Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?



Relevanta dokument
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Klimatanpassning bland stora företag

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Johan Améen Alternative fuels Scania-Bilar Sverige

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Industrin är grunden f

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Några material & Ekologi

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Landskapet Tätortsnära i Örebro kommun Hjälmar-

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

Flyget i EU:s utsläppshandel. Kalle Keldusild Information Piperska Muren

Att ansöka. Hur går du tillväga? Verktyg

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

Innovationsupphandling

Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Marknadsöversikt utvärdering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Remissammanställning Bokriskommittén Björn Hasselgren, PhD

Kommittédirektiv. Kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel för avfall som förbränns. Dir. 2008:1. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008.

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till bidrag från internationella insatser

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Hållbara biodrivmedel

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Jordbrukets klimatpåverkan

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

Korna och klimatet frågeställningar kring möjligheter och styrmedel för en växthusgaseffektiv nordisk mjölk- och nötköttsproduktion

Arrangeras av Korpen Skåne/Halland på uppdrag av Hållbar Mobilitet Skåne

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Förslag till lokala miljömål för Nacka.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

VÅREN 2015 SNÖVIT 3-8 år lörd 17/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 21-22/1 kl:9:30 lörd 24/1 kl:13:00 & 15:00 ons-tors 28-29/1 kl:9:30

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Roadshow i Roadshow # 4 av 5lentuna 2013Roads

Bioenergi Sveriges största energislag!

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. GAME möte 30 november 2006 Erik Fridell

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Future City Så här kan ditt företag delta i Future City:

HÅLLBARHET, HÄLSA OCH VÅRD - DET GLOBALA OCH DET LOKALA. Andreas Gyllenhammar

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Gröna bränslen för tunga dieselfordon Patrik Thärnå

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Remissvar avseende Boverkets byggregler

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

SWEMIN LULEÅ 18 NOVEMBER

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Klimatpakten Nyhetsbrev. April 2015

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson

Strategiska innovationsområden

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Ekologi Så fungerar naturen

Möjliga upptagningslösningar Sjöbacka. November 2015

Samrådsmöte. Väg 2012, GC-väg Sjuntorp Glösemosse

Delårsrapport. januari september 2014

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö

Erfarenheter och utmaningar för genomförande av REDD+

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag

Biogas, det naturliga valet för City bussar Baltic Biogas Bus - Ett lyckat Östersjösamarbete Gasdagarna, Trollhättan, Oktober 2012

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Övervakning och rapportering

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Pernilla Ngo

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Transkript:

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori, Chalmers

Varför så stort intresse för REDD? 1. Tropisk avskogning är en betydande källa av CO 2 -utsläpp - 5.9±2.2 GtCO 2 /yr under 90-talet, eller 7-16% av de totala mänskliga växthusgasutsläppen 2. Ett område där u-länder har uttalat vilja att bidra till utsläppsminskningar 3. Minskningar möjliga till låg kostnad 4. Stora co-benefits biologisk mångfald, resursöverföring till syd, fattigdomsbekämpning Bakgrund

Utmaningarna med REDD 1. Att mäta och verifiera utsläppsminskningar 2. Att minska risken för läckage 3. Att säkerställa att utsläppsminskningar är permanenta 4. Att utforma och sätta utsläppsmål som både uppmuntrar till deltagande och ger hög additionalitet 5. Att skapa system som faktiskt leder till minskad avskogning Bakgrund

Emissions of CO2 (MtC/yr) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 MARTIN PERSSON, Fysisk resursteori Historiska CO 2 -utsläpp från avskogning i Brasilien 35000 Diff. min- 30000 max 10000 Rate of deforestation (km 2 /yr) 25000 Årliga 20000 utsläpp: 120-200 15000 MtC/yr 5-års medel: 5000 80-120 0MtC/yr Emissions from deforestation (span) Deforestation Källa: Persson & Azar, Mitigation & adaptation strategies for global change, 2006 Utmaning: att utforma & sätta utsläppsmål

Lösningar på problemet med additionalitet 1. Icke-bindande mål kan göra det möjligt att förhandla hårdare mål Nackdel: om målen sätts för lågt blir incitamenten små 2. Sätt mål som en undre och övre gräns, diskontera utsläppen mindre ju närmare man kommer den undre gränsen 3. Skapa ett separat REDD-system där utsläppsminskningar inte kan säljas på den övriga kolmarknaden Nackdel: hur ska ett sådant system finansieras? Utmaning: att utforma & sätta utsläppsmål

Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning International level National level Sub national level Aid (ODA) REDD Payments National REDD Fund REDD Payments Land users Compliance (offset) markets Other? Local governments Communities Global fund Emission reductions National REDD DNA Hur skapa denna länk? Emission reductions Källa: Angelsen & Wertz-Kanounnikoff, 2009 Utmaning: att uppnå minskad tropisk avskogning

Från globalt till lokalt incitament för minskad avskogning Hur länka det globala till lokala: Ekonomiska styrmedel betalning för ekosystemtjänster eller CO 2 -pris Direkta regleringar Vilka faktorer bidrar till tropisk avskogning och hur skulle dessa påverkas av ett internationellt REDD-system? 1. (Ökande) efterfrågan på jordbruksprodukter & timmer 2. Bristande skydd för tropiska skogar, beroende på svaga institutioner och/eller bristande politisk vilja i tropiska länder Utmaning: att uppnå minskad tropisk avskogning

Räcker ett CO 2 -pris för att stoppa avskogningen? Klimatpolitik, i form av ett CO 2 -pris, är ett tveeggat svärd samtidigt som det ger incitament att minska avskogningen, så ökar det efterfrågan på bioenergi och höjer värdet på odlingsbar mark Ett illustrativt exempel: palmolja Skogsmark lämplig för oljepalmsodling http://atlas.whrc.org/pan_tropic_crop_model/ Icke-skogsmark lämplig för oljepalmsodling Utmaning: att uppnå minskad tropisk avskogning

Räcker ett CO 2 -pris för att stoppa avskogningen? Values normalized to value in year 2000 14 12 10 8 6 4 2 0 Carbon price ($/tco2) Palm oil profatibility (NPV$/ha) Transport fuel price ($/GJ) 40 $/tco 2 16 000 $/ha 18 $/GJ 2000 2010 2020 2030 2040 2050 Year Källa: Persson & Azar, 2008 Utmaning: att uppnå minskad tropisk avskogning

Vägen till Köpenhamn avgörande frågor 1. Finansiering av kapacitetsuppbyggnad i tropiska länder för mätning & verifiering, stärka institutioner, etc? 2. RED eller REDD dvs, bara avskogning eller även degradering av skog? 3. Marknadsbaserat eller fondbaserat system? 4. Vilken typ av mål, och hur sätts de? 5. Incitament för länder med låg avskogning idag? 6. System för att hantera permanens? TACK FÖR ATT NI LYSSNAT!