Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning TFS Handläggare Lars Carlsson Skatte- och avgiftsavdelningen Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Vad är problemet? Det europeiska regelverket, som det föreslagna svenska regelverket vilar på, har sin grund i den europeiska transportpolitiken. För att uppnå ekonomisk tillväxt och välstånd är det nödvändigt med en effektiv inre marknad som möjliggör smidig, snabb och säker rörlighet för varor och personer i hela unionen. Detta kräver välutvecklade, välunderhållna och effektivt förvaltade infrastrukturer. För att underlätta finansiering och förvaltning av väginfrastrukturer har EU:s transportpolitik konsekvent främjat principerna användaren betalar och förorenaren betalar. Vägtullar, dvs. vägavgifter som bygger på köravstånd, typ av fordon och/eller tidpunkt är ett rättvist och effektivt sätt att genomföra dessa principer på. De erbjuder ett rättvist sätt att betala för rörlighet och sänder rätt prissignaler till väganvändarna. De kan med andra ord generera de intäkter som behövs för att upprätthålla och utveckla väginfrastrukturen, hantera transportefterfrågan eller uppmuntra till användning av renare fordon. Vägtullar används i allt högre grad. Tjugotvå medlemsstater tar ut vägavgifter för tunga lastbilar på vissa delar av sina nät och tolv medlemsstater gör det för privata lätta fordon. De avgiftsbelagda vägarna i EU har en totallängd på km varav 60 % är utrustade med elektroniska vägtullsystem och 40 % har vinjettsystem. Idag är över 20 miljoner väganvändare, bilister eller vägtransportörer abonnenter på elektroniska vägtullsystem. En ökad användning av vägtullar som inte är driftskompatibla utgör ett hot mot den europeiska transportpolitiken eftersom de försvårar den fria rörligheten och genomförandet av en effektiv inre marknad. Kommissionen inrättade därför direktiv (2004/52/EG) om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen. Direktivet anger förutsättningarna för inrättandet av en marknadsbaserad tjänst som innebär att väganvändaren bara behöver ett kontrakt och en

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (6) ombordenhet för att kunna köra sömlöst i alla elektroniska vägtullsystem i unionen. Några år senare tillkom kommissionsbeslutet (2009/750/EG) om definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta. Innebörden av det europeiska regelverket är att samtliga elektroniska vägtullsystem i unionen måste kunna kommunicera med betalningsförmedlare som tillhandahåller denna tjänst och acceptera deras ombordenheter i sina vägtullsystem. Utöver vad som framgår ovan underlättar inrättandet av elektroniska vägtullsystem i direktivets mening avgiftsupptagningen generellt och särskilt från utländska fordon. Sådan avgiftsupptagning används idag på Öresundsbron och Svinesundsbron. Utredningen föreslår att sådan avgiftsupptagning också ska tillämpas på de kommande broarna över Motalaviken, Sundsvallsfjärden och över Skuruviken. Problemet med föreslagen lag och förordning är att de inte täcker in alla de rättsregler som finns på EU-nivå. Det behövs därför en föreskrift om elektroniska vägtullsystem som fullföljer implementeringen av gemenskapsrätten i den svenska nationella rättsordningen. Vad ska uppnås? Transportstyrelsen ska, enligt utredningens förslag, föra register över vägtullsområden, pröva ansökan om godkännande som betalningsförmedlare och föra register över den som godkänts som sådan. Vidare ska Transportstyrelsen besluta i fråga om överensstämmelse eller lämplighet för användning avseende den tekniska utrustningen som betalningsförmedlare och avgiftsupptagare avser använda, om ett anmält organ som är ackrediterat inte uppfyller föreskrivna krav anmäla detta till den av kommissionen inrättade kommittén för elektroniska vägtullar samt ta emot anmälningar om undantagna elektroniska vägtullsystem. Vad Transportstyrelsen behöver reglera i föreskrift är i första hand de närmare förutsättningarna för den som vill bli, eller redan är, registrerad betalningsförmedlare i Sverige. Transportstyrelsen behöver också närmare reglera avgiftsupptagarens s.k. områdesdeklaration för ett område där vägtull tas ut. Vidare behövs närmare regler om godkännandeprocedurer beträffande den tekniska utrustningen och dess funktionssätt samt parametrar för klassificering av fordon. Allt detta är regler som Sverige måste implementera från gemenskapsrätten, och där Transportstyrelsen har fått mandat att införa regler genom föreskrift.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (6) 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar Arbetet med att implementera nämnda EU-regler förutsätter att Transportstyrelsen skall utföra en del av implementeringen genom sina föreskrifter. Det bedöms därför inte finnas några gångbara alternativ till att utfärda föreskrifter. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd Om regleringen inte kommer till stånd, fullgör inte Sverige sina skyldigheter som medlem i EU och kan behöva betala böter till EU. 3 Vilka berörs av regleringen? Väganvändarna Ges möjlighet att använda sin transponder för betalning. Avgiftsupptagare Betalningsförmedlare I dagsläget Öresundsbrokonsortiet, Svinesundsforbindelsen AS samt Trafikverket. I dagsläget BroBizz AS samt AutoPASS. På sikt betalningsförmedlare som agerar inom ramen för den europeiska interoperabla vägtulltjänsten EETS. Föreskriften berör Transportstyrelsen som prövar ansökan om att registreras som betalningsförmedlare och löpande bedriver tillsyn av sådana som registrerats, på begäran fattar beslut i fråga om överensstämmelse eller lämplighet för användning av teknisk utrustning i systemet. Dessutom berör föreskriften avgiftsupptagare, företag som ansöker om att bli eller sådana som godkänts att agera som betalningsförmedlare. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Föreskriften leder till kostnader för Transportstyrelsen för handläggning av ärenden rörande ansökan om att få registreras som betalningsförmedlare och i tillsynen av sådana som godkänts och registrerats som

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (6) betalningsförmedlare. Betalningsförmedlare får en viss, motsvarande administrativ kostnad för det uppgiftslämnande som krävs enligt föreskriften. Avgiftsupptagare skall författa sin områdesdeklaration (på svenska och engelska) på ett sätt som stämmer överens med föreskriften, vilket innebär vissa kostnader. I grunden beror dessa kostnader inte på Transportstyrelsens föreskrifter, utan på det bakomliggande Kommissionsbeslutet, som implementeras i svensk rätt genom föreskrifterna. Bedömningen är att det handlar om ytterst få ärenden, kanske två eller tre ärenden under de närmaste åren. För varje ansökningsärende kan det vara frågan om några timmars arbete på ett företag. Det rör sig normalt om mycket stora företag som redan bedriver internationell verksamhet. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Regleringen rör sig till stor om implementering av EU-rättsregler där regleringsalternativen är mycket små. 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Utöver den rent nationella reglering av tillsyn som införs med anledning av föreskrifterna, innebär regleringen implementering av EU-regler. Den bedöms överensstämma med övriga EU-rättsliga regler och andra internationella regler som Sverige måste följa. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Sverige skulle ha implementerat EU-lagstiftningen redan i oktober Kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande (en s.k. Pilot) mot Sverige med anledning av förseningen. Föreskrifterna bör träda i kraft samtidigt med förslagen till lagar och förordningar i delbetänkandet, nämligen den 1 juli Det finns även här behov av informationsinsatser även om det är marginellt jämfört med införandet av infrastrukturavgifter. Informationsinsatserna bör samordnas.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (6) 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Införandet av en interoperabel betaltjänst för elektroniska vägtullar möjliggör betydande förenklingar för vissa trafikanter och väsentliga administrativa besparingar för yrkestrafikanter. Föreskriften ställer upp krav på uppgiftslämnande från sådana som vill bli betalningsförmedlare och från sådana som är betalningsförmedlare. Det är av vikt att sådana företag behandlas likvärdigt inom EU och kommissionen förutser visst samarbete mellan medlemsstaterna i denna fråga. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Alla yrkesförare och alla andra som vill åka sömlöst genom Europas vägtullsystem berörs genom de möjligheter ett abonnemang på en EETStjänst innebär. Föreskriften berör den som vill registreras som betalningsförmedlare i Sverige eller som redan är det. Bedömningen i nuläget är att det kommer att vara få, om ens någon, som kommer att ansöka om att få registreras som betalningsförmedlare (EETS) i Sverige. Någon ansökan är under alla omständigheter inte att vänta de närmaste åren. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Generellt gäller att företagen kan spara stora kostnader med EETS. Föreskriften för med sig en viss administration, men bara för företag som ansöker om att få bli betalningsförmedlare eller företag som redan är det. Även dessa kostnader måste bedömas vara ytterst marginella. Ansökan kan ta några timmars arbetstid, sammanställning av uppgifter för årliga rapporter likaså. Kostnaderna beror i grunden på de krav som finns i Kommissionsbeslutet och som implementeras i svensk rätt genom Transportstyrelsens föreskrifter. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Det utgår normalt en avgift av företag som utnyttjar infrastrukturen för att abonnera på en transponder, men hela regelverket går ut på att det ska löna sig på sikt.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (6) 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Det faktum att alla yrkesförare kan åka sömlöst i Europas vägtullsystem genom interoperabiliteten likställer konkurrensen inom hela unionen. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? En ny marknad förväntas uppstå för företag som tillhandahåller tjänsten EETS. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta undertecknad: Lars Carlsson lars.carlsson@transportstyrelsen.se Direkt: Daniel Granqvist daniel.granqvist@transportstyrelsen.se Direkt: