Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt SV SV

2 MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET 1.1. Inledning Den 29 juni 2011 antog kommissionen ett förslag till rådets beslut [ / ] om systemet för egna medel för Europeiska unionen (nedan kallat beslutet om egna medel fr.o.m 2014) 1. I detta förslag ingår inrättandet av en ny kategori egna medel grundad på en andel av mervärdesskatten (moms) på leverans av varor och tjänster, förvärv och import som omfattas av en normalskattesats för mervärdesskatt i var och en av medlemsstaterna i hela Europeiska unionen (nedan kallade de nya egna medlen från mervärdesskatt). Kommissionen tillkännagav att den skulle lägga fram relevanta detaljerade bestämmelser under slutet av Syftet med detta förslag är att, i enlighet med artikel i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget), fastställa den metod som medlemsstaterna bör använda för att beräkna dessa nya egna medel och förfarandena för att ställa dem till förfogande för EU:s budget. Dessa bestämmelser kompletterar bestämmelserna i beslutet om egna medel fr.o.m 2014 och de genomförandebestämmelser som ska antas i enlighet med artikel i EUF-fördraget om kontroll, övervakning och kompletterande rapporteringskrav 2. Detta förslag bygger på tidigare erfarenheter av förvaltningen av egna medel från mervärdesskatt. Det syftar till att förenkla beräkningen av de nationella bidragen och därigenom minska de administrativa kostnaderna samtidigt som man ökar insynen och underlättar den demokratiska kontrollen av resursen, vilket främjar ett verkligt samband mellan EU:s mervärdesskattepolitik, medlemsstaternas offentliga finanser och finansieringen av EU:s budget En ny beräkningsmetod Grundläggande principer Den nya beräkningsmetod som föreslås kan beskrivas i följande fyra huvudsteg. Metoden tar sin utgångspunkt i de mest tydliga och lätttillgängliga uppgifterna medlemsstaternas uppgifter om momsintäkterna. För att se till att bara momsintäkterna ingår måste omkring hälften av medlemsstaterna fortsätta att korrigera sina uppgifter för att dra av räntor och böter. Dessutom måste en minoritet av medlemsstaterna också fortsätta att göra justeringar för att ta hänsyn till de utomeuropeiska territorierna, den särskilda momsbehandling som beviljats vissa randområden och de subventioner som dessa medlemsstater ger via momssystemet. För att uppnå största möjliga enkelhet och öppenhet och samtidigt minimera de administrativa kostnaderna föreslås det att kommissionen fastställer en enhetlig EU- 1 2 EUT L [ ], [ ], s. [ ]. Ändrat förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser för systemet för Europeiska unionens egna medel, KOM (2011) 740, SV 2 SV

3 omfattande genomsnittlig andel av momsintäkterna från leveranser för slutkonsumtion till normalskattesats (för hushåll eller andra enheter som inte har rätt att dra av den moms som fakturerats dem) i var och en av medlemsstaterna. För att säkerställa förutsägbarhet används samma genomsnitt under den tid som budgetramen gäller. Medlemsstaterna tillämpar den enhetliga EU-omfattande genomsnittliga andelen av momsintäkterna på sina justerade intäkter. Det belopp utkrävbara mervärdesskatteintäkter som blir följden omvandlas till ett beskattningsunderlag, exklusive skatt, genom att man använder var och en av medlemsstaternas faktiska mervärdesskattesatser. Efter det att värdet på det utkrävbara underlaget har bestämts kommer den andel som fastställs i förordningen om genomförande av beslutet om egna medel att tillämpas för att beräkna det faktiska bidraget. Ingen articificiell utjämning av det utkrävbara underlaget är planerad. Sammanfattningsvis gör medlemsstaterna varje månad en enkel beräkning genom att använda sina (justerade) momsintäkter för den månaden, den enhetliga EU-omfattande genomsnittliga andelen av momsintäkterna som härrör från leverans för slutkonsumtion till normalskattesats (uppgifter från kommissionen), sina normalskattesatser och den andel som fastställts för de nya egna medlen från mervärdesskatt Viktigaste fördelar jämfört med den nuvarande metoden Denna förenklade metod ger, jämfört med den metod som för närvarande används för beräkningen av de egna medlen från mervärdesskatt, följande tre viktiga fördelar: Den minskar antalet korrigeringar medlemsstaterna måste tillämpa på sina momsintäkter. Det kommer inte längre att finnas något behov av att göra korrigeringar av schablonbeskattade jordbruksordningar. Även om den nuvarande korrigeringen är mycket komplicerad, är de justeringar som slutligen görs begränsade, eftersom de under 2009 utgjorde mindre än 1 % av intäkterna från samtliga medlemsstater, utom två. På liknande sätt kommer korrigeringen för graderade skattelättnader inte längre att vara nödvändig. Den undanröjer behovet av att beräkna kompensationer. Detta är motiverat då de olika justeringarna sammantaget inte verkar ha haft en betydande inverkan på medlemsstaternas bidrag (detta gäller särskilt när de BNI-baserade medlens roll beaktas), samtidigt som de inneburit en betydande administrativ börda för medlemsstaterna 3. I praktiken kommer de arton kompensationer som omfattar varor, som medlemsstaterna enligt direktiv 2006/112/EG själva har kunnat välja om de ska beskatta, inte längre att vara nödvändiga på grund av den fokusering som enbart görs på leveranser till normalskattesats. 3 Se bilagan till kommissionens arbetsdokument Finansiering av EU:s budget: Rapport om tillämpningen av systemet för egna medel, SEK(2011) 876, s SV 3 SV

4 Övriga kompensationer som är tillämpliga i vissa medlemsstater kommer också att försvinna. Detta gäller även variationer vid registreringen av tröskelvärden, vars resultat bara är betydande i två medlemsstater och vars vikt kommer att minska genom den föreslagna fokuseringen på leveranser som beskattas till normalskattesats. På liknande sätt kommer också de mycket komplicerade kompensationerna vad gäller beskattningen av ingående moms på yrkesmässiga fordon att avskaffas. De flesta av medlemsstaterna beräknar en sådan kompensation, men den faktiska minskningen av de egna medlen från mervärdesskatt från var och en av medlemsstaterna kan beräknas vara mindre än tre hundradelar av 1 %. Slutligen, om eventuella justeringar skulle visa sig vara nödvändiga till följd av överträdelser av EU-lagstiftningen görs dessa i framtiden i form av justeringar av intäkterna. Kravet på medlemsstaterna att beräkna en viktad genomsnittsskattesats (WAR) försvinner, eftersom man konsekvent fokuserar på leveranser för slutkonsumtion som beskattas till normalskattesats för mervärdesskatt, tillsammans med den föreslagna centraliserade beräkningen av en enhetlig EU-omfattande genomsnittlig andel för dessa transaktioner. Den föreslagna metoden utgör således en enorm förenkling av systemet samtidigt som den görs mer öppen och förutsägbar, samtidigt som förlusten av noggrannhet är begränsad Tillhandahållande av de nya egna medlen från mervärdesskatt för EU:s budget Grundläggande principer De bestämmelser som föreslås för tillhandahållande av de egna medlen och övriga frågor som rör redovisning och administration är en kombination av tillämpliga delar av tidigare bestämmelser om de momsbaserade egna medlen och bestämmelserna om de traditionella egna medlen. Två viktiga inslag i förslaget bör framhållas: EU:s anspråk på egna medel uppstår först när en medlemsstat faktiskt har uppburit intäkterna. Det skapar en nära och automatisk koppling mellan dels de nationella momsintäkterna och de ekonomiska förhållandena, och dels EU:s budget. EU:s och medlemsstaternas mervärdesskattepolitik kommer att direkt påverka de nya egna medlen från mervärdesskatt. För att göra det möjligt att snabbare och effektivare uppbära de egna medlen föreslås det att beloppen ska tillhandahållas genom ett system med månadsrapporter, där det klart anges inom vilka datum de egna medlen ska ha tillhandahållits. Beloppen ska överföras till samma konto som används för övriga egna medel. I detta sammanhang bör det också noteras att kommissionen med hjälp av grönboken om mervärdesskattens framtid 4 inledde ett initiativ till reform av systemet för mervärdesskatt i syfte att bland annat bredda beskattningsunderlaget och begränsa bedrägeri och skatteundandragande. Förslaget om de nya egna medlen från mervärdesskatt är tillräckligt flexibelt för att fortsätta att fungera tillsammans med de ändringar som reformen ger upphov till. 4 KOM(2010) 695, Kommissionens arbetsdokument, SEK(2010) 1455, SV 4 SV

5 Viktigaste fördelar jämfört med den nuvarande metoden Det förfarande som enligt förslaget ska följas för att ställa de nya egna medlen från mervärdesskatt till förfogande för EU:s budget är betydligt enklare och öppnare än det nuvarande förfarandet för de egna medlen från mervärdesskatt. Genom att använda de momsintäkter som faktiskt uppburits av medlemsstaterna är det inte längre nödvändigt att använda prognoser och senare justeringar plus beräkningar av mervärdesskattesaldot vid årets utgång. Detta kommer att avsevärt minska den administrativa förvaltningen och kostnaderna i samband med intäkten. Innehållet i lagförslaget sammanfattas nedan: 2. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER 2.1 Inledning Förslaget ingår i ett paket som också omfattar ett förslag till rådets förordning om metoderna och förfarandet för att tillhandahålla de nya egna medlen från skatten på finansiella transaktioner för EU:s budget 5 och ett ändrat förslag till omarbetning av rådets gällande förordning om metoderna och förfarandet för att tillhandahålla traditionella och BNI-baserade egna medel 6. Kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att samla bestämmelserna om fastställande och tillhandahållande av alla Europeiska unionens egna medel i en enda förordning så snart det finns en övergripande överenskommelse om förslagspaketet om egna medel. 2.2 Kapitel I: Allmänna bestämmelser Artikel 1 i förslaget - Syfte: I denna artikel klargörs att de föreslagna bestämmelserna ska tillämpas på de nya egna medel från mervärdesskatt som anges i artikel 2.1 c i beslut [ / ]. Artikel 2 i förslaget - Definitioner: I första hand förklaras begreppet leverans så som det används i den här förordningen med hänvisning till avdelning IV i rådets direktiv 2006/112/EG 7. Dessutom fastställs i denna artikel specifikationerna för leveranser, förvärv och import som är utkrävbara för ändamålet med de nya egna medlen från mervärdesskatt. Varje beskattningsbar transaktion i den mening som avses i avdelning IV i rådets direktiv 2006/112/EG, och som omfattas av en normalskattesats för mervärdesskatt i var och en av medlemsstaterna i Europeiska unionen, ingår i beskattningsunderlaget. Det kommer inte att vara nödvändigt att en Förslag till rådets förordning om metoder och förfaranden för att tillhandahålla de egna medlen från finansiell skatt på transaktioner, KOM(2011) 738, Förslag till rådets förordning om de metoder och förfaranden för att tillhandahålla traditionella och BNI-baserade egna medel och om åtgärder för att möta likviditetsbehov, KOM (2011) 742, om ändring av KOM (2011) 512, EUT L 347, , s. 1. SV 5 SV

6 leverans faktiskt ska ha varit föremål för uttag av en mervärdesskatt för att den vid tillämpningen av denna förordning ska betraktas som en utkrävbar leverans. Om skatt kan utkrävas på leveransen styrs snarare av transaktionens skattepliktighet än dess faktiska omständigheter. Därmed är en leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som omfattas av en nedsatt mervärdesskattesats i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2006/112/EG i alla unionens medlemsstater inte en utkrävbar leverans, oberoende av det faktum att en och samma transaktion faktiskt kan omfattas av normalskattesatsen för mervärdesskatt i en eller flera andra medlemsstater i unionen. På liknande sätt kan en leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, som i en eller flera medlemsstater är korrekt momsbefriade, eller undantagna från mervärdesskatt med rätt att dra av mervärdesskatt i ett föregående led enligt samma direktiv, inte en utkrävbar leverans. Artikel 3 i förslaget - Unionens genomsnitt av utkrävbara leveranser: I denna artikel fastställs begreppet en enhetlig EU-omfattande andel av utkrävbara leveranser som ska användas vid beräkningen av det månatliga värdet av andelen nya egna medel från mervärdesskatt, samt hur ofta det ska fastställas. För att beräkna den genomsnittliga andelen kan kommissionen, eller det organ den utsett, behöva kontakta medlemsstaternas myndigheter för att få information och synpunkter. Medlemsstaterna bör därför se till att de relevanta departementen eller organen ger de kontrollansvariga den hjälp de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. 2.3 Kapitel II: Beräkning av andelen Artikel 4 i förslaget - Beräkningsmetod: I denna artikel anges de steg som ska följas för att beräkna en medlemsstats bidrag till de nya egna medlen från mervärdesskatt. Den föreslagna metoden skiljer sig markant från den som tidigare användes. Den största skillnaden är kommissionens bestämmelser om en enhetlig genomsnittlig andel som kommer att motsvara andelen beskattningsbara leveranser för slutkonsumtion som omfattas av en normalskattesats för mervärdesskatt inom EU. Var och en av medlemsstaterna kommer vid beräkningen att tillämpa samma andel, vilken i regel kommer att gälla under hela budgetramens varaktighet. Denna andel kommer att tillämpas på den medlemsstatens nettointäkter från mervärdesskatt efter det att eventuella nödvändiga justeringar har gjorts för att medräkna eventuella sekundära intäkter och dra av eventuella belopp som, även om de är relaterade till mervärdesskatt, inte är direkta intäkter från mervärdesskatt. Vissa medlemsstater kommer också att behöva justera sina ursprungliga uppgifter för att ta hänsyn till återbetalningar till icke skattskyldiga personer eller till skattskyldiga personer för andra transaktioner än beskattningsbara leveranser, om dessa återbetalningar inte är förenliga med bestämmelserna i direktiv 2006/112/EG. Det värde som blir resultatet kommer att omräknas till värdet av leveranserna, exklusive skatt, genom att använda den normalskattesats för mervärdesskatt som tillämpas i den berörda medlemsstaten. Medlemsstatens andel kommer sedan att räknas av mot detta beskattningsunderlag där skatt kan utkrävas enligt den procentandel som fastställts i förordning [ / ]. Artikel 5 i förslaget - Beräkningsperioder: I denna artikel föreslås att medlemsstaterna ska ges maximalt manöverutrymme för att få de perioder som används för beräkningarna av de egna medlen från mervärdesskatt att överensstämma med de redovisningsbestämmelser som de har infört och därigenom undvika justering av intäkterna enbart av tidsmässiga orsaker. SV 6 SV

7 2.4 Kapitel III: Tillhandahållade av egna medel från mervärdesskatt Artikel 6 i förslaget - Räkenskapsförfaranden: I denna artikel fastställs de bestämmelser som föreslagits för de nya egna medlen från mervärdesskatt som är likvärdiga med dem som redan är i bruk i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1150/2000 för de befintliga egna medlen. Den sammanfattande redovisningen kan införlivas med de liknande räkenskaperna över egna medel i enlighet med artikel 6.1 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/ Artikel 7 i förslaget - Bokföring, rapportering och tidpunkt för tillhandahållande av beloppen: I denna artikel fastställs de bestämmelser som föreslagits för de nya egna medlen från mervärdesskatt som är likvärdiga med dem som redan är i bruk i enlighet med förordning (EG) nr 1150/2000 för de befintliga egna medlen. Samma tidpunkt för när medlen ska tillhandahållas har valts, nämligen den första arbetsdagen i månaden. När det gäller ändringar av de tidigare bestämmelserna om mervärdesskatt kan nämnas att det ska utarbetas en månatlig rapport som ska lämnas senast tio dagar innan tidsfristen för tillhandahållandet av medlen, dvs. den första arbetsdagen i den andra månaden efter den månad då medlemsstaten tagit emot betalningen. Bokföring i den sammanfattande redovisningen bör normalt göras vid den tidpunkt då den månatliga redogörelsen skickas, men i alla händelser inom samma tidsfrist. Artikel 8 i förslaget - Korrigeringar i räkenskaperna: I denna artikel föreslås att den tidsfrist som för närvarande tillämpas för övriga egna medel i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1150/ också tillämpas på de nya egna medlen från mervärdesskatt. Artikel 9 i förslaget - Ränta på belopp som tillhandahålls för sent: Det föreslås att eventuella förseningar med att tillhandahålla de nya egna medlen från mervärdesskatt ska ge upphov till en dröjsmålsränta motsvarande den som för närvarande gäller i enlighet med artikel 11 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/ Kapitel IV: Administrativa bestämmelser Artiklarna 10 och 11 i förslaget - Bevarande av styrkande handlingar, och Samarbete mellan förvaltningar: I dessa artiklar föreslås det att de skyldigheter som för närvarande åläggs medlemsstaterna för övriga typer av egna medel enligt artiklarna 3 respektive 4 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/ ska tillämpas på ett liknande sätt även i fråga om de nya egna medlen från mervärdesskatt Denna förordning omfattas av ett ändrat förslag till omarbetning. Bestämmelsen finns nu i artikel 5 i det ändrade förslaget till omarbetning. Denna förordning omfattas av ett ändrat förslag till omarbetning. Bestämmelsen finns nu i artikel 6 i det ändrade förslaget till omarbetning. Denna förordning omfattas av ett ändrat förslag till omarbetning. Bestämmelsen finns nu i artikel 11 i det ändrade förslaget till omarbetning. Denna förordning omfattas av ett ändrat förslag till omarbetning. Bestämmelsen finns nu i artikel 3 och artikel 4 i det ändrade förslaget till omarbetning. SV 7 SV

8 2.6 Kapitel V: Slutbestämmelser Artikel 12 i förslaget - Kommittéförfarande: Enligt denna artikel ska de nya egna medlen från mervärdesskatt behandlas av den rådgivande kommitté för egna medel som avses i artikel 20 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 och i enlighet med förordning nr (EU) nr 182/2011. SV 8 SV

9 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322.2, jämfört med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen 12, särskilt artikel 106a, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande 13, med beaktande av Europeiska revisionsrättens yttrande 14, och av följande skäl: (1) De egna medel från en andel av mervärdesskatten (moms) som det hänvisas till i artikel 2.1 c i rådets beslut [ / ] om systemet för Europeiska unionens egna medel (nedan kallade egna medel från mervärdesskatt) ska tillhandahållas Europeiska unionen enligt bästa möjliga villkor, och det bör följaktligen föreskrivas hur medlemsstaterna ska tillhandahålla kommissionen dessa egna medel. (2) För enkelhetens och öppenhetens skull och för att minska de administrativa kostnaderna, bör man fastställa unionens genomsnittliga andel av värdet av de leveranser där skatt kan utkrävas i förhållande till värdet av de totala leveranserna. (3) Formerna för beräkningen av de egna medlen från mervärdesskatt bör fastställas på ett enhetligt sätt. (4) De egna medlen från mervärdesskatt bör tillhandahållas genom att de fastställda beloppen krediteras ett konto som öppnats för detta ändamål enligt rådets förordning [ / ] om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella och BNIbaserade egna medel och om åtgärder för att möta likviditetsbehov 15. För att begränsa transaktionerna med medlen till vad som är nödvändigt för genomförandet av budgeten bör unionen inskränka sig till att från detta konto endast ta ut de medel som behövs för att att täcka kommissionens likviditetsbehov EUT L [ ], [ ], s. [ ]. EUT L [ ], [ ], s. [ ]. EUT L [ ], [ ], s. [ ]. EUT L [ ], [ ], s. [ ]. SV 9 SV

10 (5) En dröjsmålsränta bör tillämpas i de fall medlemsstaterna för in de egna medlen från mervärdesskatten på kontona för sent. Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning bör man se till att kostnaden för att uppbära dröjsmålsräntor inte överstiger själva räntebeloppen. (6) Medlemsstaterna bör ställa till kommissionens förfogande och vid behov till kommissionen sända de dokument och upplysningar som behövs för att kommissionen ska kunna utöva sina befogenheter avseende unionens egna medel. (7) De nationella myndigheter som ansvarar för uppbörden av egna medel bör se till att kommissionen vid alla tidpunkter har tillgång till underlaget för uppbörden. (8) Ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen är nödvändigt för att underlätta en korrekt tillämpning av de finansiella bestämmelserna om egna medel. (9) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter 16. (10) Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter i syfte att fastställa detaljerade bestämmelser för den månatliga redovisningen av räkenskaperna för egna medel från mervärdesskatt, och för fastställande och uppdatering av unionens genomsnittliga andel, med tanke på den tekniska karaktären hos dessa åtgärder. (11) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt 17 bör upphöra att gälla. (12) Denna förordning bör börja tillämpas samma dag som beslut [ / ] EUT L 55, , s. 13. EGT L 155, , s. 9. SV 10 SV

11 HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 1 Syfte Genom denna förordning fastställs bestämmelser för hur de egna medlen från en andel av mervärdesskatten (moms) som det hänvisas till i artikel 2.1 c i beslut [./.] (nedan kallade egna medel från mervärdesskatt) ska beräknas och tillhandahållas kommissionen. Artikel 2 I denna förordning gäller följande definitioner: Definitioner (1) leverans: leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster, gemenskapsinternt förvärv av varor och import av varor enligt definitionen i avdelning IV i rådets direktiv 2006/112/EG 18. (2) utkrävbar leverans: en leverans som omfattas av den normalskattesats för mervärdesskatt som tillämpas i varje medlemsstat. Artikel 3 Unionens genomsnittliga andel av de utkrävbara leveranserna 1. Kommissionen ska, före det att en flerårig budgetram börjar tillämpas, fastställa en för unionen gemensam genomsnittlig andel av värdet på de utkrävbara leveranserna i förhållande till värdet på de totala leveranserna. Denna andel ska uttryckas som en procentandel. 2. Unionens genomsnittliga andel som det hänvisas till i punkt 1 ska användas under den fleråriga budgetramens hela varaktighet. Kommissionen får dock, på grundval av välmotiverade skäl, besluta att uppdatera unionens genomsnittliga andel. Den uppdaterade andelen ska tillämpas från och med början av kalenderåret efter uppdateringen. 18 EUT L 347, , s. 1. SV 11 SV

12 3. Medlemsstaterna ska förse kommissionen, eller det organ som har utnämnts av kommissionen, med det stöd och den information som behövs för att fastställa och uppdatera unionens genomsnittliga andel som det hänvisas till i punkt Kommissionen ska anta genomförandeakter för fastställande i enlighet med punkt 1 och uppdatering i enlighet med punkt 2 av unionens genomsnittliga andel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som det hänvisas till i artikel KAPITEL II BERÄKNING AV DE EGNA MEDLEN FRÅN MERVÄRDESSKATT Artikel 4 Beräkningsmetod 1. För en given månad ska de egna medlen från mervärdesskatt beräknas av varje medlemsstat som använder det totala nettobeloppet av den mervärdesskatt som uppburits av medlemsstaten under den föregående månaden. Detta belopp ska korrigeras med hänsyn till följande: (a) (b) (c) (d) (e) (f) Eventuella betalningar som har tagits emot i form av böter som ålagts till följd av en skattskyldig persons underlåtenhet att fullgöra eventuella skyldigheter relaterade till mervärdesskatt, eller betalningar som har tagits emot i form av ränta för att sådana skyldigheter har fullgjorts för sent. Eventuella belopp som för ändamålet med egna medel bör behandlas som transaktioner som har sitt ursprung i eller är avsedda för en medlemsstat, men som i enlighet med artikel 6 i direktiv 2006/112/EG har sitt ursprung i eller är avsedda för ett tredje territorium. Eventuella belopp som härrör från en av de platser som det hänvisas till i artikel 7 i direktiv 2006/112/EG, i den mån som medlemsstaterna kan visa att intäkterna har överförts till denna plats. Eventuella belopp som utgör intäkter för en annan medlemsstat, förutsatt att medlemsstaterna kan bevisa att intäkterna har överförts. Sådana anpassningar som krävs till följd av tillämpningen av en andra eller lägre skattesats på särskilda platser i enlighet med artiklarna 104, 105 eller 120 i direktiv 2006/112/EG. Bidrag eller återbetalningar som gjorts av sociala och liknande skäl till icke skattskyldiga personer eller för icke beskattningsbar verksamhet, utom för sådana poster som är tillåtna enligt direktiv 2006/112/EG. 2. Det belopp som erhålls enligt punkt 1 ska multipliceras med unionens genomsnittliga andel av utkrävbara leveranser för slutkonsumtion, som det hänvisas till i artikel 3. SV 12 SV

13 3. Resultatet från punkt 2 ska multipliceras med det ömsesidiga värdet av den normalskattesats för mervärdesskatt som är tillämplig i medlemsstaten i enlighet med direktiv 2006/112/EG. 4. Resultatet från punkt 3 ska multipliceras med den procentandel som anges i artikel 1.2 i förordning (EG) nr [ / ] för att få fram de egna medel från mervärdesskatt som ska ställas till förfogande för unionens budget. Artikel 5 Beräkningsperioder 1. De egna medlen från mervärdesskatt ska beräknas på grundval av kalendermånader. 2. Genom undantag från punkt 1 kan andra perioder än kalendermånader användas för att beräkna egna medel från mervärdesskatt, utan att det behöver ske någon annan justering än de som anges i artikel 4.1 i något av följande fall: a) Om medlemsstaterna gör sina redovisningar grundade på normala räkenskapsperioder som inte är identiska med kalendermånaderna. b) Om medlemsstaterna tillämpar särskilda bestämmelser under vissa tider av året för att avsluta de normala redovisningsperioderna. 3. Om en medlemsstat inför en ändring i sin normalskattesats för mervärdesskatt ska den reviderade skattesatsen användas vid tillämpningen av artikel 4.3 från och med den första dagen i den andra månaden efter den månad då den nya normalskattesatsen trädde i kraft. KAPITEL III TILLHANDAHÅLLANDE AV DE EGNA MEDLEN FRÅN MERVÄRDESSKATT Artikel 6 Räkenskapsförfaranden 1. Bokföringen av belopp i egna medel från mervärdesskatt ska ske genom att respektive medlemsstat krediterar det konto som för detta syfte öppnats i kommissionens namn i medlemsstatens finansförvaltning eller hos ett organ utsett av medlemsstaten i enlighet med artikel 9 i förordning (EG/Euratom) nr 1150/ Medlemsstaterna eller de organ som de har utsett ska till kommissionen översända följande i elektronisk form: 19 EGT L 130, , s.1. SV 13 SV

14 a) Ett kontoutdrag med uppgift om de belopp i egna medel från mervärdesskatt som har bokförts; detta ska ske senast den andra arbetsdagen efter det att beloppet i egna medel har krediterats kommissionens konto. b) Om ett kontoutdrag enligt a inte är tillgängligt den arbetsdag då beloppet i egna medel krediteras kommissionens konto får insättningen styrkas genom en verifikation som visar att beloppet i egna medel från mervärdesskatten har krediterats kontot. 3. De krediterade beloppen ska bokföras i euro i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/ Varje medlemsstats finansförvaltning eller det organ som medlemsstaten har utsett ska föra en sammanfattande redovisning av de egna medel som härrör från mervärdesskatten. Artikel 7 Bokföring, rapportering och tidpunkt för tillhandahållande 1. Belopp som beräknats i enlighet med artikel 4 ska tas upp på de konton som anges i artikel 6.1 på den första arbetsdagen i den andra kalendermånaden efter den månad då beräkningen gjordes. 2. Senast tio arbetsdagar före den dag som anges i punkt 1 ska varje medlemsstat förse kommissionen med en månatlig rapport om räkenskaperna över egna medel från mervärdesskatt. 3. En kontering i den sammanfattande redovisningen som anges i artikel 6.4 ska göras senast den första arbetsdagen i den andra kalendermånaden efter den månad då beräkningen gjordes. 4. Kommissionen ska anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om de månatliga rapporter som det hänvisas till i punkt 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som det hänvisas till i artikel Artikel 8 Korrigeringar i räkenskaperna Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla eventuella ändringar i de månatliga rapporter som översänds i enlighet med artikel 7.2. Efter den 31 december det tredje året efter ett visst budgetår får inga korrigeringar göras i de månatliga rapporterna för året i fråga, med undantag för ändringar som anmälts före det datumet av kommissionen eller den berörda medlemsstaten. 20 EUT L 248, , s. 1. SV 14 SV

15 Artikel 9 Ränta på belopp som tillhandahålls för sent 1. En försenad kreditering på det konto som avses i artikel 6.1 medför att den berörda medlemsstaten ska betala ränta. Räntebelopp som understiger 500 euro ska inte krävas in. 2. Räntan ska fastställas enligt de satser och på de villkor som anges i artikel 11.2 och 11.3 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/ Artikel 6.2 och 6.3 ska i tillämpliga delar tillämpas på den betalning av ränta som avses i punkt 1. KAPITEL IV ADMINISTRATIVA ARRANGEMANG Artikel 10 Bevarande av styrkande dokument Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dokumenten avseende fastställandet och tillhandahållandet av egna medel från mervärdesskatt bevaras för en period på minst tre kalenderår, från utgången av det år som dessa dokument avser. Om en granskning av de dokument som avses i första stycket, genomförd i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr [ / ], visar att ett fastställande kan behöva korrigeras, ska dokumenten bevaras för en tillräckligt lång tid utöver fristen i första stycket för att möjliggöra att korrigeringen genomförs och övervakas. Om en tvist mellan en medlemsstat och kommissionen om huruvida medlemsstaten är skyldig att tillhandahålla ett visst belopp i egna medel från mervärdesskatt löses genom överenskommelse mellan parterna eller genom beslut av Europeiska unionens domstol ska medlemsstaterna tillsända kommissionen de styrkande dokument som behövs för den finansiella uppföljningen senast två månader efter det att tvisten lösts. Artikel 11 Samarbete mellan förvaltningar 1. Varje medlemsstat ska till kommissionen lämna uppgifter om följande: SV 15 SV

16 (a) Namnen på de myndigheter och organ som ansvarar för att uppbära, kontrollera och tillhandahålla de egna medlen från mervärdesskatt samt nödvändiga bestämmelser om dessa myndigheters och organs uppgifter och funktion. (b) De allmänna bestämmelser i lagar eller andra författningar och de redovisningsförfaranden som ska tillämpas på uppbörd av mervärdesskatt, beräkningen av bidragen från de egna medlen från mervärdesskatt och hur de ska tillhandahållas kommissionen. (c) Den exakta benämningen på de administrativa förteckningar och de sammanställningar i bokföringen där de egna medlen från mervärdesskatt förts upp, särskilt de som används för utarbetandet av den beräkning som anges i artikel 4 och de konton som anges i artikel 7. Varje ändring av dessa uppgifter ska omedelbart meddelas kommissionen. 2. På begäran av en medlemsstat ska kommissionen meddela samtliga medlemsstater de uppgifter som det hänvisas till i punkt 1. KAPITEL V SLUTBESTÄMMELSER Artikel 12 Kommittéförfarande 1. Kommissionen ska biträdas av den rådgivande kommitté för egna medel som inrättas genom förordning (EU) nr [ / ]. Kommittén ska vara en sådan kommitté som avses i förordning (EU) nr 182/ Om hänvisningar görs till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Artikel 13 Förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 ska upphöra att gälla. Bestämmelserna i den förordningen ska fortsätta att tillämpas för beräkning och tillhandahållande av egna medel som härrör från mervärdeskatt som uppburits av medlemsstaterna före den 1 januari Artikel 14 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari SV 16 SV

17 Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 17 SV