,2 % per år under åren 2017-2025. Det motsvarar knappt 25 mnkr per år, det blir ca 225 mnkr fram tom år 2025. 225 mnkr motsvarar en liten till medelstor stormarknad. Skövde har redan en hög marknadsandel i regionen. NIRAS har inte räknat med att Skövde ökar sitt DV-index ytterligare. Försäljningen år 2025 skulle då bli ca 2 260 mnkr i fasta priser. 6.2 Sällanköp inkl. shopping Enligt KPG väntas efterfrågan per capita i fasta priser på sällanköpsvaror (exkl. hemelektronik) öka med 1,2 % per år. NIRAS räknar med att e-handeln tar ca halva tillväxten för sällanköp. Återstår ca 0,6 % i fasta priser per år via butik. Då räknar NIRAS med att butikerna, precis som för dagligvaror, är mycket offensiva när det gäller att integrera butikerna med e-handeln, genom att det är attraktivt att hämta varor i butik etc. NIRAS bedömer att en vägd efterfrågeökning enbart med hänsyn till befolkningsökningen är ca 0,8 % per år för sällanköpsvaror. Det innebär att NIRAS räknar med en total efterfrågeökning i fasta priser med ca 1,4 % per år under åren 2017-2025. Det motsvarar ca 40 mnkr per år, det blir ca 360 mnkr fram tom år 2025. Försäljningen år 2025 skulle bli ca 3 100 mnkr i fasta priser. Precis som för dagligvaror har Skövde redan en hög marknadsandel i regionen. NIRAS har inte räknat med att Skövde ökar sitt SV-index ytterligare. 1 KPG = KonsumtionsPrognosGruppen, som varje år tar fram den långsiktiga konsumtionsprognosen. KPG består av ledande aktörer från handeln, fastighetsägare och konsulter varav NIRAS är en. 17 (31)

6.3 Restaurang, pubar och caféer Restauranger pubar och cateringföretag omsatte ca 740 mnkr år 2016 i Skövde kommun enl. SCB. NIRAS bedömer att en vägd efterfrågeökning för restaurang enbart med hänsyn till befolkningsökningen är ca 1 % per år. Efterfrågeökningen per capita bedömer NIRAS bli 2 % per år. Det innebär som nämnts att NIRAS räknar med en total efterfrågeökning i fasta priser med ca 3 % per år under åren 2017-2025. Det motsvarar ca 22 mnkr per år, det vill säga ca 200 mnkr fram tom år 2025. Totalt beräknas ca 940 mnkr omsättas i Skövde kommuns restaurangnäring. 18 (31)

7 EFTERFRÅGAN ÅR 2025-2030; TVÅ SCENARIER Efter år 2025 blir utvecklingen alltmer osäker p.g.a. att e-handeln tar andelar, bedömer NIRAS. Det finns en risk att butikshandeln växer långsammare per capita än nu, både inom sällanköp och dagligvaruhandel. Dock kan det bli så att butiks- och e-handel alltmer växer samman. Sådana tendenser finns redan nu där många kedjor erbjuder e-handel med avhämtning i butik (click-andcollect). Samtidigt ökar den internationella e-handeln där Sveriges befolkning ser till andra marknader så som Kina och USA. Vid sådan handel är det inte säkert att dessa butiker har etablerat sig i Sverige vilket innebär att varorna hanteras av posten eller andra kanaler och inte hos butiker eller köpcentrum. Samtidigt växer den internationella e-handeln (från Kina, USA etc.) och där finns oftast inte ett svenskt butiksnät där man kan hämta varan. NIRAS tecknar nedan två scenarier för tiden efter år 2025: 7.1 Scenario 1: Halverad tillväxt per capita i butikshandeln I det första scenariot fortsätter försäljningen per capita i butik att växa men långsammare än i dag. Tillväxten efter år 2025 halveras jämfört med prognosen för år 2017-2025. Dagligvaror skulle då växa med 0,1 % per år och capita. Om vi fortsatt räknar med en efterfrågeökning enbart med hänsyn till befolkningsökningen på ca 1% per år för dagligvaror skulle det innebära att dagligvaruhandeln skulle växa med 1,1 % per år i fasta priser. Räknat på en tänkt försäljning år 2025 på 2 260 mnkr blir tillväxten ca 125 mnkr år 2025-2030 dvs 25 mnkr per år. Sällanköpsvaruhandel skulle växa med 0,8 % + 0,3 % dvs 1,1 % per år. Räknat på en försäljning av 3 100 mnkr år 2025 skulle ökningen bli 34 mnkr per år dvs ca 170 mnkr år 2025-2030. Figur 10. Försäljning år 2025 och 2030. Scen 1 Restaurangefterfrågan fortsätter att växa som nu i procent, vilket ger en tillväxt på ca 25 mnkr per år. 19 (31)

7.2 Scenario 2: Nolltillväxt per capita i butikshandeln efter år 2025 I det andra scenariot får vi nolltillväxt i försäljningen per capita i butik efter år 2025. Efterfrågan växer enbart pga befolkningsökningen. Det skulle innebära att dagligvaruhandeln växer med 1 % per år i fasta priser. Räknat på en tänkt försäljning år 2025 på 2 260 mnkr blir tillväxten per år ca 23 mnkr per år, dvs 115 mnkr år 2025-2030. Sällanköpsvaruhandel skulle växa med 0,8 % per år. Räknat på en försäljning av 3 150 mnkr år 2025 skulle ökningen bli ca 25 mnkr per år dvs ca 125 mnkr år 2025-2030. Obs att befolkningstillväxten blir lägre än för DV då tillväxten är lägre i omgivande kommuner. Figur 11. Försäljning år 2025 och 2030. Scen 2 Restaurangefterfrågan fortsätter att växa som nu i procent, vilket ger en tillväxt på ca 25 mnkr per år. 7.3 Vilket scenario är troligast? Det går inte att säkert säga vilket scenario som är troligast. Det är heller inte så stor skillnad mellan dem på några års sikt. Däremot blir det naturligtvis skillnader på lång sikt. Det är en av anledningarna till att NIRAS nedan pekar på restauranger, kultur och andra nöjen som viktiga för utvecklingen på sikt. NIRAS tror mest på scenario 1, förutsatt att butikshandeln verkligen satsar på att integrera e-handeln. Efter år 2030 är utvecklingen osäker. 20 (31)

8 ATTITYDUNDERSÖKNINGEN AV SKÖVDE CITY FRÅN ÅR 2013 År 2013 utfördes en attitydundersökning i Skövde city av Hanne K Larsen AB. Den syftade till att studera: Hur skaraborgarna ser på parkeringsmöjligheterna i centrum Vilka öppettider man vill ha i centrum och hur man besöker centrum idag Hur stadskärnan kan förbättras ur besökarnas perspektiv Vilka evenemang och aktiviteter man vill se i centrum och hur väl man besöker dagens aktiviteter Sammanfattningsvis kan man säga att undersökningen gav följande svar: Spontan bild Skövde centrum är trevligt, bra, mysigt, shopping, stort och lagom. Favoritplats Favoritplatser sägs vara är Torget, Commerce och Rådhuskaféet. Saker man förknippar med Skövde centrum Commercegallerian, torget, shopping, kyrkan, arenan, matfestival och resecentrum. Rekommendation 62% av de intervjuade uppger att de absolut kan tänka sig att rekommendera ett besök i Skövde Centrum. Trivsel 17% tycker att Skövde centrum är mycket trivsamt och drygt 50% tycker att det ganska trivsamt. Utbud 57% av de intervjuade Skövdeborna och 70% av de intervjuade skaraborgarna tycker att butiksutbudet är mycket eller ganska bra. Parkering Det man är minst nöjd med när det gäller parkering är att hitta parkering samt parkeringsavgiften. Shoppingdag De över 45 år handlar främst på vardagarna och de under 45 år handlar främst på helgerna. Öppettider När det gäller frågan om man hinner utföra sina ärenden eller ej noterades stora skillnader mellan de olika åldersgrupperna. Bara 29% bland dem under 24 år uppgav att de alltid hinner utföra sina ärenden, motsvarande bland dem över 24 år var 58%. Men det var bara 2 av 5 som skulle utnyttja längre öppettider. Handelsplats 51% av de 420 intervjuade uppgav att de handlar i centrum i första hand, 33% uppgav att de handlar på Elins i första hand. 21 (31)

9 SKÖVDES STORA HANDELSPLATSER NU OCH FRAM MOT ÅR 2030 Stallsiken Norrmalm Stadskärnan Figur 12. Skövde har tre större handelsplatser: Stadskärnan, Norrmalm och Stallsiken 22 (31)

9.1 Stadskärnan Skövde stadskärna består av ett stort antal butiker längs några centrala gator samt de två galleriorna Commercegallerian och Vasaporten (där finns Willys). Commercegallerian var den första gallerian i Skaraborg. Stadskärnan omsatte år 2016 ca 800-850 mnkr sällanköpsvaror och drygt 200 mnkr dagligvaror, bedömer NIRAS, dvs stadskärnan som helhet omsatte drygt 1 000 mnkr. Stora torget med Commerce NIRAS bedömer att en planerad utbyggnad av Elins Esplanad kommer ta en stor del av den förväntade shoppingefterfrågan fram till år 2030 (se nedan). Stadskärnan bör dock också kunna öka sin omsättning. Här behövs dock en gemensam strategi och genomförande och detta måste ske genom gemensamma insatser från fastighetsägare och kommun. Skövde har byggt många nya bostäder i centrumnära lägen, så här finns en betydande potential för stadskärnan om man tar vara på den. NIRAS bedömer att stadskärnan har minst lika stora möjligheter inom restaurang och café som inom handel. Om man gör allt rätt med boende, arbetsplatser, miljö, trivsel, trygghet, evenemang etc., bör stadskärnan kunna ta en stor del av den förväntade restaurangtillväxten på ca 325 mnkr fram till år 2030. Jfr scenarier nedan. 23 (31)

9.1.1 TVÅ SCENARIER FÖR STADSKÄRNAN Scenario 1 Aktivitet i stadskärnan 2017-2030 Enligt kommunens enkät från 2013 (se ovan) är många besökare nöjda, men kraven på våra stadskärnor och deras attraktivitet kommer succesivt att öka med ökande konkurrens från e-handel, större städer etc. Kommun, fastighetsägare och företag är mycket aktiva och satsar på goda utemiljöer, väl ordnat för uteserveringar, bra evenemang inkl. kultur, bra tillgänglighet för alla, ett tryggt centrum etc. De tre parterna (NIRAS ser här handel och restaurang som en part) tar fram gemensamma planer för centrum och ser till att de genomförs. Skövde stärker sin roll som en regional destination. Centrum tar huvuddelen av den ökade restaurangefterfrågan på ca 325 mnkr år 2017-2030. Detta är en betydande ökning. Om vi antar att en genomsnittlig krog omsätter 6-8 mnkr och att de nya företagen skulle ta hälften av detta skulle det motsvara 20-25 företag. Centrum tar upp mot halva tillväxten för shopping år 2017-2030, vilket skulle motsvara ca 130 mnkr. Scenario 2 Passivitet i stadskärnan 2017-2030 Aktörerna i stadskärnan är relativt passiva. Alla gör vad de skall men inte mer. Det finns en risk för att andra städer leder utvecklingen. Restaurangomsättningen ökar med 50 mnkr, möjligen 100 mnkr. Shopping ökar inte alls. Omsättningen hålls enbart upp av befolkningsökningen. Andra handelsplatser tar över initiativet. På längre sikt riskerar centrum att få tomma lokaler. Stadskärnan tappar successivt i attraktivitet för handel, arbetsplatser mm. 24 (31)

9.2 Norrmalm Norrmalm har tre stora aktörer: Elins Esplanad, ICA Maxi och Coop Forum. Utöver detta finns volymhandel bl.a. inom byggvaror och sport. NIRAS bedömer översiktligt att Norrmalm år 2016 omsatte ca 850 mnkr sällanköpsvaror och ca 800 mnkr dagligvaror, dvs totalt ca 1 650 mnkr. NIRAS räknar med att utbyggnad med volymhandel med sällanköp till stor del sker i Stallsiken. Elins Esplanad önskar bygga i ett par steg med ca 5 000 kvm LOA, varav ca 4 000 kvm shopping. Detaljplanearbete pågår. NIRAS bedömer att man kan öka shoppingförsäljningen med ca 120 mnkr. Om vi antar att shopping svarar för halva sällanköpshandeln skulle Elins Esplanad ta grovt skattat halva tillväxten år 2017-2030. Elins Esplanad 25 (31)

9.3 Stallsiken Stallsiken är i första hand ett volymhandelsområde med bl.a. El-Giganten, Media Markt, Biltema, Plantagen och Mio. Här finns även Willys. I Stallsiken omsattes år 2016 500-600 mnkr sällanköpsvarorbedömer NIRAS. Omsättningen bör kunna öka med 200-250 mnkr fram till år 2030. Stallsiken 9.4 Övrig handel NIRAS bedömer att förutom i ovanstående handelsplatser, omsätts det uppskattningsvis 900-1 000 mnkr dagligvaror i hela kommunen. Här ingår Coop Extra och Lidl vid utfarten till Skara, Ica Kvantum i västra delen av tätorten, butiker i Skultorp, Stöpen Timmersdala och Tidan samt all servicehandel och blommor. Övrig sällanköpsvaruhandel omsatte ca 500-550 mnkr, bedömer NIRAS. En del av detta är bygghandel kring utfarten mot Hjo. 26 (31)

9.5 Framtida lokalisering av dagligvaruhandel NIRAS anser att de tre viktigaste faktorerna för lokalisering av nya stora dagligvarubutiker är: 1. Var en ny butik ligger i förhållande andra stora DV-butiker och befolkningstyngdpunkten i kommunen. 2. Trafiksituationen. 3. Tillgång på bra mark (nära huvudvägar). Ca 3/4 av befolkningen i kommunen bor norr om Skövde centrum. Det är också där flertalet nya bostäder planeras. Det talar för att nya etableringar kan ske där. NIRAS har varit i kontakt med kommunen angående trafiksituationen, främst utmed Nolhagavägen. Det sker där en utbyggnad av kapaciteten där, så detta stråk bör klara i vart fall en ny stor etablering, bedömer kommunen. Sammanfattningsvis bedömer NIRAS att en ny stor butik i första hand kan ligga i den norra delen av tätorten. Skulle det på sikt byggas fler bostäder söder om centrum än norr om centrum kan det vara lämpligt att lägga en stor butik i söder. Men då talar vi på lång sikt, vi vet inte ens behovet av nya butiker efter 2025-2030, med tanke på e-handeln mm. 27 (31)

9.6 Påverkan på befintlig handel av två möjliga nya etableringar 9.6.1 EN NY BUTIK PÅ 4 000 KVM En ny dagligvarubutik på ca 4 000 kvm på Nolhagavägen eller i Stallsiken påverkar främst de tre stora befintliga butikerna i området. NIRAS bedömer att en sådan butik kan omsätta ca 200 mnkr möjligen upp mot 225 mnkr på sikt. Påverkan på Ica Maxi, Stora Coop och Willys blir i storleksordningen 10 %. 10 % är en stor påverkan, det kommer att kräva anpassningsåtgärder. NIRAS bedömer inte att någon av dessa butiker kommer att läggas ner, om de från början har en ordnad ekonomi. Möjligen kan någon av de tre stora butikerna få problem som kräver mycket stora omställningar. 200 mnkr motsvarar ca 8 års tillväxt på Skövdes dagligvarumarknad. 200 mnkr motsvarar ca 8 års tillväxt på Skövdes dagligvarumarknad. I andra hand påverkas de mindre butikerna i den norra delen av tätorten samt stora butiker i omgivande kommuner. 9.6.2 EN NY BUTIK PÅ 2 500 KVM En ny dagligvarubutik på ca 2 500 kvm på väg 26 mot Mariestad påverkar främst Hemköp i Södra Ryd. NIRAS bedömer att Hemköp kan tappa i storleksordningen 15 %. Det är ett betydande tapp, som kommer att kräva mycket stora omställningar för Hemköp. I andra hand påverkas övriga större och mindre butiker i den norra delen av tätorten, men i lägre grad än alternativet med 4 000 kvm. 9.6.3 BÅDA BUTIKERNA ETABLERAS SAMTIDIGT (INOM ETT PAR TRE ÅR) 6 500 kvm dagligvaruhandel behöver sälja för minst 325 mnkr för att vara lönsam. Det skulle innebära en påverkan på hela Skövdes dagligvaruhandel på ca 15 %, på ett par butiker ca 20 %. Vill man minska påverkan bör man inte etablera butikerna samtidigt utan vänta ett par tre år efter den första öppningen för att möjliggöra för etablerade butiker att anpassa sig. 28 (31)

9.7 Ej utnyttjade byggrätter för dagligvaruhandel (DV) i januari 2018 DV-handel i gällande planer enligt kommunen: I dagsläget finns som nämnts följande byggrätter för DV-handel: ca 2 000 kvm BYA i Kv Minkfarmen/Aspelund (idag lagerhallar, granne med Dollarstore) Ca 2 000 kvm BYA kvar på Nicklet 2/Ö Stallsiken (Willys har tagit i anspråk ca 3 000 av planens tillåtna 5 000 kvm DV-handel) Elins Esplanad. Där finns nu i planförslaget totalt 46 000 kvm BTA byggrätt. Ica skulle kunna nyttja mer yta för DV-handel Inom grannfastigheterna till Elins Esplanad, Försäljaren 1 och 4, medger planen drygt 3 000 kvm handel. Kommunen uppger att även verkar finnas ca 1 500 kvm byggrätt kvar för Coop Forum om de skulle vilja expandera. Vid Coop Extra (ca 3 300 kvm idag): Teoretiskt ca 8 000 kvm handelsyta ytterligare. 9.8 Vad skulle hända om dessa byggrätter utnyttjas - NIRAS bedömning NIRAS bedömer som nämnts att DV-efterfrågan i hela kommunen växer med 25 mnkr per år i fasta priser. Det motsvarar ett ökat ytbehov på ca 500 kvm per år. Skövde har ett DV-index på 111, vilket är högt. Med ett högt DV-index kan man ganska säkert anta att konkurrensen är hård redan idag. Om båda de nya butikerna i avsnitt 9.7 etableras motsvarar det ungefär 13 års efterfrågeökning av dagligvaror. Om de två butikerna öppnar inom några år bedömer NIRAS att det tar flera år ytterligare innan någon annan aktör ser marknad för att etablera en ny butik eller utöka en befintlig butik. Dock kan det alltid vara så att en framgångsrik butik i offensivt syfte ändå vill utöka sin yta. NIRAS bedömer att de två stormarknaderna i Skövde (Ica Maxi och Coop Forum) inte behöver mer yta för att öka sin försäljning (inom rimliga gränser). Möjligen skulle Willys behöva mer yta, om försäljningen ökar kraftigt. Om de nya butikerna på 4 000 kvm plus 2 500 kvm skulle etableras är dock Willys i Stallsiken en av de butiker som får ökad konkurrens. Möjligen skulle Coop Extra vid utfarten till Skara kunna behöva mer yta på lång sikt och om de är mycket framgångsrika, men då bör det vara fråga om begränsande ytor, NIRAS bedömer ca 1 000 kvm av de teoretiskt möjliga 8 000 kvm som kommunen nämner ovan. 29 (31)

Sammanfattningsvis: Konkurrensen är relativt hård redan idag. Man ska också komma ihåg det som beskrivits ovan, att e-handeln väntas ta en del av tillväxten och att det väntas minska behovet av nya handelsytor. Under förutsättning att nämnda butiker på 4 000 kvm och 2 500 kvm etableras, är NIRAS slutsats att de outnyttjade byggrätter för dagligvaruhandel som Skövde kommun redovisat inte kommer att utnyttjas i någon större utsträckning inom de närmaste tio åren, möjligen med undantag av ytor i Stallsiken, där skulle DV-ytan möjligen kunna utökas med något tusental kvm på lång sikt (i storleksordningen 8-10 år). Dessa bedömningar är dock något osäkra eftersom varken Coop eller Willys lämnar ut försäljningen för enskilda butiker. Om DV-ytan i Stallsiken i framtiden skulle öka med ca 1 000 kvm, bedömer NIRAS att detta främst skulle påverka de stora butikerna i norra tätorten. Påverkan på dessa butiker av 1 000 nya kvm i Stallsiken bedömer NIRAS till några procent av deras omsättning. 10 AVSLUTANDE REFLEXIONER Skövde kommun är den ledande handelsplatsen i regionen. Men det betyder inte att man kan luta sig tillbaka. Kommun, fastighetsägare och handlare måste tillsammans fortsätta arbeta och utveckla handeln för att man skall behålla sin idag starka position. Särskilt i city krävs ett målmedvetet och organiserat samarbete eftersom det är många aktörer inblandade. Annars finns det en risk att city tappar marknadsandelar eller tom omsättning i absoluta tal. NIRAS slutsatser efter denna utredning kan sammanfattas i följande punkter. Många punkter liknar dem från NIRAS utredning och 2014, en del är nytt eller omformulerat. 1. E-handeln kommer påverka strukturen mer än vad handeln bedömde bara för ett par år sedan. 2. Skövde bör fortsätta att stärka sin roll men handelsindex kommer troligen inte öka mycket mer. 3. City står inför en utmaning det är möjligt att lyfta city till en ny nivå om fastighetsägare, handel och kommun vågar och vill inom restaurang, handel och andra besöksnäringar. NIRAS har talat med Skandia som är en stor fastighetsägare i city. Skandia önskar ett närmare samarbete med kommunen för att gemensamt utveckla city. Man menar att detta är en strategisk fråga för hela regionen, där det krävs stora insatser från högsta beslutande nivå både hos kommun och fastighetsägare. 4. Skandia menar samtidigt att destinationsbolaget fungerar väl. 5. NIRAS talade i utredningen år 2014 med studentkåren. Några citat: City är den naturliga mötesplatsen. På Elins Esplanad handlar man snarare än fikar. Det som finns i city är bra men det är för lite. Aktiviteter som matfestivalen och skidtävlingar är utmärkta och stärker citys identitet. 30 (31)

6. Restaurangnäringen har utvecklats väl i kommunen. Omsättningen har som nämnts ökat från ca 500 mnkr år 2010 till 740 mnkr år 2016. City bör fortsätta att förtäta med restauranger med uteserveringar i söder/västerlägen. Ett par av bankerna som ligger i bra lägen bör ersättas när tillfälle ges. 7. Det är viktigt för den långsiktiga regionala konkurrenskraften med helgöppet i hela city. Commerce har haft söndagsöppet i över tio år. Omsättningen på söndagar har succesivt ökat. Konkurrensen från den alltid öppna e-handeln understryker behovet av helgöppet. NIRAS inser att det är dyrt för butikerna med söndagsöppet men frågan är om butikerna har något val på sikt. 8. Det är bra att det har byggts och byggs bostäder centralt och halvcentralt. 9. Fortsätt att skapa goda kopplingar och trevliga stråk för gående och cyklister från hela staden in till stadskärnan. 10. Stallsiken har växt fram till ett betydande handelsområde. Koncentrera ny volymhandel hit. 11 UPPDRAGSGRUPP Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar avseende rapporten och dess innehåll. NIRAS Sweden AB Box 70375 107 24 Stockholm Thomas Hellström thomas.hellstrom@niras.se 08-503 844 75 31 (31)